23 maj 14.39, Trafikkontroll, Härjedalen

NordenBladet — Fjällnäs, resultat efter nykterhetskontroll i trafiken

Alla förare var nyktra, utan några anmärkningar.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Fjällnäs, resultat efter nykterhetskontroll i trafiken

Källa: Polisen.se

23 maj 13.28, Rattfylleri, Åre

NordenBladet — Väster om Åre, bilist stoppad för kontroll

Misstanke uppstår om att förare är påverkad av narkotika. Han får medfölja för provtagning. Provsvar får senare visa om brott begåtts.
Anmälan gällande drograttfylleri och ringa narkotikabrott (eget bruk) upprättas.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Väster om Åre, bilist stoppad för kontroll

Källa: Polisen.se

Kamerabevakning med drönare i Skärholmen

NordenBladet —

Beslutet om bevakning med drönare gäller 20240524 kl 11:00-15.00 inom det markerade området. Bild: Polisen

Polisen kan komma att kamerabevaka området runt Bredholmstorget/Skärholmens centrum den 24 maj kl 11.00-15.00.

Med anledning av en tillståndsgiven allmän sammankomst har Polismyndigheten fattat beslut om att drönare kan komma att användas vid kamerabevakning av området runt Bredholmstorget/Skärholmens centrum. 
Beslutet gäller från klockan 11.00 till 15.00 den 24 maj 2024. Berört område framgår av bilden ovan.
Syftet är att förebygga, förhindra och upptäcka brott samt underlätta och möjliggöra utredning och bevisning av inträffade brott.

Om kameraövervakning med UAS

UAS står för unmanned aerial system vilket är polisens system för obemannade flygfarkoster, även känt som drönare.
Polismyndigheten har rätt att under viss tid bedriva kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde, om det av särskild anledning finns risk för allvarlig brottslighet och syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra sådana brott.
Polisen har också rätt att använda filmmaterial i utrednings- och lagföringsarbete. Materialet kan komma att användas som bevismaterial i en rättegång, vilket kan vara avgörande om det till exempel saknas vittnen.
Läs mer om hur polisen behandlar personuppgifter.

Nyhet från
Polisen

Publicerad 23 maj 2024 15.36

Polisen kan komma att kamerabevaka området runt Bredholmstorget/Skärholmens centrum den 24 maj kl 11.00-15.00.

Källa: Polisen.se

Ledig polisanställd kände igen misstänkt våldtäktsman

NordenBladet — Nu begärs en 26-årig man häktad för utomhusvåldtäkt i centrala Göteborg i april.

På väg hem från jobbet i tisdags fick en polisanställd syn på en man han kände igen. Mannen förekom på övervakningsfilmer i ett våldtäktsärende som den polisanställde arbetade med.
– Kollegan har tillbringat åtskilliga timmar med att studera just övervakningsfilmer för att försöka få fram identiteten på en misstänkt för våldtäkten. När han såg honom på gatan kände han igen honom direkt, säger Ellicka Adolfsson, förundersökningsledare vid grova brottsektionen i Storgöteborg.
Den polisanställde följde efter den misstänkte och larmade samtidigt polisens ledningscentral. En polispatrull kom till platsen och kunde odramatiskt gripa 26-åringen som sedan anhölls. Nu begär åklagaren att mannen ska häktas som misstänkt för våldtäkten.
Det var på natten mellan den 13 och 14 april som kvinnan i 40-årsåldern var på väg hem från en utekväll i centrala Göteborg. En okänd man tog kontakt med henne vid en hållplats, och följde sedan med henne ombord på en spårvagn. Båda gick av spårvagnen några hållplatser senare och det är därefter som mannen ska ha utsatt kvinnan för våldtäkt.

Nyhet från
Polisen

Text Camilla FogelhamrePublicerad 23 maj 2024 14.56

Nu begärs en 26-årig man häktad för utomhusvåldtäkt i centrala Göteborg i april.

Källa: Polisen.se

Begränsat väskförbud vid konserter på Liseberg

NordenBladet — Polisen villkorar om väskförbud på ett avgränsat område i nöjesparken i samband med konserter.

Det begränsade väskförbudet gäller endast besökare till konserter som arrangeras vid Lisebergs stora scen. Förbudet gäller också i ett avgränsat område under tiden konserten pågår. I övriga parken är det fortsatt tillåtet att ha med sig väskor.
De nya villkoren som meddelats Liseberg är ett resultat av den löpande dialog som polisen och Liseberg har om säkerhet utifrån det rådande omvärldsläget. Det är arrangören som ytterst ansvarar för säkerheten på sina arrangemang, polisen kan ge råd och stöd och besluta om villkor.
 – Det finns inget nytt i lägesbilden som föranleder vårt beslut. Däremot är vi och Liseberg överens om att göra långtgående ansträngningar i form av säkerhetshöjande åtgärder för att möta den omvärldssituation vi har idag, säger Max Olsson, lokalpolisområdeschef i Göteborg city.
 – Därför villkorar vi nu om ett begränsat väskförbud för att ytterligare förstärka säkerheten när det samlas så mycket människor som det gör vid konserter säger Max Olsson.

Detta gäller vid väskförbud

Utifrån den höjda terrorhotsnivån har Polismyndigheten fattat beslut om väskförbud på större evenemang i Sverige. Sedan den 1 november 2023 kan villkor som gäller väskor och andra föremål meddelas i samband med tillstånd och anmälan av arrangemang.
Frågor och svar om väskförbud 

Nyhet från
Polisen

Text Camilla FogelhamrePublicerad 23 maj 2024 14.02

Polisen villkorar om väskförbud på ett avgränsat område i nöjesparken i samband med konserter.

Källa: Polisen.se

23 maj 10.44, Trafikolycka, Växjö

NordenBladet — Larm om trafikolycka

Larm om trafikolycka

Källa: Polisen.se

Risk att utländska arbetstagare utnyttjas i Sverige

NordenBladet —

Hus med byggställning Bild: Most Photos

Många av de som kommer till Sverige för att arbeta riskerar att fara illa. Inte sällan förekommer väldigt låga löner, för långa arbetsdagar, en farlig arbetsmiljö och dåliga boendeförhållanden.

2023 ökade antalet utstationerade personer som jobbar i Sverige med 4 000 personer till över 74 000. En utstationerad arbetstagare är en person som är anställd av ett företag i ett EU-land men som under en begränsad period arbetar i ett annat EU-land. Även medborgare från länder utanför EU kan i vissa fall vara utstationerade till Sverige men de har då enbart rätt att arbeta här så länge som de har ett giltigt tillstånd.
– Polisen gör årligen tillsammans med andra myndigheter tusentals inspektioner på arbetsplatser inom olika branscher. Många gånger upptäckter vi brister i hur reglerna efterlevs. Till exempel personer som inte anmälts som utstationerade, inte har arbetstillstånd eller inte ens har rätt att vistas i landet, säger Helena Lans som är samordnare för arbetslivskriminalitet på Noa.
En del av de som kommer till Sverige som utstationerade för att arbeta har lurats hit. Till exempel med löften om bra jobbmöjligheter och att kunna stanna kvar en längre tid. Det är inte heller ovanligt att företaget som anställt dem inte har försäkrat de anställda i hemlandet. Något som blir tydligt vid olycka eller sjukdom. Arbetstagaren tillhör inte heller det svenska sjukförsäkringssystemet.
– I stort sett varje vecka träffar vi på utländska arbetare med usla arbetsvillkor och som jobbar här för väldigt låga löner. I flera fall är det att se som människoexploatering, säger Helena Lans.
Sätten att kringgå regelverket är många
Något som är vanligt förekommande är att man anställs av ett företag i hemlandet som inte har någon verksamhet där, ett så kallat brevlådeföretag. Ett annat är att arbetstagaren har två anställningsavtal. Ett som man visar upp för myndigheter som visar på bra lön och villkor. Ett annat som är det som gäller i praktiken, med betydligt sämre villkor. Läs mer om dessa och andra sätt i faktarutan nedan.
Av de 74 000 utstationerade kom flest, drygt 32 500 personer, till Sverige förra året för att arbeta inom byggbranschen. Att just byggbranschen är störst är inget konstigt. Den sysselsätter idag cirka 400 000 personer i Sverige och inom EU ungefär 13 miljoner personer.
– Just byggbranschen kan ses som en riskbransch. På ett bygge är det ofta många personer där många jobbar kortare perioder. Det är även ofta flera led av underentreprenörer och det är vanligt att arbetarna är anställda av utländska bemanningsföretag, säger Helena Lans. 
EU-kampanj för att öka kunskapen 
Många av de som kommer till Sverige för att jobba vet inte om sina rättigheter och skyldigheter. Utstationerade arbetstagare ska ha samma grundläggande arbetsvillkor och rättigheter som arbetstagarna i det mottagande landet.
För att öka kunskapen om vilka villkor som gäller hos utstationerade arbetstagare och hos arbetsgivare i Sverige och i andra EU-länder genomför den europeiska arbetsmyndighet ELA (European Labour Authority) under 2023 och 2024 en kampanj för att öka kunskapen hos utstationerade arbetstagare samt hos företagare inom byggbranschen om utstationerades rättigheter och skyldigheter.
På ELA:s webbplats går det att läsa om kampanjen EU for fair construction
På EU:s webbplats Your Europe finns information på många olika språk om vad som gäller för utstationerade arbetstagare inom EU.
Läs mer:

Exempel på upplägg för att kringgå reglerna

Brevlådeföretag. Ett företag som anställt de utstationerade arbetstagarna men som inte bedriver någon verksamhet i hemlandet. Det hela är ett upplägg för att kunna rekrytera personal som erhåller lägre löner (under svensk kollektivavtalsnivå). Ofta är lönerna satta utifrån lönenivån i arbetstagarens hemland.
Det enda företaget har i hemlandet är en adress och eventuellt finns det någon kontaktperson eller redovisningsbyrå som tar emot och sköter vissa handlingar för att allt ska se korrekt ut. Personerna bakom företaget befinner sig ofta i Sverige och sköter all verksamhet, kontakten med den utstationerade personalen m.m. på plats. Redovisning av löner och avgifter sker inte i något land eller med mycket små belopp.
Långvariga byggprojekt/fast driftställe. Utländska entreprenadföretag underlåter att följa reglerna om fast driftställe och undgår därmed även kravet på att lämna inkomstdeklarationer samt betala skatt och avgifter för den utstationerade personalen.
Fast driftsställe är ett skattebegrepp. Med det avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet från vilken näringsverksamheten bedrivs helt eller delvis.
Utländska bemanningsföretag. Utländska företag vars verksamhet består av personaluthyrning men som kringgår beskattningsreglerna genom att istället kalla sina uppdrag i Sverige för entreprenader för att undslippa beskattning i Sverige. Från 2022 skall all personal som hyrs ut för att arbeta i Sverige skatta från första dagen.
Falskt egenföretagande. För att komma runt regler kring utstationering och arbetsgivaransvar och försvåra en kontroll av korrekt redovisning av skatter och avgifter så uppmanas den utländska arbetstagaren att registrera sig för svensk F-skatt och bedriva egen företagsverksamhet. De anlitas sedan av en uppdragsgivare i Sverige. Ett av villkoren för att få F-skatt är att man bedriver sin verksamhet ”självständigt”, men det är snarare ”bemanning” som pågår.
Utländska egenföretagare behöver inte anmäla sig i utstationeringsregistret, inte heller följa kollektivavtal och dessutom kan de sända ut sig själva (A1-intyg) och då betalar man inte heller sociala avgifter i Sverige.
F-skatt/ID06. Utländska företag behöver F-skatt för att kunna ansluta sig till systemet ID06 som används inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige. F-skatten ger också företagen en respektabel fasad men den kan också användas som brottsverktyg av oseriösa företag.  
Dubbla anställningsavtal. Detta är relativt vanligt. Arbetstagaren har ett avtal som uppfyller kraven enligt lag och kollektivavtal att visa upp för myndigheter och fackföreningar och ett som gäller i praktiken som har sämre villkor och lön.
Utstationerade arbetstagare/varaktigt bosatta i Sverige. Genom att fortsätta vara utstationerad så undkommer man att betala inkomstskatt samt sociala avgifter i Sverige. Skatteverket har svårt att veta när en utländsk arbetstagare har vistats mer än 183 dagar i Sverige och därmed skulle varit skattepliktig i Sverige. Utstationeringsregistret innehåller uppgifter om när en individ börjar arbeta i Sverige men det finns ingen koppling mellan utstationeringsregistret och beskattning.
Tredjelandsmedborgare. Det har både i Sverige och inom EU uppmärksammats att denna arbetskraft utnyttjas och många gånger kan bosättningen i det EU-land som utstationerar arbetstagaren ifrågasätts. Dessa personer tas ofta direkt från tredjeland till Sverige eller med en kort transit i det andra EU-landet. De kan därför inte ses som bosatta i det utstationerade landet utan syftet har hela tiden varit att komma till Sverige för att jobba.

Nyhet från
Polisen

Publicerad 23 maj 2024 10.15

Många av de som kommer till Sverige för att arbeta riskerar att fara illa. Inte sällan förekommer väldigt låga

Källa: Polisen.se

23 maj 07.43, Trafikkontroll, Lycksele

NordenBladet — Resultat av trafikkontroll i Ruskträsk, Husbondliden.

Resultat av trafikkontroll i Ruskträsk, Husbondliden.

Källa: Polisen.se

23 maj 07.44, Olovlig körning, Sollefteå

NordenBladet — Under morgonen stoppar och kontrollerar polisen en personbil i Sollefteå. Föraren blåser positivt i sållningsinstrumentet men vid vidare provtagning på polisstation blåste han under straffbar gräns.
Mannen misstänks däremot ha kört utan behörighet. Anmälan om grov olovlig körning upprättas. 

Man i Sollefteå misstänks för grov olovlig körning.

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 2024-05-23 10:05:02 23 maj 08.49, Trafikolycka, Sundsvall

NordenBladet — Enligt initiala uppgifter är en personbil och en moped inblandade. Det är okänt i nuläget om någon person förs till sjukvård.Polisen är på plats. Vägen uppges just nu vara helt blockerad. 
Uppdatering klockan 10:05: En person fördes till sjukvård med ambulans. Ytterligare en person ska ha drabbats av personskada men ska inte ha haft ambulansbehov.
Polisen ska utreda olycksorsaken. 

Trafikolycka på Trafikgatan på Haga.

Källa: Polisen.se