NordenBladet — Polisen satsar bland annat på samarbete med välfärdsområdena i Södra Karelen och Kymmenedalen för att förebygga dödsfall relaterade till droger.
De drogrelaterade olycksdödsfallen bland unga har ökat de senaste åren även i Sydöstra Finland. Olycksutredningscentralen (OTKES) presenterade i sin forskningsrapport Nuorten tapaturmaiset huumekuolemat 2023 (Narkotikadödsfallen av olyckskaraktär bland unga 2023) åtgärder för polisen att förebygga ungdomars dödsfall till följd av droger.
Kriminalkommissarie Lari Rönkä berättar att OTKES rekommendationer redan har integrerats i det praktiska arbetet vid polisinrättningen i Sydöstra Finland. – Informationsdelning är avgörande för att förebygga droganvändning och drogrelaterade dödsfall. Vi arbetar aktivt med att sprida information och har ökat samarbetet med olika intressentgrupper, såsom välfärdsområdena. Målet är gemensamt, säger Rönkä.
Samarbetet mellan polisen och välfärdsområdena har utökats ytterligare de senaste åren. Tillsammans söker man lösningar på situationer där ett barn eller en ung person har allvarligt rusmedelsmissbruk, det finns misstanke om narkotikahandel eller hen har begått brott.
De drogrelaterade dödsfall som OTKES har undersökt kännetecknades ofta av att de inträffade i privata hem under nattetid. Ofta har den unga personen och de som varit runt hen sovit vid dödsögonblicket, den unga personen har varit ensam i bostaden eller de andra som varit i sällskap med hen har varit kraftigt berusade.
– Om ingen hjälp tillkallas i det här skedet, har polisen och hälsovården mycket begränsade möjligheter att hjälpa. Vi gör vårt bästa för att kunna hjälpa den unga innan en sådan situation uppstår, säger Rönkä.
Unga känner ännu inte till drogvärldens risker
Ofta ser inte den unga någon anledning att sluta använda droger, eftersom hen upplever att användningen är under kontroll. Den unga kan också utsättas för grupptryck – när droger används runt omkring och uppfattas som något positivt kan det vara verkligt svårt för den unga att förklara för sig själv och sina vänner varför hen inte skulle använda droger.
Tonåringar och unga vuxna känner inte ännu till hur hård drogvärlden kan vara, vilket gör dem sårbara för bedrägerier och utnyttjande. Kari Lindberg, tjänstechef för Ungdomstjänsterna inom Kymmenedalens välfärdsområde, berättar att unga ofta har en oroande tillit till de personer de känner från narkotikakretsar, som till exempel drogförsäljare. – Det är ganska vanligt att en ung person säger sig ha hittat en pålitlig narkotikahandlare, men när prover tas visar det sig att personen har använt substanser som hen inte visste om, säger Lindberg.
Unga har ganska bra koll på riskerna med så kallade tunga droger, men de förstår inte att vara försiktiga med den oförutsägbara samverkan mellan läkemedel, narkotiska medel och alkohol. De kan blanda allt som finns tillgängligt. Enligt välfärdsområdena syns amfetamin, cannabis och bensodiazepiner ofta i de prover som tas på unga.
Särskilt farligt är det att kombinera bensodiazepiner och opioider. Det kan orsaka en dödlig kombinerad förgiftning även vid låga koncentrationer. Kombinerad förgiftning av bensodiazepiner och opioider framträder som en orsak till unga människors olycksrelaterade narkotikadödsfall i Olycksutredningscentralens forskningsrapport.
Genom samarbete satsar man på att nå ut till unga och motivera dem att sluta använda droger
För att nå ut till unga försöker välfärdsområdena öka tillgången till anonyma kontakttjänster, där behandling eller åtminstone motivation till behandling kan börja i situationer när den unga inte vågar säga sanningen direkt. Ofta är unga rädda för att polisen ska dras in och att drogbruket ska få straffrättsliga påföljder. Kriminalkommissarie Lari Rönkä förstår de ungas oro, men påminner om att polisens åtgärder är till för att hjälpa den unga att bli fri från droger och bryta en eventuell brottsspiral.
– Man ska definitivt inte avstå från att söka hjälp bara för att man är rädd för att polisen ska bli inblandad. Ju tidigare vi kan ingripa i drogbruk, desto större är chansen att den unga verkligen kan sluta. Vårt mål är att hjälpa, och vi har bra verktyg för att få unga att hitta rätt väg, säger Rönkä.
En av polisens metoder för att motivera unga att sluta använda droger är trafikövervakning. När en ung person blir påkommen med att köra under påverkan av droger eller alkohol, förlorar hen sitt körkort och polisen följer noga upp droganvändningen under en bestämd tid. Genom denna uppföljning har man lyckats motivera unga att sluta använda droger i Sydöstra Finland.
– Körkortet är en viktig del av livet för unga, särskilt här på landsbygden. De vill inte förlora sitt körkort, och om de gör det har de en stark vilja att få det tillbaka. Det är en effektiv möjlighet för oss poliser att hjälpa den unga att komma bort från droger och börja ett nytt liv, säger kriminalkommissarie och fortsätter: – Det här är ett bra exempel på hur polisen kan använda olika metoder för att stödja en ung person på väg mot ett drogfritt liv. ]]>
Polisen satsar bland annat på samarbete med välfärdsområdena i Södra Karelen och Kymmenedalen för att förebygga dödsfall relaterade till droger.
De drogrelaterade olycksdödsfallen bland unga har ökat de senaste åren även i Sydöstra Finland. Olycksutredningscentralen (OTKES) presenterade i sin forskningsrapport Nuorten tapaturmaiset huumekuolemat 2023 (Narkotikadödsfallen av olyckskaraktär bland unga 2023) åtgärder för polisen att förebygga ungdomars dödsfall till följd av droger.
Kriminalkommissarie Lari Rönkä berättar att OTKES rekommendationer redan har integrerats i det praktiska arbetet vid polisinrättningen i Sydöstra Finland.
– Informationsdelning är avgörande för att förebygga droganvändning och drogrelaterade dödsfall. Vi arbetar aktivt med att sprida information och har ökat samarbetet med olika intressentgrupper, såsom välfärdsområdena. Målet är gemensamt, säger Rönkä.
Samarbetet mellan polisen och välfärdsområdena har utökats ytterligare de senaste åren. Tillsammans söker man lösningar på situationer där ett barn eller en ung person har allvarligt rusmedelsmissbruk, det finns misstanke om narkotikahandel eller hen har begått brott.
De drogrelaterade dödsfall som OTKES har undersökt kännetecknades ofta av att de inträffade i privata hem under nattetid. Ofta har den unga personen och de som varit runt hen sovit vid dödsögonblicket, den unga personen har varit ensam i bostaden eller de andra som varit i sällskap med hen har varit kraftigt berusade.
– Om ingen hjälp tillkallas i det här skedet, har polisen och hälsovården mycket begränsade möjligheter att hjälpa. Vi gör vårt bästa för att kunna hjälpa den unga innan en sådan situation uppstår, säger Rönkä.
Unga känner ännu inte till drogvärldens risker
Ofta ser inte den unga någon anledning att sluta använda droger, eftersom hen upplever att användningen är under kontroll. Den unga kan också utsättas för grupptryck – när droger används runt omkring och uppfattas som något positivt kan det vara verkligt svårt för den unga att förklara för sig själv och sina vänner varför hen inte skulle använda droger.
Tonåringar och unga vuxna känner inte ännu till hur hård drogvärlden kan vara, vilket gör dem sårbara för bedrägerier och utnyttjande. Kari Lindberg, tjänstechef för Ungdomstjänsterna inom Kymmenedalens välfärdsområde, berättar att unga ofta har en oroande tillit till de personer de känner från narkotikakretsar, som till exempel drogförsäljare.
– Det är ganska vanligt att en ung person säger sig ha hittat en pålitlig narkotikahandlare, men när prover tas visar det sig att personen har använt substanser som hen inte visste om, säger Lindberg.
Unga har ganska bra koll på riskerna med så kallade tunga droger, men de förstår inte att vara försiktiga med den oförutsägbara samverkan mellan läkemedel, narkotiska medel och alkohol. De kan blanda allt som finns tillgängligt. Enligt välfärdsområdena syns amfetamin, cannabis och bensodiazepiner ofta i de prover som tas på unga.
Särskilt farligt är det att kombinera bensodiazepiner och opioider. Det kan orsaka en dödlig kombinerad förgiftning även vid låga koncentrationer. Kombinerad förgiftning av bensodiazepiner och opioider framträder som en orsak till unga människors olycksrelaterade narkotikadödsfall i Olycksutredningscentralens forskningsrapport.
Genom samarbete satsar man på att nå ut till unga och motivera dem att sluta använda droger
För att nå ut till unga försöker välfärdsområdena öka tillgången till anonyma kontakttjänster, där behandling eller åtminstone motivation till behandling kan börja i situationer när den unga inte vågar säga sanningen direkt. Ofta är unga rädda för att polisen ska dras in och att drogbruket ska få straffrättsliga påföljder. Kriminalkommissarie Lari Rönkä förstår de ungas oro, men påminner om att polisens åtgärder är till för att hjälpa den unga att bli fri från droger och bryta en eventuell brottsspiral.
– Man ska definitivt inte avstå från att söka hjälp bara för att man är rädd för att polisen ska bli inblandad. Ju tidigare vi kan ingripa i drogbruk, desto större är chansen att den unga verkligen kan sluta. Vårt mål är att hjälpa, och vi har bra verktyg för att få unga att hitta rätt väg, säger Rönkä.
En av polisens metoder för att motivera unga att sluta använda droger är trafikövervakning. När en ung person blir påkommen med att köra under påverkan av droger eller alkohol, förlorar hen sitt körkort och polisen följer noga upp droganvändningen under en bestämd tid. Genom denna uppföljning har man lyckats motivera unga att sluta använda droger i Sydöstra Finland.
– Körkortet är en viktig del av livet för unga, särskilt här på landsbygden. De vill inte förlora sitt körkort, och om de gör det har de en stark vilja att få det tillbaka. Det är en effektiv möjlighet för oss poliser att hjälpa den unga att komma bort från droger och börja ett nytt liv, säger kriminalkommissarie och fortsätter:
– Det här är ett bra exempel på hur polisen kan använda olika metoder för att stödja en ung person på väg mot ett drogfritt liv.
]]>
Källa: Poliisi.fi