NordenBladet —

22.11.2019 kl 10.04Polisyrkeshögskolan

Cirka 140 poliser samlas fredagen den 22 november på Polisyrkeshögskolan för att avlägga polisens etiska ed. Den etiska eden mottas av polisöverdirektör Seppo Kolehmainen. Eden avläggs även på svenska, eftersom i tillställningen deltar också poliser som avlagt den svenskspråkiga polisutbildningen.
Majoriteten av poliserna som avlägger eden har tagit sin examen 2019.
Syftet med den etiska eden är att poliserna tydligare än förut ska vara medvetna om och tillägna sig de värderingar och goda tillvägagångssätt som i Finland förväntas av polisen. Eden är inte juridiskt bindande, men genom att avlägga eden vill man betona det ansvar arbetet som polis innebär. De poliser som avlägger den etiska eden lovar bland annat att respektera allas människovärde och rättigheter samt att uppträda pålitligt och hjälpsamt.
I samband med edgången överräcker polisöverdirektören sitt erkännande som premie till en av avläggarna av eden. Kriterierna för premien polisöverdirektören beviljar är framgång i studierna, god fysisk kondition, kamratskap och individuell utveckling.
Polisens etiska ed avlades för första gången i januari 2001.
» Mer om polisens etiska ed på polisens websidor

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

21.11.2019 kl 20.06Polisstyrelsen
Polisstyrelsen mottog i dag priset Sumuverho (Dimridån), som beviljas av rättsjournalisternas förening Oikeustoimittajat ry. Motiveringen är bland annat polisens offentlighetshandbok, som publicerades nyligen.
Polisstyrelsen uttrycker sitt tack för utmärkelsen och tillägnar den de många punkterna om villkoren för sekretess i 24 § offentlighetslagen.
– Lagenlighet är utgångspunkten för all polisverksamhet. Det är en mycket krävande uppgift att tillämpa offentlighetslagen i det dagliga arbetet. Ett bevis på det är att polisens offentlighetshandbok är så omfattande, över 140 sidor, säger kriminalöverinspektör Maarit Salomaa vid Polisstyrelsen.
I handboken har samlats tolkingsinstruktioner tillsammans med olika rättsinstansers och de högsta laglighetsövervakarnas beslut om tillämpningen av offentlighetslagen. De har blivit många under den tid som lagen varit giltig, dvs. under 20 år.
Handboken lever i takt med rättspraxisen
Handboken är alltså avsedd att användas som hjälp när det gäller att tolka lagstiftningen och rättspraxisen, men varje tjänsteinnehavare ansvarar naturligtvis själv för motiveringarna av sitt beslut och i sista hand för beslutets lagenlighet.
– Handboken är en s.k. levande handbok som förändras och utvecklas i takt med rättspraxisen. Även i detta ögonblick är klagomål över polisens avgöranden som gäller offentlighet under behandling i förvaltningsdomstolarna. Förvaltningsdomstolarnas avgöranden beaktas naturligtvis alltid, understryker Salomaa.
I rättspraxis har polisen hittills snarare klandrats för alltför stor öppenhet än för alltför stor sekretess. Enligt Salomaa är detta en viktig bakgrundsfaktor till offentlighetshandboken.
– Det är viktigt att observera att polisen definitionsmässigt inte hemlighåller sina handlingar i sitt eget intresse, utan tillämpar den gällande lagstiftningen under tjänsteansvar, säger Salomaa.
I offentlighetslagen finns både ovillkorliga och prövningsbaserade sekretessgrunder, och polisen har inte möjlighet att flexa i fråga om de ovillkorliga sekretessgrunderna trots att det kan kännas att det är onödigt och tvärt emot det rådande opinionsklimatet att hemlighålla någon omständighet.
– Även om offentlighet skulle betjäna samhällsdebatten och den allmänna öppenheten kan en tjänsteman inte förbise eller ändra på lagens innehåll och syfte, konstaterar Maarit Salomaa.
Det ska vara möjligt att prata om brott så att det blir möjligt att förebygga dem
Enligt Salomaa är det en mer allmän och vittomfattande fråga huruvida offentlighetslagstiftningen skulle kunna förnyas så att den bättre motsvarar dagens krav.
– Det vore också bättre för polisen om brottsliga fenomen skulle kunna behandlas mer öppet. Det skulle bland annat göra det möjligt att effektivt förebygga brott.
Vidare behöver informationsutbytet mellan myndigheterna effektiveras, till exempel mellan säkerhetsmyndigheterna och social- och hälsovården.
Informationsläckor hör inte till polisorganisationen
I egenskap av myndighet är polisen väl förtrogen med de punkter i lagstiftningen som behöver utvecklas, vilket också torde vara rättsjournalisternas uppfattning. I de dagliga samtalen återkommer emellertid situationer i vilka det blir gällande att det vore bra om myndigheten läckte information förbi lagstiftningen, så att ett högre gott ändamål skulle kunna uppnås. Detta ändamål kan vara att förhindra nya brott eller korrigera felaktiga uppgifter.
– Som myndighet kan vi naturligtvis inte godkänna detta, om det inte finns laglig grund att utlämna den aktuella upplysningen. Informationsläckor hör inte till polisorganisationen. Det är fråga om ett brott som tas mycket allvarligt, säger Maarit Salomaa.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

21.11.2019 kl 16.06Österbotten
Polisinrättningen i Österbotten har mottagit en undersökningsbegäran av Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningsbegäran berör ett fall med oklarheter kring reseräkningar för en person som arbetar vid Gamla Vasa sjukhus.
Utgående från undersökningsbegäran och ärendets förutredning har polisen inlett en förundersökning för grovt bedräger.
I det här skedet av förundersökningen har polisen ingen mer information att ge ut i ärendet.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Under dagen har polisen arbetat med bland annat följande:
En chaufför stoppades efter att ha framfört sitt ekipage över Färjsundsbron och igenom tunneln. Chauffören iakttog inte begränsningsmärket fordons högsta tillåtna höjd, som där är 4,20 m. Fordonets höjd var 4,40 m. Föraren är misstänkt för en trafikförseelse.
På Lemlandsvägen mötte en polispatrull en paketbil med ett misstänkt efterfordon påkopplat bak. Hastigheten uppmättes till 71 km/h, och den fordonskombinationsbestämda hastigheten är 30 km/h. Föraren är misstänkt för äventyrande av trafiksäkerheten. Polisen utreder.
Polispatrull gav fri passage åt en minderårig cyklist som stod i beråd att beträda övergångsstället. Personbilen på den mötande trafikens sida gjorde inte det. Föraren stoppades och delgavs böter som misstänkt för äventyrande av trafiksäkerheten.
En förare hade sitt fordons ena registerskylt placerad vid vindrutan. Föraren hade därtill inte ändringsbesiktat fordonet efter att ha monterat större däck än vad som stod föreskrivet i registerutdraget under de särskilda villkoren. Föraren är misstänkt för två trafikförseelser och har delgivits böter.
Hastighetsövervakning utfördes vid Klaralunds dagis i Hammarland. Alla förare följde hastighetsbegränsningen.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Under dagen har polisen arbetat med bland annat följande:
Hastighetsövervakning längs landsväg 1 och Järsövägen. Inga ingripanden krävdes av polis.Trafikövervakning med fokus på hastighet utfördes på Södersundavägen, vid Södersunda skola var hastigheten är begränsad till 50 km/h. En förare stoppades efter att ha kört 62 km/h. Föraren höll dessutom mobiltelefonen i handen under färden. Föraren är misstänkt för två trafikförseelser och delgavs ett ordningsbotsföreläggande.
Trafikövervakning utfördes också på eftermiddagen i Jomala och Mariehamn. En förare framförde sitt fordon med endast varselljus i användning efter mörkrets inbrott. Varselljus får endast användas i dagsljus med god sikt. Därtill var fordonets körljus bak avstängda. Detta berodde på att fordonet var utrustat med så kallade ‘Daytime Running Light’, eller DRL, och fordonets körljusreglage var inställt på auto-läge. Detta betyder att fordonets skymningssensor och nederbördssensor ska reagera på när det blir mörkt eller ändrad väderlek, och fordonets halvljus ska tändas automatiskt. Tyvärr är dessa sensorer inte felfria, och vi människor glömmer så lätt. Dock är det på förarens ansvar att rätt körljus används vid rätt tidpunkt. Dessutom är dessa sensorer inte kopplade till körljusen bak, utan endast till körljusen fram.
Från polisens sida ser vi allt oftare att man i skymning, mörker, dimma eller tät nederbörd kommer ikapp bilar som är helt mörklagda baktill, och ofta handlar det då om nya bilar som blivit EU-typgodkända med obligatoriska varselljus, utan inkopplade körljus bak. Ett enkelt sätt att säkerställa att körljusen lyser både fram och bak är att sluta använda autoläget, och istället vrida på körljusen manuellt. Det är alltså inte olagligt att använda auto-läget men däremot att framföra fordon med endast varselljus i mörker samt utan körljus bak i dimma, skymning, mörker eller tät nederbörd.
Föraren är misstänkt för en trafikförseelse och delgavs ett ordningsbotsföreläggande.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

19.11.2019 kl 13.06Polisstyrelsen
I polisens effektiviserade nationella övervakning av lillajulstrafiken påträffades 124 förare under veckoslutets razzia misstänkta för rattfylleri. I anslutning till övervakningen påträffades dessutom 28 misstänkta för annat brott och 30 efterlysta personer.
Polisen blåstestade sammanlagt 27 088 förare. Antalet rattfyllerister var något större i relation till antalet blåstester än vid motsvarande effektiviserade övervakning året innan.
Blåsrazzian riktades in främst mot lillajulstrafiken kvälls- och nattetid.
– Med bevakningen och informationen om den strävar polisen efter att förebygga allvarliga rattfylleriolyckor, berättar polisinspektör Timo Ajaste på Polisstyrelsen.
Den effektiviserade övervakningen pågår även under kommande veckoslut i hela landet.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

19.11.2019 kl 12.28Polisstyrelsen
I takt med att de smarta enheterna utvecklas och används på allt bredare front organiserar sig människor i högre grad kring olika sakfrågor samtidigt som vi ser en ökning av en rad företeelser som stör den offentliga debatten. Sådana företeelser är till exempel riktade trakasserier, att avsiktligt störa diskussionen, grovt språkbruk, provocerande nättroll och desinformation.
Den här utvecklingen kan även ses i Polisstyrelsens verksamhetsmiljöanalys som granskar den offentliga debatten.
Analysen visar att oförutsägbarheten och de negativa företeelserna undergräver trovärdigheten för sociala medier. Följaktligen söker sig människor till mer slutna grupper eller tjänster och låter automatiskt rensa ut tillfälligt innehåll. Samtidigt tycks samhällets allmänna polarisering öka både när det gäller attityder och regionala skillnader.
– Den utvecklingen balanseras dock upp av människornas fortsatta tillit till de traditionella medierna som anses viktiga med tanke på allmänbildningen, och det här gäller särskilt dagstidningar, säger analyschef Juha Syrjä vid Polisstyrelsen.
Avsikten är att identifiera hurdana effekter dessa företeelser har på samhällets säkerhet och polisens arbete
Den nu publicerade analysen är Polisstyrelsens andra i raden av analyser när det gäller polisens verksamhetsmiljö. Den första publicerades sommaren 2019 och granskade brottsligheten.
Den nu aktuella analysen granskar företeelser och trender i den offentliga debatten samt hurdana effekter dessa har med tanke på samhällets säkerhet och när det gäller att förutspå säkerhetsbehov.
– Syftet med verksamhetsmiljöanalyserna är att identifiera sådana viktiga megatrender, trender och svaga signaler i samhället som ökar kännedomen om polisens verksamhetsmiljö som i sin tur stöder ett underrättelsebaserat polisarbete, säger Syrjä.
I den nu aktuella analysen granskas den offentliga debattens viktigaste kanaler och effekterna av den tekniska utvecklingen, likväl olika företeelser med negativ effekt på debatten samt sådana megatrender som formar debatten liksom den offentliga debattens betydelse för polisarbetet.
– Information om polisens brottsstatistik och verksamhetsmiljö tycks intressera medborgarna. Utgångspunkten är att vårt utvecklingsarbete inom kunskapsledning även innebär att öppet informera i de fall då sekretessen inte lägger hinder i vägen, säger Syrjä.
Verksamhetsmiljöanalysen som granskar den offentliga debatten finns på polisens webbplats (på finska).
Där finns även väsentlig brottsstatistik som uppdateras månatligen. Statistiken kan granskas nationellt, efter polisinrättning och kommun samt specificerat efter kön och ålder hos brottsmisstänkta och målsägande.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen fick på tisdagen den 19.11.2019 kl. 12.06 information om ett anonymt hot mot Ideapark i Seinäjoki. Med anledning av detta sökte polisen igenom köpcentret. Polisen hittade inget avvikande och misstänker att hotet var falskt. Ärendet undersöks nu som falskt alarm.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — 19.11.2019 kl 11.38Helsingfors

Fyrverkeriuppvisningen på Medborgartorget orsakar tillfälliga bullerstörningar på tisdagen den 19 november 2019 klockan 20.55–21.00.Uppvisningen beräknas pågå i cirka 5 minuter.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

18.11.2019 kl 12.00Polisstyrelsen
Under denna vecka ska polisen använda sina Instagram och Facebook konton för att publicera inlägg riktade mot barn och unga för att berätta om sexualbrott vars allvar de unga sällan förstår. Målet med kampanjen är att öka ungdomarnas medvetenhet om situationer där en ung person utsätts för sexualbrott. Inläggen har skapats i samarbete med brottsutredare som specialiserar sig på sexualbrott. Kampanjen omfattar fem inlägg.
Polisen får ständigt kännedom om handlingar som skadar unga personer, men som ungdomarna själva sällan uppfattar som sexualbrott. Det kan exempelvis handla om situationer där meddelanden eller bilder med sexuella övertoner skickas till en person under 16 år. Den unga tänker inte nödvändigtvis att det är skäl att berätta en vuxen om obehagliga bilder eller meddelanden.
“Unga personer kan tycka att bilder på sexualorgan eller störande meddelanden som skickas av okända personer är så vardagliga eller annars känns så obetydliga att det inte är värt att nämna”, säger utredningsledaren för sexualbrott Saara Asmundela från polisinrättningen i Helsingfors.
Sexualbrott identifieras inte alltid
Det är ganska vanligt att minderåriga erbjuds ersättning för en sexuell handling. Polisen får dock sällan en anmälan om denna brottstyp, eftersom den inte uppfattas som brott. De flesta fall upptäcker man när man utreder ett brott.
“Det är lättare att uppfatta att pengar i utbyte av sex är ett brott. Men det är ett lika allvarligt brott att erbjuda en cigarett för att ha en ung person se på när förövaren visar sina könsorgan”, säger Asmundela. “Redan det är att man föreslår eller lovar ersättning mot en sexuell handling är straffbart. Det behövs ingen sexuell handling för att det ska vara ett brott.”
Det är också straffbart att pressa en minderårig att posera i filmer eller bilder med sexuella övertoner. Att pressa en person under 16 år att skicka nakenbilder eller posera för kameran är straffbart som sexuellt utnyttjande av barn. Det är också straffbart att inneha, visa eller sprida material där en person under 18 år uppträder eller tvingas uppträda på ett pornografiskt sätt.
“Delning av material med sexuella övertoner kan kännas harmlöst i stunden, men situationen kan snabbt utvecklas exempelvis om materialet hamnar i fel händer eller får spridning. Man borde verkligen tänka på vilket slags material man delar. Detta gäller både bekanta och obekanta”, säger Asmundela.
Var försiktig med kontakt från obekanta
I många sexualbrott begås övergreppen på webben. En bra minnesregel för unga är att inte ge sina kontaktuppgifter eller skicka bilder till okända, och också annars fundera på om det är bra att ens ha en konversation. Personen på webben kanske inte är den de påstår sig vara. Det är till exempel mycket vanligt att sexförbrytare framställer sig yngre på webben än de är i verkligheten.
Sexförbrytare är ofta skickliga i att prata med unga människor och förmå dem att utföra handlingar som de söker. På ett beslutsamt sätt kan förövaren övertala en ung person till sexuella handlingar, även om den unga i början av kommunikationen tvivlar på förövarens motiv. Experterna rekommenderar att man är lika försiktig med kontakter på webben som till exempel när man träffar en obekant person på gatan.
“Att möta en obekant person är inte tryggare på webben än i verkliga livet. Det finns ingen fysisk hot på webben, men du kan inte alltid vara säker på identiteten eller motiven av den andra personen. Skulle du visa en nakenbild av dig om en okänd person föreslår det på ett köpcentrum?”, frågar Asmundela.
Ett tips som känns obetydligt kan hjälpa mycket
I många sociala medier kan man välja vem kan se uppdateringar och bilder. I sociala medier är det tryggare att visa uppdateringar för bara dem som man garanterat känner.
“Det är bra om barnet eller unga personen har en låg tröskel för att berätta en vuxen om kontakter från obekanta, också när det inte finns några sexuella övertoner i kontakten. En kontakt från en okänd eller halvkänd äldre person som i början kan kännas harmlös kan leda till att barnet utsätts för påtryckningar eller utpressas”, kommenterar polisinspektör Kimmo Ulkuniemi från Polisstyrelsen som har forskat om sexuellt utnyttjande av barn på webben.
Ibland kan känslor av skam förhindra den unga att berätta om situationen, särskilt om förövaren har lyckats att övertala den unga personen till obehagliga handlingar. Förövaren kan också hota den unga personen med att sprida bilder eller meddelanden.
“Det är förståeligt att ungdomarna tycker att det är svårt att berätta om sexuella kontakter. Men det är värt att berätta om saker även om de känns obetydliga. Ett sexualbrott har ofta många offer, och olika tips kan hjälpa till att spåra gärningsmannen. Varje tips och liten upplysning är värdefull för polisen”, uppmuntrar Asmundela.
Dåligt identifierade sexualbrott mot ungdomar:

En ung person under 16 år lockas till att titta på pornografi, masturbation eller samlag.
Sexuellt laddade händelser berättas för en ung person under 16 år.
Samlag eller annat sexuellt umgänge föreslås till en ung person under 16 år.
Meddelanden med sexuella övertoner skickas till en ung person under 16 år på sociala medier (WhatsApp, Snapchat osv.), via epost, textmeddelande eller brev.
En ung person under 16 år lockas till att uppträda på ett sexuellt sätt medan förövaren ser på (gäller också till exempel videokommunikation).
Förövaren visar sina könsorgan till en person under 16 år (gäller också till exempel videokommunikation).
En ung person under 16 år visas gester som föreställer onani.
En person under 18 år erbjuds ersättning, exempelvis pengar, alkohol eller tobak, mot en sexuell handling.

Vad ska man göra som minderårig om man utsätts för sexualbrott?

Även om du är generad eller skäms, kom ihåg att du är ett offer för ett brott. Berätta om händelserna för en vuxen du litar på, exempelvis en förälder, sjuksköterska eller annan stödperson. De vuxna hjälper dig att kontakta polisen och göra en brottsanmälan. Du kan också kontakta polisen direkt.
Berätta eller antyda inte den andra parten att du har berättat en vuxen eller polisen om händelserna. Det bästa sättet är att inte alls reagera.
Sluta kommunicera med den andra parten. Svara inte på samtal eller meddelanden, även om du utpressas eller hotas.
Spara alla konversationer, bilder och kontaktinformation som kan hjälpa till med att utreda ärendet. Ta en skärmbild på användarprofilen, konversationerna och de utbytta bilderna och anteckna användarens användarnamn, webbtjänsterna och tidpunkten av kontakterna.

Källa: Poliisi.fi