NordenBladet — En 1983 född person har hotat en annan person med ett handeldvapen på en parkeringsplats.På söndag eftermiddag den 13.3.2022 greps en 1983 född person som hade med ett handeldvapen hotat en annan person på en parkeringsplats. Personen som hotade hann avlägsna sig från händelseplatsen före polisen ankomst, men personen hittades av polisen senare och kunde gripas. Ärendet utreds som skjutvapenbrott, olaga hot och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — En person har hotat med ett handeldvapen en annan person på en parkeringsplats

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Antalet uppdrag är normalt med tanke på årstiden.Mängden uppdrag under veckoslutet har ur polisens synvinkel varit normalt för årstiden. Polisen i Österbotten registrerade knappt 500 uppdrag och sammanlagt 45 personer var gripna under veckoslutet. 

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen gör allt de kan för att asylsökandens ansökningar ska kunna behandlas så snabbt och smidigt som möjligt. De som ansöker om skydd är i huvudsak kvinnor och barn som anländer från Ukraina.– Redan under några dagar har man i Sydvästra Finland tagit emot fler asylansökningar och ansökningar om temporärt skydd än det kom in sammanlagt under hela förra året, säger kriminalkommissarie Matti Airaksinen från Sydvästra Finlands polisinrättnings utlänningsenhet.Asylsökanden och de som ansöker om temporärt skydd i Sydvästra Finland styrs i första hand till Reso polisstation där kunderna har bäst möjlighet att sköta hela ansökningsprocessen från början till slut.– Att sköta ärendet ska vara så smidigt som möjligt, och i Reso kan allt skötas enligt principen “allt i samma lucka”. Där har vi tillgång till den utrustning som behövs för att registrera personer, tillgång till tolk samt personal som är specialiserade inom utlänningslagsärenden listar Airaksinen.Även i Satakunta, i Björneborg, finns det beredskap att ta emot ansökningar. För Björneborgs del önskar polisen, för att få en så smidig betjäning som möjligt, att man per e-post kommer överens om ankomsten på förhand.Troligtvis förlängda kötiderDe senaste dagarna har det anlänt asylsökande grupper med bussar till Reso polisstation. För att garantera en så smidig ansökning som möjligt, önskar polisen att de som kommer eller de som ansvarar för gruppen, i mån av möjlighet, anmäler om sin ankomst till polisstationen i god tid före, speciellt om det är frågan om större enskilda grupper.Polisen i Sydvästra Finland har brådskande ordnat om sin verksamhet – till exempel frigjort poliser från andra uppgifter för att istället ta emot asylsökningar – så att kundernas kötid skulle vara så kort som möjlig.Hittills har man kunnat betjäna kunderna utan långa fördröjningar. I det fall antalet ansökningar ökar kan man enligt Airaksinen dock ändå inte undvika köbildning.– De som nu söker skydd är i huvudsak kvinnor och barn vars nöd är mycket påtaglig. Dörren är öppen för alla, och polisen gör sitt yttersta, för att vi enligt bästa förmåga ska kunna hjälpa människor i denna situation, säger han.Tätt samarbeteAsylsökningsprocessen kontrolleras av Migrationsverket. Polisens uppgift, vid sidan om Gränsbevakningen, är att ta emot asylansökan och registrera asylsökanden. Efter detta flyttas ansökningen till Migrationsverket för behandling.De senaste asylansökningarna är i huvudsak av ukrainska medborgare. Enligt Europeiska Unionens linjedragning är de som flyr kriget i Ukraina inte tvungna att göra en asylansökan utan de kan alternativt göra en ansökan om temporärt skydd.– I praktiken får en som ansökt om temporärt skydd samma ställning som den som ansöker om asyl, säger Airaksinen.Utlänningsavdelningen vid polisen i Sydvästra Finland har ett tätt samarbete med de centrala samarbetsmyndigheterna såsom mottagningscentralerna, Migrationsverket och Gränsbevakningen.– I Reso är Migrationsverket i samma byggnad som polisen, vilket möjliggör ett utmärkt lokalt samarbete, säger Airaksinen.I Sydvästra Finlands polisinrättning styrs asylsökanden i första hand till Reso polisstation (Nallinkatu 8, Reso). Avdelningen för utlänningsärendens journummer betjänar vardagar kl. 8-16 på telefonnummer 0295 444818.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen i Västra Nyland vill påminna trafikanterna om ett par saker som är aktuella på vårvintern. För det första är vägarna i dåligt skick. För det andra finns det snödrivor i tätorterna.I vinter har vägarna blivit utsatta för särskilt hårda påfrestningar. Det finns knappast någon bilist som inte har lagt märke till de otaliga tjälskadorna. Vägarna rustas upp hela tiden, men trots det råkar bilisterna ut för gropar, vattensamlingar och isspår. – Vi uppmanar därför bilisterna att sänka hastigheten och komma ihåg tillräckliga säkerhetsavstånd för att undvika farliga situationer och fordonsskador. Om avståndet till bilen framför är minimalt hinner man inte upptäcka gropar i vägen, säger kommissarie Hannu Kontola. Polisen uppmanar också bilförarna att undvika kraftiga och snabba väjningar som kan leda till att de förlorar kontrollen över fordonet. En annan viktig sak som Kontola vill lyfta fram är snödrivorna som bildats särskilt i tätorter. Drivorna skymmer sikten bland annat vid övergångsställen och i korsningar. – Snödrivorna gör det svårt att upptäcka fotgängare som stiger ut på övergångsställena. Därför är det nu viktigt att vara särskilt uppmärksam när man närmar sig ett övergångsställe, betonar Kontola.När snön körs bort uppstår det också situationer där lastbilar tillfälligt kan vänta till exempel mitt i en korsning medan snön lastas på dem. I dessa situationer krävs det tålamod och uppmärksamhet av bilisterna. – Den som befinner sig på den oframkomliga filen är självfallet väjningspliktig. Fordonen som samlar in snö kan också röra sig något oväntat på körfälten och därför bör hastigheten på dessa ställen vara mycket låg för att garantera säkerheten för alla, påminner Kontola.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Under de senaste dagarna har det på många håll i Finland uppstått stockning vid ansökan om pass och identitetskort. Personalen överförs tillfälligt från andra uppgifter för att betjäna kunderna vid besökUnder de senaste dagarna har det på många håll i Finland uppstått stockning vid ansökan om pass och identitetskort.Under coronapandemin gick ett stort antal dokument ut, och för att förnya dem krävs att flera än normalt besöker en polisstation för att identifiera sig. Rysslands angrepp mot Ukraina kan dessutom ha ökat antalet ansökningar om resedokument mer än under normala vårar.    Stockningarna gäller särskilt besök hos polisen. Behandlingen, utfärdandet, tillverkningen och leveransen av pass och identitetskort fungerar normalt. Polisens elektroniska kund- och tidsbokningstjänst fungerar långsammare på grund av stockningarna, och det kan ta flera timmar att sköta ärenden på polisstationen. Av tillståndsärendena prioriterar polisen behandlingen av resedokument för att de besök på polisstationer som behövs för identifiering av sökanden ska löpa så smidigt som möjligt och utan större dröjsmål. – Personalen överförs tillfälligt från andra uppgifter för att betjäna kunderna vid besök. Information om olika polisstationers service och öppettider finns på polisens webbplats, säger chefen för tillståndsförvaltningen Hanna Piipponen vid Polisstyrelsen.Polisen rekommenderar att man ansöker om pass och identitetskort elektroniskt på webbadressen https://asiointi.poliisi.fi. En elektronisk ansökan påskyndar behandlingen, även om det behövs ett besök på polisstationen.Om man inte genast hittar en ledig tid via polisens tidsbokningstjänst lönar det sig att titta på nytt nästa dag. Polisstationerna utökar också bokningstiderna några dagar framåt när personalsituationen preciseras. Dessutom frigörs annullerade tider för ny bokning.Enligt Piipponen kan polisen behandla pass- och identitetskortsansökningar på normalt sätt, men den tillfälliga ökningen av antalet ansökningar och det större behovet av identifieringsbesök på grund av coronapandemin har stockat besöken hos polisen.  – Nycklarna till att förnya pass och identitetskort är att göra en elektronisk ansökan om det är möjligt, att tålmodigt söka bokningstid eller att i brådskande situationer komma till polisstationen och köa med könummer. Tålamod kan ställvis behövas på grund av den stockade servicen, säger hon.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — I fortsättningen är det en grupp för utredning av ungdomsbrott vid polisen i Östra Nyland som ska utreda brottmål där de brottsmisstänkta är 15–17 åriga ungdomar. Målet är att bryta en ung persons brottsspiral i ett så tidigt skede som möjligt.En ny utredningsgrupp har inlett sitt arbete i Östra Nyland i början av mars. Gruppen utreder centraliserat brott där de misstänkta är i åldern 15–17 år.– Vi behandlar brottsfall med en ung brottsmisstänkt övergripande i samarbete med olika myndigheter. I arbetet med att finna en lösning i situationen som en ung person befinner sig i deltar polisens förebyggande verksamhet, socialmyndigheterna, barnskyddet, åklagaren och övriga intressentgrupper, exempelvis barnhem och läroinrättningar, berättar ledaren för gruppen och utredningsledaren kriminalkommissarie Sampsa Aukio vid polisinrättningen i Östra Nyland.På samma sätt som i polisens förebyggande specialverksamhet har även gruppen som utreder brott begångna av ungdomar som mål att hitta lösningar för att hjälpa en ung person genom individuella stödåtgärder. Huvudmålet är att kunna bryta en ung persons brottsspiral i ett så tidigt skede som möjligt. Gruppen för utredning av ungdomsbrott kommer att arbeta i omedelbar anslutning till polisinrättningens ankarverksamhet. – Vid polisinrättningen har redan en längre tid arbetat en förebyggande specialfunktion, som satsar på att bryta ungdomars brottsspiral. Den förebyggande verksamhetens uppgifter omfattar bland annat samtal med ungdomar som är under 15 år och som är misstänkta för en brottslig gärning. Utredningsgruppen, som inledde sitt arbete, kommer att fokusera särskilt på utredningen av brottmål med ungdomar över 15 år, eftersom de redan har straffrättsligt ansvar, berättar Aukio.Ungdomsutredningsgruppen kommer att dela lokaler med polisinrättningens förebyggande verksamhet för att också polisinrättningens interna samarbete för att utreda brottsfall med minderåriga ska vara så effektivt som möjligt.Målet är att hjälpa de ungaFrån polisen vill man betona att målet för såväl den förebyggande verksamheten som gruppen för utredning av ungdomsbrott är att hjälpa ungdomar.– Särskilt ungdomarnas föräldrar bör notera att syftet med polisens och myndigheternas ingripande inte är att orsaka problem för den unga brottsmisstänkta. Saken är precis tvärtom. Avsikten är att bryta den ungas brottscykel och ändra hens riktning mot ett bättre liv. Därför bör föräldrar med låg tröskel anmäla om brottsmisstanke, betonar Aukio. Ett brott begånget av en ung person kan anmälas till exempel genom att lämna in en brottsanmälan på polisens webbplats eller, i ett akut fall, genom att ringa nödcentralen 112. Via skolan går det att få kontakt med ungdomsarbetarna, som bistår med att utreda ärendet. – Det hör till alla vuxna att ta hand om ungdomars säkerhet och välbefinnande. När det gäller frågor som orsakar oro lönar det sig att med låg tröskel kontakta myndigheter som arbetar med ungdomar, avslutar Aukio.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Enligt en färsk utredning som gjorts vid polisen har antalet fall av misstanke om våldsbrott bland minderåriga, särskilt bland personer under 15 år, ökat betydligt under de senaste åren.Enligt rapporten har våldsbrotten bland unga ökat i såväl stads- och tätortskommuner som landsbygdskommuner. I huvudstadsregionen har ökningen varit mindre. Brottsligheten har ökat bland unga med både utländsk och finländsk bakgrund. Ökningen har antalsmässigt varit mest betydande när det gäller fallen av misstanke om grundformen av misshandel. Procentuellt sett har antalet grova rån samt brott mot liv och försök till brott mot liv ökat mest.Granskningen baserar sig i huvudsak på statistik över brott som kommit till polisens kännedom samt på uppgifter om brottsanmälningar. Dessutom har man frågat polisinrättningarna om ämnet.– Ökningen av de brott som polisen registrerar kan påverkas förutom av den faktiska ökningen av brottsligheten även av förändringar i myndigheternas kontroll, registreringsmetoder och anmälningsbenägenhet. Enligt polisens bedömningar kan en del av ökningen av antalet brottsanmälningar förklaras med att det är lättare än tidigare att anmäla fall till polisen, säger forskaren Petri Danielsson från Centralkriminalpolisen.Landsbygdskommunerna inom Uleåborgs polisinrättnings område hör till de områden där våldsbrotten som begåtts av personer under 18 år har ökat sedan 2017.Kriminalöverkonstapel och utredningsledare Irmeli Korhonen bekräftar Danielssons uppfattning att ökningen kan förklaras av att man lättare än tidigare anmäler våldsbrott till polisen. År 2015 ändrades lagstiftningen så att vissa myndigheter alltid måste polisanmäla misshandel av grundformen eller allvarligare våldsdåd som riktas mot minderåriga. – Till exempel skolpersonal bedömer inte själva om det är fråga om lindrig misshandel eller misshandel av grundform, och därför polisanmäler de alla former av misshandel. Anmälningar görs också av elevers vårdnadshavare om misshandel till exempel under håltimmar eller på skolvägen, säger Korhonen.Anmälningar om skolvåld görs främst i grundskolor och inte i läroanstalter på andra stadiet. Enligt Korhonen är personer under 15 år också i övrigt mer representerade i våldsbrottsstatistiken än 15–17-åringar. Hon bedömer att ungdomarna blir förnuftigare med åldern och att de bättre förstår följderna av gärningarna.Våld förekommer på institutioner och i skolorUtöver antalet brott har man i utredningen noterat vissa särdrag hos våldsbrotten bland ungdomar. Under de senaste åren har det blivit vanligare att eggvapen används i brotten, och gärningarna beskrivs och publiceras i allt större utsträckning på sociala medier.Brott som begås av minderåriga riktar sig huvudsakligen mot andra minderåriga personer och begås ofta i skolmiljö. Under de senaste åren har också andelen offer över 20 år ökat. – Vid en närmare granskning av de våldsbrott som minderåriga har begått mot personer över 20 år har man sett tecken på att ökningen under de senaste åren beror på att brotten begåtts i skolor, barnskyddsinstitutioner och andra institutioner. Utifrån de anmälningar som gjorts har våldsbrotten riktat sig mot personalen vid sådana institutioner, säger Petri Danielsson.Det syns också i landsbygdskommunerna inom Uleåborgs polisinrättnings område.  –  I dessa områden finns bland annat flera av Uleåborgsregionens barnskyddsenheter. Till exempel i Muhos finns det många placeringsenheter, och i Limingo finns en stor enhet som också har avdelningar för särskild omsorg, säger Korhonen.Vid placeringsenheter får barnens rörelsefrihet inte begränsas utan särskilda skäl, eftersom de måste få leva i en hemliknande vardag där. Ibland rymmer de unga och kan begå flera brott inom en kort tid. Även om en ung person begått grova brott häktas hen inte nödvändigtvis, eftersom hen redan är kund hos en myndighet, dvs. barnskyddet.Vissa unga som placerats inom barnskyddet är våldsamma mot sina handledare.Handledarna är medvetna om lagstiftningen och polisanmäler misshandel som riktas mot dem själva. Utöver de jämnåriga kamraterna och handledarna vid barnskyddsenheterna kan också skollärare bli offer för ungdomsvåld.  – Det våld som handledarna och lärarna utsätts för kan vara ett tecken på att den unga inte längre respekterar auktoriteter, säger Korhonen.Korhonen upplever att barnen är mer lättretade än förr. De tar lätt rätten i sina egna händer och tål besvikelser sämre än tidigare.  – I barnens beteende upprepas också det skuldindrivningsfenomen som är bekant från de vuxnas värld, dvs. barnen hämnas på offret för en kompis räkning, säger Korhonen. Dessutom har de ungas våld blivit råare: – Det handlar inte om bråk utan rentav om besinningslösa slag eller sparkar mot någon som ligger på marken. Dessa ungdomar lever i stunden och tänker inte på konsekvenserna av sina handlingar eller vilka skador de kan orsaka offret, säger Korhonen.Polisinrättningen i Uleåborg bedömer att coronapandemin och de minskade sociala kontakterna till följd av den har ökat ungdomarnas illamående och ångest. Irmeli Korhonen lyfter också fram de försämrade mentalvårdstjänsterna i Uleåborgsregionen: det är svårt för både barn och föräldrar att få vård för psykiska problem, eftersom vårdköerna är så långa. Föräldrar förklarar också sina barns våldsbeteende med olika diagnoser, såsom ADHD och ADD, som inte nödvändigtvis har behandlats.Hur ingriper polisen?Våldsbrottsligheten bland unga och de fenomen som hänför sig till den har diskuterats i offentligheten ur olika synvinklar. I den rapport som polisen nu publicerat har man strävat efter att tydliggöra fenomenet som helhet och analysera dess särdrag.– i Finland har man under de senaste två åren fäst allt större vikt vid de ungas våldsbrott. I praktiken har man i diskussionen om fenomenet dock inte lyckats fastställa på vilket sätt och i vilka grupper denna antagna förändring i våldsbrotten kan observeras. Det har lett till motstridiga uppfattningar om brottslighetens helhetsbild och utveckling. Syftet med rapporten är att bidra till att svara på denna utmaning, säger Petri Danielsson.Kommissarie Simo Kauppinen är en av dem som har deltagit i den offentliga debatten om ämnet. Kauppinen ansvarar för den förebyggande verksamheten vid polisinrättningen i Östra Nyland. Kauppinen säger att allvarliga brott alltid undersöks oberoende av den ungas ålder och att de ofta också blir lösta. Men att brotten blir lösta är  bara ett perspektiv på saken. Det viktigaste är att få ett slut på dem. – Om den misstänkte ännu inte har straffrättsligt ansvar, kan hen hänvisas till multiprofessionell hjälp, säger Kauppinen.I det multiprofessionella ankarteamet till de ungas hjälp ingår sakkunniga från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet. Målet är att teamet ska kunna träffa den unga och hens familj i ett så tidigt skede som möjligt för att stödja hen och vid behov hänvisa till hjälp. – För minderåriga barn görs det alltid också en barnskyddsanmälan, genom vilken det barn som misstänks för brott hänvisas till socialväsendets tjänster och eventuellt till medling, säger Kauppinen. – Särskilt föräldrar bör notera att syftet med polisens och myndigheternas ingripande inte är att orsaka problem för den unga brottsmisstänkta – tvärtom. Avsikten är att bryta den ungas brottsspiral och ändra riktning mot ett bättre liv, betonar Kauppinen.Polisinspektör Pekka Heikkinen vid Polisstyrelsen ansvarar för utvecklingen av bekämpningen av våldsbrott på riksnivå. Heikkinen anser att det just när det gäller ungdomars våld är fråga om något som berör hela samhället och som polisen inte ensam kan ha nycklarna till lösning på. – När polisen får kännedom om våld som begåtts av en ung person handlar det oftast om ett illamående som börjat redan tidigare, och våldsdådet är egentligen toppen av ett isberg. I bakgrunden kan ligga många problem i den ungas familj som får den unga att reagera. Därför måste man ingripa i illamåendet redan innan det blir till ett brottmål, säger Heikkinen. – Endast genom ett genuint samarbete mellan myndigheterna kan man lösa problemen innan de eskalerar, säger Heikkinen.Heikkinen säger att det multiprofessionella samarbetet beklagligt ofta är gammaldags och till och med skenbart. Överraskande nog har coronatiden tvingat fram ett fördjupat samarbete, och i bästa fall arbetar olika aktörer tillsammans i ledda strukturer, där den multiprofessionella ankarverksamheten är ett gott exempel, även om den kräver ännu fler aktörer.Lagstiftningens mångfald och utmaningar, till exempel när det gäller informationsutbytet, kräver kunnande av alla, och det bästa resultatet uppnås när man agerar tillsammans, anser Heikkinen. 

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen i Västra Nyland sköter årligen över tusen uppdrag som gäller djur. En del av uppdragen gäller hus- och produktionsdjur, men ofta är det fråga om ett vilt djur som människan har krockat med eller påträffat på annat sätt. Vad bör man beakta i en sådan situation?Typiska uppdrag som polisen får i fråga om vilda djur är krockar. I Västra Nyland är särskilt hjort- och rådjurskrockar vanliga och under vissa årstider inträffar upp till tiotals krockar per dag.    – När det gäller trafiken får polisen regelbundet anmälningar även om djur, till exempel älgar, som hamnat på fel sida av viltstängslet och medför en fara för trafiken. Invånarna i området anmäler ofta skadade djur, till exempel fåglar, som de hittat i sitt bostadsområde. Polisen informeras också till exempel om vargar som rört sig nära bosättningen, berättar överkommissarie Juha Rosendahl. Hur ett vilt djur ska behandlas föreskrivs i flera lagar, till exempel naturvårdslagen, djurskyddslagen och jaktlagen. Tillsyn över lagarna utövas av myndigheterna, dvs. polisen, NTM-centralen och officiella veterinärer. De olika lagarna innehåller också bestämmelser om vad som hör till myndighetens och den vanliga medborgarens skyldigheter. Rosendahl betonar att ett skadat djur eller ett djur som till exempel har fastnat någonstans ska hjälpas eftersom detta är allas vår rätt och skyldighet. Den som inte själv kan hjälpa djuret är skyldig att kalla på hjälp. Myndigheten, till exempel en polis eller en anställd från räddningsverket, kan bland annat hjälpa med att ta loss djuret. Om djuret är skadat och inte kommer att klara sig i naturen kan en polis eller en annan djurskyddsmyndighet ge en order om avlivning. Några minnesregler om du påträffar ett skadat vilt djur:Det skadade djuret kan försvara sig eller försöka fly. Närma dig därför djuret försiktigt. Det skadade djuret får inte lida. Djuret ska avlivas så att det inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande. Om du har kört över ett litet vilt djur med bilen ska du flytta djuret bort från vägen om detta är möjligt.Om det är fråga om hjortdjur och stora rovdjur ska du alltid ringa polisen. Om till exempel en björn eller ett vildsvin har skadats i trafiken ska du stanna i bilen och ringa 112. Skadade björnar och vildsvin är farliga och du ska aldrig själv närma dig dem.Döda vilda djur som påträffas i ett bebyggt område kan du begrava eller slänga med blandavfallet. Rör inte vid djuret med bara händer utan linda in det till exempel i en tidning.Kom ihåg att du inte får ta tillvara ett fredat djur.Dött vilt som påträffats hör till innehavaren av jakträtten i området. Fyndet kan meddelas till jaktvårdsföreningen. Dött vilt som orsakar olägenheter kan begravas eller förintas på egen bekostnad av den som lider av olägenheten. 

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Centralkriminalpolisen har publicerat statistik över undersökningarna av alkohol, narkotika och läkemedel som gjordes med de blodprov som år 2021 skickades till Kriminaltekniska laboratoriet. För en heltäckande bild ingår i statistiken även uppgifter om polisens mätningar av alkoholhalten i andningsluften som görs med precisionsalkometrar, som är lika tillförlitliga som de undersökningar som görs med blodprov. Narkotika och läkemedel undersöks endast med blodprov.Antalet misstänkta för trafikfyllerier minskade år 2021 i jämförelse med året innan. Beträffande alkohol placerar sig år 2021 på en rätt jämnt nedåtgående kurva. För övriga berusande ämnen är trenden däremot stigande. Det första coronaåret 2020 syns som en tillväxttopp i antalet narkotikarattfyllerier, men i fjol var ökningen inte lika stor. (Bild 1)  Bild 1: Alkohol, narkotika/läkemedel och blandbruk 2012–2021 (antal framställningar om undersökning)De regionala skillnaderna är stora (bild 2). Samtidigt som narkotika och läkemedel hade användes som rusmedel vid trafikfyllerierna på Polisinrättningen i Helsingfors område dubbelt så ofta som alkohol, är alkoholen fortfarande det vanligaste rusmedlet på till exempel Polisinrättningarna i Östra Finlands och Ålands område. Även antalet trafikfyllerier i förhållande till folkmängden varierade avsevärt mellan de olika polisinrättningarna.  Bild 2: Positiva alkohol- (> 0,5 ‰), narkotika- och läkemedelsfall (antal) per polisinrättning i förhållande till folkmängdenTrafikfylleriundersökningarna med blodprov år 2021År 2021 undersöktes sammanlagt 14 322 blodprov (2020: 16 841). I 84 procent av fallen överskred resultatet gränsen för straffbarhet (0,5 promille). Beträffande narkotika- och läkemedelsundersökningarna hittades åtmistone en drog eller ett läkemedel i 93 procent av proven.Typiskt för narkotika- och läkemedelsundersökningarna är att flera olika ämnen ofta konstateras i blodprov som konstateras vara positiva. I de undersökta blodproven hittades tre gånger fler olika droger och läkemedel i jämförelse med antalet prov, sammanlagt 27 241 narkotika- eller läkemedelsfynd i 9 793 prov.– Narkotika och läkemedel konstateras i trafikfylleriundersökningar mest i åldersgruppen 25–34-åringar och å andra sidan endast sällan i gruppen över 55 år. Beträffande alkohol finns det endast små skillnader i antalet fall mellan de olika åldersgrupper. Endast gruppen över 65-åringar skiljer sig tydligt från övriga grupper med färre fall, berättar kriminalingenjör Petri Varjos vid Centralkriminalpolisens Kriminaltekniska laboratorium. Den narkotika som oftast konstateras i blodprov hör till gruppen amfetamin, men antalet fall var år 2021 ändå betydligt färre än föregående år. Amfetamin konstaterades i 6 228 prov (2020: 7 913), metylendioximetamfetamin (MDMA) i 404 prov (2020: 746) och metamfetamin i 268 prov (2020:211). Den nästvanligaste i gruppen narkotika var cannabis, som konstaterades i 1 753 prov (2020: 2 228).  Statistiken inkluderar inte ämnesomsättningsprodukter från cannabis och kokain (carboxytetrahydrocannabinol och bensoylekgonin), eftersom de inte är biologiskt aktiva och inte påverkar funktionsförmågan.  Bild 3: De vanligaste konstaterade egentliga narkotiska medel (antal positiva fynd) åren 2016–2021De oftast konstaterade läkemedlen hör till gruppen benzodiatzepiner. Sådana konstaterades i 10 908 prov, vilket är så mycket som 34 % färre än året innan (2020: 16 419 st). Om läkemedelsfallen finns det skäl att komma ihåg att inte alla de fall som konstaterats vara positiva är trafikfyllerier, läkemedlet kan ha ordinerats av läkare och har använts enligt ordinationerna.

Källa: Poliisi.fi