Antalet ansökningar om tillfälligt skydd ökar, antalet asylansökningar minskar

NordenBladet — 187 ansökningar om tillfälligt skydd och 31 asylansökningar lämnades in i Västra Nyland i november. Sammanlagt 3 464 ansökningar har lämnats in efter våren.Antalet ansökningar om tillfälligt skydd var mindre i Västra Nyland i september, oktober och november än på sommaren. Till exempel under juni, juli och augusti lämnades i genomsnitt 270 ansökningar in per månad. Under hösten var det genomsnittliga antalet ansökningar 200 per månad.För närvarande verkar antalet ansökningar ändå vara större i december än i november.- I november lämnades 187 ansökningar om tillfälligt skydd in. I mitten av december var antalet ansökningar redan 122, berättar kommissarie Sari Pyörökivi.Antalet asylansökningar ökade efter att Ryssland hade utlyst partiell mobilisering. När alla nationaliteter räknas med var antalet asylansökningar i september 44 st. och i oktober 46 st. I november lämnades 31 ansökningar in och antalet verkar fortsättningsvis minska i december.   Över 3 400 sökandeFrån och med den 28 februari 2022 har sammanlagt 3 464 personer sökt asyl och tillfälligt skydd vid polisinrättningen i Västra Nyland. Mer än 90 procent av dem är ukrainare.Sammanlagt 140 personer har återkallat sin ansökan om tillfälligt skydd.I Västra Nyland tas ansökningar emot på polisstationerna i Esbo, Lojo och Raseborg. Största delen av sökandena sköter sina ärenden på Esbo huvudpolisstation. Polisen påminner om att det är bra att på förhand meddela polisstationen om grupper som är på väg – gärna åtminstone ett par vardagar tidigare.

187 ansökningar om tillfälligt skydd och 31 asylansökningar lämnades in i Västra Nyland i november. Sammanlagt 3 464 ansökningar har lämnats in efter våren.

Antalet ansökningar om tillfälligt skydd var mindre i Västra Nyland i september, oktober och november än på sommaren. Till exempel under juni, juli och augusti lämnades i genomsnitt 270 ansökningar in per månad. Under hösten var det genomsnittliga antalet ansökningar 200 per månad.

För närvarande verkar antalet ansökningar ändå vara större i december än i november.

– I november lämnades 187 ansökningar om tillfälligt skydd in. I mitten av december var antalet ansökningar redan 122, berättar kommissarie Sari Pyörökivi.

Antalet asylansökningar ökade efter att Ryssland hade utlyst partiell mobilisering. När alla nationaliteter räknas med var antalet asylansökningar i september 44 st. och i oktober 46 st. I november lämnades 31 ansökningar in och antalet verkar fortsättningsvis minska i december.   

Över 3 400 sökande

Från och med den 28 februari 2022 har sammanlagt 3 464 personer sökt asyl och tillfälligt skydd vid polisinrättningen i Västra Nyland. Mer än 90 procent av dem är ukrainare.

Sammanlagt 140 personer har återkallat sin ansökan om tillfälligt skydd.

I Västra Nyland tas ansökningar emot på polisstationerna i Esbo, Lojo och Raseborg. Största delen av sökandena sköter sina ärenden på Esbo huvudpolisstation. Polisen påminner om att det är bra att på förhand meddela polisstationen om grupper som är på väg – gärna åtminstone ett par vardagar tidigare.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisstyrelsens avgörande om Elokapinas demonstration är klar

NordenBladet — Polisstyrelsen har den 16 december 2022 avgjort ett laglighetsövervakningsärende på eget initiativ som gällde händelserna under den demonstration som Elokapinarörelsen ordnade utanför statsrådsborgen den 8 oktober 2021.Enligt avgörandet fanns det ingenting att anmärka på i polisens handlande med undantag av kommunikationen som inte till alla delar motsvarade de anvisningar som utfärdats om polisens kommunikation.Med anledning av den rikliga uppmärksamhet i medierna och kritik som demonstrationen och polisens åtgärder väckt, inledde Polisstyrelsen en utredning för att ta reda på om polisens åtgärder varit ändamålsenliga.I avgörandet bedömdes förfarandet vid polisinrättningen i Helsingfors beträffande tre sakkomplex. I avgörandet bedömdes om det fanns ändamålsenliga grunder för att avbryta och avsluta demonstrationen och för att gripa demonstranter samt om kommunikationen var ändamålsenlig.Det var inte lagstridigt att avsluta demonstrationenI fråga om beslutet att avsluta demonstrationen ansåg Polisstyrelsen att polisen haft förutsättningar enligt lagen om sammankomster att avsluta demonstrationen alldeles intill statsrådsborgens huvudingångar, eftersom demonstranternas handlande i väsentlig grad stridit mot lagen och andra lindrigare åtgärder hade visat sig vara otillräckliga i situationen.Enligt utredningen hade demonstrationens arrangörer försummat sina skyldigheter enligt lagen om sammankomster och demonstranterna hade inte följt de order som polisen gett med stöd av lagen. Polisstyrelsen ansåg att polisens handlande varit rimligt och att polisen hade försökt samarbeta med demonstranterna genom att ge dem tillräckligt med tid att reagera på polisens anvisningar och order. Demonstrationen fick pågå på en annan plats i närheten av statsrådet och polisen tryggade fortfarande församlingsfriheten. Polisstyrelsen ansåg att polisen handlat på ett ändamålsenligt sätt i den utmanande situationen och beaktat både demonstranternas och de utomståendes rättigheter och säkerhet.  Gripandena grundade sig på informationen vid tidpunkten för händelsenBeträffande gripandena ansåg Polisstyrelsen att besluten hade grundat sig på de uppgifter som polisen hade tillgång till vid tidpunkten för händelsen. Polisstyrelsen ansåg inte att det fanns någon anledning att misstänka att undersökningsledaren hade överskridit sin prövningsrätt vid bedömningen av de brottsbenämningar som tillämpades och som gripandet grundade sig på. Undersökningsledaren hade rådfrågat åklagaren om valet av brottsbenämning även om det fanns vissa flertydiga element beträffande uppfyllandet av rekvisitet för grovt brott mot offentlig frid.I sitt avgörande betonade Polisstyrelsen ändå generellt att särskilt i situationer där den valda brottsbenämningen påverkar i vilken omfattning tvångsmedel kan användas, måste polisen noggrant säkerställa att fallet inte undersöks med en onödigt sträng brottsbenämning. Polisstyrelsen fäste dessutom allmänt uppmärksamhet vid den person- och fallspecifika bedömningen av grunderna för gripandet. Bristerna i kommunikationen har identifieratsBeträffande kommunikationen ansåg Polisstyrelsen att kommunikationen vid polisinrättningen i Helsingfors vid tidpunkten för händelsen inte till alla delar motsvarade de anvisningar som polisen gett angående kommunikation. Bristerna har identifierats vid polisinrättningen och åtgärder har vidtagits efteråt. Polisstyrelsen konstaterade att det i all kommunikation, och särskilt i sammanhang av omfattande offentligt intresse, är viktigt att med alla till buds stående medel säkerställa att informationen är riktig. Polisstyrelsen ansåg det vara tillräckligt att underrätta polisinrättningen i Helsingfors om sin uppfattning om villkoren för gripande och kommunikationen..     

Polisstyrelsen har den 16 december 2022 avgjort ett laglighetsövervakningsärende på eget initiativ som gällde händelserna under den demonstration som Elokapinarörelsen ordnade utanför statsrådsborgen den 8 oktober 2021.

Enligt avgörandet fanns det ingenting att anmärka på i polisens handlande med undantag av kommunikationen som inte till alla delar motsvarade de anvisningar som utfärdats om polisens kommunikation.

Med anledning av den rikliga uppmärksamhet i medierna och kritik som demonstrationen och polisens åtgärder väckt, inledde Polisstyrelsen en utredning för att ta reda på om polisens åtgärder varit ändamålsenliga.

I avgörandet bedömdes förfarandet vid polisinrättningen i Helsingfors beträffande tre sakkomplex. I avgörandet bedömdes om det fanns ändamålsenliga grunder för att avbryta och avsluta demonstrationen och för att gripa demonstranter samt om kommunikationen var ändamålsenlig.

Det var inte lagstridigt att avsluta demonstrationen

I fråga om beslutet att avsluta demonstrationen ansåg Polisstyrelsen att polisen haft förutsättningar enligt lagen om sammankomster att avsluta demonstrationen alldeles intill statsrådsborgens huvudingångar, eftersom demonstranternas handlande i väsentlig grad stridit mot lagen och andra lindrigare åtgärder hade visat sig vara otillräckliga i situationen.

Enligt utredningen hade demonstrationens arrangörer försummat sina skyldigheter enligt lagen om sammankomster och demonstranterna hade inte följt de order som polisen gett med stöd av lagen. 

Polisstyrelsen ansåg att polisens handlande varit rimligt och att polisen hade försökt samarbeta med demonstranterna genom att ge dem tillräckligt med tid att reagera på polisens anvisningar och order. 

Demonstrationen fick pågå på en annan plats i närheten av statsrådet och polisen tryggade fortfarande församlingsfriheten. Polisstyrelsen ansåg att polisen handlat på ett ändamålsenligt sätt i den utmanande situationen och beaktat både demonstranternas och de utomståendes rättigheter och säkerhet.  

Gripandena grundade sig på informationen vid tidpunkten för händelsen

Beträffande gripandena ansåg Polisstyrelsen att besluten hade grundat sig på de uppgifter som polisen hade tillgång till vid tidpunkten för händelsen. Polisstyrelsen ansåg inte att det fanns någon anledning att misstänka att undersökningsledaren hade överskridit sin prövningsrätt vid bedömningen av de brottsbenämningar som tillämpades och som gripandet grundade sig på. 

Undersökningsledaren hade rådfrågat åklagaren om valet av brottsbenämning även om det fanns vissa flertydiga element beträffande uppfyllandet av rekvisitet för grovt brott mot offentlig frid.

I sitt avgörande betonade Polisstyrelsen ändå generellt att särskilt i situationer där den valda brottsbenämningen påverkar i vilken omfattning tvångsmedel kan användas, måste polisen noggrant säkerställa att fallet inte undersöks med en onödigt sträng brottsbenämning. Polisstyrelsen fäste dessutom allmänt uppmärksamhet vid den person- och fallspecifika bedömningen av grunderna för gripandet. 

Bristerna i kommunikationen har identifierats

Beträffande kommunikationen ansåg Polisstyrelsen att kommunikationen vid polisinrättningen i Helsingfors vid tidpunkten för händelsen inte till alla delar motsvarade de anvisningar som polisen gett angående kommunikation. Bristerna har identifierats vid polisinrättningen och åtgärder har vidtagits efteråt. 

Polisstyrelsen konstaterade att det i all kommunikation, och särskilt i sammanhang av omfattande offentligt intresse, är viktigt att med alla till buds stående medel säkerställa att informationen är riktig. 

Polisstyrelsen ansåg det vara tillräckligt att underrätta polisinrättningen i Helsingfors om sin uppfattning om villkoren för gripande och kommunikationen..    
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Årets polis i Sydvästra Finland vet alltid vad som är på gång – hjälper och stöder andra

NordenBladet — Äldre konstapel Tapio Valve, som arbetar som dejour i lägescentralen vid Åbo huvudpolisstation, har valts till årets polis i Polisinrättningen i Sydvästra Finland.Tapio Valves långa och mångsidiga erfarenhet av polisens fältverksamhet, som han enligt motiveringarna kan utnyttja skickligt i sitt arbete som lägescentralsdejour, förordade hans val till årets polis i Polisinrättningen i Sydvästra Finland. Dejouren i lägescentralen stöder fältpatrullernas arbete och ledningen av polisens fältverksamhet samarbetar har ett nära samarbete med nödcentralen och andra myndigheter.Valve söker och finner aktivt information som stöder polispatrullerna och är användbart till utförandet av uppdrag.– Man kan säga att han med sin kompetens och förmåga inhämta information har utrett många polisuppdrag och brott på sin dator innan polispatrullen ens har nått fram till platsen, konstateras det i motiveringarna.  Valve använder aktivt lägescentralens stadskameror i sitt arbete som övervakar händelser i städerna direkt till polisen.– Han kan utnyttja kamerorna med sin yrkesskicklighet och erfarenhet både för att sköta enskilda utryckningsuppdrag och för att hjälpa utredningen, berättar Valves chef, kommissarie Marko Luotonen.Lägescentralen stöder polisverksamhetenValve upprätthåller, tillsammans med andra lägescentralsdejourer och allmänna ledare, lägesbild av den operativa polisverksamheten.Lägescentralen erbjuder stöd dygnet runt för olika utryckningsuppdrag, säkring av larmrespons samt brottsbekämpning. – Dessutom håller den beredskapsorganisationens hjul igång. Lägescentralens roll framhäves även i det förändrade säkerhetsläget, där polisen måste även vara beredd på uppdrag enligt beredskapslagen och lagen om undantagsförhållanden, säger polischef Risto Lammi.Över 20 år som hundförareValve gick över till sin nuvarande uppgift som lägescentralsdejour för några år sedan efter en lång karriär som hundförare. Han har arbetat inom polisen sedan 1990 alltså i mer än 30 år.Inom polisinrättningen är han känd för sin uppriktiga vilja till att hjälpa både kunder och kollegor. – Valve är en omtyckt och uppskattad arbetskamrat, som alltid hjälper till när det behövs, vet Luotonen.Årets polis motiveras inte bara av att hjälpa andra utan också av en bra arbetsgemenskap.– Det har alltid varit ett nöje att komma till jobbet. Jag tackar särskilt dem som jobbar på fältet för denna utmärkelse. De jobbar allt hårdare varje dag och jag kommer att fortsätta att försöka vara så hjälpsam som möjligt, lovar Valve. Årets polis i Polisinrättningen i Sydvästra Finland har valts sedan år 1995 och i år är det alltså den 28:e gången.Utmärkelsen delas ut på basis av personalens förslag och resultatet offentliggörs alltid i samband med polisinrättningens traditionsdag. Traditionsdagen firas till ära för grundandet av polisinrättningen i Åbo. Finlands första polisinrättning grundades i Åbo år 1816. 

Äldre konstapel Tapio Valve, som arbetar som dejour i lägescentralen vid Åbo huvudpolisstation, har valts till årets polis i Polisinrättningen i Sydvästra Finland.

Tapio Valves långa och mångsidiga erfarenhet av polisens fältverksamhet, som han enligt motiveringarna kan utnyttja skickligt i sitt arbete som lägescentralsdejour, förordade hans val till årets polis i Polisinrättningen i Sydvästra Finland. 

Dejouren i lägescentralen stöder fältpatrullernas arbete och ledningen av polisens fältverksamhet samarbetar har ett nära samarbete med nödcentralen och andra myndigheter.

Valve söker och finner aktivt information som stöder polispatrullerna och är användbart till utförandet av uppdrag.

– Man kan säga att han med sin kompetens och förmåga inhämta information har utrett många polisuppdrag och brott på sin dator innan polispatrullen ens har nått fram till platsen, konstateras det i motiveringarna.  

Valve använder aktivt lägescentralens stadskameror i sitt arbete som övervakar händelser i städerna direkt till polisen.

– Han kan utnyttja kamerorna med sin yrkesskicklighet och erfarenhet både för att sköta enskilda utryckningsuppdrag och för att hjälpa utredningen, berättar Valves chef, kommissarie Marko Luotonen.

Lägescentralen stöder polisverksamheten

Valve upprätthåller, tillsammans med andra lägescentralsdejourer och allmänna ledare, lägesbild av den operativa polisverksamheten.

Lägescentralen erbjuder stöd dygnet runt för olika utryckningsuppdrag, säkring av larmrespons samt brottsbekämpning. 

– Dessutom håller den beredskapsorganisationens hjul igång. Lägescentralens roll framhäves även i det förändrade säkerhetsläget, där polisen måste även vara beredd på uppdrag enligt beredskapslagen och lagen om undantagsförhållanden, säger polischef Risto Lammi.

Över 20 år som hundförare

Valve gick över till sin nuvarande uppgift som lägescentralsdejour för några år sedan efter en lång karriär som hundförare. Han har arbetat inom polisen sedan 1990 alltså i mer än 30 år.

Inom polisinrättningen är han känd för sin uppriktiga vilja till att hjälpa både kunder och kollegor. 

– Valve är en omtyckt och uppskattad arbetskamrat, som alltid hjälper till när det behövs, vet Luotonen.

Årets polis motiveras inte bara av att hjälpa andra utan också av en bra arbetsgemenskap.

– Det har alltid varit ett nöje att komma till jobbet. Jag tackar särskilt dem som jobbar på fältet för denna utmärkelse. De jobbar allt hårdare varje dag och jag kommer att fortsätta att försöka vara så hjälpsam som möjligt, lovar Valve. 

Årets polis i Polisinrättningen i Sydvästra Finland har valts sedan år 1995 och i år är det alltså den 28:e gången.

Utmärkelsen delas ut på basis av personalens förslag och resultatet offentliggörs alltid i samband med polisinrättningens traditionsdag. Traditionsdagen firas till ära för grundandet av polisinrättningen i Åbo. Finlands första polisinrättning grundades i Åbo år 1816. 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Kollision mellan bil och cyklist i Lappo – Polisen ber om tips

NordenBladet — Det inträffade en kollision mellan en personbil och cyklist i Lappo centrum i korsningen av Simpsiöntie och Yrittäjäntie den 7.12.2022 kl. 07:50.I situationen cyklade en 14-årig pojke längs Simpsiöntie på en gång- och cykelväg när en grå personbil körde längs Yrittäjäntie och svängde till Simpsiöntie och kolliderade med cyklisten. Enligt cyklisten visade bilföraren tumme, men lämnade platsen. Pojken klarade sig utan allvarliga skador. Troligen skadades bilens högra framljus eller stötfångaren.Polisen ber bilföraren att anmäla sig, samt ögonvittnen tips och observationer om kollisionen. Tips kan lämnas till adressen vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi 

Det inträffade en kollision mellan en personbil och cyklist i Lappo centrum i korsningen av Simpsiöntie och Yrittäjäntie den 7.12.2022 kl. 07:50.

I situationen cyklade en 14-årig pojke längs Simpsiöntie på en gång- och cykelväg när en grå personbil körde längs Yrittäjäntie och svängde till Simpsiöntie och kolliderade med cyklisten. Enligt cyklisten visade bilföraren tumme, men lämnade platsen. Pojken klarade sig utan allvarliga skador. Troligen skadades bilens högra framljus eller stötfångaren.

Polisen ber bilföraren att anmäla sig, samt ögonvittnen tips och observationer om kollisionen. Tips kan lämnas till adressen vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Samppa Holopainen utnämnd till Östra Finlands polischef

NordenBladet — Polisstyrelsen har utnämnt juris licentiat Samppa Holopainen som polischef för Östra Finlands polisinrättning från och med 1.1.2023. Tjänsten besätts tidsbundet för högst fem års period 1.1.2023 – 31.12.2027. Sju personer sökte tjänsten som Östra Finlands polisinrättnings polischefHolopainen har långvarig, omfattande och mångsidig erfarenhet av styrnings- och ledningsuppgifter inom polisverksamheten vid Polisstyrelsen och tidigare vid Centralkriminalpolisen. Holopainen leder ansvarsområdet för de gemensamma funktionerna vid Polisstyrelsens polisverksamhetsenhet i tjänsten som polisöverinspektör. I denna uppgift har han i cirka fyra år haft ansvaret för riksomfattande chefs- och ledningsuppgifter i anslutning till resultatstyrningen av polisverksamheten, budgetprocessen och den strategiska planeringen samt för ledningen av polisens utvecklingsprocess. Holopainen har också tjänstgjort vid Polisstyrelsen i chefs- och ledningsuppgifter inom ansvarsområdet för trafiksäkerhet samt i olika sakkunniguppgifter inom polisens övervaknings- och larmverksamhet. Vid Centralkriminalpolisen har Holopainen åren 2007–2015 arbetat som chef för observationsenheten vid utredningsavdelningen och chef för enheten för teknisk informationsinhämtning vid underrättelseavdelningen samt inom befälsuppgifter vid staben. Arbetslivserfarenhet inom den lokala har Holopainen fått genom befälsuppgifter och andra polisuppgifter inom övervaknings- och larmverksamhet samt brottsbekämpning vid polisinrättningen i Helsingfors åren 1996–2007. Polischefen leder polisinrättningen. Polischefen ansvarar för polisinrättningens verksamhet och för verksamhetens genomslag och resultat samt utveckling av den. Polischefen har till uppgift att leda polisinrättningens verksamhet i enlighet med de målsättningar som fastställts för det, hantera förvaltningen av ekonomiska resurser och av mänskliga resurser. Till uppgifterna hör också att fastställa riktlinjerna och prioriteringarna för polisinrättningens verksamhet samt att ansvara för beredskapen inom polisinrättningen. Polischefen ansvarar även för kontakter och samarbete med intressentgrupperna samt för effektiv kommunikation.

Polisstyrelsen har utnämnt juris licentiat Samppa Holopainen som polischef för Östra Finlands polisinrättning från och med 1.1.2023. Tjänsten besätts tidsbundet för högst fem års period 1.1.2023 – 31.12.2027. Sju personer sökte tjänsten som Östra Finlands polisinrättnings polischef

Holopainen har långvarig, omfattande och mångsidig erfarenhet av styrnings- och ledningsuppgifter inom polisverksamheten vid Polisstyrelsen och tidigare vid Centralkriminalpolisen. Holopainen leder ansvarsområdet för de gemensamma funktionerna vid Polisstyrelsens polisverksamhetsenhet i tjänsten som polisöverinspektör. I denna uppgift har han i cirka fyra år haft ansvaret för riksomfattande chefs- och ledningsuppgifter i anslutning till resultatstyrningen av polisverksamheten, budgetprocessen och den strategiska planeringen samt för ledningen av polisens utvecklingsprocess. 

Holopainen har också tjänstgjort vid Polisstyrelsen i chefs- och ledningsuppgifter inom ansvarsområdet för trafiksäkerhet samt i olika sakkunniguppgifter inom polisens övervaknings- och larmverksamhet. Vid Centralkriminalpolisen har Holopainen åren 2007–2015 arbetat som chef för observationsenheten vid utredningsavdelningen och chef för enheten för teknisk informationsinhämtning vid underrättelseavdelningen samt inom befälsuppgifter vid staben.

 Arbetslivserfarenhet inom den lokala har Holopainen fått genom befälsuppgifter och andra polisuppgifter inom övervaknings- och larmverksamhet samt brottsbekämpning vid polisinrättningen i Helsingfors åren 1996–2007. 

Polischefen leder polisinrättningen. Polischefen ansvarar för polisinrättningens verksamhet och för verksamhetens genomslag och resultat samt utveckling av den. Polischefen har till uppgift att leda polisinrättningens verksamhet i enlighet med de målsättningar som fastställts för det, hantera förvaltningen av ekonomiska resurser och av mänskliga resurser. Till uppgifterna hör också att fastställa riktlinjerna och prioriteringarna för polisinrättningens verksamhet samt att ansvara för beredskapen inom polisinrättningen. Polischefen ansvarar även för kontakter och samarbete med intressentgrupperna samt för effektiv kommunikation.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisens övervakningsmaraton för rattfylleri avslöjade 84 misstänkta rattfyllerister

NordenBladet — Polisen intensifierade sin övervakning av rattfylleri i hela landet från fredag kväll till lördag eftermiddag 9–10.12.2022.Sammanlagt utförde polisen mer än 21 000 blåstester och påträffade 43 personer misstänkta för rattfylleri och 23 personer misstänkta för grovt rattfylleri på grund av alkoholbruk. Antalet förare som blåste under straffgränsen uppgick till 128. Drogtest utfördes på 52 förare, och 18 förare misstänks för rattfylleri på grund av användning av andra berusningsmedel.Polisinspektör Tuomo Katajisto från Polisstyrelsen anser att resultatet var väntat.– Det positiva jämfört med förra året är att mer än dubbelt så många blåstest utfördes, men antalet misstänkta som åkte fast ökade inte i samma grad. Å andra sidan utfördes nu färre drogtester än förra året, men antalet fall av misstänkt rattfylleri utifrån dem var ändå högre än förra året, vilket tyder på en ökad användning av droger i trafiken, säger Katajisto.

Polisen intensifierade sin övervakning av rattfylleri i hela landet från fredag kväll till lördag eftermiddag 9–10.12.2022.

Sammanlagt utförde polisen mer än 21 000 blåstester och påträffade 43 personer misstänkta för rattfylleri och 23 personer misstänkta för grovt rattfylleri på grund av alkoholbruk. Antalet förare som blåste under straffgränsen uppgick till 128. Drogtest utfördes på 52 förare, och 18 förare misstänks för rattfylleri på grund av användning av andra berusningsmedel.

Polisinspektör Tuomo Katajisto från Polisstyrelsen anser att resultatet var väntat.

– Det positiva jämfört med förra året är att mer än dubbelt så många blåstest utfördes, men antalet misstänkta som åkte fast ökade inte i samma grad. Å andra sidan utfördes nu färre drogtester än förra året, men antalet fall av misstänkt rattfylleri utifrån dem var ändå högre än förra året, vilket tyder på en ökad användning av droger i trafiken, säger Katajisto.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Våldsbrott och trafikolyckor i Österbotten

NordenBladet — Polisen i Österbotten tog hand om 673 stycken alarmuppdrag under helgen. Sammanlagt har 34 personer gripits under helgen.Polisen i Österbotten övervakade rattfyllister i ett övervakningsmaraton från fredag kväll till lördag eftermiddag. Sammanlagt 12 rattfyllister blev gripna.Natten mellan lördag och söndag kl. 04:30 en ung med man körde med hög hastighet ur vägen i Malax på Strandvägen. Personbilen hade kört av vägen och kolliderat i en vägtrumma och voltat ut på åkern. Föraren fördes till sjukhuset till fortsatt vård.  Bilen fick omfattande skador i kollisionen. Föraren misstänkts för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten och han meddelades i temporär körförbud. 14 stycken misshandelsfall rapporterades i helgen på polisinrättningens område. Av dessa misshandlar undersöks två som grov misshandel.

Polisen i Österbotten tog hand om 673 stycken alarmuppdrag under helgen. Sammanlagt har 34 personer gripits under helgen.

Polisen i Österbotten övervakade rattfyllister i ett övervakningsmaraton från fredag kväll till lördag eftermiddag. Sammanlagt 12 rattfyllister blev gripna.

Natten mellan lördag och söndag kl. 04:30 en ung med man körde med hög hastighet ur vägen i Malax på Strandvägen. Personbilen hade kört av vägen och kolliderat i en vägtrumma och voltat ut på åkern. Föraren fördes till sjukhuset till fortsatt vård.  Bilen fick omfattande skador i kollisionen. Föraren misstänkts för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten och han meddelades i temporär körförbud. 

14 stycken misshandelsfall rapporterades i helgen på polisinrättningens område. Av dessa misshandlar undersöks två som grov misshandel.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Rasmus Takaluoma försvann för en månad sedan

NordenBladet — Polisen söker fortsättningsvis efter 16-årige Rasmus Takaluoma som försvann för en månad sedan. Den sista säkra observationen av Takaluoma är från hotell-restaurang Lapuahovi i Lappo lördagen den 12.11.Rasmus Takaluoma for fredagen den 11.11. tillsammans med en kamrat troligtvis iväg till Alajärvi. Då inget hördes av honom gjorde föräldrarna en anmälan om försvunnen person på söndag kväll den 13.11. Polisen inledde sökandet efter Takaluoma utan resultat. I samband med detta fick dock man reda på att Takaluoma hade tillbringat lördagkvällen 12.11. på hotell-restaurang Lapuahovi. På måndagen den 21.11. publicerade polisen ett meddelande kring den försvunne Rasmus Takaluoma och bad om tips av allmänheten. Totalt har över 300 tips kommit in till polisen men ingen av dessa tips har fört undersökningen och sökandet framåt. Den senaste observationen av Takaluoma är alltså fortsättningsvis från hotell-restaurang Lapuahovi den 12.11., då Takaluoma avlägsnades från restaurangen av en ordningsvakt. Inne i restaurangen hade det en stund tidigare inträffat någon form av handgemäng där Takaluoma var delaktig. Handgemänget undersöks som ett skilt ärendet som handhas av riksåklagarämbetet eftersom en av de delaktiga var en polis som tillbringat sin fritid på restaurangen.I sitt sökande och sin undersökning har polisen bland annat: – Gjort efterspaning i terrängen – Gjort bankförfrågningar – Pratat med personer som gjort observationer samt med Takaluomas bekanta – Granskat videoövervakningsmaterial – Gjort husrannsakningar på basen av polislagen (inte brottsmisstanke) Polisen fortsätter att söka efter Rasmus Takaluoma Utgående från de uppgifter som kommit fram i samband sökandet och undersökningen finns det ingen orsak att misstänka att något brott skulle ligga bakom försvinnandet. Polisen fokuserar för tillfället på att kontakta alla de personer som gett tips. Så kallade säkra observationer på Takaluoma efter den 12.11. behöver polisen fortsättningsvis. Av över 300 tips har inte ett enda av dessa ännu fört undersökningen framåt. Tips tas emot på e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi Tidigare pressmeddelande i fallet: 21.11. Polisen söker ung man som försvunnit

Polisen söker fortsättningsvis efter 16-årige Rasmus Takaluoma som försvann för en månad sedan. Den sista säkra observationen av Takaluoma är från hotell-restaurang Lapuahovi i Lappo lördagen den 12.11.

Rasmus Takaluoma for fredagen den 11.11. tillsammans med en kamrat troligtvis iväg till Alajärvi. Då inget hördes av honom gjorde föräldrarna en anmälan om försvunnen person på söndag kväll den 13.11. Polisen inledde sökandet efter Takaluoma utan resultat. I samband med detta fick dock man reda på att Takaluoma hade tillbringat lördagkvällen 12.11. på hotell-restaurang Lapuahovi. 

På måndagen den 21.11. publicerade polisen ett meddelande kring den försvunne Rasmus Takaluoma och bad om tips av allmänheten. Totalt har över 300 tips kommit in till polisen men ingen av dessa tips har fört undersökningen och sökandet framåt. Den senaste observationen av Takaluoma är alltså fortsättningsvis från hotell-restaurang Lapuahovi den 12.11., då Takaluoma avlägsnades från restaurangen av en ordningsvakt. Inne i restaurangen hade det en stund tidigare inträffat någon form av handgemäng där Takaluoma var delaktig. Handgemänget undersöks som ett skilt ärendet som handhas av riksåklagarämbetet eftersom en av de delaktiga var en polis som tillbringat sin fritid på restaurangen.

I sitt sökande och sin undersökning har polisen bland annat: 

– Gjort efterspaning i terrängen 

– Gjort bankförfrågningar 

– Pratat med personer som gjort observationer samt med Takaluomas bekanta 

– Granskat videoövervakningsmaterial 

– Gjort husrannsakningar på basen av polislagen (inte brottsmisstanke) 

Polisen fortsätter att söka efter Rasmus Takaluoma 

Utgående från de uppgifter som kommit fram i samband sökandet och undersökningen finns det ingen orsak att misstänka att något brott skulle ligga bakom försvinnandet. Polisen fokuserar för tillfället på att kontakta alla de personer som gett tips. Så kallade säkra observationer på Takaluoma efter den 12.11. behöver polisen fortsättningsvis. Av över 300 tips har inte ett enda av dessa ännu fört undersökningen framåt. Tips tas emot på e-post vihjeet.pohjanmaa@poliisi.fi 

Tidigare pressmeddelande i fallet: 

21.11. Polisen söker ung man som försvunnit

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisstyrelsen utreder hur kurdiska flaggor använts vid demonstrationer

NordenBladet — Polisstyrelsen har på eget initiativ inlett en utredning om polisens agerande vid självständighetsdagens demonstrationer i Uleåborg och Helsingfors.I Uleåborg fråntog polisen inte deltagarna i ett demonstrationståg flaggor som symboliserar en kurdisk organisation som av EU betecknas som en terroristorganisation, medan Helsingforspolisen ansåg det befogat att avlägsna kurdiska flaggor från en demonstration. – Ett utredningsförfarande är det gängse sättet att dra upp riktlinjer för polisens lagenliga åtgärder i situationer som lämnar rum för tolkning, säger polisöverinspektör Pekka-Matias Väisänen från polisstyrelsens laglighetsövervakning. Polisstyrelsen bad torsdagen den 8 december polisinrättningarna i både Uleåborg och Helsingfors att utreda det som hänt. När utredningarna har kommit in fattar vi beslut och informerar sedan när det står klart.

Polisstyrelsen har på eget initiativ inlett en utredning om polisens agerande vid självständighetsdagens demonstrationer i Uleåborg och Helsingfors.

I Uleåborg fråntog polisen inte deltagarna i ett demonstrationståg flaggor som symboliserar en kurdisk organisation som av EU betecknas som en terroristorganisation, medan Helsingforspolisen ansåg det befogat att avlägsna kurdiska flaggor från en demonstration.
 
– Ett utredningsförfarande är det gängse sättet att dra upp riktlinjer för polisens lagenliga åtgärder i situationer som lämnar rum för tolkning, säger polisöverinspektör Pekka-Matias Väisänen från polisstyrelsens laglighetsövervakning.
 
Polisstyrelsen bad torsdagen den 8 december polisinrättningarna i både Uleåborg och Helsingfors att utreda det som hänt. När utredningarna har kommit in fattar vi beslut och informerar sedan när det står klart.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Spärrarna mot betalningsrörelse för penningspel träder i kraft från ingången av år 2023

NordenBladet — Det ser ut som om problem som orsakas av penningspel mer än tidigare koncentreras till spelande på webben och i synnerhet till sådana spelwebbplatser som inte har rätt att anordna eller marknadsföra penningspel i Fastlandsfinland enligt lotterilagen. Under de senaste åren har andelen av den vuxna befolkningen som spelar på dessa webbplatser stabiliserats till cirka 5–6 procent. Polisstyrelsens lotteriförvaltning uppskattar att cirka 250–300 miljoner euro årligen förloras utanför Fastlandsfinland i spel på webben.I syfte att förebygga olägenheter, skydda konsumenterSpärrarna mot betalningsrörelse för penningspel träder i kraft från ingången av år 2023. Syftet med spärrarna mot betalningsrörelse är att påverka utbudet av penningspel i Fastlandsfinland, eftersom man på ett effektivt sätt kan förebygga olägenheter genom att påverka tillgången på penningspel och deras tillgänglighet. Penningspel utanför Fastlandsfinland har inte begränsats och reglerats genom lotterilagen. I stället har beslut fattats om att begränsa tillgången till spel för att skydda spelarna mot de olägenheter som penningspelande medför och för att trygga ensamrättssystemet. Spärrarna mot betalningsrörelse spelar sannolikt en större roll när det gäller att förebygga olägenheter än när det gäller att minska dem. Det är därför troligt att dessa spärrar kommer att få en större inverkan på tillfälliga och måttliga spelare och öka medvetenheten om riskerna som gäller konsumentskydd i samband med spel till utlandet. Däremot är effekten på dem som spelar mycket och på risk- och problemspelare troligen mindre uppskattar Polisstyrelsen. Betalningsrörelse från spelare begränsasGenom spärrar mot betalningsrörelse begränsas transaktionerna från spelare till de penningspelsbolag som Polisstyrelsen meddelat beslut om förbud av marknadsföring som strider mot lotterilagen. Från och med början av 2023 gäller spärrarna mot betalningsrörelse åtminstone spelbolagen Nordic Tech Services N.V. och Viking Technology NV., som har förbjudits att marknadsföra penningspel åtminstone fram till den 4 maj 2023. För närvarande pågår en förvaltningsprocess med fem utländska penningspelbolag som eventuellt kommer att sluta med beslut om förbud. – Spärrarna mot betalningsrörelse kan antas minska villigheten för penningspelbolag utanför ensamrättssystemet att rikta marknadsföring till spelare i Fastlandsfinland, konstaterar överinspektör Juhani Ala-Kurikka från Polisstyrelsens lotteriförvaltning. Spärrarna mot betalningsrörelse riktas mot de penningspelsbolag som Polisstyrelsen i beslut om förbud har konstaterat marknadsföra penningspel i strid med lotterilagen, fortsätter Ala-Kurikka.Polisstyrelsen kan förbjuda betalningstransaktioner Betalningsleverantörerna spelar en nyckelroll när det gäller att verkställa spärrar mot betalningsrörelse, eftersom de är skyldiga att förhindra betalningarna på det sätt som Polisstyrelsen kräver. Betaltjänsterna omfattar t.ex. kontoöverföringar (gireringar), betalning med kontantkort och direktdebitering. Om betalningarna inte förhindras i enlighet med spärrarna mot betalningsrörelse, kan Polisstyrelsen förbjuda betalningsleverantören att inleda och genomföra betalningstransaktioner som hänför sig till penningspel. Vite kan föreläggas till stöd för förbudet.Polisstyrelsens spärrförteckning är offentligPolisstyrelsen publicerar i början av året en spärrförteckning, och betalningsleverantörerna ska förhindra att betalningar för penningspel betalas till bolagen som ingår i förteckningen. Förteckningen över spärrar mot betalningsrörelse och ytterligare information om spärrarna publiceras i januari 2023 på adressen https://poliisi.fi/sv/sparrning-av-betalningsrorelse.  

Det ser ut som om problem som orsakas av penningspel mer än tidigare koncentreras till spelande på webben och i synnerhet till sådana spelwebbplatser som inte har rätt att anordna eller marknadsföra penningspel i Fastlandsfinland enligt lotterilagen. Under de senaste åren har andelen av den vuxna befolkningen som spelar på dessa webbplatser stabiliserats till cirka 5–6 procent. Polisstyrelsens lotteriförvaltning uppskattar att cirka 250–300 miljoner euro årligen förloras utanför Fastlandsfinland i spel på webben.

I syfte att förebygga olägenheter, skydda konsumenter

Spärrarna mot betalningsrörelse för penningspel träder i kraft från ingången av år 2023. Syftet med spärrarna mot betalningsrörelse är att påverka utbudet av penningspel i Fastlandsfinland, eftersom man på ett effektivt sätt kan förebygga olägenheter genom att påverka tillgången på penningspel och deras tillgänglighet. Penningspel utanför Fastlandsfinland har inte begränsats och reglerats genom lotterilagen. I stället har beslut fattats om att begränsa tillgången till spel för att skydda spelarna mot de olägenheter som penningspelande medför och för att trygga ensamrättssystemet. 

Spärrarna mot betalningsrörelse spelar sannolikt en större roll när det gäller att förebygga olägenheter än när det gäller att minska dem. Det är därför troligt att dessa spärrar kommer att få en större inverkan på tillfälliga och måttliga spelare och öka medvetenheten om riskerna som gäller konsumentskydd i samband med spel till utlandet. Däremot är effekten på dem som spelar mycket och på risk- och problemspelare troligen mindre uppskattar Polisstyrelsen. 

Betalningsrörelse från spelare begränsas

Genom spärrar mot betalningsrörelse begränsas transaktionerna från spelare till de penningspelsbolag som Polisstyrelsen meddelat beslut om förbud av marknadsföring som strider mot lotterilagen. Från och med början av 2023 gäller spärrarna mot betalningsrörelse åtminstone spelbolagen Nordic Tech Services N.V. och Viking Technology NV., som har förbjudits att marknadsföra penningspel åtminstone fram till den 4 maj 2023. För närvarande pågår en förvaltningsprocess med fem utländska penningspelbolag som eventuellt kommer att sluta med beslut om förbud. 

– Spärrarna mot betalningsrörelse kan antas minska villigheten för penningspelbolag utanför ensamrättssystemet att rikta marknadsföring till spelare i Fastlandsfinland, konstaterar överinspektör Juhani Ala-Kurikka från Polisstyrelsens lotteriförvaltning. Spärrarna mot betalningsrörelse riktas mot de penningspelsbolag som Polisstyrelsen i beslut om förbud har konstaterat marknadsföra penningspel i strid med lotterilagen, fortsätter Ala-Kurikka.

Polisstyrelsen kan förbjuda betalningstransaktioner 

Betalningsleverantörerna spelar en nyckelroll när det gäller att verkställa spärrar mot betalningsrörelse, eftersom de är skyldiga att förhindra betalningarna på det sätt som Polisstyrelsen kräver. Betaltjänsterna omfattar t.ex. kontoöverföringar (gireringar), betalning med kontantkort och direktdebitering. Om betalningarna inte förhindras i enlighet med spärrarna mot betalningsrörelse, kan Polisstyrelsen förbjuda betalningsleverantören att inleda och genomföra betalningstransaktioner som hänför sig till penningspel. Vite kan föreläggas till stöd för förbudet.

Polisstyrelsens spärrförteckning är offentlig

Polisstyrelsen publicerar i början av året en spärrförteckning, och betalningsleverantörerna ska förhindra att betalningar för penningspel betalas till bolagen som ingår i förteckningen. Förteckningen över spärrar mot betalningsrörelse och ytterligare information om spärrarna publiceras i januari 2023 på adressen https://poliisi.fi/sv/sparrning-av-betalningsrorelse. 
 

]]>

Källa: Poliisi.fi