Uppdatering kring den försvunna mannen i Pedersöre

NordenBladet — Polisen söker fortfarande efter Matias Björkman som anmälts försvunnen. Polisen har kring den försvunne fått in två observationer som gjorts lördagen den 15.3 i Pedersöre.
Den ena observationen är från lördagen klockan 13.04 då han setts vandra på Rytterbackavägen i riktning mot Dalkärrvägen. En liten stund senare, klockan 13.30 har han setts på Långrävsbackavägen i höjd med Flatbacka, riktningen har varit söderut mot Sandbacka.
På bilden ser man de kläder den försvunne haft på sig vid försvinnandet.
Polisen tackar för alla tips och observationer som kommit in och tar fortsättningsvis emot tips kring den försvunne antingen per e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi eller via tipstelefon 0295 415 501.
Tidigare nyheter kring den försvunne 16.3 Polisen ber om iakttagelser av en försvunnen person i Pedersöre 17.3 Polisen ber om fler tips om man som försvunnit i Pedersöre under helgen  ]]>

Polisen söker fortfarande efter Matias Björkman som anmälts försvunnen. Polisen har kring den försvunne fått in två observationer som gjorts lördagen den 15.3 i Pedersöre.

Den ena observationen är från lördagen klockan 13.04 då han setts vandra på Rytterbackavägen i riktning mot Dalkärrvägen. En liten stund senare, klockan 13.30 har han setts på Långrävsbackavägen i höjd med Flatbacka, riktningen har varit söderut mot Sandbacka.

På bilden ser man de kläder den försvunne haft på sig vid försvinnandet.

Polisen tackar för alla tips och observationer som kommit in och tar fortsättningsvis emot tips kring den försvunne antingen per e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi eller via tipstelefon 0295 415 501.

Tidigare nyheter kring den försvunne
16.3 Polisen ber om iakttagelser av en försvunnen person i Pedersöre
17.3 Polisen ber om fler tips om man som försvunnit i Pedersöre under helgen
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisens aktiva trafikövervakning förbättrar trafiksäkerheten – rattfylleriet på nedgång

NordenBladet — Under 2024 intensifierade polisen sin övervakning särskilt beträffande faktorer som påverkar körförmågan, såsom narkotika, läkemedel, körhälsa och trötthet. Samtidigt uppmärksammade polisen speciellt körbeteendet, eftersom statistik och studier visar att fortkörning och rusmedel alltjämt är centrala riskfaktorer för dödsolyckor i trafiken.
Särskilt mycket har polisen ökat rattfylleriövervakningen. Antalet blåstest som polisen gjorde ökade med över 78 000 jämfört med föregående år, och samtidigt minskade antalet rattfylleribrott som kommit till polisens kännedom med cirka 8 %. Detta tyder på att den effektiverade övervakningen och dess preventiva verkan har gett resultat.

Även studier visar att rattfylleriet har minskat

Under 2024 minskade både de alkohol- och de drogrelaterade rattfyllerifallen jämfört med föregående år. De årliga rattfylleristudierna, som utreder andelen berusade personer i trafikflödet, visar en minskning av det alkoholrelaterade rattfylleriet. Dessutom stöder de undersökningar av avloppsvattnet som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort den nedåtgående trenden, eftersom de visar på en minskning av den totala mängden droger.

Studieresultaten bekräftar att det minskade rattfylleriet direkt inverkar på antalet trafikolyckor och följderna av dem. Enligt statistik från Institutet för Olycksinformation var en knapp tredjedel (30 %) av de förare som år 2023 var inblandade i dödsolyckor berusade. Andelen berusade förare minskade med 12 procentenheter jämfört med 2022. Det vanligaste rusmedlet var alkohol som var femte förare inblandad i en dödsolycka hade intagit. Denna trend visar att polisens målmedvetna rusmedelsövervakning ger resultat.

Effektiva kontroller riktas in på de riktiga riskerna

– Det har tidigare antytts att det minskade alkoholrelaterade rattfylleriet beror på att det narkotikarelaterade rattfylleriet har ökat. Nu har läget förändrats: båda minskar, säger polisinspektör Heikki Ihalainen vid Polisstyrelsen, och fortsätter:

– I de narkotikarelaterade rattfyllerifallen syns en något ökad användning av alfa-PVP, men amfetamin är alltjämt den absolut vanligaste drogen i rattfyllerifallen.

Polisen fortsätter sin aktiva och möjligast effektiva trafikövervakning, och strävar efter att rikta in övervakningen mot rätt platser vid rätt tidpunkt. Det ökade antalet blåstest och det minskade rattfylleriet går hand i hand, och studier visar att förändringarna i rattfylleriet också återspeglas i antalet trafikolyckor och hur allvarliga de är.

Polisens mål är att förbättra trafiksäkerheten och ytterligare minska rattfylleriet.

– Var och en kan bidra till en tryggare trafik genom ansvarsfulla val och genom att anmäla till polisen om de lägger märke till avvikande körbeteende i trafiken. Genom samarbete kan vi säkerställa att vägarna hålls trygga för alla trafikanter, påminner Ihalainen. ]]>

Under 2024 intensifierade polisen sin övervakning särskilt beträffande faktorer som påverkar körförmågan, såsom narkotika, läkemedel, körhälsa och trötthet. Samtidigt uppmärksammade polisen speciellt körbeteendet, eftersom statistik och studier visar att fortkörning och rusmedel alltjämt är centrala riskfaktorer för dödsolyckor i trafiken.

Särskilt mycket har polisen ökat rattfylleriövervakningen. Antalet blåstest som polisen gjorde ökade med över 78 000 jämfört med föregående år, och samtidigt minskade antalet rattfylleribrott som kommit till polisens kännedom med cirka 8 %. Detta tyder på att den effektiverade övervakningen och dess preventiva verkan har gett resultat.

Även studier visar att rattfylleriet har minskat

Under 2024 minskade både de alkohol- och de drogrelaterade rattfyllerifallen jämfört med föregående år. De årliga rattfylleristudierna, som utreder andelen berusade personer i trafikflödet, visar en minskning av det alkoholrelaterade rattfylleriet. Dessutom stöder de undersökningar av avloppsvattnet som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort den nedåtgående trenden, eftersom de visar på en minskning av den totala mängden droger.

Studieresultaten bekräftar att det minskade rattfylleriet direkt inverkar på antalet trafikolyckor och följderna av dem. Enligt statistik från Institutet för Olycksinformation var en knapp tredjedel (30 %) av de förare som år 2023 var inblandade i dödsolyckor berusade. Andelen berusade förare minskade med 12 procentenheter jämfört med 2022. Det vanligaste rusmedlet var alkohol som var femte förare inblandad i en dödsolycka hade intagit. Denna trend visar att polisens målmedvetna rusmedelsövervakning ger resultat.

Effektiva kontroller riktas in på de riktiga riskerna

– Det har tidigare antytts att det minskade alkoholrelaterade rattfylleriet beror på att det narkotikarelaterade rattfylleriet har ökat. Nu har läget förändrats: båda minskar, säger polisinspektör Heikki Ihalainen vid Polisstyrelsen, och fortsätter:

– I de narkotikarelaterade rattfyllerifallen syns en något ökad användning av alfa-PVP, men amfetamin är alltjämt den absolut vanligaste drogen i rattfyllerifallen.

Polisen fortsätter sin aktiva och möjligast effektiva trafikövervakning, och strävar efter att rikta in övervakningen mot rätt platser vid rätt tidpunkt. Det ökade antalet blåstest och det minskade rattfylleriet går hand i hand, och studier visar att förändringarna i rattfylleriet också återspeglas i antalet trafikolyckor och hur allvarliga de är.

Polisens mål är att förbättra trafiksäkerheten och ytterligare minska rattfylleriet.

– Var och en kan bidra till en tryggare trafik genom ansvarsfulla val och genom att anmäla till polisen om de lägger märke till avvikande körbeteende i trafiken. Genom samarbete kan vi säkerställa att vägarna hålls trygga för alla trafikanter, påminner Ihalainen.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Trafikfylleriundersökningsstatistik av Kriminaltekniska laboratoriet vid Centralkriminalpolisen har publicerats

NordenBladet — Av den publicerade statistiken från trafikfylleriundersökningarna 2024 framgår att antalet trafikfylleriundersökningar har minskat sedan 2020. Ungas och unga vuxnas andel av fallen med rattfylleri på grund av alkohol och droger är framträdande jämfört med övriga åldersklasser.
Kriminaltekniska laboratoriet vid Centralkriminalpolisen har publicerats statistik från trafikfylleriundersökningarna 2024. Av statistiken framgår att antalet trafikfylleriundersökningar har minskat sedan 2020. Undersökningsbegärandena fördelas i alkoholrattfyllerifall och drograttfyllerifall. Dessutom är det i en del av fallen fråga om blandmissbruk av alkohol och narkotika. 
Statistiken består av blodprov som lämnats till Kriminaltekniska laboratoriet under 2024 för alkohol-, narkotika- och läkemedelsundersökningar. I statistiken ingår även uppgifter om utandningsprov för alkohol som polisen tagit med precisionsalkometrar. Narkotika- och läkemedelshalter undersöks bara genom blodprov. 
Alfa-PVP-relaterade drograttfyllerifall ökar  
Enligt statistiken är amfetamin fortfarande den vanligaste drogen som upptäcks vid drograttfyllerifall. Antalet amfetaminrelaterade fall har dock minskat sedan 2021.  
Av statistiken framgår att antalet alfa-PVP-relaterade drograttfyllerifall ökar. Fenomenet avspeglas även i den nationella statistiken från avloppsvattenundersökningen som Institutet för hälsa och välfärd publicerat och i antalet beslag av alfa-PVP-prov som lämnats in till Kriminaltekniska laboratoriet för undersökning. Alfa-PVP är en syntetisk drog som i gatuhandeln kallas för ”peukku” på finska och för ”flakka” på svenska”. Alfa-PVP är ett ämne som starkt stimulerar det centrala nervsystemet och det har delvis slagit ut amfetaminet i gatuhandeln.
Ungas och unga vuxnas andel av alkohol- och drograttfyllerifall är fortfarande framträdande
Ungas och unga vuxnas andel av fallen med rattfylleri på grund av alkohol och droger är framträdande jämfört med övriga åldersklasser. Alkoholrattfyllerifall av normalgraden förekommer mest bland förare som är 15–24 år. Grova alkoholrattfyllerifall förekommer rätt jämnt bland de olika åldersgrupperna, men mest bland 35–44-åringar. Drograttfyllerifall förekommer mest bland gruppen som består av 25–34-åringar. 
Läs mer om årsstatistiken över trafikfyllerifall 2024.]]>

Av den publicerade statistiken från trafikfylleriundersökningarna 2024 framgår att antalet trafikfylleriundersökningar har minskat sedan 2020. Ungas och unga vuxnas andel av fallen med rattfylleri på grund av alkohol och droger är framträdande jämfört med övriga åldersklasser.

Kriminaltekniska laboratoriet vid Centralkriminalpolisen har publicerats statistik från trafikfylleriundersökningarna 2024. Av statistiken framgår att antalet trafikfylleriundersökningar har minskat sedan 2020. Undersökningsbegärandena fördelas i alkoholrattfyllerifall och drograttfyllerifall. Dessutom är det i en del av fallen fråga om blandmissbruk av alkohol och narkotika. 

Statistiken består av blodprov som lämnats till Kriminaltekniska laboratoriet under 2024 för alkohol-, narkotika- och läkemedelsundersökningar. I statistiken ingår även uppgifter om utandningsprov för alkohol som polisen tagit med precisionsalkometrar. Narkotika- och läkemedelshalter undersöks bara genom blodprov. 

Alfa-PVP-relaterade drograttfyllerifall ökar  

Enligt statistiken är amfetamin fortfarande den vanligaste drogen som upptäcks vid drograttfyllerifall. Antalet amfetaminrelaterade fall har dock minskat sedan 2021.  

Av statistiken framgår att antalet alfa-PVP-relaterade drograttfyllerifall ökar. Fenomenet avspeglas även i den nationella statistiken från avloppsvattenundersökningen som Institutet för hälsa och välfärd publicerat och i antalet beslag av alfa-PVP-prov som lämnats in till Kriminaltekniska laboratoriet för undersökning. Alfa-PVP är en syntetisk drog som i gatuhandeln kallas för ”peukku” på finska och för ”flakka” på svenska”. Alfa-PVP är ett ämne som starkt stimulerar det centrala nervsystemet och det har delvis slagit ut amfetaminet i gatuhandeln.

Ungas och unga vuxnas andel av alkohol- och drograttfyllerifall är fortfarande framträdande

Ungas och unga vuxnas andel av fallen med rattfylleri på grund av alkohol och droger är framträdande jämfört med övriga åldersklasser. Alkoholrattfyllerifall av normalgraden förekommer mest bland förare som är 15–24 år. Grova alkoholrattfyllerifall förekommer rätt jämnt bland de olika åldersgrupperna, men mest bland 35–44-åringar. Drograttfyllerifall förekommer mest bland gruppen som består av 25–34-åringar. 

Läs mer om årsstatistiken över trafikfyllerifall 2024.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen har slutfört utredningen i fallet där en gångbro rasade i Esbo

NordenBladet — 24 personer föll när en gångbro rasade i Hagalund den 11 maj 2023. Största delen av personerna som föll hörde till en grupp minderåriga skolelever. Polisen i Västra Nyland misstänker att orsaken till olyckan var oaktsamhet som flera personer gjort sig skyldiga till. Fallet överlämnas till åtalsprövning.
Polisen har slutfört utredningen i fallet där en tillfällig gångbro rasade i Hagalund i Esbo den 11 maj 2023.
Bron som gick över Östanvindsgränden hade metallkonstruktion och fanerbotten. 44 personer befann sig på bron och 24 av dem föll ungefär fem meter när bron rasade. 23 av dessa var minderåriga skolelever från Kalasatama grundskola och en var en vuxen lärare. 
Ingen av dem var i livsfara till följd av olyckan, men händelsen orsakade fysiska och psykiska skador av olika grad.
Utredningen av de tekniska detaljerna är mycket tidskrävande
Till olycksplatsen kom förutom polispatrullerna, räddningsverket och akutvården även polisens tekniska och taktiska utredare.  I sin tekniska utredning utredde polisen bland annat brons konstruktioner och vilken del av bron som hade gett vika.
– Personer började höras genast dagen efter olyckan. Hörandena pågick länge eftersom sammanlagt 38 personer var målsägare, dvs. hade utsatts för fara i situationen. Dessutom hördes ögonvittnen och till exempel anställda vid Esbo stad, berättar undersökningsledaren, kriminalkommissarie Matti Högman.
I utredningen gick det mycket tid åt att noggrant reda ut brokonstruktionens detaljerade tekniska egenskaper. Centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium och utomstående experter i branschen bistod polisen i Västra Nyland i denna utredning.
Skäl att misstänka-tröskeln är låg – flera personer misstänks för brott
Utifrån förundersökningen finns det skäl att misstänka att olyckan beror på flera personers oaktsamhet. Bron som använts i ungefär ett och ett halvt år hade bristfälliga konstruktioner i förhållande till användningssyftet och till exempel brons bärförmåga motsvarade inte kraven.
Utredningen visade också att ingen var officiellt ansvarig för övervakningen av den tillfälliga bron. I ärendet framhävs det att det var fråga om en konstruktion som uppförts för temporärt bruk.
– Polisen misstänker åtta personer, bland dessa representanter för företaget som byggde bron och representanter för Esbo stad. Två personer misstänks för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. Brottsbenämningar i utredningen är grovt vållande av personskada och framkallande av fara.
Polisen betonar att skäl att misstänka-tröskeln är låg. Det betyder att även om de misstänkta utifrån utredningen eventuellt har gjort sig skyldiga till brott klarnar ärendet först i rätten. Det är fråga om samverkan mellan flera faktorer och uppsåt misstänks inte i fallet. Nu har polisen slutfört sin utredning i ärendet. Fallet överlämnas till åtalsprövning under nästa vecka.]]>

24 personer föll när en gångbro rasade i Hagalund den 11 maj 2023. Största delen av personerna som föll hörde till en grupp minderåriga skolelever. Polisen i Västra Nyland misstänker att orsaken till olyckan var oaktsamhet som flera personer gjort sig skyldiga till. Fallet överlämnas till åtalsprövning.

Polisen har slutfört utredningen i fallet där en tillfällig gångbro rasade i Hagalund i Esbo den 11 maj 2023.

Bron som gick över Östanvindsgränden hade metallkonstruktion och fanerbotten. 44 personer befann sig på bron och 24 av dem föll ungefär fem meter när bron rasade. 23 av dessa var minderåriga skolelever från Kalasatama grundskola och en var en vuxen lärare. 

Ingen av dem var i livsfara till följd av olyckan, men händelsen orsakade fysiska och psykiska skador av olika grad.

Utredningen av de tekniska detaljerna är mycket tidskrävande

Till olycksplatsen kom förutom polispatrullerna, räddningsverket och akutvården även polisens tekniska och taktiska utredare.  I sin tekniska utredning utredde polisen bland annat brons konstruktioner och vilken del av bron som hade gett vika.

– Personer började höras genast dagen efter olyckan. Hörandena pågick länge eftersom sammanlagt 38 personer var målsägare, dvs. hade utsatts för fara i situationen. Dessutom hördes ögonvittnen och till exempel anställda vid Esbo stad, berättar undersökningsledaren, kriminalkommissarie Matti Högman.

I utredningen gick det mycket tid åt att noggrant reda ut brokonstruktionens detaljerade tekniska egenskaper. Centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium och utomstående experter i branschen bistod polisen i Västra Nyland i denna utredning.

Skäl att misstänka-tröskeln är låg – flera personer misstänks för brott

Utifrån förundersökningen finns det skäl att misstänka att olyckan beror på flera personers oaktsamhet. Bron som använts i ungefär ett och ett halvt år hade bristfälliga konstruktioner i förhållande till användningssyftet och till exempel brons bärförmåga motsvarade inte kraven.

Utredningen visade också att ingen var officiellt ansvarig för övervakningen av den tillfälliga bron. I ärendet framhävs det att det var fråga om en konstruktion som uppförts för temporärt bruk.

– Polisen misstänker åtta personer, bland dessa representanter för företaget som byggde bron och representanter för Esbo stad. Två personer misstänks för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. Brottsbenämningar i utredningen är grovt vållande av personskada och framkallande av fara.

Polisen betonar att skäl att misstänka-tröskeln är låg. Det betyder att även om de misstänkta utifrån utredningen eventuellt har gjort sig skyldiga till brott klarnar ärendet först i rätten. Det är fråga om samverkan mellan flera faktorer och uppsåt misstänks inte i fallet.
Nu har polisen slutfört sin utredning i ärendet. Fallet överlämnas till åtalsprövning under nästa vecka.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen har utrett härva av narkotika- och skjutvapenbrott i Havslappland

NordenBladet — Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Uleåborg och Polisinrättningen i Lappland har utrett en omfattande härva av narkotika- och skjutvapenbrott sedan sommaren 2024. Nio personer misstänks för grovt narkotikabrott och för grovt skjutvapenbrott.
Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Uleåborg och Polisinrättningen i Lappland har utrett en omfattande härva av narkotika- och skjutvapenbrott i Havslappland och Uleåborg. Det misstänks att brotten begicks under 2024. 
Nio personer misstänks för gärningarna och tre av dem är fortfarande häktade. Polisen misstänker att personerna spridit åtminstone 17 kg amfetamin i Finland. I samband med utredningen tog polisen i beslag 13 skjutvapen från de misstänkta, varav fyra klassificeras som särskilt farliga skjutvapen. 
– Vid beslaget av vapnen tog man i beslag en anmärkningsvärt stor mängd ammunition till vapnen i fråga. Det handlar om en exceptionellt stor brottshärva i Havslappland, med tanke på narkotikan och skjutvapnen som tagits i beslag, konstaterar undersökningsledaren, kriminalöverkommissarie Teemu Mäntyniemi vid Centralkriminalpolisen.
I den del av utredningen som Polisinrättningen i Uleåborg stod för utreddes flera personers delaktighet i spridningen av narkotika från Havslappland till Uleåborg. I utredningen tog man i beslag flera kilo amfetamin och utredde spridningen av över tio kilo amfetamin. 
– I det inledande skedet av utredningen som utfördes av Polisinrättningen i Uleåborg bekräftades det att det fanns en koppling till utredningen av en brottshärva som Centralkriminalpolisen och Polisinrättningen i Lappland utförde. Samarbetet med Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Lappland och specialiståklagaren har löpt smidigt från förundersökningens början, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Jarmo Katila vid Polisinrättningen i Uleåborg.
Polisen har lämnat helheten till Norra Finlands åklagardistrikt för åtalsprövning.]]>

Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Uleåborg och Polisinrättningen i Lappland har utrett en omfattande härva av narkotika- och skjutvapenbrott sedan sommaren 2024. Nio personer misstänks för grovt narkotikabrott och för grovt skjutvapenbrott.

Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Uleåborg och Polisinrättningen i Lappland har utrett en omfattande härva av narkotika- och skjutvapenbrott i Havslappland och Uleåborg. Det misstänks att brotten begicks under 2024. 

Nio personer misstänks för gärningarna och tre av dem är fortfarande häktade. Polisen misstänker att personerna spridit åtminstone 17 kg amfetamin i Finland. I samband med utredningen tog polisen i beslag 13 skjutvapen från de misstänkta, varav fyra klassificeras som särskilt farliga skjutvapen. 

– Vid beslaget av vapnen tog man i beslag en anmärkningsvärt stor mängd ammunition till vapnen i fråga. Det handlar om en exceptionellt stor brottshärva i Havslappland, med tanke på narkotikan och skjutvapnen som tagits i beslag, konstaterar undersökningsledaren, kriminalöverkommissarie Teemu Mäntyniemi vid Centralkriminalpolisen.

I den del av utredningen som Polisinrättningen i Uleåborg stod för utreddes flera personers delaktighet i spridningen av narkotika från Havslappland till Uleåborg. I utredningen tog man i beslag flera kilo amfetamin och utredde spridningen av över tio kilo amfetamin. 

– I det inledande skedet av utredningen som utfördes av Polisinrättningen i Uleåborg bekräftades det att det fanns en koppling till utredningen av en brottshärva som Centralkriminalpolisen och Polisinrättningen i Lappland utförde. Samarbetet med Centralkriminalpolisen, Polisinrättningen i Lappland och specialiståklagaren har löpt smidigt från förundersökningens början, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Jarmo Katila vid Polisinrättningen i Uleåborg.

Polisen har lämnat helheten till Norra Finlands åklagardistrikt för åtalsprövning.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen lyckades med sin grundläggande uppgift – verksamhetsberättelse 2024

NordenBladet — Polisstyrelsens bokslut och verksamhetsberättelse för 2024 är nu klara. Det minsta man kan säga är att polisen under 2024 lyckades skäligen väl med sin krävande uppgift. Vid till exempel brådskande utryckningar var polisen på plats inom den målsatta tiden, 9,8 minuter, trots att antalet uppdrag samtidigt ökade.
Finländarna har fortfarande stort förtroende för polisen. Enligt den senaste barometern litar 91 % av finländarna ganska eller synnerligen mycket på polisen.
De krävande uppgifterna har ökat
Polisens övervaknings- och utryckningsuppdrag har ökat avsevärt på några år. Samtidigt som antalet uppdrag har ökat, har uppdragen även blivit mer krävande än tidigare och förutsätter allt oftare att flera än en patrull kopplas in på ett uppdrag, åtminstone i en stödjande eller säkrande roll. Särskilt framträdande är ökningen av psykiska problem hos dem som polisen kommer i kontakt med, såväl vid hemutryckningar som på gatorna. Dessutom gör sig allt yngre personer skyldiga till brott.
Det ökade antalet även internationellt uppmärksammade och särskilt krävande uppdrag på bland annat havsområden har även det tidvis medfört en betydande ökning av arbetsbördan, särskilt när det gäller beredskapen för sådana situationer.
En central resultatmätare i polisens utryckningsverksamhet är aktionsberedskapstiden, i vilken man räknar in brådskande utryckningsuppdrag, så kallade A-uppdrag. Under 2024 lyckades man ändå hålla aktionsberedskapstiden på en god nivå, antingen på den målsatta nivån eller så att aktionstiden rentav var kortare än den målsatta. Målsättningen för A-uppdrag har varit 9,8 minuter och denna lyckades man på riksnivå i medeltal underskrida med en tiondel.
Polisen styrde resurser till utredningen av vardagsbrott och brott begångna av ungdomar
I enlighet med målsättningarna i regeringsprogrammet styrdes under året tilläggsresurser till brottsutredningen, som var det område som man särskilt ville lägga vikt vid år 2024, i synnerhet utredningen av vardagsbrott och brott begångna av ungdomar. Målsättningen med denna inriktning av resurser var att skapa balans i polisenheternas arbetsbörda och resurser.
Antalet brott som kommit till polisens kännedom har under de senaste åren allmänt taget ökat något. Även om det för vissa polisinrättningar har hållit sig tämligen oförändrat, förefaller det, om man granskar utvecklingen över en längre tidsperiod, som om man för flera polisinrättningar har återgått till nivån för tio år sedan. Den miljö i vilken brottsbekämpningen sker har ökat väsentligt under de senaste åren. Resultaten påverkas väsentligt av att brotten i hög grad har flyttat över till datanäten och blivit internationella.
Polisen utvecklar sin förvaltning
Bilden av den offentliga ekonomin blev klart dystrare våren 2024 efter att regeringsprogrammet hade blivit klart. Även för polisen håller utsikterna på att bli mer utmanande, om mar ser på polisens totala operativa prestationsförmåga. Försämringen av den statliga ekonomin har medfört att regeringen har tvingats till betydande nedskärningarna i verksamhetsramarna, för att genom ökad produktivitet vinna inbesparingar.
Modellen för övergripande säkerhet i det finska samhället innebär att polisen svarar för stora helheter av uppgifter. Man vill bevara polisens möjlighet att hålla befolkningen trygg och säkra samhällsordningen, även i snabbt föränderliga situationer.
Skyldigheterna att göra inbesparingar kan inte heller hos polisen genomföras utan kritisk bedömning och prioriteringar.
 – Man håller inte på att minska antalet poliser, utan polisen utvecklar sin verksamhet så att det operativa arbetet påverkas så litet som möjligt, försäkrar planerings- och ekonomichef Tiina Pelkonen.
Polisens produktivitetsprogram syftar till att få ekonomin i balans med den beviljade finansieringen och att uppnå sparmålen så att regeringsprogrammets målsättningar kan nås och polisens prestationsförmåga bibehållas på tillräcklig nivå. Vidare fokuserar man på åtgärder i syfte att hålla nere kostnaderna och försöker så stävja trycket mot ökade kostnader och anpassa verksamheten till den beviljade finansieringen.
Mänskliga resurser
År 2024 gjordes 10 477 årsverken inom polisen. I jämförelse med året innan steg det totala antalet årsverken inom polisen med 95 årsverken (0,9 %). I enlighet med regeringsprogrammet ökas antalet anställda i polisuppgifter till 8 000 årsverken före utgången av regeringsperioden och ökningen sker för att stärka polisens operativa verksamhet.
Nybörjarplatserna för polisexamen (YH) har fastställts så att antalet polismän stiger i enlighet med ovan nämnda målsättning. Under 2024 fylldes alla nybörjarplatserna och något över 500 studerande inledde sin utbildning. ]]>

Polisstyrelsens bokslut och verksamhetsberättelse för 2024 är nu klara. Det minsta man kan säga är att polisen under 2024 lyckades skäligen väl med sin krävande uppgift. Vid till exempel brådskande utryckningar var polisen på plats inom den målsatta tiden, 9,8 minuter, trots att antalet uppdrag samtidigt ökade.

Finländarna har fortfarande stort förtroende för polisen. Enligt den senaste barometern litar 91 % av finländarna ganska eller synnerligen mycket på polisen.

De krävande uppgifterna har ökat

Polisens övervaknings- och utryckningsuppdrag har ökat avsevärt på några år. Samtidigt som antalet uppdrag har ökat, har uppdragen även blivit mer krävande än tidigare och förutsätter allt oftare att flera än en patrull kopplas in på ett uppdrag, åtminstone i en stödjande eller säkrande roll. Särskilt framträdande är ökningen av psykiska problem hos dem som polisen kommer i kontakt med, såväl vid hemutryckningar som på gatorna. Dessutom gör sig allt yngre personer skyldiga till brott.

Det ökade antalet även internationellt uppmärksammade och särskilt krävande uppdrag på bland annat havsområden har även det tidvis medfört en betydande ökning av arbetsbördan, särskilt när det gäller beredskapen för sådana situationer.

En central resultatmätare i polisens utryckningsverksamhet är aktionsberedskapstiden, i vilken man räknar in brådskande utryckningsuppdrag, så kallade A-uppdrag. Under 2024 lyckades man ändå hålla aktionsberedskapstiden på en god nivå, antingen på den målsatta nivån eller så att aktionstiden rentav var kortare än den målsatta. Målsättningen för A-uppdrag har varit 9,8 minuter och denna lyckades man på riksnivå i medeltal underskrida med en tiondel.

Polisen styrde resurser till utredningen av vardagsbrott och brott begångna av ungdomar

I enlighet med målsättningarna i regeringsprogrammet styrdes under året tilläggsresurser till brottsutredningen, som var det område som man särskilt ville lägga vikt vid år 2024, i synnerhet utredningen av vardagsbrott och brott begångna av ungdomar. Målsättningen med denna inriktning av resurser var att skapa balans i polisenheternas arbetsbörda och resurser.

Antalet brott som kommit till polisens kännedom har under de senaste åren allmänt taget ökat något. Även om det för vissa polisinrättningar har hållit sig tämligen oförändrat, förefaller det, om man granskar utvecklingen över en längre tidsperiod, som om man för flera polisinrättningar har återgått till nivån för tio år sedan. Den miljö i vilken brottsbekämpningen sker har ökat väsentligt under de senaste åren. Resultaten påverkas väsentligt av att brotten i hög grad har flyttat över till datanäten och blivit internationella.

Polisen utvecklar sin förvaltning

Bilden av den offentliga ekonomin blev klart dystrare våren 2024 efter att regeringsprogrammet hade blivit klart. Även för polisen håller utsikterna på att bli mer utmanande, om mar ser på polisens totala operativa prestationsförmåga. Försämringen av den statliga ekonomin har medfört att regeringen har tvingats till betydande nedskärningarna i verksamhetsramarna, för att genom ökad produktivitet vinna inbesparingar.

Modellen för övergripande säkerhet i det finska samhället innebär att polisen svarar för stora helheter av uppgifter. Man vill bevara polisens möjlighet att hålla befolkningen trygg och säkra samhällsordningen, även i snabbt föränderliga situationer.

Skyldigheterna att göra inbesparingar kan inte heller hos polisen genomföras utan kritisk bedömning och prioriteringar.

 – Man håller inte på att minska antalet poliser, utan polisen utvecklar sin verksamhet så att det operativa arbetet påverkas så litet som möjligt, försäkrar planerings- och ekonomichef Tiina Pelkonen.

Polisens produktivitetsprogram syftar till att få ekonomin i balans med den beviljade finansieringen och att uppnå sparmålen så att regeringsprogrammets målsättningar kan nås och polisens prestationsförmåga bibehållas på tillräcklig nivå. Vidare fokuserar man på åtgärder i syfte att hålla nere kostnaderna och försöker så stävja trycket mot ökade kostnader och anpassa verksamheten till den beviljade finansieringen.

Mänskliga resurser

År 2024 gjordes 10 477 årsverken inom polisen. I jämförelse med året innan steg det totala antalet årsverken inom polisen med 95 årsverken (0,9 %). I enlighet med regeringsprogrammet ökas antalet anställda i polisuppgifter till 8 000 årsverken före utgången av regeringsperioden och ökningen sker för att stärka polisens operativa verksamhet.

Nybörjarplatserna för polisexamen (YH) har fastställts så att antalet polismän stiger i enlighet med ovan nämnda målsättning. Under 2024 fylldes alla nybörjarplatserna och något över 500 studerande inledde sin utbildning.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen ber om iakttagelser om en kollision på ett övergångsställe i Seinäjoki

NordenBladet — Polisen ber om iakttagelser angående en händelse som inträffade måndagen den 17 mars 2025 kl. 9.35 i Seinäjoki centrum. En bilförare körde på en fotgängare på ett övergångsställe och lämnade platsen utan att stanna.
Kollisionen skedde i korsningen mellan Vapaudentie och Torikatu vid Marttilan koulu. Den 17-åriga fotgängaren var på väg över övergångsstället när en liten grå personbil som kom från Jouppila-hållet på Frihetsvägen träffade hen. Fotgängaren föll och skadade sig. Föraren stannade inte utan fortsatte sin färd. Polisen ber föraren att själv ta kontakt och ber även alla som har information om händelsen eller som sett den grå bilen vid tidpunkten att höra av sig. Uppgifterna kan skickas till polisen per e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi eller per telefon på 0295 415 501.]]>

Polisen ber om iakttagelser angående en händelse som inträffade måndagen den 17 mars 2025 kl. 9.35 i Seinäjoki centrum. En bilförare körde på en fotgängare på ett övergångsställe och lämnade platsen utan att stanna.

Kollisionen skedde i korsningen mellan Vapaudentie och Torikatu vid Marttilan koulu. Den 17-åriga fotgängaren var på väg över övergångsstället när en liten grå personbil som kom från Jouppila-hållet på Frihetsvägen träffade hen. Fotgängaren föll och skadade sig. Föraren stannade inte utan fortsatte sin färd.

Polisen ber föraren att själv ta kontakt och ber även alla som har information om händelsen eller som sett den grå bilen vid tidpunkten att höra av sig. Uppgifterna kan skickas till polisen per e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi eller per telefon på 0295 415 501.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Undersökningen av skolhotet i Kurikka

NordenBladet — Polisen informerade igår om ett hot som riktats mot Kurikan yhteiskoulu. En förundersökning för olaga hot har inletts och pågår.
Polisen grep igår en för brott misstänkt minderårig person. Hen har blivit hörd i ärendet och har i förhören medgett att hen sänt meddelandet. Polisen kommenterar inte möjliga motiv eller vad bakgrunden.
– Hotet hade framställts anonymt i en chat-tjänst på nätet, berättar kriminalkommissarie Tiina Sillanpää. Tjänstens moderator hade reagerat snabbt och förmedlat uppgifterna till polisen. Inom en timme från att anmälan mottogs greps den misstänkte.
Polisen vill påminna om att det i dagens läge går snabbt att reda ut vem som ligger bakom olika hot även om det gjorts anonym eller med ett alias.  Sannolikheten att åka fast för olika former av hot på nätet är stor och de leder till nån form av påföljder.  ]]>

Polisen informerade igår om ett hot som riktats mot Kurikan yhteiskoulu. En förundersökning för olaga hot har inletts och pågår.

Polisen grep igår en för brott misstänkt minderårig person. Hen har blivit hörd i ärendet och har i förhören medgett att hen sänt meddelandet. Polisen kommenterar inte möjliga motiv eller vad bakgrunden.

– Hotet hade framställts anonymt i en chat-tjänst på nätet, berättar kriminalkommissarie Tiina Sillanpää. Tjänstens moderator hade reagerat snabbt och förmedlat uppgifterna till polisen. Inom en timme från att anmälan mottogs greps den misstänkte.

Polisen vill påminna om att det i dagens läge går snabbt att reda ut vem som ligger bakom olika hot även om det gjorts anonym eller med ett alias.  Sannolikheten att åka fast för olika former av hot på nätet är stor och de leder till nån form av påföljder.
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen undersöker ett grovt rån i Jakobstad

NordenBladet — Polisen i Österbotten undersöker ett rån som skedde i en privat bostad i Jakobstad med brottsrubricering grovt rån. Anmälan om i den privata bostaden skedda rånet kom till polisen klockan 14.06
Av det vuxna offret stals egendom med hjälp av våld. Offret fördes till sjukhus för undersökning. Tre misstänkta påträffades och greps på händelseplatsen. I uppdraget deltog flera polispatruller. Händelsen orsakade inte fara för utomstående.
Förundersökningen är ännu i början, så polisen kan inte i detta skede informera mera om fallet.]]>

Polisen i Österbotten undersöker ett rån som skedde i en privat bostad i Jakobstad med brottsrubricering grovt rån. Anmälan om i den privata bostaden skedda rånet kom till polisen klockan 14.06

Av det vuxna offret stals egendom med hjälp av våld. Offret fördes till sjukhus för undersökning. Tre misstänkta påträffades och greps på händelseplatsen. I uppdraget deltog flera polispatruller. Händelsen orsakade inte fara för utomstående.

Förundersökningen är ännu i början, så polisen kan inte i detta skede informera mera om fallet.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Ett hot på nätet riktat mot Kurikan yhteiskoulu – polisen är på plats

NordenBladet — Polisen fick idag klockan 12.20 information om ett hot på nätet som riktas mot Kurikan yhteiskoulu. Flera polispatruller är på plats vid skolan och tryggar skoldagen.
13.25 – Polisen har rett ut varifrån hotet kom och har gripit en misstänk person. Flera polispatruller har anlänt till skolan. Läget är lugnt och under kontroll för tillfället.
14.28 – Läget är lugnt vid Kurikan yhteiskoulu och polisen har nu lämnat platsen. Polisen har inlett en förundersökning med brottsbenämningen olaga hot. Mer info kring förundersökningen ges imorgon klockan 14.30.
Nyheten uppdateras inte mer.]]>

Polisen fick idag klockan 12.20 information om ett hot på nätet som riktas mot Kurikan yhteiskoulu. Flera polispatruller är på plats vid skolan och tryggar skoldagen.

13.25 – Polisen har rett ut varifrån hotet kom och har gripit en misstänk person. Flera polispatruller har anlänt till skolan. Läget är lugnt och under kontroll för tillfället.

14.28 – Läget är lugnt vid Kurikan yhteiskoulu och polisen har nu lämnat platsen. Polisen har inlett en förundersökning med brottsbenämningen olaga hot. Mer info kring förundersökningen ges imorgon klockan 14.30.

Nyheten uppdateras inte mer.

]]>

Källa: Poliisi.fi