NordenBladet — Syftet med propositionen är att se över familjepensionsskyddet så att man kan tillgodose samhällets och familjernas förändrade behov. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2022.Vid dödsfall tryggas den efterlevande makens och barnens försörjning genom familjepension, som kan vara efterlevandepension eller barnpension. I fortsättningen ska familjepensionssystemen trygga försörjningen under den anpassningstid som följer efter förmånslåtarens död. Ett av syftena med lagändringarna är också att rikta familjepensionsförmånerna till barn och barnfamiljer. Förbättringar i barnpensionenDet föreslås att barnpensionen enligt arbetspensionslagarna ska förlängas med två år, det vill säga tills barnet fyller 20 år. Den kalkylerade familjepensionsandel som den efterlevande maken får ska betalas som barnpension till barnet, om det inte finns någon som får efterlevandepensionen. Efterlevandepensionen beviljas för viss tidI fortsättningen är efterlevandepensionen tidsbegränsad inom både arbetspensionssystemet och folkpensionssystemet. Utbetalningen av efterlevandepensionen begränsas i de båda systemen till högst tio år eller tills det yngsta barnet fyller 18 år. Vid utbetalningen av den efterlevandepension som beviljas enligt folkpensionslagen är den övre åldersgränsen fortfarande 65 år.  Begränsningen av tiden för efterlevandepensionen ska tillämpas på personer födda 1975 eller senare, om förmånslåtaren dör efter att lagarna trätt i kraft. Lagändringarna gäller således inte de efterlevandepensioner som redan utbetalas, och inte heller de efterlevande makar som är födda före 1975.Även sambor får efterlevandepensionRätten till efterlevandepension kommer också att gälla en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren. Efterlevandepensionen betalas tills det gemensamma barnet fyller 18 år. Boendet i det gemensamma hushållet ska vara stadigvarande, det vill säga samborna ska ha bott ihop i minst fem år före förmånslåtarens död.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fastställt procentsatserna för sjukförsäkringsavgifterna för 2022.SjukförsäkringsavgifternaÅr 2022 är den försäkrades sjukvårdsavgift 0,53 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen. Den avgift som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är 1,50 procent. Avgifterna för arbetsinkomstförsäkringenArbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift är 1,34 procent. Avgiften är 0,19 procentenheter högre än år 2021.Den dagpenningsavgift som tas ut hos löntagare och företagare är 1,18 procent av löne- och företagarinkomsten, om det sammanlagda beloppet av hela årets löne- och företagarinkomst är minst 15 128 euro. Avgiften är 0,18 procentenheter lägre än år 2021. Om det sammanlagda beloppet av löne- och arbetsinkomsten är mindre än 15 128 euro, tas det inte ut någon dagpenningsavgift.
 
Den tilläggsfinansieringsandel som ska betalas 2022 av företagare som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare är 0,14 procent. Andelen är 0,05 procentenheter mindre än år 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Giltighetstiden för vissa av de undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till utgången av november 2021 förlängs till utgången av 2022. Syftet med lagändringarna är att förenkla verkställigheten av utkomstskyddet för arbetslösa och på så sätt minska den arbetsmängd som behandlingen av förmånsansökningar medför.Den särskilda jämkningsperioden och den beräknade lön som hänger samman med den ska inte tillämpas före år 2023. Arbetslöshetsförmånen kan på basis av ansökan fortfarande temporärt betalas ut i förskott för högst sex månader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ogrundade konkurrensförbudsavtal begränsar arbetstagarnas möjligheter att röra sig på arbetsmarknaden, vilket gör arbetsmarknaden mindre smidig. Riksdagen har godkänt de lagändringar som regeringen föreslagit i syfte att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal. Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning också för konkurrensförbudsavtal som är kortare än sex månader.Det ska finnas ett särskilt vägande skäl som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållande för att konkurrensförbudsavtal ska kunna ingås. Konkurrensförbudsavtalet begränsar arbetstagarens rätt att ingå ett arbetsavtal om ett arbete som ska börja sedan anställningsförhållandet upphört med en arbetsgivare som idkar verksamhet som konkurrerar med den förstnämnda arbetsgivaren, eller idka konkurrerande verksamhet för egen räkning.– Jag är nöjd över att konkurrensförbudsavtalen i fortsättningen kommer att inriktas bättre. Konkurrensförbudsavtal har använts rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte. Detta strider mot bestämmelserna i arbetsavtalslagen, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i dag nya förordningar som förpliktar till effektivare separat insamling och materialåtervinning av avfall än för närvarande. I avfallsförordningen, som preciserar avfallslagen, ställs en minimikravnivå på avfallshanteringen, till exempel nya krav gällande den separata insamlingen på fastigheter. De nya bokförings- och rapporteringsskyldigheterna hjälper aktörerna inom branschen att spåra avfallsflöden, förbättra avfallsstatistikens kvalitet och följa upp hur målen för återanvändning och materialåtervinning framskrider.Statsrådet godkände fyra förordningar*. Statsrådets förordning om avfall ersätter den tidigare förordningen och i de övriga förordningarna gjordes ändringar. Förordningarna träder i kraft den 1 december 2021. Målen för återvinning av kommunalt avfall (avfall från boende och jämförbart avfall från annan verksamhet) skärps betydligt jämfört med nuläget. Det nya målet för återvinning är att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas 2025, 60 procent 2030 och 65 procent 2035. Enligt de senaste uppgifterna (2019) återvinns endast 43 procent av det kommunala avfallet. Målen blir mer krävande i och med att beräkningsgrunderna för återvinningsgraden för kommunalt avfall och förpackningsavfall stramas åt.Minst 70 viktprocent av bygg- och rivningsavfallet ska återvinnas på annat sätt än som energi eller bränsle. Det gäller inte jordavfall som lösgjorts från marken eller farligt avfall. Målet är detsamma som för närvarande. Under de senaste åren har cirka 50–60 procent av bygg- och rivningsavfallet återvunnits.Den separata insamlingen av avfall från boende utökas stegvisKommunen ska ordna separat insamling av bioavfall från bostadsfastigheter som är belägna i tätorter och som omfattar minst fem lägenheter senast från och med den 1 juli 2022. Den separata insamlingen av bioavfall utvidgas till alla bostadsfastigheter i tätorter med över 10 000 invånare senast den 19 juli 2024. Den separata insamlingen av bioavfall kan ersättas med kompostering på fastigheten. Anmälan ska då göras till den kommunala avfallshanteringsmyndigheten gällande komposteringen.Kommunen ska också ordna separat insamling av förpackningsavfall från bostadsfastigheter som är belägna i tätorter och som omfattar minst fem lägenheter senast från och med den 1 juli 2023. Insamlingen av förpackningsavfall från fastigheter sker enligt avfallslagen från och med juli 2023 i samarbete med förpackningsproducenterna, och producenterna betalar ersättning till kommunerna för insamlingen. Förpackningsavfallsproducenten ska ordna regionala insamlingsplatser. Avsikten är att bestämmelser om insamlingsplatserna ska utfärdas senare genom en förordning om förpackningsavfall.Dessutom ska kommunen ordna områdesvisa mottagningsplatser för annat avfall från boende som inte samlas in på fastigheterna. Sådant avfall är bland annat textilavfall, träavfall, trädgårds- och parkavfall, kasserade föremål av stor storlek, avfall från småskalig byggnads- och rivningsverksamhet samt farligt avfall. Den områdesvisa mottagningen av textilavfall inleds senast den 1 januari 2023.Enligt avfallslagen, som godkändes i juli, kan kommunen utvidga kravet på separat insamling eller, om de stränga förutsättningarna enligt lagen uppfylls, också inskränka skyldigheterna för en tidsperiod på högst fem år.Separat insamling av kommunalt avfall som uppkommer på en fastighet genom offentlig förvaltnings- och serviceverksamhet eller näringsverksamhet blir också obligatorisk i tätorter samt på detalj- eller generalplanerade områden, när verksamheten ger upphov till en viss kilomängd bioavfall, förpackningsavfall eller småskaligt metallavfall per vecka.Den separata insamlingen och återvinningen av bygg- och rivningsavfall utökas bland annat genom att det ställs krav på separat insamling av asfaltavfall och avfall av mineralull, bitumen och takpapp.Aktörerna i livsmedelsbranschen ska överlåta oanvända livsmedel för återutdelning, i första hand som människoföda, om detta inte äventyrar livsmedelssäkerheten och kostnaderna är skäliga.Nya skyldigheter i fråga om avfallsbokföring och avfallsrapportering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen godkände totalreformen av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor vid statsrådets allmänna sammanträde i dag. Genom reformen ändras lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor samt vissa lagar som har samband med dem.Syftet med reformen är att främja bildandet av pensionsstiftelser och pensionskassor och verksamhetsförutsättningarna för dessa anstalter som en del av den decentraliserade verkställigheten av arbetspensionssystemet. Syftet med förslaget är att pensionsstiftelser och pensionskassor med sina egna särdrag ska förbli användbara alternativ när arbetsgivaren ordnar lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd för sina arbetstagare.Pensionsstiftelsernas och pensionskassornas andel av ansvarsskulden i de anstalter som bedriver arbetspensionsverksamhet är cirka 4 procent. Under de senaste årtiondena har det inte bildats många nya pensionsstiftelser och pensionskassor, och de flesta stiftelser och kassor som bedriver tilläggspensionsförsäkringsverksamhet är stängda, dvs. de tecknar inte längre försäkringar för nya personer.Avsikten med reformen är också att precisera och förtydliga pensionsstiftelsernas och pensionskassornas likvidations- och konkursbestämmelser. Vid en upplösning av kassan har det i praktiken varit svårt att överlåta försäkringsbeståndet, och syftet med reformen är därför att göra mottagandet av pensionsstiftelsers och pensionskassors försäkringsbestånd mer attraktivt. Lagstiftningen om pensionerna eller de övriga förmånerna ändras inte i samband med reformen. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2022. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna fredagen den 19 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland hjälper Estland att bekämpa coronapandemin. Estland lämnade den 9 november en begäran till de övriga EU-länderna om att få bistånd i form av vacciner på grund av det svåra coronaläget.Coronaläget i Estland har försämrats snabbt. Finland ger cirka 130 000 doser av vaccinet Pfizer-BioNTech som ett lån till Estland. Vaccinerna överlämnas redan inom november månad. Lånet innebär att Finland får tillbaka samma vaccinmängd av Estland i februari 2022. Vaccinlånet kommer inte att fördröja vaccinationerna för Finlands befolkning. Beslutet om lånet av vacciner fattades vid statsrådets sammanträde torsdagen den 18 november 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Människohandel är ett globalt fenomen och också enskilda människohandelsbrott gäller ofta fler än ett land. Enligt de ministrar som talade på seminariet på torsdagen är det väldigt viktigt att bekämpa människohandel över gränserna.De nordiska myndigheter och aktörer i det civila samhället som arbetar med kampen mot människohandel har samlats i dag till ett seminarium i Helsingfors för att dela med sig av bästa praxis i arbetet mot människohandel.I sitt öppningstal påpekade justitieminister Anna-Maja Henriksson att människohandel är ett problem som berör hela samhället och som allvarligt kränker offrets grundläggande rättigheter och försvagar de laglydande företagens konkurrensmöjligheter. – En effektiv bekämpning av människohandel förutsätter politisk vilja och målmedvetna åtgärder. Brottslighet relaterad till människohandel förekommer i många olika former och över gränserna. 
Därför är det nordiska och internationella arbetet väldigt viktigt. Kampen mot människohandel är effektivast när hela samhället är engagerat i arbetet, sade Henriksson.Ministrarna tackade de internationella organisationernas och Europeiska kommissionens experter som deltog i seminariet och ansåg att det är viktigt att experterna som befinner sig i olika skeden av arbetet mot människohandel kan dela med sig av sitt kunnande. – När vi utvecklar vårt kunnande tillsammans är vi starkare och mer beredda att tillgodose offrens hjälpbehov, ställa gärningsmännen till svars och skydda hela samhället mot människohandel, sade Henriksson.Människohandel är ofta dold brottslighetUtöver undersökning behövs det aktiva tag för att avslöja brott eftersom det ofta handlar om dold brottslighet.– Det är viktigt att det brottsrättsliga ansvaret realiseras i hela exploateringskedjan, i synnerhet när det gäller sexuella övergrepp, sade inrikesminister Maria Ohisalo. Människohandelsbrott har också fastställts som en av prioriteringarna inom den brottsliga verksamheten i Europa. – Även Finland deltar aktivt i att planera och genomföra de prioriterade åtgärderna, fortsatte Ohisalo.Seminarieprogrammet fortsätter på eftermiddagen med en workshop och avslutas med en kvällstillställning med utrikesminister Pekka Haavisto som värd.Seminariet som är ett led i Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ordnades av justitieministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet och statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland när EU:s utvecklingsministrar sammanträder i utrikesrådet i Bryssel den 19 november.Mötets teman är EU:s vattendiplomati och samarbete inom vattensektorn i de yttre förbindelserna, i synnerhet i Centralasien. Ministrarna kommer också att diskutera EU:s och Förenta staternas relation inom utvecklingssamarbetet med chefen för den amerikanska biståndsmyndigheten USAID Samantha Power.Genom diplomati i vattenfrågor kan man främja fred, stabilitet och säkerhet och förebygga tvister kring gränsvatten. Vatten är ett aktuellt tema i EU:s yttre förbindelser i och med att FN:s vattenkonferens 2023 närmar sig.”EU bör bygga upp en ansvarsfull och rättvis vattenförsörjning. Finland har mycket att erbjuda på detta område. Genom effektivt samarbete och avtal om gränsvatten kan vi förbättra människors tillgång till vatten och minska spänningarna mellan länder”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.EU:s utvecklingsministrar ska också samtala med chefen för USAID Samantha Power om relationen mellan EU och Förenta staterna inom utvecklingssamarbetet. Det är viktigt att stärka samarbetet med Förenta staternas regering för att vi ska kunna bemöta olika frågor som rör demokratins tillstånd och klimatförändringarna.”EU och Förenta staterna är naturliga samarbetspartner i klimatfrågor och i främjandet av digitala lösningar. Finland framhåller också jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter”, säger minister Skinnari.I relationen till Förenta staterna framhåller Finland också jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter”, säger minister Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I det kompletterande budgetförslaget för 2022 föreslås för inrikesministeriets förvaltningsområde ett tillägg på sammanlagt 20,4 miljoner euro. Det föreslås bland annat ett anslag på 6,85 miljoner euro för utveckling av säkerhetsmyndigheternas gemensamma informationssystem KEJO, 1,3 miljoner euro för Nödcentralsverkets avgifter för informationssystem och 8 miljoner euro för momentet för EU-fonderna. För att stärka räddningsutbildningen föreslås totalt 1,95 miljoner euro och för EXIT-verksamheten ett tillägg på 0,3 miljoner euro. Ett anslag på 1,1 miljoner euro föreslås för en höjning av flyktingkvoten.Det växande behovet av räddare tillgodoses genom att anordna en svenskspråkig räddningskurs och öka antalet personer i räddningsutbildningenFörbättringen av räddningsväsendets aktionsberedskap och ändringarna i anslutning till beredskapen orsakar ett ytterligare behov av cirka 1 000 räddare 2020–2030. För att stärka räddningsutbildningen föreslås totalt 1,95 miljoner euro. Antalet nybörjarplatser i räddningsutbildningen ökas med 24 genom en engångshöjning. För att trygga mängden svenskspråkig räddningspersonal ordnas en svenskspråkig räddningskurs som har 30 studieplatser och som inleds 2022. Den svenskspråkiga kursen genomförs som en regional kurs och ordnas av Räddningsinstitutet i Kuopio i samarbete med något annat regionalt räddningsverk. Genom utökad räddningsutbildning tryggas lika tillgång till och kvalitet på tjänster i hela landet.Det föreslås att nivån på anslagen för räddningsväsendets särskilda utgifter höjs med cirka 1 miljon euro till 3 miljoner euro.Flyktingkvoten höjs till 1 500 personerMed anledning av läget i Afghanistan föreslås att Finlands flyktingkvot för 2022 höjs till 1 500 personer. Enligt ett tidigare beslut hade Finland förberett sig på att ta emot 1 050 kvotflyktingar 2022. För höjningen av flyktingkvoten föreslås ett tillägg på 1,1 miljoner euro.Tillägg för EXIT-verksamheten och utvecklingen av denEXIT-verksamheten erbjuder skräddarsydda stödtjänster till personer som redan är radikaliserade eller riskerar att radikaliseras. Verksamheten har utvecklats sedan 2015, när EU gav en rekommendation enligt vilken medlemsländerna vid sidan av straffrättsliga åtgärder ska ha tjänster som stöder människor att lämna våldsbejakande extremistisk verksamhet och extremt tänkande. Målet för EXIT-verksamheten och utvecklingen av den är en permanent tjänst som ordnas av både myndigheter och organisationer.För EXIT-verksamheten och utvecklingen av den i samarbete med den offentliga sektorn och organisationer föreslås ett tillägg på 0,3 miljoner euro. 

Källa: Valtioneuvosto.fi