NordenBladet —
Det som började med en större mängd vita säckar med okänt innehåll på en fastighet i Örebro visade sig handla om nära 2000 ton farligt batteriavfall som hanterats felaktigt på flera ställen i Mellansverige. Bild: Polisen
Örebro tingsrätts dom i den så kallade batteriskandalen dömde fyra män i 50-årsåldern till fängelse för grovt miljöbrott. Männen dömdes också till näringsförbud efter att felaktigt hanterat farligt avfall på flera platser i Mellansverige.
Utredningen har pågått i ett halvår och är sannolikt en av de mer omfattande miljöbrottsutredningarna i Sverige. De påföljder som meddelats är de högsta någonsin för miljöbrott, de dömdes till fyra, tre respektive ett års fängelse. Den maximala påföljden för grovt miljöbrott är sex års fängelse.
Nära 2000 ton farligt avfall
Det var tack vare en anmälan från miljökontoret i Örebro kommun som polisen, sommaren 2019, fick kännedom om ärendet och började utreda misstänkt miljöbrott. I takt med att utredningen fortgick växte ärendet. Det som började med en större mängd vita säckar med okänt innehåll på en fastighet i Örebro visade sig handla om nära 2000 ton farligt batteriavfall som hanterats felaktigt på flera ställen i Mellansverige.
NFC (Nationellt forensiskt center) analyserade innehållet i de vita säckarna och konstaterade att det var farligt avfall. Genom förhör med anställda på fastigheten i Örebro fick polisen veta att säckarnas innehåll fraktades till en fastighet i Kumla. När fastigheten undersöktes visade det sig att innehållet kom från uRecycle, ett bolag som tar emot och hanterar 70 procent av Sveriges insamlade batterier.
Säckarna innehöll så kallad black mass; en fraktion som uppstår när alkaliska batterier krossas. Black mass är farligt avfall eftersom det innehåller höga halter av zink och nickel.
Grävde ner black mass mot betalning
Utredning visade att sammanlagt 1893 ton black mass lämnat uRecycles anläggning och transporterats till flera platser i Mellansverige under åren 2018 och 2019.
Vice VD på uRecycle och två män hade gjort upp en affär om att hantera black mass mot betalning. En av männen hade en avfallsanläggning i Eskilstuna där han tog emot cirka 700 ton black mass. Delar av avfallet grävde han ner. Den andre mannen hade en mindre lantbruksfastighet i Kumla, dit han tog cirka 500 ton black mass och grävde ner på gården. De två männen involverade en tredje man som tog emot 1000 ton black mass, varav 120 ton grävdes ner på en fastighet i Örebro kommun. Ingen av de inblandade bolagen eller personerna hade tillstånd att ta emot farligt avfall.
Rundade lagstiftningen med felaktiga uppgifter
Miljölagstiftningen bygger mycket på verksamhetsutövarens eget ansvar. Den som bedriver verksamhet ska själv tala om för tillsynsmyndigheten vilken typ verksamhet som bedrivs, klassificera avfall och kontrollera att den som ska ta emot avfallet har de tillstånd som krävs..
– Det är tydligt att det är enkelt att lämna felaktiga uppgifter till tillsynsmyndigheten och därmed runda lagstiftningen. Tingsrättens dom visar att de åtalade har brustit i sitt ansvar och begått grovt brott. Jag hoppas att domen kommer att leda till förändringar som gör det svårare att kringå lagen, säger polisens utredare Charlotte Fredriksson.
God samverkan bakom framgången
– Den här utredningen har krävt mycket resurser. Samverkan mellan olika funktioner inom polisen, kommunala tillsynsmyndigheter och Länsstyrelsen har helt klart varit en framgångsfaktor. Domen känns också som en seger för miljön, säger Charlotte Fredriksson.
Läs mer om polisens arbete med miljöbrott här
Nyhet från
Polisen
Publicerad 15 juni 2020 11:18
Källa: Polisen.se