NordenBladet — Personbil i diket, väg 150, Abild.

Polis, räddningstjänst och ambulans skickas till väg 150, Abild, där en personbil kört i diket. Skadeläget är okänt.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — En ung man i 18-års åldern uppges ha blivit rånad på sin plånbok, av två för honom okända gärningsmän. En bil utan skyltar stannade vid honom, och två män har därefter kommit ut från bilen, och tvingat till sig plånboken. Männen uppges ha haft svarta kläder, och maskering för ansiktet.
Polis har mött upp målsägande, och tagit uppgifter till en anmälan gällande rån. Det finns ingen misstänkt för händelsen.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Med anledning av den senaste tidens brott och ordningsstörningar.

Vi har en lägesbild just nu i Kumla där vi har haft ett antal våldsbrott i offentlig miljö i form av rån och misshandel. Näringslivsföreträdare och andra upplever olika former av ordningsstörningar och andra brott och det finns också anledning att tro att allmänheten i viss mån har en ökad otrygghetskänsla kring detta.
Med anledning av detta har jag fattat ett beslut om en särskild polisinsats i syfte att dels öka möjligheterna att kunna lagföra de personer som begår aktuella brott men också för att öka tryggheten för de boende i Kumla.
Vi har sedan tidigare redan intensifierat arbetet i Kumla men nu har vi analyserat, planerat och startat en särskild insats där vi alltså ytterligare förstärker resurserna till Kumla. Vi hoppas givetvis att vi genom detta tillsammans med våra samverkansparter ska kunna göra ett effektivt och bra arbete för Kumlaborna.
Mats Scherp, lokalpolisområdeschef
Samverkan med Kumla kommun sker nu på ett mer strukturerat sätt där vi gemensamt sammanställer information som sedan analyseras och där de samverkande aktörerna kan styra sina insatser och resurser för att optimera det arbete som sker. Målet är att den gemensamma lägesbild som vi får fram ska minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att ske.
Julia Höglund, kommunpolis
Vi har sedan en tid ökat vår polisiära närvaro centralt i Kumla främst under eftermiddags- och kvällstid. Genom bl.a. fotpatruller arbetar vi kontaktskapande med invånare och näringsidkare för att öka tryggheten och förebygga brott. Vår uppfattning är att det ger resultat och är mycket uppskattat varför vi nu intensifierar vårt arbete för att lagföra de personer som ändå väljer att begå brott.
Per Wickberg, gruppchef områdespolisverksamheten

Nyhet från
Polisen

Publicerad 13 februari 2020 14:39

Källa: Polisen.se

NordenBladet — En 15-åring rånade jämngamla på märkeskläder – helt utan ånger. För polisens utredare och kommunens medlare i Uppsala krävs ett uthålligt arbete.
Under ett års tid har poliserna Anna Eriksson och Ann Nyberg utrett en serie rån där skolungdomar rånades på märkeskläder. Rånen uppmärksammades när polisen började få in anmälningar om en specifik kille som misstänktes ha rånat andra unga killar på en högstadieskola. Killen rånade antingen ensam eller tillsammans med kompisar. Det gick ofta till så att han la armen om offret, ställde en fråga eller begärde att få testa offrets tröja eller jacka. De flesta offer kände att det blev en hotfull stämning och att det inte fanns något alternativ än att ta av sig plagget och ge det till rånaren. Vid några tillfällen hade gärningsmannen en kniv.
Ett brottsoffer fotograferade gärningsmannen och bilder började florera i elevernas mobiltelefoner. Lärare och rektorn hörde av sig till polisen som kunde identifiera den misstänkte gärningsmannen på bilden.
– Även om det finns nackdelar med sociala medier är fördelarna också många. När bilder började dyka upp i flöden, så blev det bra bevis, säger Ann Nyberg, ungdomsutredare hos polisen i region Mitt.
Så startade det stora arbetet med att binda gärningsmannen till brotten. Poliserna förhörde ett tiotal utsatta barn och ungdomar. Flera förhör spelades in för att längre fram kunna visas i rätten eftersom unga personer inte alltid ska behöva höras på plats i domstolen.
– Alla målsägare var unga pojkar och de fick berätta vad som hade hänt, om de kände igen rånaren från bilderna, om de skulle känna igen honom igen, hur han gick till väga vid rånet och om han hade medhjälpare, säger Anna Eriksson, som också är ungdomsutredare i region Mitt.
Sedan förhördes även föräldrarna som var upprivna. De fick bland annat frågor om hur deras barn uppträdde och reagerade efter händelsen. Alla målsägare hade upplevt rånen som väldigt obehagliga och hotfulla. Föräldrarna vittande om att familjens liv hade blivit komplicerat, både praktiskt och mentalt. En del hade tvingats vara hemma med sina barn eller skjutsa dem till skola och aktiviteter under en längre period.
För gärningsmannens del blev socialtjänsten inkopplad och han blev placerad på ett så kallat hem för vård och boende i en annan del av Sverige.
Men det tog lång tid att få till placeringen tycker poliserna.
– Till en början fick killen en ungdomscoach genom socialtjänsten. Först när åklagaren beslutade om att anhålla honom togs ett beslut om placering, säger Anna Eriksson.
Poliserna försökte också upprepade gånger få tag på hans föräldrar, men de ville inte ha någon dialog. Samma inställning hade den misstänkte. Han var likgiltig inför de brott han misstänktes för.
– När vi förhörde honom och frågade vad han tänkte om rånen sa han bara helt lakoniskt att han inte tänkte någonting, säger Ann Nyberg.
Ungdomar som rånar varandra på märkeskläder är så vanligt att det blivit normaliserat i vissa kretsar.
– Man ”bötfäller” varandra för olika oförätter, som är sanna eller påhittade, och tar helt enkelt de kläder man vill ha från den som ska sona en oförrätt, säger Anna Eriksson.
Hon och Ann Nyberg är frustrerade över att rånen ökar bland unga. De tycker att samhället borde komma in långt tidigare eftersom det går att se redan på förskolan vilka barn som stökar, bråkar och kan komma att hamna i trubbel.
– Ett barn i riskzonen är alltid på plats när det händer ”dåliga saker”, säger Ann Nyberg.
Hon påpekar att föräldrarna har en viktig roll för normbildning men att de lätt blir förda bakom ljuset.
– De har till exempel väldigt dålig koll på sociala medier och vet sällan vad deras ungar sysslar med. Men de borde fråga sig om det är rimligt att ens barn som inte har någon inkomst kommer hem med dyra märkeskläder, säger hon.
Snart väntar rättegång i rånärendet. Vägen dit har varit lång; utredningen har tagit nästan ett år. Alla brottsoffer har inte velat medverka och även deras föräldrar har många gånger varit rädda. De kan komma på förhör men de vill inte att deras barns namn ska förekomma i utredningen av rädsla för eventuella repressalier.
– Oftast är rädslan obefogad men visst kan det förekomma övergrepp i rättssak. Vi uppmanar föräldrarna att medverka i utredningen. Vi gör även klart för den misstänkte vad det innebär om han försöker höra av sig till målsäganden, säger Anna Eriksson.
Hon understryker att det är svårt att utreda brotten när varken målsägare eller vittnen vill eller får medverka.
För att skynda på läkprocessen tipsar polisen den brottsdrabbade om att det finns hjälp att få hos Stödcentrum för unga brottsoffer i kommunen. Ofta räcker ett stödsamtal där målsägaren blir bra bemött och lyssnad på. 
Medling kan vara ett annat sätt för både brottsoffer och gärningsman att komma vidare. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda medling till lagöverträdare under 21 år. I det här fallet var gärningsmannen intresserad av att medverka i medling, vilket är en förutsättning för att den ska genomföras. Anna Eriksson och Ann Nyberg tror på medling mellan gärningsmän och brottsoffer. Brottet är begånget, skadan är skedd men det är ändå bra att reflektera över hur framtiden ska gestalta sig.
– Det är viktigt för målsäganden att känna att den här stan är min också, att slippa känna sig jätterädd. Att det finns ett framtidsperspektiv. Brottsoffret och gärningsmannen ska kunna kliva på samma buss men de behöver inte hälsa på varandra, säger Anna Eriksson.
Medling vid brott innebär att gärningsmannen och brottsoffret träffas tillsammans med en opartisk medlare för att tala om brottet och konsekvenserna av det. Syftet är att ge stöd till brottsoffret och att förebygga att gärningspersonen begår nya brott. Samtalet ska erbjuda en hjälp för brottsoffret att bearbeta händelsen. För gärningspersonen ska det ge ökad insikt om brottets konsekvenser och möjlighet att ta ansvar för gärningen gentemot brottsoffret. Medling vid brott bygger på teorier om så kallad reparativ rättvisa, där man betonar försoning och reparation av skadan snarare än kräver straff för den brottsliga gärningen.
Socionomen Emmelie Michael, arbetar i medlingsverksamheten i Uppsalakommun. Hon säger att syftet med medling är att båda parter ska kunna gå vidare efter händelsen. Att det blir ett avslut. För vissa gärningsmän är det viktigt att få säga förlåt men det är inte alla brottsutsatta som kan ta emot ett förlåt. Hon berättar om ett fall när en kille hotade en tjej med ett pistolliknande föremål. Hon visste inte att det ”bara” var en replika och blev väldigt rädd medan han tyckte att det var en struntsak. I medlingen kunde han förstå hennes rädsla och säga förlåt. Och hon kände att hon kunde ta emot hans ursäkt.
– Syftet är att minska negativa följder av ett brott för båda parter. Gärnings-personen ska kunna ta ansvar för sin del samtidigt som det är ett stöd för den brottsutsatta som får möjlighet att möta den som har begått brottet, säger Emmelie Michael.
Det går till så att medlaren har förmöte med varje part enskilt för att undersöka om en medling är lämplig i det enskilda fallet. Det ska finnas en genuin vilja hos gärningsmannen att gå vidare.
– Medling är ett annorlunda avslut än en rättsprocess. Som brottsutsatt får man möjlighet att ställa sina egna frågor till gärningsmannen. Då är det ingen åklagare eller advokat som ställer frågorna, säger Emmelie Michael.
Medling syftar inte till att parterna ska bli bästa vänner.
– Jag brukar säga att det är ett tufft möte. Men det är fantastiskt när två personer möts och kan prata med varandra trots det som har hänt. Man kan ta på stämningen, det är en lättnad som känns i hela rummet. Axlarna sjunker ner, säger Emmelie Michael.
Hon berättar om en misshandel på en skola mellan två killar. Den ena killen blev skallad av den andra. Båda var nervösa inför medlingen. När de skulle säga hej då efter samtalet tog de varandra i handen och gav varandra en ryggdunk.
– Det kändes som en lättnad, säger Emmelie Michael. 

Fakta medling

Alla kommuner är skyldiga att erbjuda medling till lagöverträdare under 21 år.
Polisen ska fråga misstänkt gärningsperson om hen vill medverka i medling.
Medlaren ska vara kompetent och opartisk.
Inga brottstyper undantas från medling men det fungerar bäst vid personrelaterade brott.
Insatsen måste framstå som lämplig och användas som ett komplement till rättegången.
Deltagandet ska vara frivilligt och ske i båda parters intresse.
Gärningen ska vara polisanmäld och erkänd av gärningspersonen.
Internationell forskning visar att medling vid brott sannolikt minskar återfall i brott om mötet sker i både gärningspersonens och brottsoffrets intresse. Medling verkar även ha en positiv effekt på brottsoffers bearbetning av händelsen.
Källa: Socialstyrelsen

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Svensk Polis. 
Ungdomsrån –  så jobbar polisen 

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Polisen stoppar en personbil på Bångvägen.

Föraren får en ordningsbot då barnen i bilen inte har säkerhetsbälte på sig.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Resultat efter trafikkontroll utanför Systembolaget, Norrmalm.

Ett 50-tal förare får blåsa i polisens sållningsinstrument. Samtliga är nyktra.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — En olycka har skett på en bygghandel i Jonstorp.

SOS-alarm meddelar att en person har fått byggmaterial över sig på en bygghandel. Personen har fått slag mot huvudet och har bland annat skadad ett öra.
Polisen är på väg till platsen för att undersöka vad som har hänt.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — En fotgängare och en bilist är inblandade i olyckan i Skarpnäcks Gård.

Fotgängaren som är ett barn i förskoleåldern är förd till sjukhus för kontroll av vad som uppges vara lindriga skador.
Bilföraren är inte misstänkt för något brott.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — En tonåring som var på väg till skolan i Glömsta har blivit antastad av en för henne okänd man.

Flickan har när hon kom till skolan berättat om händelsen och personal har larmat polis.
Flera patruller och hundpatrull är i området för att söka efter platsen där det hänt och för att prata med målsäganden.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Polisens statistik för fjällräddningsinsatser under 2019.
Polisens fjällräddning genomförde 333 räddningsinsatser i fjällmiljö i Sverige under förra året. Totalt berördes 395 personer. Dessutom kallades fjällräddare ut på 27 insatser av sökande efter försvunna personer i annan terräng. Det visar polisens statistik för 2019.
Siffrorna visar att antalet fjällräddningar i fjällmiljö ligger på ungefär samma nivå eller lägre jämfört med 2018, förutom i Jämtlands län där man kan se en liten ökning.
– Jämtland och särskilt triangeln, Storulvån, Sylarna och Blåhammarn är ett ”instegs-område” för personer som vill börja fjällvandra vilket innebär att många med liten rutin av fjällvandring söker sig dit. En del av dessa missbedömer sin förmåga och fysiska status vilket renderar i en del fjällräddningar, säger Peter Borg, samordningsansvarig för Fjällräddningen i Jämtland.
Fallskador vanligaDet finns många orsaker till fjällräddningsinsatser. Det kan handla om allt från trasiga skidor och fastkörda skotrar där man hamnar i ett utsatt läge till utmattning och hjärtfel. Men en skadetyp sticker ut i statistiken.
– Utan att dra för stora växlar så är det ju fallskador som dominerar helt klart med skador på knä, underben och fotleder i första hand, säger Mattias Wiklund chef för Räddningstjänstgruppen i Polisregion Nord.
– Vi analyserar statistiken och försöker dra lärdomar för att anpassa våra tekniker, metoder och utrustning för att våra fjällräddare ska stå bättre rustade vid kommande insatser, säger han.
Helikopter biträdde vid cirka hälften av alla insatser under förra året. Polishelikopter, norsk helikopter, ambulanshelikopter och inhyrda civila helikoptrar har hjälpt till.
Efterforskning av försvunna personerUtöver de 333 insatserna i fjällmiljö fick polisens Fjällräddning totalt 27 uppdrag vid insatser av sökande efter försvunna personer i annan terräng, så kallad EFP (efterforskning försvunnen person) under 2019. Siffran när det gäller EFP har sjunkit i tre av länen om man jämför med 2018. 
– Det är svårt att säga vad det kan bero på. I vissa lägen bedömer man att det räcker med att kalla ut andra resurser, som till exempel Hemvärnet, säger Mikael Baudin som är RLC-befäl och ansvarig för räddningstjänstfrågor på Regionledningscentralen Region Nord, varifrån insatserna initialt hanteras operativt.
– Under 2019 hade vi också en del utdragna sökanden efter försvunna personer i annan terräng än fjällmiljö som sträckte ut sig över tid, säger han.
Av statistiken framgår att endast nio av fjällräddningsinsatserna gjordes vid laviner. Ingen person omkom i samband med dessa laviner.
Kommentarer och kontaktpersoner för respektive fjällområdeNorrbottens län och fjällområde– Det område med flest ärenden är kring Kebnekaise, vilket är det område som har flest turister och som också är platsen med mest utmanande miljö. Många gånger är det i fjällen långt till farbar väg, vilket gör att mindre skador, så som lättare stukningar, nedkylning och sjukdomstillstånd, som normalt hade gått att hantera själv kräver att fjällräddningen bistår, säger Fredrik Groth. 
– Polismyndigheten samverkar med andra många aktörer som Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd, STF, turistnäringen med flera för att informera och förebygga tillbud och olyckor i fjällen.
 
Fredrik Groth
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Norrbotten
Telefon: 114 14
 
Västerbottens län och fjällområde– När det gäller Västerbotten så är det i princip exakt som 2018, det vill säga en tendens på nedgång jämfört med 2017 och det saknas ju sammanställning från tidigare år. I övrigt är det inget som sticker ut när det gäller Västerbotten, säger Lars Ragnvaldsson.
Lars Ragnvaldsson
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Västerbotten
Telefon: 114 14
Jämtlands län och fjällområde
– Jämtland, och särskilt triangeln, Storulvån, Sylarna och Blåhammarn, är ett ”instegs-område” för personer som vill börja fjällvandra vilket innebär att många med liten rutin av fjällvandring söker sig dit. En del av dessa missbedömer sin förmåga och fysiska status vilket renderar i en del fjällräddningar. Svenska turistföreningen uppger att besökssiffrorna i Jämtlands fjällområde har ökat markant, vilket i sig är glädjande, men det kan även vara orsaken till ökningen av antalet räddningar, säger Peter Borg.
Peter Borg
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning JämtlandTelefon: 114 14
Dalarnas län och fjällområde
– Tendensen vi ser i Dalarna är att skoterolyckorna ökar och därmed antalet svårare skador. Vi ser också att det är fler ovana personer som rör sig i fjällen. De förlitar sig ofta på mobiltelefoner, med exempelvis GPS, som inte alltid fungerar i fjällmiljö.
Anders Wallin
Verksamhetsutvecklare Räddningstjänstgruppen
Samordningsansvar Fjällräddning Västerbotten
Telefon: 114 14

Fjällräddningens siffror

Norrbotten

2019

2018

2017

Antal fjällräddningar

130 (som hanterade 156 personer)

143

153

EFP (efterforskning försvunnen person)

4

34

7

Västerbotten

Antal fjällräddningar

37 (som hanterade 43 personer)

35

63

EFP (efterforskning försvunnen person)

14

21

30

Jämtland

Antal fjällräddningar

119 (som hanterade 145 personer)

106

143

EFP (efterforskning försvunnen person)

6

20

23

Dalarna

Antal fjällräddningar

47 (som hanterade 51 personer)

51

37

EFP (efterforskning försvunnen person)

3

3

2

Totalt:

333 insatser (som hanterade 395 personer)
+ 27 EFP (efterforskning försvunnen person)

 
Siffrorna utan tabell:
Norrbotten                                   2019                                              2018                                              2017
Antal fjällräddningar                   130 (156 pers)                             143                                                153
EFP                                                4                                                    34                                                  7

VästerbottenAntal fjällräddningar                   37 (43 pers)                                  35                                                  63
EFP                                                14                                                  21                                                  30

Jämtland                                      
Antal fjällräddningar                   119 (145 pers)                             106                                                143
EFP                                                6                                                    20                                                  23

Dalarna
Antal fjällräddningar                   47 (51 pers)                                  51                                                  37
EFP                                                3                                                    3                                                    2

Totalt                                            333 insatser (395 pers) + 27 EFP

Fakta om polisens fjällräddning

Från 1 januari 2018 är Polisens Fjällräddning en nationell resurs och ianspråktas efter begäran till polisregion Nords regionledningscentral.
Polisens Fjällräddning omfattar 400 uppdragsanställda fjällräddare placerade på ett 30-tal orter i fjällänen. Fjällräddningen har särskilt utbildade insatsledare.
Fjällräddarna utbildas och övas med certifieringskrav under hela året och har kompetens och förmåga att verka i alla årstider, alla vädertyper och har lång uthållighet under svåra förhållanden.
I Polisens fjällräddning finns även specialräddningsgrupper med kompetens för höghöjdsräddningar i samverkan med helikopter samt grott räddningsgrupper.
Statistiken är baserad på Polisens räddningstjänstrapporter, som upprättas då beslut om räddningstjänst beslutas enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO).

Källa: Polisen.se