NordenBladet — Att utsätta en närstående för våld, hot eller kränkningar är ett allvarligt brott. Steget till att anmäla kan vara stort, men det finns stöd att få.
Vägen till hjälp börjar ofta när en polispatrull anländer till ett lägenhetsbråk, en brottsplats eller när en anmälan på annat sätt inkommer till polisen. Ofta är det poliserna på plats som kan reagera över en situation de uppfattar kan vara potentiellt hotfull för en brottsdrabbad person eller ett vittne. Om det inte görs på plats försöker polisen kontakta den brottsdrabbade för ett ytterligare samtal om hotbilden. I samtalet försöker polisen ofta ge råd och tips kring hur den drabbade, tillsammans med polisen, kan göra för att minimera riskerna att drabbas av ytterligare brottslighet och känna sig trygg. Ofta i samarbete med andra aktörer, både kommunala och privata.
– Här i Malmö har kommunen exempelvis ett eget resursteam som har expertkunskaper när det gäller hedersbrott som vi på polisen kontaktar när vi får ett ärende med den problematiken, säger Clara Arvidsson, gruppchef på sektionen för utredning av brott i nära relation i Malmö.
För att omhänderta personer som är i behov av skydd eller stöd har polisen särskilda brottsoffersamordnare och personsäkerhetshandläggare som i ett första steg kan bistå med stödjande och rådgivande insatser. Om en bedömning görs att en hotbild är av allvarligare art har polisen mer långtgående insatser att tillgå. Det kan till exempel vara att få hjälp med att söka skyddad identitet, tekniska lösningar som larm och digital säkerhet, samt att tillsammans med åklagare utfärda kontaktförbud. Polisen ger också tips och instruktioner för hur den drabbade kan göra för att säkra bevisning i form av sms eller andra typer av meddelanden.
– Ofta fungerar våra stödjande och rådgivande insatser bra men ibland behöver vi tyvärr vara mer långtgående och det kan innebära att den som hotas flyttas till ett skyddat boende samtidigt som vi jobbar vidare i utredningen, säger Susanne Gosenius brottsoffer- och personsäkerhetssamordnare på polisen.
Trots att möjligheterna att få hjälp är många kan det ändå vara svårt för den enskilde att ta åt sig den hjälp som polisen kan erbjuda.
– Det är svårt för många att både vara brottsoffer i en utsatt situation och samtidigt behöva göra en stor förändring i sitt liv som exempelvis ett skyddat boende kan innebära. För många är det också ett stort steg att ta avstånd från någon som man länge älskat och kanske har barn med, även om det också är en person som utsatt dig för brott, säger Clara Arvidsson.
Polisen vill i sina utredningar genomföra förhör så snart som möjligt men om målsägaren lever under hot och nyss blivit flyttad till ett skyddat boende kan det hända att polisen skjuter upp förhöret någon vecka och tar hänsyn till att målsägande direkt efter en placering ibland inte orkar prata med polisen. Detta får målsägande själv avgöra. Detta för att kunna genomföra ett så bra förhör som möjligt, både för den drabbade men också för utredningens skull.
– Många gör sig också oanträffbara i rädsla för att bli kontaktade av den som utsatt dem för brott och kontakten med målsägaren kan då ske via ett målsägandebiträde, säger Clara Arvidsson.
Bland brotten som utreds hos sektionen för brott i nära relation är en övervägande majoritet av målsägarna kvinnor. Det kan ge intrycket av att män inte drabbas av exempelvis brott i nära relation och att mörkertalet kan vara stort.
– Det är svårt att veta varför inte män är målsägande i lika många fall. Skam kan vara en anledning men även att män kanske inte uppfattar att de kan anmäla våld mot sig på samma sätt, för att det kommer från en kvinna. Men där gör vi ingen skillnad och det märker också de män som vågat anmäla och hamnat hos oss, säger Clara Arvidsson.
Information om hur du söker hjälp och om polisens arbete med skydd för hotade finner du via länkarna
Att utsätta en närstående för våld, hot eller kränkningar är ett allvarligt brott. Steget till att anmäla kan vara stort, men det finns stöd att få.
Källa: Polisen.se
