Polamk betonar sitt eget ansvar i arbetet för att bekämpa coronaviruset

NordenBladet —

12.10.2020 kl 12.03Polisyrkeshögskolan

Efter den exceptionella våren tillämpar Polisyrkeshögskolan fortfarande ett flertal åtgärder för att trygga en störningsfri verksamhet vid läroanstalten när coronasituationen förändras. Högskolans riktlinjer för höstens verksamhet har sammanställts i en verksamhetsplan.
Verksamhetsplanen anger hur utbildningen genomförs tills vidare och hur lokalerna i campusområdet kan användas. Det viktigaste i riktlinjerna och anvisningarna är att minska antalet människor i campusområdet och därigenom minimera smittrisken. I verksamhetsplanen betonas också vars och ens personliga ansvar.
– Verksamheten har ordnats och instruktionerna har utarbetats för att göra det så säkert som möjligt för alla att arbeta och studera vid Polisyrkeshögskolan. Om smitta trots allt yppar sig och situationen kräver att campuset stängs, innebär det i praktiken att polisens riksomfattande utbildningsverksamhet avbryts. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid det egna beteendet både på Polisyrkeshögskolan och på fritiden, konstaterar rektor Kimmo Himberg.
Polisyrkeshögskolan anslöt sig till den gemensamma vädjan från yrkeshögskolornas rektorer och studentkårer till studerandena om ansvarsfullt beteende. Mer information om vädjan finns på Arenes webbplats.
Arenes information på svenska

Källa: Poliisi.fi

Polisen belägrade en bostad i Kristinestad i Sideby

NordenBladet —

09.10.2020 kl 20.39Österbotten
Polisen har haft ett uppdrag i Sideby i närheten av biblioteket på fredag den 9 oktober 2020. Polisen fick klockan 17:40 en anmälan om en ca 50-årig kvinna, som möjligtvis rörde sig i biblioteket med ett gevär med sig. När polisen kom till platsen, var kvinnan i en bostad i närheten av biblioteket.
Polisen förhandlade med kvinnan via telefon och hon kom ut ca klockan 19:00. Ett gammalt svartkrutsvapen hittades i lägenheten.
Kvinnan häktades misstänkt för olaga hot och innehav av farligt föremål. För tillfället finns det inget vidare att meddela om fallet.

Källa: Poliisi.fi

Kvinna häktad misstänkt för brott mot liv i Östermark

NordenBladet —

09.10.2020 kl 16.31Österbotten
Södra Österbottens tingsrätt har häktat en ung, vuxen kvinna, på sannolika skäl misstänkt för brottet mot liv, som inträffade i Östermark (Teuva) på onsdagen. Brottsbenämningen i ärendet är dråp. Senare på kvällen misstänks kvinnan ha gjort sig skyldig till våldsamt motstånd mot tjänsteman efter att ha slagit en polis.
Polisen larmades på onsdagen till ett egnahemshus i ett glesbebyggt område i Östermark. När polisen kom till platsen påträffades en kvinna på gården, som berättade att det fanns en man inne i huset. Polisen gick in i huset och hittade mannen, som var död. På basen av polisens utredningar har det framkommit att mannen dött till följd av våld. Förundersökningen fortsätter och åtal i ärendet skall väckas senast 29.1.2021.

Källa: Poliisi.fi

Vapen stals vid inbrott i Toholampi – polisen vill ha tips

NordenBladet —

09.10.2020 kl 16.31Österbotten
På Kärjenpurontie i Toholampi har någon brutit sig in i en bostad under tiden 5.10. kl 19.00 – 6.10. kl. 18.30 och stulit vapen och ammunition. Polisen ber om tips i fallet och tipsen kan sändas in på e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi . Polisen är särskilt intresserad av större personbilar eller paketbilar som rört sig på området under ovan nämnda tid.

Källa: Poliisi.fi

Närstående kan förebygga bedrägerier mot äldre – visa omsorg, vägled, håll kontakt

NordenBladet —

09.10.2020 kl 09.31Polisstyrelsen
Äldre människor faller lätt offer för brott. Bedrägerier sker både på internet och i de äldres hem, i butiken, vid bankomaten och till och med på servicehem. Offret får vanligen inte tillbaka de pengar som bedragarna har kommit över, och det bästa sättet att undvika skada är därför att skydda sig i förväg och förebygga dessa brott.
Det kan vara svårt att nå ut till äldre människor, och därför har deras närstående och andra människor som har med dem att göra en viktig roll när det gäller att förebygga brott.
– Det är viktigt att alla som har med äldre människor att göra är medvetna om säkerhetsriskerna och kan vidta åtgärder för att undvika att äldre människor faller offer för bedrägerier och andra brott, säger polisinspektör Tuomas Pöyhönen vid Polisstyrelsen.
Visa omsorg, vägled, håll kontakt
När det gäller att skydda äldre människor mot brott och andra former av utnyttjande har de närstående enligt Pöyhönen en roll som kan sammanfattas i tre ord: visa omsorg, vägled, håll kontakt.
När du samtalar med en äldre person eller besöker dennes hem kanske du upptäcker någonting som tyder på bedrägerier. Det finns oförklarliga uttag på hens konto eller föremål i hens hem som inte tidigare har funnits där. Hen får ofta brev hemskickade där hen ombes hjälpa och donera pengar, eller samtal från okända personer.
Om någonting verkar märkligt eller i övrigt oroväckande är det bäst att ta upp saken med den äldre. Tveka inte, utan ställ frågor, visa omsorg. Om det finns tecken på våld i nära relationer ska du vid behov anmäla dina misstankar till polisen eller göra en så kallad orosanmälan till de sociala myndigheterna, säger Tuomas Pöyhönen.
En orosanmälan kan göras om det finns tecken på att personen inte kan ta hand om sig själv, sin hälsa eller sin säkerhet.
Både obekanta människor och personer i den äldres närmaste krets kan utnyttja den äldres förtroende.
Elektronisk kontakt och nätshopping tillsammans
Världen är till stor del digitaliserad och även äldre människor behöver därför många digitala färdigheter. Här kan de närstående vara till stor hjälp och lära de äldre att använda till exempel dator och smarttelefon.
– De digitala färdigheterna utvecklas nog bara den äldre får vägledning och anser sig behöva dem.
Till denna typ av färdigheter hör exempelvis att läsa digitala tidningar, känna igen reklam som öppnas automatiskt och förhindra popup-fönster i webbläsare, skapa skräppostfilter, öppna eller ignorera länkar och bilagor i e-postmeddelanden samt använda bankkoder.
– Det vore också viktigt att lära sig läsa webbtext och att vid behov även förhålla sig kritiskt till den, säger Pöyhönen.
Daglig användning av digitala tjänster gör att de äldre lär sig använda digitala enheter och vågar lita på sin förmåga.
Det kan också vara värt att testa nätshopping tillsammans med den äldre i säkra webbutiker där ni jämför produkter innan köpbeslutet fattas och tillsammans går och hämtar paketet på posten några dagar senare.
Det går också att hålla kontakt digitalt. I stället för ett vanligt telefonsamtal kan ni nästa gång gärna testa ett videosamtal med dator eller mobiltelefon och tillsammans dricka kaffe och ha en trevlig pratstund.
– När de äldre har en förståelse för hur den digitala världen fungerar har de också bättre möjligheter att undvika bedrägerier som sker där. Det är bra att gå igenom det grundläggande regelbundet: polisen, banken och andra seriösa aktörer ber dig aldrig någonsin att lämna ut bankkoder per telefon eller e-post, betonar Tuomas Pöyhönen.
Bedrägerimetoderna förändras snabbt
Antalet offer för polisanmälda brott mot strafflagen varje år i Finland är cirka 200 000 personer, varav cirka 20 000 är över 65 år. Till åldersgruppen med personer över 65 år hör cirka 1,2 miljoner människor, varav cirka 1,6 procent utsätts för brott.
– Procentsiffran ser inte särskilt hög ut, men varenda en av de cirka 20 000 målsägande i dessa brott är en för mycket. Bland målsägandena faller cirka 9 000 offer för grov stöld, stöld eller snatteri, cirka 3 000 råkar ut för bedrägerier i hemmet eller på internet och cirka 1 000 utsätts för misshandel”, säger Pöyhönen.
Pöyhönen påpekar dock att det är krångligt att statistikföra och typindela bedrägeribrott, eftersom bedrägerimetoderna och brottsplatserna förändras snabbt.
Bedragarna hittar sina offer i äldre människors vardag
Brottslingarna hittar sina offer i helt vardagliga situationer.
Exempelvis i butiken eller vid bankomaten avleder de offrets uppmärksamhet och stjäl till exempel hens plånbok, kontanter eller betalkort. Det händer också att bedragare tränger sig in i äldre människors bostäder genom att de låtsas att de jobbar inom hemservicen, ska avläsa vattenmätaren eller kontrollera en vattenskada, är coronastädare eller poliser eller kommer från någon annan tillförlitlig instans.
Bedragarna försöker komma över de äldres pengar, värdesaker och bankkoder eller har med sig en betalterminal för att kräva in en avgift för ett kontrollbesök.
– Om du får besök av en person som du inte känner och du inte väntar besök eller har avtalat om besöket i förväg, be personen avlägsna sig och ring nödnumret 112. Om bedragaren lyckas ta sig in i bostaden och stjäla bankkoder eller bankkort, spärra dem omedelbart genom att ringa den egna bankens spärrtjänst och ring även genast nödnumret 112. Det är bäst att spara numret till spärrtjänsten och ha det nära till hands, säger Pöyhönen.
Även på internet finns det många bedrägerimetoder.
Penning- och identitetsstölder sker inte enbart genom intrång i olika datasystem, utan bedragare kontaktar människor på olika sätt för att komma över deras uppgifter. Bedragarna använder sig av e-post, telefon, sms och popup-fönster samt otaliga möjligheter och handelsplatser på internet eller en kombination av dessa.
– Målet är att nå ut till så många människor som möjligt enkelt och till nästan obefintliga kostnader. Vid omfattande dataintrång och bedrägerier ligger organiserad och internationell brottslighet bakom, säger Pöyhönen.
Brottsliga fenomen och metoder som riktar sig särskilt till äldre:
Falska poliser och andra bluffmakare
Fenomenet med falska poliser innebär att bedragaren kontaktar offret, vanligen per telefon, och utger sig för att vara polis. Bedragaren berättar att offrets bankkonto är utsatt för risk och att pengar håller på att överföras från kontot. För att förhindra överföringen behöver polisen offrets bankkoder.
Det finns också andra former av bedrägerier med falska poliser där bedragarna tar närmare kontakt med offret. En bedragare som utger sig för att vara polis berättar till exempel för offret att hen är en del av en hemlig operation som polisen utför och ber hen om hjälp. Offret ombes lämna bankkort, smycken eller pengar utanför ytterdörren eller på bakhjulet på bilen eller också kommer någon och hämtar dem hemma hos offret.
Det har också förekommit fall med falska poliser där brottslingarna ringer på offrets dörr och ber att i egenskap av poliser få dessa saker eller försöker ta sig in i bostaden.
Polisen begär aldrig att någon ska lämna ut sina bankkoder och ber heller aldrig civila att delta i hemliga operationer. Du känner igen poliser på deras uniform och civilklädda poliser på deras polisbricka. Du kan också alltid titta ut genom fönstret för att se om du ser någon polisbil eller fråga poliserna var de har lämnat sin bil. Bedragare kan uppträda under falsk profil som företrädare även för andra yrkesgrupper och aktörer som åtnjuter stort förtroende. I kombination med en påhittad och osann historia gör de sig trovärdiga för offret.
Kärleksbedrägerier
Bedragaren skapar kontakt med brottsoffret, vanligen i sociala medier eller via e-post. Bedragaren utger sig ofta för att vara soldat, läkare eller någon annan person som jobbar utomlands och börjar snabbt be om pengar under olika förevändningar. Bedragaren kan säga sig behöva pengarna exempelvis för att kunna träffa offret, ta emot en stor summa pengar eller för att hen enligt egen utsago har råkat ut för ett problem eller till och med livsfara. Utgångspunkten är att personen behöver pengar för att kunna göra någonting specifikt.
Tro inte på personen, ifrågasätt och skicka inte pengar.
Försök att komma över PIN-koder
Ett brottsligt fenomen som riktar sig särskilt till äldre människor är försök att komma över PIN-koder vid uttags- eller insättningsautomater eller i samband med betalning i butikskassor.
Bedragaren tittar över axeln på offret när denne anger PIN-kod vid uttaget eller insättningen, och i slutet av penningtransaktionen knackar bedragaren offret på axeln för att göra hen uppmärksam på att hen har tappat pengar på marken. Medan offret böjer sig ned för att plocka upp pengarna från marken tar bedragaren kortet ur automaten och byter ut det mot ett annat bankkort (vanligen ett stulet), varvid offret inte genast förstår att hen har blivit lurad.
I butikskassan sker detta genom att bedragaren ser PIN-koden när offret betalar för sina produkter. När offret har lämnat butiken kommer bedragaren fram till hen och ber om hjälp och stjäl samtidigt plånboken eller handväskan.
I butiker har bedragarnas möjligheter att komma över PIN-koder minskat genom längre säkerhetsavstånd och kontaktlösa betalningar. Kom ihåg att skydda din PIN-kod när du matar in den och att hålla koll på vad som sker bakom din rygg. Fastställ dygnsvisa uttags- och betalningsgränser på ditt bankkort.
Bedrägerier om uppdatering av bankuppgifter
Polisen har fått kännedom om bedrägerier där e-post har skickats ut i en banks namn och där mottagaren ombes uppdatera sina uppgifter till exempel på grund av brister i datasäkerheten. När mottagaren klickar på länken i e-postmeddelandet eller sms:et från bedragaren styrs hen till en falsk webbplats där hen ombes mata in sina bankkoder. På så sätt kommer bedragarna över bankkoderna.
Klicka aldrig på obekanta länkar i e-postmeddelanden eller sms. Logga in på din banks officiella webbplats med dina personliga bankkoder för att kontrollera betalningsärenden och meddelanden från banken. Be vid behov en närstående om hjälp. Låt dig inte skrämmas, utan gör så som du har blivit lärd.
Krambedrägerier
Ett fenomen som förekommit under sommaren är så kallade krambedrägerier som utförs av utländska kriminella grupper där bedragarna kommer fram till offret och ber om hjälp med att hitta exempelvis till sjukhuset, för att sälja någonting eller enbart för att prata. Offret får en kram eller ett billigt smycke som tack och samtidigt stjäl bedragarna offrets klocka, smycken eller plånbok. Metoden är ofta så diskret att offret inte genast upptäcker att hen har blivit lurad.
Låt inte främmande människor komma för nära.
”Släkting”-bedrägerier
Bedragaren ringer upp offret och uppger sig vara till exempel offrets dotterson, sonson eller svärson. Sedan låter bedragaren offret gissa under förevändningen ”minns du inte vem jag är eller vad jag heter”. När offret gissar på en person säger bedragaren sig vara just den personen. Sedan berättar bedragaren en osann historia som är uppskakande eller oroväckande och får offret att vilja hjälpa till. Bedragaren kan exempelvis säga sig har råkat ut för en bilolycka och därför genast behöva pengar. Offret ombes uppge sina bankkoder eller överföra pengar till ett bankkonto, komma med pengar till en överenskommen plats eller något annat bedragaren hittar på.
Förhåll dig skeptisk till okända eller hemliga telefonnummer och ta reda på vem som ringer genom att diskutera med personen. Ring inte tillbaka eftersom det kan vara ett avgiftsbelagt nummer. Se till att du har telefonnumren till dina vänner, närstående och andra bekanta sparade i din telefon så att du vet vem som ringer dig.
Skydd
Det bästa sättet att undvika bedrägerier är att förebygga dem. Eftersom polisen inte nödvändigtvis når ut till äldre människor direkt med sina meddelanden är det viktigt att de äldres närstående och andra som har med de äldre att göra sprider informationen och varnar de äldre.
– Se till så att dörrarna till de äldres bostäder är försedda med tillräckliga och moderna lås, säkerhetskedjor, dörrögon och eventuellt porttelefoner och andra säkerhetsanläggningar eller larm. Se till så att de äldres smarta enheter har de senaste uppdateringarna och aktuella antivirusprogram och att de äldres PIN-koder, lösenord och bankkoder inte finns förvarade på samma ställe eller antecknade utanpå enheterna. Lär äldre människor att använda enheterna på rätt sätt, säger Tuomas Pöyhönen.
Enligt Pöyhönen är det också bra att diskutera riskerna för bedrägerier med de äldre samt hur de kan skydda sig och vara förberedda.
– Visa omsorg, vägled och håll kontakt med de äldre, säger han.
Anvisningar för skydd mot brott:

Polisen, banken och andra seriösa aktörer ber dig aldrig någonsin att lämna ut bankkoder per telefon.
Polisen ber dig aldrig lämna ut värdefull egendom så att polisen kan hämta den.
Riktiga poliser har polisbricka och visar även den.
Släpp inte in sådana personer i din bostad vars avsikter du inte känner till.
Förhåll dig sunt skeptisk till okända personer som kommer fram till dig. Backa undan vid behov.
Förhåll dig alltid skeptisk till okända personer som ber dig om pengar, oavsett hur trovärdig och känsloladdad deras berättelse är. Om du skickar pengar får du sannolikt inte dem tillbaka.
Sköt dina bankärenden på internet, alltid via bankens webbplats.
Om du har fallit offer för brott, gör en polisanmälan. Även bedrägeriförsök ska anmälas till polisen och i akuta fall till nödcentralen. Det finns ställen brottsoffer kan vända sig till för att få hjälp, bland annat brottsofferjouren.

Mer information:
På polisens webbplats finns mer information om bedrägerier https://www.poliisi.fi/brott/manga_former_av_bedrageri

Källa: Poliisi.fi

Polisstyrelsen har överlämnat en utredning gällande demonstrationen 3 oktober 2020 till inrikesministeriet

NordenBladet —

08.10.2020 kl 16.19Polisstyrelsen
Inrikesministeriet har av Polisstyrelsen begärt en utredning om polisens bruk av maktmedel samt om polisens uppgift att sörja för ordningen och säkerheten under demonstrationer. Denna begäran om utredning hänförde sig till den demonstration som sammanslutningen Elokapina ordnade i Helsingfors 3 oktober 2020.
Polisstyrelsen har i dag 8 oktober 2020 överlämnat utredningen till ministeriet. För utredningen bad Polisstyrelsen om ett utlåtande om händelserna under demonstrationen av polisinrättningen i Helsingfors. Polisstyrelsens utredning (på finska) kan läsas i sin helhet på https://www.poliisi.fi/selvitykset/Poliisihallituksen_selvitys_20201008
Frågor gällande demonstrationen har för närvarande anhängiggjorts av Riksåklagarens byrå samt Riksdagens justitieombudsmans kansli. Av denna orsak tar Polisstyrelsen i sin utredning inte närmare ställning till händelserna 3 oktober 2020 till den del som lagligheten i dem är under bedömning av ovan nämnda instanser.
Polisen råd, uppmaningar och befallningar räckte inte
Polisens uppgift är att säkerställa friheten till åsiktsyttring och samtidigt även övriga medborgares rättigheter. Friheten till åsiktsyttring innebär inte en frihet att bryta mot lagen. Enligt utlåtandet från polisinrättningen i Helsingfors användes maktmedel under händelserna 3 oktober 2020 i en situation där en del av demonstranterna hade placerat sig på den livligt trafikerade Kajsaniemigatan och genom sitt agerande blockerat körbanan. Polisen hade inte i förväg informerats om demonstranternas plan att hindra trafiken på Unionsgatans och Kajsaniemigatans körbanor. Detta ledde till störningar och hinder för den allmänna trafiken, fara för demonstranterna och för de polismän som utförde sitt polisuppdrag. Trafikstörningen orsakade dessutom en risk för räddningsmyndigheternas verksamhet. Här bör observeras att polisen inte i något skede avbröt åsiktsyttringen, utan möjliggjorde att demonstranterna även efter att de avlägsnats från körbanan kunde fortsätta åsiktsyttringen på ett säkert sätt.
Enligt utlåtandet från polisinrättningen i Helsingfors ledde situationen till att polisens tillgängliga medel, som redan under flera timmar hade varit råd, uppmaningar och befallningar, inte längre var tillräckliga. Inte heller att fysiskt bära demonstranterna till trottoaren ledde till önskat resultat eftersom det inte fanns maktmedel för transport av varje person som nonchalerade polisens befallning, och att bära eller med maktmedel lösgöra demonstranter från varandra som satt hopkedjade, skulle ha kunnat orsaka fysiska skador. Ledaren för polisoperationen godkände användning av OC-sprej som det lindrigaste tillgängliga maktmedlet för att skingra en folkskara. Innan sprejen användes hade man säkerställt att den kunde användas under dessa omständigheter och den riktades endast mot en begränsad mängd av demonstranterna. Polisen hade dessutom varnat demonstranterna för att sprej skulle användas och gett dem fem minuter att självmant lämna körbanan. Ledaren för operationen hade under övervägandet av bruk av maktmedel bedömt den märkbara trafikstörning som folkskaran orsakade, de tillgängliga polisresurserna, alternativa medel samt frigörande av polisresurser för skötsel av brådskande larmuppdrag. I det här läget blev man även tvungen att bedöma alternativa händelseförlopp, om man skulle ha låtit situationen fortgå.
Principen för polisens verksamhet är att undvika bruk av maktmedel
Polisens användning av maktmedel styrs av de grundläggande och mänskliga rättigheterna, de allmänna principerna i polislagen, de särskilda principerna i bestämmelserna om polisens bruk av maktmedel, vilka är nödvändighet och försvarbarhet av tillgripande av maktmedel. Dessutom har Polisstyrelsen gett polisen maktmedels- och skyddsutrustning samt utbildning i bestämmelsen om bruk av maktmedel och skyddsutrustning.
Principen för polisens verksamhet är att undvika bruk av maktmedel. Behov att tillgripa maktmedel kan uppstå bland annat då en målperson inte följer polisens råd, uppmaningar eller befallningar. Då slutför polisen sin lagenliga uppgift genom att vid behov använda nödvändiga maktmedel i rätt proportioner. Polisen strävar i alla lägen efter att främst sköta uppgiften enligt principen för minsta olägenhet, beaktande målpersonens och utomståendes säkerhet.
‒ Valet av nödvändiga maktmedel påverkas av bedömningen av situationen som helhet. Om exempelvis lindrigare medel såsom råd, uppmaningar och befallningar visar sig vara verkningslösa, kan man ta till det maktmedel som är lindrigast men tillräckligt effektivt för att uppnå målet med det aktuella tjänsteuppdraget, konstaterar polisdirektör Sanna Heikinheimo vid Polisstyrelsen.
Heikinheimo berättar att det inte finns någon särskild föreskriven eller fastställd rangordning för bruk av polisens maktmedel. Endast om förutsättningarna för användning av skjutvapen föreskrivs särskilt i polislagen.
‒ Polisen bedömer vilket maktmedel som är lindrigast, tillräckligt effektivt och försvarbart från fall till fall. Detta innebär exempelvis att i stället för fysiska maktmedel, såsom att bära eller förflytta en person, kan beroende på situationen OC-sprej bli aktuellt som första maktmedel, säger hon.
Om användning av maktmedel och principerna för användningen ges heltäckande utbildning redan vid polisens grundutbildning. Utbildningen fortsätter under hela karriären i form av regelbunden fortbildning som polisenheterna ordnar.
Polisens verksamhet ska tåla kritisk granskning
Polisstyrelsen anser att polisens åtgärder vid demonstrationen 3 oktober 2020 ska bedömas som en helhet. En jämförelse med verksamhetsmodeller från vissa tidigare demonstrationer är inte entydig eftersom förhållandena alltid skiljer sig från varandra.
‒ För polisen är det livsviktigt att vår verksamhet är samhälleligt godtagbar och tål en kritisk granskning. Därför är det viktigt att händelsen bedöms även av utomstående instanser, och vid behov kommer vi utifrån bedömningen att utveckla vår verksamhet. Fallet visar hur viktigt det är att polisen, samtidigt som vi fattar beslut med stöd av lagar och förordningar, även kan motivera besluten öppet samt aktivt delta i debatten gällande vår verksamhet. Hur vår verksamhet ter sig i medborgarnas ögon ligger till grund för finländarnas exceptionellt höga förtroende för polisen. Förtroende är livsvillkoret för hela vår verksamhet, säger polisdirektör Heikinheimo.

Källa: Poliisi.fi

Personbil som körde undan polisen fattade eld

NordenBladet — Lite efter midnatt senaste natt mötte en polispatrull på Strandvägen i Korsholm en personbil som framfördes osäkert. Patrullen svängde efter bilen och satte på stoppljusen på polisbilen. Bilen svängde ner på avtaget till motorvägen och stannade. I samband med att patrullen stigit ut för att kontrollera vem som körde bilen accelerare föraren iväg längs med motorvägen mot Vasa centrum. Patrullen körde efter bilen och märkte att den svängde av vid avtaget till Farmarevägen. I det skedet tappade patrullen synkontakten med bilen. Polispatrullen körde upp på avtaget vid Farmarevägen och märkte att personbilen låg på andra sidan diket och hade börjat brinna. Alla personer som befunnit sig i bilen låg utanför bilen. Räddningsverket kallades till platsen för att släcka bilbranden och samtliga personer som befunnit sig i bilen transporterades till sjukhuset med ambulans.
Samtliga personer som befann sig i bilen var under 15 år. Polisen utreder ärendet bland annat som grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt vållande av personskada. Barnskyddsmyndigheter samt barnens vårdnadshavare har informerats om det inträffade.

Källa: Poliisi.fi

Polisen i Österbotten utreder misstänktbrott mot liv i Östermark (Teuva)

NordenBladet —

08.10.2020 kl 09.21Österbotten
Nödcentralen mottog igårkväll 7.10.2020 omkring kl. 20 en anmälan om att en person i en privatbostad i Teuva behöver ambulans. På basen av anmälan sändes även en polispatrull till platsen. När polis och akutvården kommit till platsen, konstaterade akutvårdspersonalen att personen i bostaden hade avlidit.
Efter inledande undersökningar utreder polisen fallet som dråp. Med anledning av händelsen är en person anhållen. Utredningen är alldeles i sin början och därmed kommer polisen inte för tillfället att informera mera i ärendet.

Källa: Poliisi.fi

Inrikesministeriets och polisens kampanj uppmuntrar unga att fundera på diskussionskulturen i sociala medier och konsekvenserna av hatretorik

NordenBladet —

07.10.2020 kl 15.21Polisstyrelsen
Inrikesministeriet och Polisstyrelsen har startat en kampanj i sociala medier. Kampanjen riktar sig till unga och syftet är att uppmuntra unga att fundera på diskussionskulturen i sociala medier och hatretorikens konsekvenser. Detta gäller både i den närmaste kretsen och i samhället i övrigt. På kampanjvideorna uppträder inrikesminister Maria Ohisalo, undervisningsminister Li Andersson, poliserna Konsta Arvelin, Daniel Kalejaiye, Johanna Lindroos och Rikard Lindroos samt rapartisterna Brädi och HesaÄijä.
–Särskilt nu under coronapandemin sker interaktionen mellan människor i allt större utsträckning på nätet. Plattformarna i sociala medier för oss närmare varandra, men nackdelen är att de också sprider hat. Vi vill uppmuntra både unga och andra att fundera på hur vi använder diskussionforumen. Pratar vi med varandra på nätet på samma sätt som ansikte mot ansikte? Samma lagar och regler gäller på nätet som utanför, konstaterar inrikesminister Ohisalo.
Enligt undersökningen EU Kids Online (2020) har cirka 40 procent av de unga sett mobbning eller hatretorik på nätet. Gränsen mellan mobbning och hatretorik på nätet är oklar för unga. Detsamma gäller skillnaden mellan sanning och osanning i webbinnehåll.
– Eftersom mobbning och hatprat sprider sig allt mer också på nätet är det viktigt att unga kan identifiera oroväckande situationer och vid behov be om stöd. Det är också viktigt att vuxna förstår vilka verkningar hatprat på nätet kan ha, säger undervisningsminister Andersson.
Enligt undersökningar har hatretoriken ökat
Hatretoriken är ett växande problem. Enligt Polisyrkeshögskolans rapport om hatbrott, som publicerades den 7 oktober, ökar antalet verbala kränkningar, hot och trakasserier. Till exempel antalet fall av hets mot folkgrupp har tredubblats. Myndigheternas statistik säger däremot ingenting om den totala mängden hatretorik eftersom bara en del av fallen kommer till myndigheternas kännedom.
– Även om all hatretorik kan vara skadlig, är polisens roll uttryckligen att undersöka straffbar hatretorik, det vill säga sådan hatretorik som uppfyller ett brottsrekvisit, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
– Konstruktiv kritik hör alltid till, och polisen vill inte begränsa människors yttrandefrihet. Yttrandefrihet innebär dock också ansvar för det man säger. Polisen ingriper aktivt om det finns något straffbart i det som sagts.
Justitieministeriet utredde 2016 hatretorik och trakasserier mot minoriteter, såsom romer, invandrare, personer med funktionsnedsättning eller sexuella minoriteter. Hatretoriken eller trakasserierna bestod oftast av verbala förolämpningar, trakasserier, förödmjukelser och öknamn. Hatretoriken påverkade enligt respondenterna mest trygghetskänslan och den psykiska hälsan, men också förtroendet för myndigheterna.
Hatretorik är ett hot mot demokratin
Hatretorik minskar säkerheten och trygghetskänslan och utgör ett hot mot demokratin. Den försämrar förtroendet för andra människor, myndigheterna och rättssystemet. Enligt en undersökning som publicerades i fjol riktar sig hatretoriken mot en liten del av de samhälleliga beslutsfattarna men påverkar i större utsträckning viljan att sköta gemensamma ärenden (Viha vallassa, 2019).
– Det handlar inte om att man inte längre får kritisera någon. Till yttrandefriheten och det öppna finländska samhället hör även hård kritik – särskilt mot politikerna. Om det gäller att hota, svartmåla eller utöva påtryckning mot en människa eller hans eller hennes närstående är man på fel spår. Man måste kunna framföra sin egen åsikt utan att kränka andras rättigheter, betonar minister Ohisalo.
Kampanjen pågår i Instagram och har finansierats med EU-stöd. Kampanjen är en del av justitieministeriets projekt Fakta mot hat. Projektet syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och hatretorik, och det får finansiering ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.
Länkar:
Videor mot hatretorik för unga https://youtu.be/iAscm7tYy50 och https://youtu.be/fq-GYngtNdg
Polisyrkeshögskolans rapport om hatbrott 2020
Rapporten Viha vallassa (2019)
Ord är handlingar: Åtgärder mot hatretorik och nätmobbning effektiviseras (2019)
Utredning om hatretorik och trakasserier samt deras verkningar på olika minoritetsgrupper (2016)
EU Kids Online (2020)
Projektet Fakta mot hat

Källa: Poliisi.fi

Antalet brottsmisstankar om hets mot folkgrupp har tredubblats

NordenBladet —

07.10.2020 kl 09.00Polisyrkeshögskolan

I fjol fick polisen kännedom om något färre misstänkta hatbrott än 2018, framgår det av Polisyrkeshögskolans årsrapport om hatbrott. Enligt rapporten registrerades det sammanlagt 899 brottsanmälningar som kategoriserades som misstänkta hatbrott. Antalet sjönk ytterligare närmare den långsiktiga nivån före toppåret 2015.
Hatbrotten kategoriserades enligt motiv i Polisyrkeshögskolans undersökning. I likhet med tidigare år innehöll de flesta hatbrottsanmälningarna 2019 särdrag som gäller etnisk eller nationell bakgrund. Polisen registrerade sammanlagt 650 stycken av dessa anmälningar, vilket är något fler än året innan. Den vanligaste brottsrubriceringen var misshandel.
Nio procent av brottsanmälningarna som relaterade till etnisk eller nationell bakgrund gällde personer med romskt ursprung. Den vanligaste brottsrubriceringen i det här sammanhanget var diskriminering.
Allt flera verbala kränkningar, hot och trakasserier
Under de senaste åren har bland annat förödmjukelser, hot och förolämpningar via internet ökat och blivit synliga fenomen. Även om den vanligaste brottsrubriceringen gällande hatbrott som polisen får kännedom om fortfarande är misshandel, visar statistiken en ökning i antalet verbala kränkningar, hot och trakasserier jämfört med 2018. Oftast gäller dessa brottsanmälningar ärekränkningar och olagliga hot.
Det är också anmärkningsvärt att antalet brottsmisstankar om hets mot folkgrupp tredubblades i fjol. Polisen erhöll sammanlagt 105 anmälningar. Det motsvarande antalet året innan var 34.
Brottsmisstankar som gäller könsidentitet ökar
Den allra största förändringen skedde i antalet brottsanmälningar om hatbrott gällande religion eller personlig övertygelse. Dessa minskade med 14 procent jämfört med 2018. I knappt hälften av fallen relaterade brottet till islam eller muslimer.
Det totala antalet hatbrott som relaterade till offrets antagna eller verkliga sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck minskade något jämfört med året innan. Av dessa erhöll polisen dock flera brottsmisstankar som relaterade till könsidentitet eller könsuttryck än 2018. Majoriteten av anmälningarna gällde ärekränkningar.
I fjol gjordes det mindre brottsanmälningar relaterade till handikapp än året innan. Knappt hälften av dessa misstänkta brott var ärekränkningar.
Årsrapporten om hatbrott 2019 finns tillgänglig som nätpublikation på polamk.fi/julkaisut.
Polisyrkeshögskolan har följt med antalet misstänkta hatbrott i sin nuvarande omfattning sedan 2008. Statistik över hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.
Antalet misstänkta hatbrott 2011–2019

2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Etnisk eller nationell bakgrund
788
641
710
678
991
831
813
634
650

Religion eller personlig övertygelse
61
45
73
68
133
149
235
155
133

Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck
45
30
39
47
61
57
60
73
72

Handikapp
24
16
11
29
65
42
57
48
44

Sammanlagt
918
732
833
822
1250
1079
1165
910
899

Uppgifter om publikationen:Jenita Rauta: Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2019. Poliisiammattikorkeakoulun katsauksia 16/2020.

Källa: Poliisi.fi