Polisen påförde rikligt med påföljder vid övervakning av tätortstrafik

NordenBladet — Polisen övervakade under en treveckorsperiod (4–22 augusti 2025) tätortstrafiken när skolorna började. Övervakningen fokuserade på vardagar och särskilt i närheten av skolor.
Vid övervakningen fokuserade polisen på övervakning av trafikbeteendet i fråga om oskyddad trafik, dvs. cyklar och elsparkcyklar, övervakning av regler vid övergångsställen, parkeringsbrott på trottoarer och framför övergångsställen samt övervakning av hastigheter. Vid övervakningen i närheten av skolor betonades förebyggande av trafikolyckor och tillbud.
När polisen utför synlig övervakning lugnar detta som bekant trafiken och ökar trygghetskänslan bland skoleleverna. Utöver övervakning besökte patrullerna som en del av skolsamarbetet också skolgårdarna för att diskutera med barnen. Under övervakningsperioden påförde polisen mest påföljder inom följande områden:

2 874 avgifter för trafikförseelse och 918 fortkörningsböter.
253 avgifter för trafikförseelse för olaglig användning av mobiltelefon under körning.
144 avgifter för trafikförseelse för underlåtenhet att använda säkerhetsutrustning.
83 böter för brott mot övergångsregler.
64 avgifter för trafikförseelse för körning på trottoar med lätt elfordon och 40 avgifter för trafikförseelse med cykel.
97 avgifter för trafikförseelse för transport av passagerare med lätta elfordon och 5 avgifter för trafikförseelse med cykel.
Berusad körning med lätt elfordon 91 sanktioner (främst under kvällstid).

–    Antalet sanktioner som påförts kan anses vara betydande och oroväckande med beaktande av att en stor del av övervakningen har gjorts i närheten av skolor där många barn rör sig, säger polisinspektör Heikki Kallio från Polisstyrelsen.]]>

Polisen övervakade under en treveckorsperiod (4–22 augusti 2025) tätortstrafiken när skolorna började. Övervakningen fokuserade på vardagar och särskilt i närheten av skolor.

Vid övervakningen fokuserade polisen på övervakning av trafikbeteendet i fråga om oskyddad trafik, dvs. cyklar och elsparkcyklar, övervakning av regler vid övergångsställen, parkeringsbrott på trottoarer och framför övergångsställen samt övervakning av hastigheter. Vid övervakningen i närheten av skolor betonades förebyggande av trafikolyckor och tillbud.

När polisen utför synlig övervakning lugnar detta som bekant trafiken och ökar trygghetskänslan bland skoleleverna. Utöver övervakning besökte patrullerna som en del av skolsamarbetet också skolgårdarna för att diskutera med barnen.

Under övervakningsperioden påförde polisen mest påföljder inom följande områden:

  • 2 874 avgifter för trafikförseelse och 918 fortkörningsböter.
  • 253 avgifter för trafikförseelse för olaglig användning av mobiltelefon under körning.
  • 144 avgifter för trafikförseelse för underlåtenhet att använda säkerhetsutrustning.
  • 83 böter för brott mot övergångsregler.
  • 64 avgifter för trafikförseelse för körning på trottoar med lätt elfordon och 40 avgifter för trafikförseelse med cykel.
  • 97 avgifter för trafikförseelse för transport av passagerare med lätta elfordon och 5 avgifter för trafikförseelse med cykel.
  • Berusad körning med lätt elfordon 91 sanktioner (främst under kvällstid).

–    Antalet sanktioner som påförts kan anses vara betydande och oroväckande med beaktande av att en stor del av övervakningen har gjorts i närheten av skolor där många barn rör sig, säger polisinspektör Heikki Kallio från Polisstyrelsen.

]]>

Källa: Poliisi.fi

En person omkom i branden i Houtskär

NordenBladet — En person omkom i fritidsbostaden som brann i Houtskär i Pargas natten mellan fredag och lördag.
Nödcentralen fick tidigt på lördagsmorgonen ett larm om en brand i Houtskär i Pargas. På plats brann en fritidsbostad ner till grunden. En person omkom i branden.
Polisen i Sydvästra Finland utreder brandorsaken, som tills vidare är oklar.
I detta skede har polisen inga skäl att misstänka brott i ärendet. Polisen fortsätter utredningen som brandorsaksundersökning samt dödsorsaksundersökning.
Vid det här läget kan polisen inte kommentera ärendet mer i detalj.]]>

En person omkom i fritidsbostaden som brann i Houtskär i Pargas natten mellan fredag och lördag.

Nödcentralen fick tidigt på lördagsmorgonen ett larm om en brand i Houtskär i Pargas. På plats brann en fritidsbostad ner till grunden. En person omkom i branden.

Polisen i Sydvästra Finland utreder brandorsaken, som tills vidare är oklar.

I detta skede har polisen inga skäl att misstänka brott i ärendet. Polisen fortsätter utredningen som brandorsaksundersökning samt dödsorsaksundersökning.

Vid det här läget kan polisen inte kommentera ärendet mer i detalj.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen utreder skottlossning i Kokkola – Misstänkt ännu inte gripen

NordenBladet — Polisen i Österbotten undersöker händelsen som inträffade i centrala Karleby 22.8.2025 efter klockan 23, som försök till dråp och skjutvapenbrott.
Polisen fick anmälan om att offret ligger blödande på gatan framför en restaurang. Enligt offret har han blivit skjuten. Offret fördes från händelseplatsen till sjukhuset för vård. Enligt polisen är hans skador allvarliga, men inte omedelbart livshotande.
Den misstänkte påträffades inte på händelseplatsen. Den misstänkte har sökts av polisen på flera olika adresser i Karleby och närkommunerna under helgen, men har inte påträffats ännu.
Enligt polisen orsakade inte händelsen fara för utomstående.
Eftersom förundersökningen är i ett tidigt skede och den misstänkte inte har påträffats, informerar polisen inte mera om händelsen i det här skedet. 
Förundersökningsledaren informerar mera om händelsen tidigast på tisdagen, ifall något nytt framkommit.]]>

Polisen i Österbotten undersöker händelsen som inträffade i centrala Karleby 22.8.2025 efter klockan 23, som försök till dråp och skjutvapenbrott.

Polisen fick anmälan om att offret ligger blödande på gatan framför en restaurang. Enligt offret har han blivit skjuten. Offret fördes från händelseplatsen till sjukhuset för vård. Enligt polisen är hans skador allvarliga, men inte omedelbart livshotande.

Den misstänkte påträffades inte på händelseplatsen. Den misstänkte har sökts av polisen på flera olika adresser i Karleby och närkommunerna under helgen, men har inte påträffats ännu.

Enligt polisen orsakade inte händelsen fara för utomstående.

Eftersom förundersökningen är i ett tidigt skede och den misstänkte inte har påträffats, informerar polisen inte mera om händelsen i det här skedet. 

Förundersökningsledaren informerar mera om händelsen tidigast på tisdagen, ifall något nytt framkommit.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Allvarligt våldsbrott i Jakobstad

NordenBladet — Österbottens polisinrättning undersöker en misstänkt grov misshandel som skedde i Jakobstad igår den 22.8.2025.
Enligt anmälan som inkom till polisen, hade en person blivit misshandlad med tillhygge i en privat bostad genom slag runtom på kroppen.  När polisen anmälde till platsen hade gärningsmannen avlägsnat sig.
Offret transporterades med ambulans till sjukhus för vård. Enligt den information som polisen besitter är offrets skador allvarliga men inte livshotande. 
Polisen gjorde eftersök runt om i Jakobstad igår eftermiddag och under kvällen med ett flertal polispatruller.
Den misstänkte påträffades runt kl. 21 tiden i närheten av en lokal bensinstation. Den misstänkte greps misstänkt för grov misshandel och har idag anhållits. Polisen fortsätter förundersökningen genom bla. förhör av parter och informerar om händelsen igen tidigast inkommande måndag.]]>

Österbottens polisinrättning undersöker en misstänkt grov misshandel som skedde i Jakobstad igår den 22.8.2025.

Enligt anmälan som inkom till polisen, hade en person blivit misshandlad med tillhygge i en privat bostad genom slag runtom på kroppen.  När polisen anmälde till platsen hade gärningsmannen avlägsnat sig.

Offret transporterades med ambulans till sjukhus för vård. Enligt den information som polisen besitter är offrets skador allvarliga men inte livshotande. 

Polisen gjorde eftersök runt om i Jakobstad igår eftermiddag och under kvällen med ett flertal polispatruller.

Den misstänkte påträffades runt kl. 21 tiden i närheten av en lokal bensinstation. Den misstänkte greps misstänkt för grov misshandel och har idag anhållits. Polisen fortsätter förundersökningen genom bla. förhör av parter och informerar om händelsen igen tidigast inkommande måndag.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen är oroad över den betydande ökningen av uppgifter som orsakas av stora rovdjur

NordenBladet — Av stora rovdjur som lever i Finland orsakar särskilt björn och varg regelbundet uppgifter för polisen. Det är fråga om situationer där en björn eller varg bedöms medföra fara för människors liv eller säkerhet. Polisen har till uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, där polisen i uppgiften har i polislagen föreskriven behörighet att vidta åtgär-der mot djur för att avlägsna faran, som en sista utväg till och med avliva djuret. Som åtgärder före avlivning kan polisen utfärda order om att fördriva djuret.
Polisens beslut om fördrivning och avlivning av björn och varg har ökat betydligt under de senaste åren. År 2022 utfär-dade polisen sammanlagt nio beslut om fördrivning eller avlivning i situationer där björnen ansågs äventyra människors säkerhet. Efter 2022 har antalet ökat stadigt så att det 2023 fattades 14 sådana beslut inom polisen och i fjol 38 sådana beslut. I år har man redan i mitten av augusti varit tvungen att fatta 49 beslut som gäller björnar. Under hela 2024 utfärdades inom polisen 22 beslut om avlivning av varg, i år har man varit tvungen att utfärda 36 beslut före mitten av augusti.
− Antalsmässigt är dessa beslut inte många, men procentuellt sett är ökningen stor. Dessutom bör det noteras att utöver björnen har också vargen jämfört med tidigare år orsakat betydligt fler polisuppdrag som hänför sig till allmän ordning och säkerhet, säger polisinspektör Tuomo Korhonen.
Polisens tolkning av situationen är att polisens ökade antal uppdrag beror på att bestånden av stora rovdjur ökar och att de stora rovdjuren blir mindre skygga för människor. Den viktigaste orsaken till att bestånden av stora rovdjur ökar torde vara att stamvårdande jakt avbrutits under de senaste åren. Björnar har till exempel inte jagats sedan 2023.
Polisen anser att situationen är besvärlig. Polisen är inte en viltmyndighet och till dess uppgifter hör inte att förvalta eller reglera viltbestånden.
− Polisens skyldighet är att agera i situationer där ett stort rovdjur medför fara för människors liv eller hälsa. Enligt polisens uppfattning bör stammarna av stora rovdjur dock kontrolleras så väl genom stamvårdande åtgärder att uppgifterna i fråga endast i undantagsfall ska skötas av polisen, säger polisöverinspektör Vesa Pihajoki.
Stora rovdjurs människoskygghet bör bevaras
Finlands bestånd av stora rovdjur bör regleras genom stamvårdande åtgärder och deras människoskygghet bevaras för att behovet av polisens åtgärder ska kunna förebyggas. Om till exempel människoskyggheten hos björnen minskar eller försvinner, vilket nu verkar ske, kommer de sannolikt att röra sig i allt större utsträckning i närheten av människors bosättningar och orsaka konkreta risksituationer och ökad otrygghet hos människor. Polisstyrelsen har i sina utlåtanden i regel understött stamvårdande jakt på björnar liksom också på andra stora rovdjur, särskilt varg. Enligt polisen förebygger jakt hot- och risksituationer orsakade av stora rovdjur.
En yrkesskicklig jägarkår säkerställer ett gott samarbete
Jaktvårdsföreningarna upprätthåller beredskapen att bistå polismyndigheterna bland annat i situationer där stora rov-djur spåras, avlivas eller fördrivs. De jägare, hundinstruktörer och jaktföreningar som deltar är frivilliga. Polisens egna resurser räcker under inga omständigheter till för att hantera dessa situationer. Polisstyrelsen anser det vara nödvän-digt att vidta alla de åtgärder genom vilka jägarnas kunnande och skicklighet kan upprätthållas också i fråga om jakt på stora rovdjur. Storviltsassistans (SRVA), dvs. samarbete mellan jägare och polis, är ytterst viktig och samhälleligt betydel-sefull verksamhet.]]>

Av stora rovdjur som lever i Finland orsakar särskilt björn och varg regelbundet uppgifter för polisen. Det är fråga om situationer där en björn eller varg bedöms medföra fara för människors liv eller säkerhet. Polisen har till uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, där polisen i uppgiften har i polislagen föreskriven behörighet att vidta åtgär-der mot djur för att avlägsna faran, som en sista utväg till och med avliva djuret. Som åtgärder före avlivning kan polisen utfärda order om att fördriva djuret.

Polisens beslut om fördrivning och avlivning av björn och varg har ökat betydligt under de senaste åren. År 2022 utfär-dade polisen sammanlagt nio beslut om fördrivning eller avlivning i situationer där björnen ansågs äventyra människors säkerhet. Efter 2022 har antalet ökat stadigt så att det 2023 fattades 14 sådana beslut inom polisen och i fjol 38 sådana beslut. I år har man redan i mitten av augusti varit tvungen att fatta 49 beslut som gäller björnar. Under hela 2024 utfärdades inom polisen 22 beslut om avlivning av varg, i år har man varit tvungen att utfärda 36 beslut före mitten av augusti.

− Antalsmässigt är dessa beslut inte många, men procentuellt sett är ökningen stor. Dessutom bör det noteras att utöver björnen har också vargen jämfört med tidigare år orsakat betydligt fler polisuppdrag som hänför sig till allmän ordning och säkerhet, säger polisinspektör Tuomo Korhonen.

Polisens tolkning av situationen är att polisens ökade antal uppdrag beror på att bestånden av stora rovdjur ökar och att de stora rovdjuren blir mindre skygga för människor. Den viktigaste orsaken till att bestånden av stora rovdjur ökar torde vara att stamvårdande jakt avbrutits under de senaste åren. Björnar har till exempel inte jagats sedan 2023.

Polisen anser att situationen är besvärlig. Polisen är inte en viltmyndighet och till dess uppgifter hör inte att förvalta eller reglera viltbestånden.

− Polisens skyldighet är att agera i situationer där ett stort rovdjur medför fara för människors liv eller hälsa. Enligt polisens uppfattning bör stammarna av stora rovdjur dock kontrolleras så väl genom stamvårdande åtgärder att uppgifterna i fråga endast i undantagsfall ska skötas av polisen, säger polisöverinspektör Vesa Pihajoki.

Stora rovdjurs människoskygghet bör bevaras

Finlands bestånd av stora rovdjur bör regleras genom stamvårdande åtgärder och deras människoskygghet bevaras för att behovet av polisens åtgärder ska kunna förebyggas. Om till exempel människoskyggheten hos björnen minskar eller försvinner, vilket nu verkar ske, kommer de sannolikt att röra sig i allt större utsträckning i närheten av människors bosättningar och orsaka konkreta risksituationer och ökad otrygghet hos människor. Polisstyrelsen har i sina utlåtanden i regel understött stamvårdande jakt på björnar liksom också på andra stora rovdjur, särskilt varg. Enligt polisen förebygger jakt hot- och risksituationer orsakade av stora rovdjur.

En yrkesskicklig jägarkår säkerställer ett gott samarbete

Jaktvårdsföreningarna upprätthåller beredskapen att bistå polismyndigheterna bland annat i situationer där stora rov-djur spåras, avlivas eller fördrivs. De jägare, hundinstruktörer och jaktföreningar som deltar är frivilliga. Polisens egna resurser räcker under inga omständigheter till för att hantera dessa situationer. Polisstyrelsen anser det vara nödvän-digt att vidta alla de åtgärder genom vilka jägarnas kunnande och skicklighet kan upprätthållas också i fråga om jakt på stora rovdjur. Storviltsassistans (SRVA), dvs. samarbete mellan jägare och polis, är ytterst viktig och samhälleligt betydel-sefull verksamhet.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Bilkörning, fortkörning och riskbeteende bakom det ökade antalet dödsfall i trafiken bland 17-åringar

NordenBladet — Polisen vill betona att unga förare inte alltid är redo att köra ansvarsfullt. B-körkort som med åldersdispens berättigar till bilkörning redan vid 17 års ålder ska genuint vara exceptionella och inte rutinmässigt beviljas unga. Statistikcentralens statistik visar en oroväckande utveckling av antalet dödsfall i trafiken bland 17-åringar.
Åren 2019–2024 dog i trafiken 13 person- och paketbilsförare som var 17 år gamla, medan antalet motsvarande dödsfall under den föregående sexårsperioden 2013–2018 endast var ett. Antalet dödsfall bland 17-åringar har klart ökat just i fråga om bilkörning – i fråga om andra färdsätt kan man inte observera en liknande ökning. Sammanlagt dog 34 17-åringar i vägtrafiken 2019–2024, medan 20 dog åren 2013–2018.
Samtidigt har trafikbrotten bland 17-åringar ökat kraftigt under de senaste åren och närmar sig redan nivån för trafikbrottslighet bland unga i åldern 18–20 år med beaktande av åldersgruppens storlek. Bland unga framhävs särskilt brott som äventyrar trafiksäkerheten och som vanligen hänför sig till fortkörningar.
Fortkörningar är också en viktig bidragande orsak till dödsolyckor bland ungdomar. Enligt uppgifter från Institutet för Olycksinformation har nästan hälften av de olyckor som lett till dödsfall körts med allt för höga hastigheter när man granskar alla åldersklasser. Ungdomars riskbeteende beror ofta på omogenhet, attityder och social press. En liten men farlig riskgrupp orsakar en oproportionerlig andel av de allvarliga olycksfallen.
Situationen kan förbättras till exempel genom att åldersdispensen begränsas till särskilda situationer, genom förbud att köra på natten, begränsning av antalet passagerare och krav på en erfaren medförare. Även körhälsa och relevant brottshistoria ska beaktas när körrätt beviljas.
En säker trafik uppstår inte enbart genom att man iakttar trafikreglerna – den kräver att man tar hänsyn till andra och en kultur där säkerheten går före brådska och viljan att imponera på andra.]]>

Polisen vill betona att unga förare inte alltid är redo att köra ansvarsfullt. B-körkort som med åldersdispens berättigar till bilkörning redan vid 17 års ålder ska genuint vara exceptionella och inte rutinmässigt beviljas unga. Statistikcentralens statistik visar en oroväckande utveckling av antalet dödsfall i trafiken bland 17-åringar.

Åren 2019–2024 dog i trafiken 13 person- och paketbilsförare som var 17 år gamla, medan antalet motsvarande dödsfall under den föregående sexårsperioden 2013–2018 endast var ett. Antalet dödsfall bland 17-åringar har klart ökat just i fråga om bilkörning – i fråga om andra färdsätt kan man inte observera en liknande ökning. Sammanlagt dog 34 17-åringar i vägtrafiken 2019–2024, medan 20 dog åren 2013–2018.

Samtidigt har trafikbrotten bland 17-åringar ökat kraftigt under de senaste åren och närmar sig redan nivån för trafikbrottslighet bland unga i åldern 18–20 år med beaktande av åldersgruppens storlek. Bland unga framhävs särskilt brott som äventyrar trafiksäkerheten och som vanligen hänför sig till fortkörningar.

Fortkörningar är också en viktig bidragande orsak till dödsolyckor bland ungdomar. Enligt uppgifter från Institutet för Olycksinformation har nästan hälften av de olyckor som lett till dödsfall körts med allt för höga hastigheter när man granskar alla åldersklasser. Ungdomars riskbeteende beror ofta på omogenhet, attityder och social press. En liten men farlig riskgrupp orsakar en oproportionerlig andel av de allvarliga olycksfallen.

Situationen kan förbättras till exempel genom att åldersdispensen begränsas till särskilda situationer, genom förbud att köra på natten, begränsning av antalet passagerare och krav på en erfaren medförare. Även körhälsa och relevant brottshistoria ska beaktas när körrätt beviljas.

En säker trafik uppstår inte enbart genom att man iakttar trafikreglerna – den kräver att man tar hänsyn till andra och en kultur där säkerheten går före brådska och viljan att imponera på andra.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen möter alla sjundeklassare i Helsingfors under Pidä huolta-konserterna

NordenBladet — Under konserten får ungdomarna viktig och aktuell information bland annat om narkotika och andra rusmedel. Vid mässevenemanget deltar ett stort antal aktörer som arbetar med ungdomar och som erbjuder hjälp och stöd i frågor som är viktiga för unga.
Den pågående samhällsdebatten om narkotika har sannolikt även nått ungdomarna och väcker många frågor och tankar. Polisen kommer att träffa alla sjundeklassare i Helsingfors skolor under Pidä huolta-konserterna som hålls i Finlandiahuset den 25–26 augusti. Under konsertens upplysningsdel ger narkotikapolisen viktig information om droger, användning och följder. Även teman som sexuell självbestämmanderätt, mobbning, våld och andra ungdomsrelaterade frågor tas upp under konserterna. 
Helsingfors stad har i samband med Pidä huolta-konserterna ordnat ett mässevenemang med ett stort antal aktörer som arbetar med ungdomar. Ungdomarna har möjlighet att få viktig information om var man kan få hjälp och stöd i olika livssituationer. Temat för mässan är mobbning och våld, rusmedel samt sexuell självbestämmanderätt.
– Det är fint att polisen i Helsingfors gör så mycket arbete med ungdomar. Pidä huolta-konserternas budskap är särskilt betydelsefullt i vår tid. Vi ska ta hand om varandra och om oss själva. Det är ofta värt att fråga kompisarna hur de mår och lyssna noga på svaret, säger Reetta Vanhanen, biträdande borgmästare för fostran och utbildning i Helsingfors. 
Helsingforspolisen har en lång tradition av att arrangera upplysningskonserter. I sin nuvarande form har Pidä huolta-konserterna hållits sedan 2017. Polismusikkåren, bestående av 43 musiker, erbjuder ungdomarna en unik musikupplevelse, där erfarna poliser också berättar om aktuella teman och fenomen på ett sätt som berör unga. Förra året nådde Pidä huolta -konserterna, tillsammans med Kutsu poliisi 112-konserterna som riktar sig till lågstadieelever, över 30 000 barn och unga runt om i Finland.
– I dag är det här upplysningsarbetet som polisens musikkår gör bland ungdomar kanske ännu mer värdefullt än tidigare. Det är ovanligt att ungdomar sitter stilla i 1,5 timme och lyssnar till polisens budskap. Jag hoppas att ungdomarna får en fin upplevelse av konserten och också mod att säga nej till de frestelser som kan leda livet in på fel spår, säger Heikki Kopperoinen, biträdande polischef vid Helsingforspolisen.
Pidä huolta -konserterna hålls den 25–26 augusti och totalt ordnas fyra konserter av vilka en är på svenska. Före konserten har eleverna möjlighet att delta i mässevenemanget.]]>

Under konserten får ungdomarna viktig och aktuell information bland annat om narkotika och andra rusmedel. Vid mässevenemanget deltar ett stort antal aktörer som arbetar med ungdomar och som erbjuder hjälp och stöd i frågor som är viktiga för unga.

Den pågående samhällsdebatten om narkotika har sannolikt även nått ungdomarna och väcker många frågor och tankar. Polisen kommer att träffa alla sjundeklassare i Helsingfors skolor under Pidä huolta-konserterna som hålls i Finlandiahuset den 25–26 augusti. Under konsertens upplysningsdel ger narkotikapolisen viktig information om droger, användning och följder. Även teman som sexuell självbestämmanderätt, mobbning, våld och andra ungdomsrelaterade frågor tas upp under konserterna. 

Helsingfors stad har i samband med Pidä huolta-konserterna ordnat ett mässevenemang med ett stort antal aktörer som arbetar med ungdomar. Ungdomarna har möjlighet att få viktig information om var man kan få hjälp och stöd i olika livssituationer. Temat för mässan är mobbning och våld, rusmedel samt sexuell självbestämmanderätt.

– Det är fint att polisen i Helsingfors gör så mycket arbete med ungdomar. Pidä huolta-konserternas budskap är särskilt betydelsefullt i vår tid. Vi ska ta hand om varandra och om oss själva. Det är ofta värt att fråga kompisarna hur de mår och lyssna noga på svaret, säger Reetta Vanhanen, biträdande borgmästare för fostran och utbildning i Helsingfors. 

Helsingforspolisen har en lång tradition av att arrangera upplysningskonserter. I sin nuvarande form har Pidä huolta-konserterna hållits sedan 2017. Polismusikkåren, bestående av 43 musiker, erbjuder ungdomarna en unik musikupplevelse, där erfarna poliser också berättar om aktuella teman och fenomen på ett sätt som berör unga. Förra året nådde Pidä huolta -konserterna, tillsammans med Kutsu poliisi 112-konserterna som riktar sig till lågstadieelever, över 30 000 barn och unga runt om i Finland.

– I dag är det här upplysningsarbetet som polisens musikkår gör bland ungdomar kanske ännu mer värdefullt än tidigare. Det är ovanligt att ungdomar sitter stilla i 1,5 timme och lyssnar till polisens budskap. Jag hoppas att ungdomarna får en fin upplevelse av konserten och också mod att säga nej till de frestelser som kan leda livet in på fel spår, säger Heikki Kopperoinen, biträdande polischef vid Helsingforspolisen.

Pidä huolta -konserterna hålls den 25–26 augusti och totalt ordnas fyra konserter av vilka en är på svenska. Före konserten har eleverna möjlighet att delta i mässevenemanget.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Utlysningen av Skolfreden: Barn och ungdomar lyfter fram kraften i att göra saker tillsammans

NordenBladet — Unga människor har en tro på framtiden och vill vara delaktiga i att bygga upp den. Med skolfredstemat ”Modigare tillsammans!”, som barnen och ungdomarna valt för i år, vill de betona att varje elev har betydelse och möjlighet att påverka. De vill inte vara passiva åskådare, utan delta aktivt i att bygga upp en trygg, rättvis och hoppfull skolgemenskap.
Ungdomarnas röst är inte bara viktig, utan oumbärlig. Enligt Ungdomsbarometern 2024 har ungdomars intresse för samhällspåverkan nästan fördubblats sedan 1997. I skolan borde man tala oftare om hurdan framtid man vill bygga. När ungdomarna får sin röster hörda och tillåts vara delaktiga uppstår mod och hopp.
Ungdomarnas budskap till alla elever: Ingen behöver vara modig ensam
Skolfreden utlyses i Harjavalta torsdagen den 28 augusti 2025. Eleverna i skolfredsarbetsgruppen har förberett det nationella utlysningsevenemanget under hela det föregående läsåret. De har tagit fram skolfredsuppgifter som hjälper skolorna att komma ihåg Skolfredens budskap under terminerna: Var och en har rätt till trygghet, att få vara med och att vara sig själv. I arbetsgruppen ingår elever från Keskustan alakoulu, Keskustan yläkoulu, Pirkkalan koulu, Harjavallan lukio och Björneborgs svenska samskola.
Varje skolår innehåller svåra situationer, men om man möter dem tillsammans går svårigheterna att övervinna. Det gäller att bygga upp en gemenskap i skolan så att ingen lämnas utanför och var och en kan känna sig trygg.
– Man behöver inte vara modig ensam. Det är viktigt att eleverna låter alla vara med och vågar tala också om svåra saker tillsammans. Tillsammans har vi kraft att hantera svårigheter. Tillsammans kan vi vara modigare, och då  känner sig alla trygga, säger barnen och ungdomarna i arbetsgruppen uppmuntrande. 
Eleverna önskar att man i skolan hade fler gemensamma stunder och evenemang där man lär sig att lyssna, ge stöd och dela med sig. Kollektivt mod uppstår då man finns till för varandra.
Små gärningar, stor verkan – att bygga upp hopp en skola i taget 
I år lyfter temat för Skolfreden fram barnens och ungdomarnas röst, deras delaktighet och deras möjligheter att påverka. Skolan är en plats där man inte bara lär sig matematik och språk, utan att göra saker tillsammans, lyssna på varandra och bygga upp framtiden.
Enligt Sitras framtidsbarometer har unga människors (15–24-åringars) framtidstro förblivit stark. Unga ser på framtiden med större tillförsikt än andra åldersgrupper. De tror på sina egna möjligheter och på att Finlands framtid är ljus. Ungdomarna ser trots det betydligt mindre positivt på Finlands framtid än tidigare. Liknande observationer kring ungdomars försvagade framtidstro lyfts fram i Ungdomsbarometern  Nuorisotutkimusseuras undersökning av ungdomars inställning (2024) och i Framtidsbarometern  i EVA:s undersökning av värderingar och attityder (2024).
– Man fastnar lätt vid det som är fel – nyheter och vardagsbekymmer gör att bristerna känns närvarande. Därför är det viktigt att stanna upp för att se också det som faktiskt fungerar.. I daghem, skolor och läroanstalter sker varje dag små handlingar som bygger något gott: en hälsning i korridoren, ett leende vid matbordet, ett uppmuntrande ord under lektionen eller en vänlig gest mot en kompis. Sådant stärker gemenskapen och känslan av att man får vara sig själv. Skolfredens syfte är just detta, att barnens och ungdomarnas tilltro byggs upp och de får möjlighet att gemensamt påverka det som är viktigt. En god framtid byggs upp i vardagen, en liten gärning i taget, konstaterar Paula Aalto, utvecklingschef för delaktighet bland barn och ungdomar vid Mannerheims Barnskyddsförbund. 
Information om utlysningsevenemanget för Skolfreden
Det nationella utlysningsevenemanget för Skolfreden läsåret 2025–2026 äger rum i Harjavalta sporthall torsdagen den 28 augusti kl. 10–11. Som tema har eleverna valt ”Yhdessä rohkeammin!  – Modigare tillsammans!”. I evenemanget ingår förutom utlysningen av Skolfreden framföranden av eleverna, en hälsning från republikens president, ett tal av polisen och uppträdanden av en stjärnartist. Evenemanget streamas och kan ses i realtid i skolor och hem runt om i landet. Sändningen finns tillgänglig på Yle Arenan, och en länk finns på Skolfredens webbsida www.mll.fi/skolfreden.]]>

Unga människor har en tro på framtiden och vill vara delaktiga i att bygga upp den. Med skolfredstemat ”Modigare tillsammans!”, som barnen och ungdomarna valt för i år, vill de betona att varje elev har betydelse och möjlighet att påverka. De vill inte vara passiva åskådare, utan delta aktivt i att bygga upp en trygg, rättvis och hoppfull skolgemenskap.

Ungdomarnas röst är inte bara viktig, utan oumbärlig. Enligt Ungdomsbarometern 2024 har ungdomars intresse för samhällspåverkan nästan fördubblats sedan 1997. I skolan borde man tala oftare om hurdan framtid man vill bygga. När ungdomarna får sin röster hörda och tillåts vara delaktiga uppstår mod och hopp.

Ungdomarnas budskap till alla elever: Ingen behöver vara modig ensam

Skolfreden utlyses i Harjavalta torsdagen den 28 augusti 2025. Eleverna i skolfredsarbetsgruppen har förberett det nationella utlysningsevenemanget under hela det föregående läsåret. De har tagit fram skolfredsuppgifter som hjälper skolorna att komma ihåg Skolfredens budskap under terminerna: Var och en har rätt till trygghet, att få vara med och att vara sig själv. I arbetsgruppen ingår elever från Keskustan alakoulu, Keskustan yläkoulu, Pirkkalan koulu, Harjavallan lukio och Björneborgs svenska samskola.

Varje skolår innehåller svåra situationer, men om man möter dem tillsammans går svårigheterna att övervinna. Det gäller att bygga upp en gemenskap i skolan så att ingen lämnas utanför och var och en kan känna sig trygg.

– Man behöver inte vara modig ensam. Det är viktigt att eleverna låter alla vara med och vågar tala också om svåra saker tillsammans. Tillsammans har vi kraft att hantera svårigheter. Tillsammans kan vi vara modigare, och då  känner sig alla trygga, säger barnen och ungdomarna i arbetsgruppen uppmuntrande. 

Eleverna önskar att man i skolan hade fler gemensamma stunder och evenemang där man lär sig att lyssna, ge stöd och dela med sig. Kollektivt mod uppstår då man finns till för varandra.

Små gärningar, stor verkan – att bygga upp hopp en skola i taget 

I år lyfter temat för Skolfreden fram barnens och ungdomarnas röst, deras delaktighet och deras möjligheter att påverka. Skolan är en plats där man inte bara lär sig matematik och språk, utan att göra saker tillsammans, lyssna på varandra och bygga upp framtiden.

Enligt Sitras framtidsbarometer har unga människors (15–24-åringars) framtidstro förblivit stark. Unga ser på framtiden med större tillförsikt än andra åldersgrupper. De tror på sina egna möjligheter och på att Finlands framtid är ljus. Ungdomarna ser trots det betydligt mindre positivt på Finlands framtid än tidigare. Liknande observationer kring ungdomars försvagade framtidstro lyfts fram i Ungdomsbarometern  Nuorisotutkimusseuras undersökning av ungdomars inställning (2024) och i Framtidsbarometern  i EVA:s undersökning av värderingar och attityder (2024).

– Man fastnar lätt vid det som är fel – nyheter och vardagsbekymmer gör att bristerna känns närvarande. Därför är det viktigt att stanna upp för att se också det som faktiskt fungerar.. I daghem, skolor och läroanstalter sker varje dag små handlingar som bygger något gott: en hälsning i korridoren, ett leende vid matbordet, ett uppmuntrande ord under lektionen eller en vänlig gest mot en kompis. Sådant stärker gemenskapen och känslan av att man får vara sig själv. Skolfredens syfte är just detta, att barnens och ungdomarnas tilltro byggs upp och de får möjlighet att gemensamt påverka det som är viktigt. En god framtid byggs upp i vardagen, en liten gärning i taget, konstaterar Paula Aalto, utvecklingschef för delaktighet bland barn och ungdomar vid Mannerheims Barnskyddsförbund. 

Information om utlysningsevenemanget för Skolfreden

Det nationella utlysningsevenemanget för Skolfreden läsåret 2025–2026 äger rum i Harjavalta sporthall torsdagen den 28 augusti kl. 10–11. Som tema har eleverna valt ”Yhdessä rohkeammin!  – Modigare tillsammans!”. I evenemanget ingår förutom utlysningen av Skolfreden framföranden av eleverna, en hälsning från republikens president, ett tal av polisen och uppträdanden av en stjärnartist. Evenemanget streamas och kan ses i realtid i skolor och hem runt om i landet. Sändningen finns tillgänglig på Yle Arenan, och en länk finns på Skolfredens webbsida www.mll.fi/skolfreden.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisens dag firas i Seinäjoki 30.8

NordenBladet — Den nationella Polisens dag firas lördagen den 30.8. Vid Österbottens polisinrättning ordnas årets evenemang i Seinäjoki, på Ideaparks evenemangstorg kl. 11–16.
Programmet bjuder på bland annat fordonsutställningar, en polishunduppvisning samt små gåvor till de minsta i familjen. Polisens dag är ett öppet evenemang som lämpar sig för människor i alla åldrar.
Välkommen att träffa poliser, diskutera och bekanta dig med polisens vardag och arbete. Polisens dag är ett utmärkt tillfälle att möta polisen i en avslappnad miljö. Vi ses i Ideapark!]]>

Den nationella Polisens dag firas lördagen den 30.8. Vid Österbottens polisinrättning ordnas årets evenemang i Seinäjoki, på Ideaparks evenemangstorg kl. 11–16.

Programmet bjuder på bland annat fordonsutställningar, en polishunduppvisning samt små gåvor till de minsta i familjen. Polisens dag är ett öppet evenemang som lämpar sig för människor i alla åldrar.

Välkommen att träffa poliser, diskutera och bekanta dig med polisens vardag och arbete. Polisens dag är ett utmärkt tillfälle att möta polisen i en avslappnad miljö. Vi ses i Ideapark!

]]>

Källa: Poliisi.fi

Resultaten hittills av tätortsövervakningen i Västra Nyland är tudelade

NordenBladet — Polisen har den senaste tiden genomfört aktiv övervakning i tätorter i Västra Nyland. Under den riksomfattande temaövervakningen har fokus legat på hastigheter, körduglighet och uppmärksamhet i trafiken.
Polisen har under temat övervakat alla typer av trafikanter. 
– Övervakningsperioden är ännu inte avslutad, men våra observationer hittills är tudelade. Tyvärr har vi varit tvungna att ingripa i ett stort antal överträdelser. Företeelsen att det är ”landets sed” att köra med en liten hastighetsöverträdelse i tätorter har varit tydlig, säger kommissarie Hannu Kontola. 
Vid körning i tätorter har även en liten hastighetsöverträdelse stor betydelse, vilket verkar vara svårt för många att förstå. 
– När man är fokuserad i trafiken håller man sig också till hastighetsbegränsningarna, konstaterar Kontola. 
Samtidigt har övervakningen också visat många goda exempel på förare som visar hänsyn till andra trafikanter. I övervakningen har representanter från Trafikskyddet deltagit, och trafikanter har belönats för goda prestationer, bland annat med biobiljetter.
Elsparkcykelövervakning har lett till böter för föräldrar
Under temat har polisen också övervakat förare av lätta elfordon. Den vanligaste överträdelsen har varit att skjutsa en annan person på elsparkcykel. 
Enligt den nya lagstiftningen får lätta elfordon (inklusive hyrda elsparkcyklar) inte köras av personer under 15 år. 
– Vi har varit tvungna att skriva ut böter till föräldrar som överlåtit en elsparkcykel till en person under 15 år. Typiskt sker detta när en vårdnadshavare öppnar sparkcykelns app med sitt eget kreditkort, säger Kontola. 
Lätta elfordon får inte framföras i berusat tillstånd. Om promillehalten överstiger 0,5 leder det till en avgift för trafikförseelse på 200 euro. Under övervakningsperioden inträffade det hittills värsta fallet i Alberga i Esbo, där samma förare körde berusad två gånger inom tio minuter.]]>

Polisen har den senaste tiden genomfört aktiv övervakning i tätorter i Västra Nyland. Under den riksomfattande temaövervakningen har fokus legat på hastigheter, körduglighet och uppmärksamhet i trafiken.

Polisen har under temat övervakat alla typer av trafikanter. 

– Övervakningsperioden är ännu inte avslutad, men våra observationer hittills är tudelade. Tyvärr har vi varit tvungna att ingripa i ett stort antal överträdelser. Företeelsen att det är ”landets sed” att köra med en liten hastighetsöverträdelse i tätorter har varit tydlig, säger kommissarie Hannu Kontola. 

Vid körning i tätorter har även en liten hastighetsöverträdelse stor betydelse, vilket verkar vara svårt för många att förstå. 

– När man är fokuserad i trafiken håller man sig också till hastighetsbegränsningarna, konstaterar Kontola. 

Samtidigt har övervakningen också visat många goda exempel på förare som visar hänsyn till andra trafikanter. I övervakningen har representanter från Trafikskyddet deltagit, och trafikanter har belönats för goda prestationer, bland annat med biobiljetter.

Elsparkcykelövervakning har lett till böter för föräldrar

Under temat har polisen också övervakat förare av lätta elfordon. Den vanligaste överträdelsen har varit att skjutsa en annan person på elsparkcykel. 

Enligt den nya lagstiftningen får lätta elfordon (inklusive hyrda elsparkcyklar) inte köras av personer under 15 år. 

– Vi har varit tvungna att skriva ut böter till föräldrar som överlåtit en elsparkcykel till en person under 15 år. Typiskt sker detta när en vårdnadshavare öppnar sparkcykelns app med sitt eget kreditkort, säger Kontola. 

Lätta elfordon får inte framföras i berusat tillstånd. Om promillehalten överstiger 0,5 leder det till en avgift för trafikförseelse på 200 euro. Under övervakningsperioden inträffade det hittills värsta fallet i Alberga i Esbo, där samma förare körde berusad två gånger inom tio minuter.

]]>

Källa: Poliisi.fi