Polisen har infört offentlig delgivning av körrättsbeslut i Västra Nyland

NordenBladet — Västra Nylands polisinrättning övergick 27.2.2023 till offentlig delgivning som sista sätt att delge körrättsbeslut. Offentlig delgivning kan verkställas om en handling inte kan levereras på annat sätt.Ett körrättsbeslut som polisen offentliggjort är ett förpliktande beslut genom vilket en kunds körrätt ändras eller kunden beordras att utföra en åtgärd. Ett sådant beslut är t.ex. meddelande om körförbud.Innan offentlig delgivning av ett körrättsbeslut görs, får kunden en bevislig delgivning. Det innebär att beslutet skickas till kunden två gånger mot mottagningsbevis, dvs. kunden får ett brev som hen ska underteckna för att bekräfta mottagandet av informationen.Om kunden inte hämtar någondera besluten på posten inom utsatt tid, överförs ärendet till offentlig delgivning.Handlingen finns till påseende i två veckorVid offentlig delgivning finns handlingen till mottagarens påseende på polisinrättningen i 14 dagar. Ett meddelande om att handlingen finns till påseende publiceras på polisens webbplats. Av meddelandet framgår kundens namn samt handlingens typ och ID. Delfåendet anses ha ägt rum den sjunde dagen efter den dag då meddelandet publicerades, varefter körförbudet träder i kraft omedelbart.Beslutshandlingar som delges genom offentlig delgivning finns till påseende på Esbo huvudpolisstations polisjour (mottagning), adress Vitikka 1 F, 02631 ESBO.

Västra Nylands polisinrättning övergick 27.2.2023 till offentlig delgivning som sista sätt att delge körrättsbeslut. Offentlig delgivning kan verkställas om en handling inte kan levereras på annat sätt.

Ett körrättsbeslut som polisen offentliggjort är ett förpliktande beslut genom vilket en kunds körrätt ändras eller kunden beordras att utföra en åtgärd. Ett sådant beslut är t.ex. meddelande om körförbud.

Innan offentlig delgivning av ett körrättsbeslut görs, får kunden en bevislig delgivning. Det innebär att beslutet skickas till kunden två gånger mot mottagningsbevis, dvs. kunden får ett brev som hen ska underteckna för att bekräfta mottagandet av informationen.

Om kunden inte hämtar någondera besluten på posten inom utsatt tid, överförs ärendet till offentlig delgivning.

Handlingen finns till påseende i två veckor

Vid offentlig delgivning finns handlingen till mottagarens påseende på polisinrättningen i 14 dagar. Ett meddelande om att handlingen finns till påseende publiceras på polisens webbplats. Av meddelandet framgår kundens namn samt handlingens typ och ID. Delfåendet anses ha ägt rum den sjunde dagen efter den dag då meddelandet publicerades, varefter körförbudet träder i kraft omedelbart.

Beslutshandlingar som delges genom offentlig delgivning finns till påseende på Esbo huvudpolisstations polisjour (mottagning), adress Vitikka 1 F, 02631 ESBO.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen påminner: säkerhetsbältet är en gratis och guld värd fördel i händelse av en krock

NordenBladet — Polisen intensivövervakar användningen av säkerhetsanordningar och ouppmärksamhet i trafiken i hela landet 6–10.3.2023.Av alla personer som dog i motorfordonsolyckor 2021 använde 65 inte säkerhetsbälte. Av dem skulle med olika sannolikhet 33 ha räddats om de hade använt säkerhetsbälte. – Det kostar inget att använda säkerhetsbältet, men att inte använda det kostar 70 euro eller i värsta fall ditt eget eller en annan persons liv, påpekar polisinspektör Tuomo Katajisto på Polisstyrelsen. Två typer av ouppmärksamhetDet andra målet under övervakningsperioden, dvs. ouppmärksamhet, avser att förarens uppmärksamhet fokuserar på något annat än körning. Förbjuden ouppmärksamhet är användning av en teknisk anordning i ett fordon eller spårvagn så att användningen stör eller äventyrar körningen. Föraren får inte använda kommunikationsutrustning så att han eller hon håller den i handen.  Enligt polisinspektör Katajisto är det särskilt farligt att skriva text under körning, för då kan blicken vara riktad bort från vägen under en lång tid. 

Polisen intensivövervakar användningen av säkerhetsanordningar och ouppmärksamhet i trafiken i hela landet 6–10.3.2023.

Av alla personer som dog i motorfordonsolyckor 2021 använde 65 inte säkerhetsbälte. Av dem skulle med olika sannolikhet 33 ha räddats om de hade använt säkerhetsbälte. 

– Det kostar inget att använda säkerhetsbältet, men att inte använda det kostar 70 euro eller i värsta fall ditt eget eller en annan persons liv, påpekar polisinspektör Tuomo Katajisto på Polisstyrelsen. 

Två typer av ouppmärksamhet

Det andra målet under övervakningsperioden, dvs. ouppmärksamhet, avser att förarens uppmärksamhet fokuserar på något annat än körning. Förbjuden ouppmärksamhet är användning av en teknisk anordning i ett fordon eller spårvagn så att användningen stör eller äventyrar körningen. Föraren får inte använda kommunikationsutrustning så att han eller hon håller den i handen. 
 
Enligt polisinspektör Katajisto är det särskilt farligt att skriva text under körning, för då kan blicken vara riktad bort från vägen under en lång tid. 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisens drönare stiger upp i luften varje dag och verksamheten är världsledande – drönare sparar både tid och pengar och räddar människoliv

NordenBladet — Användningen av drönare har blivit en vardag för polisen i Finland. Drönarna ger polisen ögon i luften och räddar till och med människoliv.Polisen använder obemannade luftfartyg (UAS, Unmanned Aircraft System), d.v.s. drönare i sin operativa verksamhet varje dag. I ungefär hälften av de uppdrag som utförs med drönare, flygs drönare för att leta efter en försvunnen person, men med hjälp av dem kan också mycket annat göras.Drönaren skapar en kontinuerligt aktuell karta för polisenOlika evenemang och demonstrationer sysselsätter polisen särskilt i Helsingfors. I vissa områden i centrum är det möjligt att följa folksamlingens rörelser med statiska stadskameror, men den bästa lägesbilden får man med hjälp av en flygbild i realtid. Från luften är det möjligt att följa demonstrationsgrupper som syns på Helsingfors gator till exempel på självständighetsdagen.Tid och pengar sparasDrönarna blev allt vanligare inom polisen till följd av digitaliseringsmålen inom statsförvaltningen. Syftet var att effektivisera arbetet, och det har också lyckats.Förtroende för kunnande och vilja att utvecklasVid Helsingforspolisen är den obemannade luftfarten en del av ledningscentralen, men utbildningen av nya drönarpiloter sker centraliserat vid Polisyrkeshögskolan. En bra attityd har också bidragit till Finlands väg till världstoppen. Den nya tekniken utnyttjas och man lär sig att använda den utan fördomar.

Användningen av drönare har blivit en vardag för polisen i Finland. Drönarna ger polisen ögon i luften och räddar till och med människoliv.

Polisen använder obemannade luftfartyg (UAS, Unmanned Aircraft System), d.v.s. drönare i sin operativa verksamhet varje dag. I ungefär hälften av de uppdrag som utförs med drönare, flygs drönare för att leta efter en försvunnen person, men med hjälp av dem kan också mycket annat göras.

År 2015 köpte polisen den första drönaren för tekniska undersökningar. Den användes för flygfotografering av olycks- och brottsplatser. Sedan dess har utvecklingen varit snabb. För närvarande har polisen över 600 utbildade drönarpiloter i Finland.

Finland har ända från början varit en föregångare inom drönarverksamhet jämfört med myndigheterna i andra länder. I många andra länder var fotograferingen med drönare i början en särskild verksamhet som endast specialutbildade poliser fick utföra. I Finland har strategin från början varit att göra drönare till ett vardagligt verktyg. Det garanterar också att drönare kan användas när de behövs.

– Vi har drönare med i patrullbilarna. Vi kan vara stolta över att vi är i världstoppen vad gäller drönarkompetens, berättar kommissarie Tuukka Skottman, chef för UAS-verksamheten vid Helsingfors polisinrättning.

Polisen har egen drönarverksamhet, men polisen har också förberett sig inför motåtgärder, dvs. eventuella hot som drönare medför.

Drönaren skapar en kontinuerligt aktuell karta för polisen

Olika evenemang och demonstrationer sysselsätter polisen särskilt i Helsingfors. I vissa områden i centrum är det möjligt att följa folksamlingens rörelser med statiska stadskameror, men den bästa lägesbilden får man med hjälp av en flygbild i realtid. Från luften är det möjligt att följa demonstrationsgrupper som syns på Helsingfors gator till exempel på självständighetsdagen.

– Drönarna är polisens ögon i luften. Den största fördelen är att de skapar en mer omfattande syn för polisens lägesbild, säger Skottman.

En viktig uppgift för den obemannade luftfarten är att öka polisens lägesbild från fältet till ledningscentralen eller till exempel polisens ledande bil.

Fördelarna med drönare är mångsidiga. Utöver det vardagliga polisarbetet används de kamerautrustade drönarna också i specialfunktioner, till exempel i den riksomfattande beredskapsenheten Karhu. Flygfotografering kan till exempel vara till hjälp vid utförandet av säkerhetskontroller som gäller explosiva varor. Senast har drönare för trafikövervakning tagits i bruk. Polisen kan också stödja andra myndigheter genom sin drönarverksamhet.

Tid och pengar sparas

Drönarna blev allt vanligare inom polisen till följd av digitaliseringsmålen inom statsförvaltningen. Syftet var att effektivisera arbetet, och det har också lyckats.

– Tidigare tog det en hel del tid att till exempel dokumentera olycksplatser, eftersom polisen var tvungen att rita avstånden för hand. Nu kan samma sak göras betydligt snabbare, och spåren kan antecknas exakt, säger kommissarie Tuukka Skottman.

Förutom tid har också pengar sparats. När polisen till exempel letar efter en försvunnen person kan en drönare med värmekamera användas. Polisen behöver inte låna en helikopter från Gränsbevakningsväsendet och vänta på dess ankomst, eftersom de snabbt kan få en egen drönare upp i luften.

– Att hyra en helikopter är mycket dyrare och långsammare än att få en snabb drönare att flyga upp. Drönare kan dock inte användas för att transportera personer, det vill säga har vi också användning för helikoptrar, berättar Skottman.
Drönarna har också ökat polisens säkerhet i arbetet. Tidigare krävde polisuppdrag på tak alltid att en polis klättrade. Numera kan höga platser och situationer snabbt kontrolleras med hjälp av en drönare.

Förtroende för kunnande och vilja att utvecklas

Vid Helsingforspolisen är den obemannade luftfarten en del av ledningscentralen, men utbildningen av nya drönarpiloter sker centraliserat vid Polisyrkeshögskolan. En bra attityd har också bidragit till Finlands väg till världstoppen. Den nya tekniken utnyttjas och man lär sig att använda den utan fördomar.

– På det här sättet kan vi också kompensera för att det finns färre poliser. Organisationen uppmuntrar också poliser att lära sig att använda olika verktyg i sitt arbete. Vi litar på polisernas kompetens, säger Skottman.

I obemannad luftfart följer polisen statens luftfartsbestämmelser som avviker från luftfartsbestämmelserna för civila. De drönare som polisen använder är både kommersiella och icke-kommersiella. Allt oftare innehåller kameran även en värmekamera med bra upplösningsförmåga, som är ett viktigt verktyg för polisen.
Kommissarie Tuukka Skottman minns flera fall där man med hjälp av drönare har räddat människoliv.

– En gång letade vi efter en person som i vinterkylan hade fallit i en flod, men som tur själv hade lyckats ta sig upp ur floden. Polisen hade ingen information om var personen befann sig och använde därför en drönare med värmekamera som gjorde det möjligt att kontrollera en lång sträcka längs floden. Med drönarens hjälp hittades personen i tid.

Läs mer: I Finland finns en plats som är kritisk beträffande särskilt krävande polisuppdrag – Helsingfors ledningscentral vakar och är redo 24/7 – Polisen
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Utredningsgrupp överlämnade rapport om Vitja-projektet

NordenBladet — Polisstyrelsens utredningsgrupp har lämnat sin rapport om Vitja-projektets fortsättning. Som alternativ har föreslagits tre modeller vars tidtabeller och kostnader också har bedömts. Utifrån rapport och utredningsgruppens förslag fattas beslut om fortsatta åtgärder.– Utredningen är ärlig, öppen och rättvis i sina överväganden av alternativen, bedömer chefen för Polisens informationsteknologicentral Marko Manninen utredningen.Huvudsyftet med Vitja-projektet är att möjliggöra hela straffprocessen elektroniskt från brottsanmälan ända fram till åklagare, domstol och brottspåföljder. Det har varit en stor utmaning att gå vidare med Vitja. De ursprungliga tidtabellerna och resursbehoven har varit underdimensionerade. – Vi samlar in mer information till stöd för beslutsfattandet, beskriver Vitja-styrgruppens ordförande polisöverinspektör Hannu Kautto vid Polisstyrelsens enhet för polisverksamhet åtgärderna efter utredningen. – Vår uppgift är att se till att valen stöder en resultatrik och en så ekonomisk datasystemshelhet som möjligt som motsvarar dagens och framtidens behov i syfte att stödja polisens arbete och förbättra produktiviteten, fortsätter Kautto.Polisöverdirektören fattar beslut om den verksamhetsmodell som ska väljas på framställning av enheten för polisverksamheten i mars 2023. Vitja är avsett att ersätta många av polisens system som är i slutet av sin livscykel. En del av de befintliga systemens teknik är föråldrad. Att polisens informationssystem är föråldrade har delvis samband med polisens utmanande ekonomiska situation: systemen lider redan av stort reparationsunderskott vad gäller det tekniken. Inom Vitja-projektet har man redan tagit fram flera system för polisen och förundersökningsmyndigheterna som redan är i produktion. Hit hör bl.a. ett signalementregister, en elektronisk brottsanmälningsprocess, identifiering av personer utifrån bilder som bifogats brottsanmälan, polisens underrättelsesystem samt databehandlingsmodeller för återstående system.Systemen har över 50 anslutningsgränssnitt till trettio olika myndighetssystem för att informationen automatiskt och säkert ska kunna röra sig från en myndighet till en annan under hela processen. De system som utvecklas uppfyller de nuvarande kraven på integritetsskydd, dataskydd, datasäkerhet, händelseloggar och hantering av informationens livscykel. Utmaningarna har klarnat under arbetets gång. Projektet och dess verksamhetsmodeller har utvärderats regelbundet. På grund av att arbetet fördröjts har bl.a. lagändringar medfört ytterligare ändringsbehov. Till exempel har lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 2019 ålagt nya skyldigheter som är svåra att genomföra i informationssystemet. Säkerhetsnätet som används av säkerhetsmyndigheterna och dess krav har också försvårat och fördröjt arbetet. Utredningsgruppens viktigaste mål har varit att presentera alternativ med hjälp av vilka det fortsatta arbetet kan prioriteras och effektiviseras. När det gäller polisens system är utmaningen att det inte finns några färdiga lösningar. På grund av skillnader i lagstiftning är det inte heller möjligt att direkt kopiera lösningar från andra länder. 

Polisstyrelsens utredningsgrupp har lämnat sin rapport om Vitja-projektets fortsättning. Som alternativ har föreslagits tre modeller vars tidtabeller och kostnader också har bedömts. Utifrån rapport och utredningsgruppens förslag fattas beslut om fortsatta åtgärder.

– Utredningen är ärlig, öppen och rättvis i sina överväganden av alternativen, bedömer chefen för Polisens informationsteknologicentral Marko Manninen utredningen.

Huvudsyftet med Vitja-projektet är att möjliggöra hela straffprocessen elektroniskt från brottsanmälan ända fram till åklagare, domstol och brottspåföljder. Det har varit en stor utmaning att gå vidare med Vitja. De ursprungliga tidtabellerna och resursbehoven har varit underdimensionerade. 

– Vi samlar in mer information till stöd för beslutsfattandet, beskriver Vitja-styrgruppens ordförande polisöverinspektör Hannu Kautto vid Polisstyrelsens enhet för polisverksamhet åtgärderna efter utredningen. 

– Vår uppgift är att se till att valen stöder en resultatrik och en så ekonomisk datasystemshelhet som möjligt som motsvarar dagens och framtidens behov i syfte att stödja polisens arbete och förbättra produktiviteten, fortsätter Kautto.

Polisöverdirektören fattar beslut om den verksamhetsmodell som ska väljas på framställning av enheten för polisverksamheten i mars 2023. 

Vitja är avsett att ersätta många av polisens system som är i slutet av sin livscykel. En del av de befintliga systemens teknik är föråldrad. Att polisens informationssystem är föråldrade har delvis samband med polisens utmanande ekonomiska situation: systemen lider redan av stort reparationsunderskott vad gäller det tekniken. 

Inom Vitja-projektet har man redan tagit fram flera system för polisen och förundersökningsmyndigheterna som redan är i produktion. Hit hör bl.a. ett signalementregister, en elektronisk brottsanmälningsprocess, identifiering av personer utifrån bilder som bifogats brottsanmälan, polisens underrättelsesystem samt databehandlingsmodeller för återstående system.

Systemen har över 50 anslutningsgränssnitt till trettio olika myndighetssystem för att informationen automatiskt och säkert ska kunna röra sig från en myndighet till en annan under hela processen. De system som utvecklas uppfyller de nuvarande kraven på integritetsskydd, dataskydd, datasäkerhet, händelseloggar och hantering av informationens livscykel. 

Utmaningarna har klarnat under arbetets gång. Projektet och dess verksamhetsmodeller har utvärderats regelbundet. På grund av att arbetet fördröjts har bl.a. lagändringar medfört ytterligare ändringsbehov. Till exempel har lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 2019 ålagt nya skyldigheter som är svåra att genomföra i informationssystemet. Säkerhetsnätet som används av säkerhetsmyndigheterna och dess krav har också försvårat och fördröjt arbetet. 

Utredningsgruppens viktigaste mål har varit att presentera alternativ med hjälp av vilka det fortsatta arbetet kan prioriteras och effektiviseras. När det gäller polisens system är utmaningen att det inte finns några färdiga lösningar. På grund av skillnader i lagstiftning är det inte heller möjligt att direkt kopiera lösningar från andra länder.
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Veckoslutet var mycket lugnt inom polisinrättningens område

NordenBladet — Typiska vecksolutsuppdrag sysselsatte polisen men någonting speciellt finns inte att rapportera.Brottsanmälningar skrevs för några missahandlar och några rattfyllerier. Ett tjugotal personer var gripna antingen på polislags- eller strafflagsgrunder.

Typiska vecksolutsuppdrag sysselsatte polisen men någonting speciellt finns inte att rapportera.

Brottsanmälningar skrevs för några missahandlar och några rattfyllerier. Ett tjugotal personer var gripna antingen på polislags- eller strafflagsgrunder.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Passen och identitetskorten förnyas

NordenBladet — Passen och identitetskorten får nytt utseende och nya egenskaper i mars. De nya versionerna börjar utfärdas från och med den 13 mars 2023. Även uppehållstillståndskorten och uppehållskorten får små tekniska uppdateringar. Dessutom förnyas förfarandet för leverans av tillståndshandlingar delvis.Förnyelsen hänför sig till det nya avtalet om tillverkning och leverans av pass, identitetskort och uppehållstillstånd. – Tillståndshandlingarnas egenskaper och utseende har planerats och utförts helt på nytt, konstaterade överinspektör Juhani Ruutu från Polisstyrelsen vid en presskonferens som presenterade förnyelsen måndagen den 27 februari 2023.Skärgårdshavet som temaSom visuellt tema för passen och identitetskorten har valts Skärgårdshavet, som är känt för världens största skärgård och är ett av Finlands nationallandskap. Skärgårdshavets natur förekommer i tillståndshandlingarnas illustrationer och i säkerhetsegenskaperna.De mest synliga förändringarna i tillståndshandlingarnas utseende är den nya minimalistiska utformningen av passens omslag, den nya orangea färgen på omslaget till tillfälliga pass och den betydande förstoringen av identitetskortens ansiktsbild. Både passen och identitetskorten ska som en ny egenskap ha en 2D-streckkod som underlättar maskinavläsning, och därför utelämnas den 1D-streckkod som funnits på identitetskorten.Avtalet omfattar flera myndigheterPolisstyrelsen ingick den 31 januari 2022 ett avtal med Thales DIS Finland Oy om leverans av finska pass, identitetskort och uppehållstillstånd samt tillhörande tjänster. I avtalet företräder Polisstyrelsen med fullmakt Migrationsverket, utrikesministeriet samt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Orsaken till upphandlingen är att det gällande avtalet upphör den 12 mars 2023. Produktionsperioden för avtalet, som ingicks 2022, börjar den 13 mars 2023 och gäller i fem år. Express-leveransnätverket utökas En ny aktör börjar som distributör av tillståndshandlingar i och med att ansvaret överförs till Thales underleverantör Schenker Oy den 13 mars 2023. Baslösningen i leveransprocessen förblir densamma som nu, dvs. försändelserna levereras i regel till distributörens avhämtningsställen runtom i Finland. Avhämtningsställen är R-kiosker och K-gruppens affärer samt ett antal DB Schenkers egna verksamhetsställen. Utbudet av tjänster i leveransprocessen utvidgas dock jämfört med nuläget, eftersom snabb- och Express-försändelser tas i bruk inte bara för pass utan också för identitetskort. Dessutom utvidgas Express-leveransnätverket från det nuvarande nätverket som täcker huvudstadsregionen. Nya Express-leveransplatser är Lahtis, Kouvola, Åbo, Tammerfors, Kuopio, Vasa, Uleåborg och Rovaniemi. Ändringarna påverkar inte tidigare utfärdade handlingarÄndringarna påverkar inte giltigheten av redan utfärdade pass, identitetskort eller uppehållstillståndshandlingar. De tillståndshandlingar som skickats före den 13 mars 2023 inom Matkahuoltos leveransprocess kommer att levereras av Matkahuolto. Bekanta dig med de nya handlingarnaDet är möjligt att bekanta sig med utformningen av de nya passen och identitetskorten och säkerhetsegenskaperna på polisens webbplats, och de kommer att publiceras i EU:s offentliga register över äkta identitets- och resehandlingar online Council of the European Union – PRADO – Startsida (europa.eu). Dessutom finns det en video som presenterar de nya passen och identitetskorten på polisens Youtube-kanal.  

Passen och identitetskorten får nytt utseende och nya egenskaper i mars. De nya versionerna börjar utfärdas från och med den 13 mars 2023. Även uppehållstillståndskorten och uppehållskorten får små tekniska uppdateringar. Dessutom förnyas förfarandet för leverans av tillståndshandlingar delvis.

Förnyelsen hänför sig till det nya avtalet om tillverkning och leverans av pass, identitetskort och uppehållstillstånd. 

– Tillståndshandlingarnas egenskaper och utseende har planerats och utförts helt på nytt, konstaterade överinspektör Juhani Ruutu från Polisstyrelsen vid en presskonferens som presenterade förnyelsen måndagen den 27 februari 2023.

Skärgårdshavet som tema

Som visuellt tema för passen och identitetskorten har valts Skärgårdshavet, som är känt för världens största skärgård och är ett av Finlands nationallandskap. Skärgårdshavets natur förekommer i tillståndshandlingarnas illustrationer och i säkerhetsegenskaperna.

De mest synliga förändringarna i tillståndshandlingarnas utseende är den nya minimalistiska utformningen av passens omslag, den nya orangea färgen på omslaget till tillfälliga pass och den betydande förstoringen av identitetskortens ansiktsbild. Både passen och identitetskorten ska som en ny egenskap ha en 2D-streckkod som underlättar maskinavläsning, och därför utelämnas den 1D-streckkod som funnits på identitetskorten.

Avtalet omfattar flera myndigheter

Polisstyrelsen ingick den 31 januari 2022 ett avtal med Thales DIS Finland Oy om leverans av finska pass, identitetskort och uppehållstillstånd samt tillhörande tjänster. 
I avtalet företräder Polisstyrelsen med fullmakt Migrationsverket, utrikesministeriet samt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Orsaken till upphandlingen är att det gällande avtalet upphör den 12 mars 2023. Produktionsperioden för avtalet, som ingicks 2022, börjar den 13 mars 2023 och gäller i fem år. 

Express-leveransnätverket utökas 

En ny aktör börjar som distributör av tillståndshandlingar i och med att ansvaret överförs till Thales underleverantör Schenker Oy den 13 mars 2023. 

Baslösningen i leveransprocessen förblir densamma som nu, dvs. försändelserna levereras i regel till distributörens avhämtningsställen runtom i Finland. Avhämtningsställen är R-kiosker och K-gruppens affärer samt ett antal DB Schenkers egna verksamhetsställen. 

Utbudet av tjänster i leveransprocessen utvidgas dock jämfört med nuläget, eftersom snabb- och Express-försändelser tas i bruk inte bara för pass utan också för identitetskort. 

Dessutom utvidgas Express-leveransnätverket från det nuvarande nätverket som täcker huvudstadsregionen. Nya Express-leveransplatser är Lahtis, Kouvola, Åbo, Tammerfors, Kuopio, Vasa, Uleåborg och Rovaniemi. 

Ändringarna påverkar inte tidigare utfärdade handlingar

Ändringarna påverkar inte giltigheten av redan utfärdade pass, identitetskort eller uppehållstillståndshandlingar. De tillståndshandlingar som skickats före den 13 mars 2023 inom Matkahuoltos leveransprocess kommer att levereras av Matkahuolto. 

Bekanta dig med de nya handlingarna

Det är möjligt att bekanta sig med utformningen av de nya passen och identitetskorten och säkerhetsegenskaperna på polisens webbplats, och de kommer att publiceras i EU:s offentliga register över äkta identitets- och resehandlingar online Council of the European Union – PRADO – Startsida (europa.eu). 

Dessutom finns det en video som presenterar de nya passen och identitetskorten på polisens Youtube-kanal. 
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

Den man som är misstänkt för dataintrånget mot Vastaamo utlämnades till Finland – kommer att yrkas häktad

NordenBladet — Centralkriminalpolisen yrkar tisdagen den 28 februari vid Västra Nylands tingsrätt att domstolen ska fatta beslut om att häkta den finländske man som är misstänkt för dataintrånget mot psykoterapicentralen Vastaamo. Fredagen den 24 februari utlämnades den misstänkte till Finland från Frankrike, där han greps i början av månaden.Polisen yrkar tisdagen den 28 februari att Västra Nylands tingsrätt ska bestämma att den 25-åriga finländske mannen ska häktas. Häktningen hänför sig till dataintrånget mot psykoterapicentralen Vastaamo. Mannen yrkas häktad på sannolika skäl misstänkt för grov utpressning, grovt dataintrång och grovt spridande av information som kränker privatlivet.Polisen informerade första gången om det misstänkta dataintrånget hösten 2020. Den misstänkte har vistats utomlands under hela förundersökningen. Den misstänkte greps av fransk polis i en privat bostad i Paris den 3 februari. Han utlämnades från Frankrike till Finland fredagen den 24 februari.– Förundersökningen fortsätter med bland annat förhör med den misstänkte, berättar undersökningsledaren, kriminalkommissarie Marko Leponen vid Centralkriminalpolisen.Polisen påminner om att dataintrångets offer fortfarande kan lämna brottsanmälan och fylla i den elektroniska utlåtandeblanketten. Anvisningar finns på polisens och Brottsofferjourens webbsidor.

Centralkriminalpolisen yrkar tisdagen den 28 februari vid Västra Nylands tingsrätt att domstolen ska fatta beslut om att häkta den finländske man som är misstänkt för dataintrånget mot psykoterapicentralen Vastaamo. Fredagen den 24 februari utlämnades den misstänkte till Finland från Frankrike, där han greps i början av månaden.

Polisen yrkar tisdagen den 28 februari att Västra Nylands tingsrätt ska bestämma att den 25-åriga finländske mannen ska häktas. Häktningen hänför sig till dataintrånget mot psykoterapicentralen Vastaamo. Mannen yrkas häktad på sannolika skäl misstänkt för grov utpressning, grovt dataintrång och grovt spridande av information som kränker privatlivet.

Polisen informerade första gången om det misstänkta dataintrånget hösten 2020. Den misstänkte har vistats utomlands under hela förundersökningen. Den misstänkte greps av fransk polis i en privat bostad i Paris den 3 februari. Han utlämnades från Frankrike till Finland fredagen den 24 februari.

– Förundersökningen fortsätter med bland annat förhör med den misstänkte, berättar undersökningsledaren, kriminalkommissarie Marko Leponen vid Centralkriminalpolisen.

Polisen påminner om att dataintrångets offer fortfarande kan lämna brottsanmälan och fylla i den elektroniska utlåtandeblanketten. Anvisningar finns på polisens och Brottsofferjourens webbsidor.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Egnahemshus totalförstördes i brand i Malax – person omkom

NordenBladet — Klockan 9.40 söndagen 26.2.2023 fick polisen uppgifter om en husbrand på Långjutvägen i Malax. På platsen höll räddningsverket på att släcka egnahemshuset som varit övertänt redan då brandkåren anlänt.Husets tak och golven på båda våningarna rasade ner i samband med branden. Inne i det nerbrunna huset hittades en människokropp, som antas vara den man som bodde ensam i huset.Polisen gör en brandorsaksutredning samt en dödsorsaksutredning. Den tekniska utredningen på brandplatsen fortsätter idag måndag. Brandorsaken kan bli svår att fastställa eftersom byggnaden totalförstördes i branden. 

Klockan 9.40 söndagen 26.2.2023 fick polisen uppgifter om en husbrand på Långjutvägen i Malax. På platsen höll räddningsverket på att släcka egnahemshuset som varit övertänt redan då brandkåren anlänt.

Husets tak och golven på båda våningarna rasade ner i samband med branden. Inne i det nerbrunna huset hittades en människokropp, som antas vara den man som bodde ensam i huset.

Polisen gör en brandorsaksutredning samt en dödsorsaksutredning. Den tekniska utredningen på brandplatsen fortsätter idag måndag. Brandorsaken kan bli svår att fastställa eftersom byggnaden totalförstördes i branden.
 

]]>

Källa: Poliisi.fi

CKP utreder ett misstänkt penninginsamlingsbrott – operation i Lahtis har samband med förundersökningen

NordenBladet — Centralkriminalpolisen utreder ett fall där en man som är bosatt i Lahtis misstänks för penninginsamlingsbrott. Polisen grep den misstänkte i Lahtis i går, den 23 februari.Centralkriminalpolisen grep mannen i en privatbostad i centrala Lahtis i samband med en polisoperation torsdagen den 23 februari. Den misstänkte frigavs senare samma kväll. Operationen har samband med en pågående förundersökning som gäller ett misstänkt penninginsamlingsbrott. – Polisen började reda ut fallet hösten 2022. Den egentliga förundersökningen inleddes i början av februari. Utgående från den misstänks att lahtisbons penninginsamling strider mot lagen om penninginsamlingar. Polisen har nu i början av utredningen förhört den misstänkte, berättar undersökningsledaren, kriminalinspektör Tommi Reen vid Centralkriminalpolisen.Polisen har även kontaktats av flera personer om mannens verksamhet på de sociala medierna och polisen utreder om det finns skäl att misstänka mannen för också andra brott. Polisen informerar om saken i mån av möjlighet då förundersökningen framskrider.

Centralkriminalpolisen utreder ett fall där en man som är bosatt i Lahtis misstänks för penninginsamlingsbrott. Polisen grep den misstänkte i Lahtis i går, den 23 februari.

Centralkriminalpolisen grep mannen i en privatbostad i centrala Lahtis i samband med en polisoperation torsdagen den 23 februari. Den misstänkte frigavs senare samma kväll. Operationen har samband med en pågående förundersökning som gäller ett misstänkt penninginsamlingsbrott. 

– Polisen började reda ut fallet hösten 2022. Den egentliga förundersökningen inleddes i början av februari. Utgående från den misstänks att lahtisbons penninginsamling strider mot lagen om penninginsamlingar. Polisen har nu i början av utredningen förhört den misstänkte, berättar undersökningsledaren, kriminalinspektör Tommi Reen vid Centralkriminalpolisen.

Polisen har även kontaktats av flera personer om mannens verksamhet på de sociala medierna och polisen utreder om det finns skäl att misstänka mannen för också andra brott. 

Polisen informerar om saken i mån av möjlighet då förundersökningen framskrider.

]]>

Källa: Poliisi.fi

Polisen förföljde ett flyende fordon i Raseborg

NordenBladet — En polispatrull försökte 22.2 efter kl. 20 stanna en personbil för rutinkontroll på RV 25 i Raseborg. Personbilen färdades i riktning från Ekenäs mot Karis. Personbilens chaufför underlät att lyda polisens stopptecken och börja fly. Flera polispatruller deltog i uppdraget.Förföljningen pågick i dryga trettio minuter. Chauffören övergav då sitt fordon i Karis centrum och försökte fly till fots. Polisen grep honom genast. Chauffören, en man född på 1970-talet, misstänks nu bl.a. för grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, straffbart bruk av narkotika samt framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet.Mannen framförde bilen med en avsevärt hög hastighet och körde både på vägar men också på lättrafikleder och motkommande trafiks fil. Vädret var normalt vinterväder och vägytan ställvis hal. − Man kan konstatera att gärningen var väldigt allvarlig med tanke på väglaget, händelseplatsen samt den höga hastigheten, konstaterar kriminalkommissarie Mats Sjöholm från polisinrättningen i Västra Nyland.

En polispatrull försökte 22.2 efter kl. 20 stanna en personbil för rutinkontroll på RV 25 i Raseborg. Personbilen färdades i riktning från Ekenäs mot Karis. Personbilens chaufför underlät att lyda polisens stopptecken och börja fly. Flera polispatruller deltog i uppdraget.

Förföljningen pågick i dryga trettio minuter. Chauffören övergav då sitt fordon i Karis centrum och försökte fly till fots. Polisen grep honom genast. Chauffören, en man född på 1970-talet, misstänks nu bl.a. för grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, straffbart bruk av narkotika samt framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

Mannen framförde bilen med en avsevärt hög hastighet och körde både på vägar men också på lättrafikleder och motkommande trafiks fil. Vädret var normalt vinterväder och vägytan ställvis hal. 

− Man kan konstatera att gärningen var väldigt allvarlig med tanke på väglaget, händelseplatsen samt den höga hastigheten, konstaterar kriminalkommissarie Mats Sjöholm från polisinrättningen i Västra Nyland.

]]>

Källa: Poliisi.fi