NordenBladet — En av tio har blivit utsatt för hatbrott men långt ifrån alla anmäler.
– Vi vill öka kunskapen om hatbrott och nå de utsatta, säger Eva Sund på nationella operativa avdelningen.
Var tionde svensk har någon gång blivit utsatt för ett hatbrott. Det visar en undersökning från analys- och undersökningsföretaget Novus.
– Det är enormt stora siffror, men det återspeglas inte i anmälningsstatistiken, säger kommissarie Eva Sund, utvecklingscentrum Stockholm på nationella operativa avdelningen.
För att öka kunskapen om vad ett hatbrott är och att få utsatta att våga kontakta polisen och Brottsofferjouren, jobbar polisen och Brottsofferjouren Sverige tillsammans i projektet Swevic.
Eva Sund har jobbat mot hatbrott sedan 2015 och är polisens projektledare för Swevic:
– Det finns en viss misstro till polisen och andra myndigheter från dem som utsätts för hatbrott. Om vi använder oss av en nationellt täckande frivilligorganisation som en brygga mellan polisen och de utsatta kan vi nå fler och få fler att anmäla.
– Många som ringer till oss vet inte ifall de har utsatts för brott eller inte, och har heller inte gjort någon polisanmälan. Det finns också vittnen som hör av sig som inte vågar kontakta polisen eller som inte vet hur de ska gå tillväga, säger Cornelia Johansson, Brottsofferjouren Sverige, som också är projektledare i Swevic.
Under september pågår en kampanj i sociala medier som riktar sig till lite yngre hatbrottsutsatta målgrupper med budskapet ”kom till oss, vi stöttar dig”.
– Genom kampanjen vill vi få Brottsofferjouren mer kända hos allmänheten; att de finns där för att stötta brottsoffer genom hela processen, säger Eva Sund.
För att polisen och Brottsofferjouren ska bli bättre på att nå ut till de brottsutsatta har projekt Swevic genomfört kompetenshöjande konferenser i alla regioner, där den sista konferensen fick genomföras digitalt på grund av corona. De har också tagit fram en webbutbildning som finns på polisens lärplattform.
– Vi har även genomfört öppna föreläsningar om rasism och frågor kring hbtq+* för att öka kulturkompetensen inom båda organisationerna, säger projektkoordinator Amal Ahmed, utvecklingscentrum Stockholm på nationella operativa avdelningen.
– Det är lättare att erbjuda ett bra stöd om man har förståelse för varifrån en människa kommer och generell kunskap om personens grupp, historia och utsatthet. Kulturkompetens har ju mycket att göra med att visa respekt och att man är intresserad och påläst och då blir det lättare för den brottsutsatta att öppna sig. Jag tror att båda våra organisationer behöver bli bättre på det, säger Cornelia Johansson.
– Personer som blivit utsatta för hatbrott är extra känsliga och har antagligen levt med den här utsattheten länge. När de väl tar sig till polisen för att göra en anmälan är det jätteviktigt att vi ställer rätt frågor och inte diskriminerar, annars kommer de aldrig tillbaka, säger Eva Sund.
* hbtq+ = homosexuella, bisexuella, transpersoner, queers och plustecknet står för att det finns fler uttryck och läggningar än dessa fyra.
Hatbrott – polisens arbete
Om hatbrott på Brottsofferjouren Sveriges webbplats
En av tio har blivit utsatt för hatbrott men långt ifrån alla anmäler.
– Vi vill öka kunskapen om hatbrott och nå de utsatta, säger Eva Sund på nationella operativa avdelningen.
Källa: Polisen.se
