NordenBladet —
11.09.2020 kl 10.00Polisstyrelsen
Polisen intensivövervakar nästa vecka den 14 till 20 september att bestämmelserna om övergångsställen följs, användningen av säkerhetsanordningar, användningen av mobiltelefoner och annat som orsakar ouppmärksamhet i trafiken.
Under de tre senaste åren har i genomsnitt 22 gående dött och närmare 400 gående skadats per år. Enligt uppgifter för 2018 var antalet allvarligt skadade 84. Över hälften av dödsfallen som involverade gående och 90 procent av fallen där gående skadades inträffade i tätorter. Var tionde av alla som omkom i vägtrafiken och var trettonde av alla som skadades var gående.
Det positiva är att det finns hopp om bättre utsikter och förra året var också ett så kallat bra år med endast 12 gående som omkom, vilket är tio färre än 2018 och det minsta antalet under hela den tid trafikolycksfallen har undersökts.
– Trots detta är övergångsställena inte trygga, eftersom var femte av olycksoffren omkom på ett övergångsställe. Dessutom inträffade över hälften av skadefallen bland gående på ett övergångsställe, säger polisinspektör Heikki Kallio vid Polisstyrelsen.
Allra farligast är övergångsställena för äldre personer och barn. Hälften av de gående som omkommit på övergångsställen och cirka 33 procent av de som skadat sig var över 65 år eller äldre. Drygt en fjärdedel av skadefallen gällde barn eller unga.
Fri passage för gående
Kallio påminner om att bestämmelserna om övergångsställen skärptes för förare av ett fordon i och med den nya vägtrafiklagen som trädde i kraft i juni. Nu ska den som med ett fordon närmar sig ett övergångsställe iaktta särskild försiktighet och vara beredd att lämna gående fri passage över övergångsstället genom att sänka körhastigheten tillräckligt.
Olyckor vid övergångsställen sker ofta till följd av samverkan mellan flera faktorer. Den största enskilda orsaken till tillbud eller olyckor är oftast det att fordonets förare inte tar till sig övergångsställets betydelse och sina egna skyldigheter när hen närmar sig övergångsstället.
Enligt lagen ska föraren av ett fordon som närmar sig ett övergångsställe köra med sådan hastighet att fordonet vid behov kan stannas före övergångsstället. Föraren ska lämna fri passage åt gående som gått ut eller just ska gå ut på ett övergångsställe.
– Här finns det ännu stort utrymme för förbättring i vår trafikkultur, eftersom gående i många fall inte får fri passage över övergångsstället utan är tvungna att vänta framför övergångsstället då fordonens förare försummar sin skyldighet att sakta in och till och med stanna före övergångsstället, säger Kallio.
– Risken för olyckor ökar dessutom av att fordonets förares koncentration på körningen och omgivningen samt observationen av den övriga trafiken kan försämras, fortsätter Kallio.
Vid övervakningen av ouppmärksamhet övervakas allt som påverkar koncentrationsförmågan under körningen och observationen av den övriga trafiken. Enligt Kallio beror ouppmärksamhet vid körning oftast på användning av mobiltelefon. Europeiska kommissionen har uppskattat att ouppmärksamhet i trafiken är en riskfaktor i 10 till 30 procent av alla trafikolyckor.
Säkerhetsbälten räddar liv
Undersökningskommissionerna för trafikolyckor har beräknat att cirka var tredje som omkommit i en vägtrafikolycka skulle ha räddats genom att använda säkerhetsbälte (detta innebär 22 personer år 2017).
Ur trafiksäkerhetssynvinkel är det positivt att användningen av säkerhetsbälte har ökat under de senaste åren. I synnerhet i tätorter och särskilt i baksätet på personbilar (88 procent använder säkerhetsbälte i baksätet) samt i paket- och lastbilar underlåter man dock fortsättningsvis alltför ofta att använda säkerhetsbälte (80 procent av passagerarna i paketbilar använder säkerhetsbälte).
– Risken för personskada för en passagerare som saknar säkerhetsbälte i baksätet kan vid en kollision i tätortshastighet vara tre gånger så stor jämfört med skaderisken för en passagerare som använder säkerhetsbälte. Polisens metoder för att öka användningen av säkerhetsbälte är övervakning och sanktioner samt upplysning, preciserar Kallio.
Utlänningars förutsättningar för vistelse i landet kontrolleras
Under trafikövervakningsveckan kontrolleras även förutsättningarna för vistelse i landet för de utlänningar som påträffas i samband med trafikövervakningen. Övervakningen av utlänningar utförs i allmänhet i anslutning till andra polisuppdrag som en del av det grundläggande polisarbetet, såsom larmuppdrag, trafikövervakning, övervakning av restauranger eller den allmänna ordningen och i samband med säkerhetsrelaterade uppgifter.
– I praktiken innebär detta att när en person som visar sig vara utlänning påträffas under ett polisuppdrag, kontrolleras personens förutsättningar för vistelse i landet, berättar polisinspektör Ari Jokinen vid Polisstyrelsen.
Under kalenderåret utför Polisen även annan på förhand planerad övervakning, till exempel övervakning av utskänkning och restauranger vid på förhand utsedda ställen utifrån tips- eller analysuppgifter.
Polisens övervakningsåtgärder får aldrig utgå enbart ifrån konstaterat eller antaget etniskt ursprung, utan bakgrunden till åtgärden ska vara tips- eller analysuppgifter om olaglig vistelse i landet.
Europeiska unionen och Schengen-regelverket förpliktigar bland annat polisen att bekämpa olaglig inresa och vistelse i Schengen-området, som saknar kontroller vid de inre gränserna. I inlandet grundas utlänningsövervakningen på utlänningslagen. Enligt utlänningslagen har utlänningar inte absolut rätt att uppehålla sig i landet och förutsättningarna för vistelse anges separat i lagen.
Källa: Poliisi.fi
