NordenBladet — EU-ländernas justitieministrar träffas på det inofficiella ministermötet under det franska EU-ordförandeskapet den 4 februari i Lille. Ministrarna kommer bland annat att diskutera åtgärder för att bekämpa hatpropaganda. Finland företräds av justitieminister Anna-Maja Henriksson.Europeiska kommissionen har tagit ett initiativ för att möjliggöra en mer omfattande kriminalisering av hatpropaganda och hatbrott på EU-nivå, eftersom kommissionen anser att hatpropaganda på nätet utgör ett hot mot Europeiska unionens värden. Vid mötet ska justitieministrarna diskutera bekämpningen av hatpropaganda och hatbrott. I detta sammanhang träffar ministrarna också företrädare för bland annat Google, Meta och Twitter.– Hatpropaganda och hatbrott är ytterst allvarliga och skadliga fenomen. I kampen mot dem spelar straffrättsliga metoder en viktig roll, men bara som en sista utväg. Vi måste samarbeta i EU för att främja likabehandling och för att motverka hatpropaganda också på andra sätt, säger minister Henriksson.Ministrarna ska dessutom dryfta de praktiska problem som följer av att det i EU inte finns någon reglering genom vilken ett i en medlemsstat erkänt föräldraskap erkänns i en annan medlemsstat, till exempel när en familj flyttar från en EU-medlemsstat till en annan. Gränsöverskridande samarbete i EU i fråga om varningar om bortföranden av barn kommer också att diskuteras. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att ta den tredje vaccindosen är särskilt viktigt för personer som fyllt 60 år och för riskgrupperna.Den 2 februari vårdades sammanlagt 343 patienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården jämfört med 350 patienter den 26 januari. Sammanlagt 38 patienter vårdades inom intensivvården den 2 februari, medan antalet uppgick till sammanlagt 48 patienter för en vecka sedan. Under vecka 4 togs det in sammanlagt 38 nya covid-19-patienter till intensivvårdsavdelningar jämfört med 35-60 per vecka under de föregående två veckorna. Uppskattningsvis 23 procent av coronapatienterna på de övriga bäddavdelningarna inom den specialiserade sjukvården var på sjukhus huvudsakligen av någon annan orsak. När det gäller coronapatienterna på intensivvårdsavdelningarna var andelen 21 procent.Fram till den 2 februari har 87,4 procent av 18 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 84,7 procent åtminstone två vaccindoser och 55,3 procent tre vaccindoser. Under den senaste veckan (27.1–2.2) har vaccinationstäckningen för tredje dosen ökat med uppskattningsvis 3,9 procentenheter. Vaccinationstäckningen ökar nu en aning långsammare.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.En ny studie publicerad av Utrikespolitiska institutet (FIIA), VTT Teknologiska forskningscentralen Ab och ETLA Näringslivets forskningsinstitut undersöker riskerna och möjligheterna med geoekonomins frammarsch för EU och Finland.EU utformades med utgångspunkten att den ekonomiska politiken och säkerhetspolitiken bör förbli åtskilda, men befinner sig nu illa rustad för deras ökande konvergens.“Globala beroendeförhållanden och det globala handelssystemet har traditionellt setts som källor till fred och stabilitet”, säger en av författarna till studien Mikael Wigell, forskningsdirektör vid FIIA. “Men den för närvarande hårdnande stormaktstävlan hotar att utmana denna uppfattning.”Studien visar hur EU:s marknadsinriktade förhållningssätt till ekonomisk verksamhet utsätter det för risker som härstammar från andra stormakters geoekonomiska maktpolitik, vilket syns särskilt inom det teknologiska området.Som framgått av diskussionen kring 5G-teknologi vore det viktigt för Europa att uppdatera lägesbilden om dess strategiska ekonomiska och teknologiska beroenden. För nu har Europas konkurrenskraft minskat och dess strategiska beroende av Kina och USA ökat.“Globala ekonomiska beroendeförhållanden sågs tidigare generera positiva effekter, men numera ser vi även hur det kan leda till sårbarhet och föra med sig säkerhetsrisker. Riskbilden för europeiska företag har på senare tid förändrats markant på grund av den geoekonomiska maktpolitiken. I den här rapporten har vi försökt utveckla bättre sätt att identifiera och utvärdera dessa risker, men även möjligheterna”, säger Wigell.Inom ramen för den nya geoekonomiska kampen försöker EU nu även aktivt främja sin förmåga att definiera spelreglerna för den globala ekonomin. Enligt Wigell ställer det även krav på medlemsländerna.“Finland måste kunna utvärdera sin egen sårbarhet för geoekonomi för att kunna påverka och stöda EU’s ambition att bättre kunna hävda sig i det geoekonomiska spelet.”Publikationen är en del i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s inrikesministrar sammanträder till ett informellt möte av rådet för rättsliga och inrikes frågor i Lille i Frankrike den 3.2. På ministrarnas agenda står säkerheten vid Europas gränser och reformen av EU:s migrations- och asylpolitik. Vid mötet diskuteras också klimatförändringarnas konsekvenser för civilskyddet. Inga beslut fattas vid det informella ministermötet.Dagen före mötet ordnar EU:s ordförandeland Frankrike en övning som gäller cyberbrottslighet för ministrarna. Finland representeras både vid mötet och i övningen av inrikesminister Krista Mikkonen.Schengenområdets verksamhet utvecklas bland annat genom lagstiftningsändringarDet aktuella läget vid EU:s yttre gränser diskuterades i flera sammanhang förra sommaren och hösten. Gränsen mellan Finland och Ryssland är också Schengens yttre gräns, och därför är frågan särskilt viktig för Finland. Vid inrikesministrarnas möte diskuteras frågan i synnerhet med tanke på utvecklingen av Schengenområdet.– Kodexen om Schengengränserna bör utvecklas så att medlemsländerna ges effektiva, proportionerliga och flexiblare metoder att hantera föränderliga situationer såväl vid de yttre som vid de inre gränserna med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, säger minister Mikkonen.Som en del av Schengenpaketet lade kommissionen i december fram ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna. Syftet med förslaget är att utveckla regleringen om återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna samt olika samordningsmekanismer för störningar och krissituationer vid de inre och yttre gränserna.Kommissionen har också lagt fram ett förslag till ändring av Schengens utvärderingsmekanism för att ytterligare förbättra utvärderingarna av genomförandet av Schengenregelverket i medlemsstaterna.Även migrations- och asylpolitiken måste bedrivas på ett övergripande sätt inom EU och reformen av det gemensamma asylsystemet måste framskrida för att medlemsstaternas handlingsberedskap i alla migrationssituationer ska kunna förbättras och Schengenområdets störningsfria verksamhet stödjas.Frankrike föreslår ett nytt sätt att främja migrations- och asylreformenEU:s migrations- och asylreform, som inleddes hösten 2020, har framskridit långsamt i synnerhet när det gäller lagstiftningsarbetet. Ordföranden söker nu ett nytt sätt att gå vidare i arbetet. Enligt Frankrikes förslag är avsikten att framskrida stegvis och att i varje skede sträva efter att så väl som möjligt bemöta alla medlemsländers behov.Enligt Frankrikes övergripande färdplan ska man dels stärka åtgärderna för kontroll och registrering vid de yttre gränserna, dels stödja de medlemsländer som nu bär det största ansvaret för gränskontrollen och mottagandet av asylsökande. Också politikens yttre dimension är viktig för Frankrike, i synnerhet ett förbättrat samarbete i fråga om återresa med de viktigaste partnerländerna. Finland stöder ordförandens ansträngningar för att stegvis driva reformen vidare och på så sätt bygga upp förtroendet mellan medlemsländerna.Vid det informella inrikesministermötet förs den första diskussionen på ministernivå om Frankrikes förslag. Diskussionen utgör underlag för rådet för rättsliga och inrikes frågor i mars, där man redan vill nå politisk överenskommelse om de kommande stegen.Det europeiska samarbetet inom civilskydd bör ökasInrikesministrarna diskuterar vid sitt möte också klimatförändringarnas konsekvenser för civilskyddet. Finland anser att frågan är viktig och aktuell.– De risker som anknyter till klimatförändringarna respekterar inte gränser mellan länder. Vi måste öka det europeiska samarbetet för att vi bättre ska kunna förbereda oss på klimatförändringarnas konsekvenser och effektivt utveckla gemensam beredskap, säger Mikkonen.Finland stöder målet att förbättra och effektivisera EU:s beredskap att reagera på allvarliga, omfattande storolyckor och krissituationer. Förstärkt samarbete mellan sektorerna och ökad resiliens i samhället på europeisk nivå främjar också Finlands nationella beredskap. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen sammanträdde onsdagen den 2 februari för att ta del av en epidemiologisk lägesrapport, behandla uppdateringen av coronastrategierna och bedöma avvecklingen av restriktioner. Dessutom drog regeringen upp riktlinjer för den fortsatta beredningen av användningen av covidintyget som coronapass.Antalet coronafall är fortfarande högt i hela landet, men antalet fall som kräver intensivvård har klart minskat. I en del områden har denna epidemivåg eventuellt redan nått sin topp, och belastningen på social- och hälsovården har stabiliserats och börjat lätta. Epidemiläget varierar emellertid inom landet, och i en del områden kan läget ännu försämras.Det finns fortfarande många som är ovaccinerade och löper risk att smittas. En så hög vaccinationstäckning som möjligt är hörnstenen i bekämpningen av epidemin både nu och i framtiden.Restriktioner avvecklas stegvisRegeringen diskuterade avvecklingen av coronarestriktionerna. Restriktionerna bör avvecklas stegvis.Regeringen fastställde att begränsningarna av restaurangernas verksamhet lättas upp från och med den 14 februari. Restaurangerna ska avsluta sin servering senast klockan 23, och de får hålla öppet till klockan 00. Detta gäller både restauranger som i huvudsak serverar mat och restauranger som i huvudsak serverar alkohol. Om epidemiläget fortsätter att utvecklas i en gynnsam riktning och hälso- och sjukvårdens bärkraft inte är hotad, kan begränsningarna helt och hållet slopas för alla restaurangers del från och med den 1 mars.Regeringen rekommenderar att alla begränsningar som gäller antalet deltagare i kultur-, idrotts- och evenemangsbranschens offentliga tillställningar och i hobbyverksamhet avvecklas helt och hållet från och med den 14 februari.Social- och hälsovårdsministeriet utarbetar ett styrningsbrev om dessa rekommendationer till de behöriga myndigheterna i regionerna.Beredningen av användningen av covidintyget som coronapass fortsätter, ministerarbetsgruppen finslipar hybridstrateginRegeringen fick en lägesrapport om beredningen av användningen av covidintyget som coronapass. Regeringen beslutade att gå vidare med beredningen av lagstiftning som gäller utvidgad tillämpning och frivillig användning av covidintyget som coronapass, för att ha verktyget till hands om epidemiläget förvärras igen exempelvis till följd av en ny virusvariant.Coronapasset i sin nuvarande form förblir lagt på is också efter den 15 februari. Ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder fortsätter att diskutera detaljerna kring den fortsatta användningen av covidintyget som coronapass. Användningen av EU:s covidintyg vid resor fortsätter som normalt.Regeringen förde också en allmän diskussion om hybridstrategin för hantering av epidemin och om strategin för testning och spårning. Beredningen av uppdaterade coronastrategier fortsätter i ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland och Forest Holding Finland Ky har kommit överens om att inrätta ett naturskyddsområde vid Kivesvaara i Paltamo. Det nya skyddsområdets sammanlagda areal är cirka 225 hektar. Kivesvaara skyddshelhet utgör en av de värdefullaste skyddsområdeshelheterna i de lundrika trakterna i kedjan av skogsfjäll i Kajanaland.Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland och miljöministeriet
 
På området finns sedan gammalt drygt hundra hektar såväl privat som statligt ägda skyddsområden som omfattas av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. Det nu inrättade skyddsområdet förenar de åtskilda skyddsområdena till en skyddsområdeshelhet på cirka 350 hektar.”Under denna period har vi satsat historiskt mycket på naturvård, och resultaten börjar nu synas. Det är fantastiskt att i allt större utsträckning också kunna inkludera skogarna i norra Finland i naturvården. Det nu skyddade området vid Kivesvaara är betydande vad gäller naturvärden och areal. Skyddet av den biologiska mångfalden i Finland framskrider genom just sådana här projekt”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland förvärvar skyddsområden med det tilläggsanslag för 2020–2022 som miljöministeriet beviljat för anskaffning av naturskyddsområden i norra Finland. Anslaget kan användas inom hela Kajanalands område. Vid inrättandet av skyddsområden tillämpas de urvalskriterier som används inom ramen för METSO-programmet.”Med hjälp av det tilläggsanslag som miljöministeriet beviljat har man åstadkommit betydande kompletteringar i nätverket av naturskyddsområden i Kajanaland. Det finns ett stort utbud av goda objekt för frivilligt skydd i Kajanaland”, säger direktören för närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland, Sari Myllyoja, som är tacksam för att markägarna är så positivt inställda till skyddet.En mångsidig och representativ helhet av gamla skogarSkogarna inom naturskyddsområdet Kivesvaara-Keräsenvaara är huvudsakligen gamla grandominerade skogar i naturtillstånd eller i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd. Karakteristiskt för området är den steniga jordmånen med genomrinnande rännilar och bäckar och genomskärande ravinformationer samt de delvis öppna bergsområdena och blockfältena. Inom skyddsobjektet förekommer bland annat indikatorarter på gammal skog samt flera hotade växt- och djurarter. Skyddsbeslutet är viktigt också med tanke på skyddet av flygekorrar.Vesa Hyyryläinen, ordförande för Paltamon Luonto ry, är nöjd med naturorganisationens, ägarpartens och myndigheternas samarbete. “Vi är tacksamma över att vi fått vara med och främja det här ur naturskyddssynpunkt viktiga objektet. Naturorganisationens volontärer har under årens lopp inventerat området och kartläggningarna har resulterat i en stor mängd uppgifter om speciella arter som har kunnat utnyttjas vid fastställandet av områdets skyddsvärden”, berättar Hyyryläinen.
 
”Vi är verkligen glada över genomförandet av detta projekt och över samarbetet med närings-, trafik- och miljöcentralen. Det är viktigt för oss att det skogsbruk vi bedriver utöver ekonomisk lönsamhet också beaktar naturens många värden, och därför koncentrerar vi oss på att skydda i synnerhet större helheter när det gäller att främja mångfalden. Dessutom beaktar vi naturligtvis särdragen hos alla skogsbruksenheter som vi äger och sköter varje enhet individuellt”, berättar verkställande direktör Mikael Beck vid Conifer Consulting Oy. Forest Holding Finland I Ky (FHF I) är ett bolag som arbetar med Sjömanspensionskassans skogsinvesteringar. Bolaget förvaltas av det finländska bolaget Conifer Consulting Oy. Conifer Consulting ansvarar för förvaltningen av en skogsegendom på sammanlagt cirka 72 000 hektar för flera institutionella kunder. År 2019 skyddades omkring 190 hektar av FHF I:s marker vid Losonvaara i Sotkamo. I fjol vidtogs åtgärder för vård och restaurering på Losonvaara skyddsområde för att trygga den biologiska mångfalden.Kivesvaara-Keräsenvaara är ett viktigt såväl lokalt utflyktsmål som objekt för undervisning och forskning. Vandringsleden i Kivesvaara valdes till årets vandringsmål 2014. Ledens dragning utnyttjar på ett mångsidigt sätt områdets värdefulla naturobjekt. I fredningsbestämmelserna i beslutet om inrättande av naturskyddsområdet föreskrivs om förbjudna och tillåtna åtgärder på områdena. På skyddsområdet tillåts bland annat plockning av bär och svamp samt jakt i enlighet med jaktlagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudtemat vid mötet för kommittén för social trygghet den 31 januari 2022 var digitaliseringen av den sociala tryggheten på lång sikt. För att kunna lösa problemen med genomförandet av den sociala tryggheten krävs det en helhetsmässig planering där målen utgår från kundens behov och där lagstiftningen, verksamhetsmodellerna och informationssystemen utvecklas utgående från människans livssituation. Kommittén för social trygghet satte även upp ett mål om att de som verkställer den sociala tryggheten i framtiden ska kunna identifiera servicebehov och rikta tjänsterna genom att utnyttja datalager och dataanalys. I första hand ska socialskyddsförmåner dock beviljas på basis av stödtagarnas eget initiativ.  ”Nu bedömer de olika organisationerna kundernas livssituation främst ur sin egen synvinkel, vilket delvis beror på att organisationerna har olika mål. Aktörerna har olika dokumentmallar, informationsstrukturer, elektroniska tjänster och kundregister. De olika ställena samlar in uppgifter om samma kunder, och i värsta fall är uppgifterna motstridiga. För att genomföra digitaliseringen förutsätts det gemensamma mål och styrning. Det behövs nya bestämmelser och samordning för förvaltning, anvisningar, behandling av kunduppgifter, kunskapsunderlag och informationssystem. Målet för digitaliseringen bör vara en social trygghet som genuint utgår från människans livssituation”, konstaterar Markku Heinäsenaho, ordförande i expertgruppen som utreder komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitalisering.  Med tanke på att kunden ska få service av hög kvalitet är det av central betydelse att uppgifter mellan olika organisationer överförs smidigt. Enhetlig och kvalitativ hantering av informationsmaterial hos myndigheterna främjar god förvaltning. Lagstiftningen tillåter inte myndigheterna obegränsat tillträde till en annan myndighets datalager och informationsmaterial som finns i dem. ”I framtiden har kanske alla en digital identitet eller portfölj som kan användas för olika myndighetstjänster. EU-bestämmelserna och den nationella lagstiftningen revideras för närvarande bland annat när det gäller beslutsfattandet och nyttjandet av artificiell intelligens.  En av de viktigaste frågorna är hurdana bestämmelser det behövs om hanteringen av kunduppgifter, säger jurist och förvaltningssektionens sekreterare Teija Hautera vid sitt anförande om informationshanteringen och dataskyddet. Kommittén för social trygghet diskuterade också skillnaderna i det digitala kunnandet och attityderna till teknik hos olika människor och hur livssituationen eller till exempel sjukdom inverkar på förmågan eller viljan att använda elektroniska tjänster. Många deltagare framförde vikten av att få personlig rådgivning vid behov.  ”Syftet med digitaliseringen är inte att diskriminera någon, utan alla som vill ska kunna använda digitala tjänster. I bästa fall kan också resurserna då användas effektivare”, konstaterar Markku Heinäsenaho.  Beredningen fortsätter med tre teman:  Genomförandet av den sociala tryggheten och helhetsplaneringen av informationshanteringenProaktiv styrning och rådgivning samt föregripande riktande av resurserElektroniska tjänster som tillhandahålls utgående från människans livssituationExpertgruppen som utreder komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitalisering (på finska)Barn och familjer i reformen av den sociala trygghetenI kommittén för social trygghet diskuterade man kort också hur barn och familjer ska beaktas i reformen av den sociala tryggheten. Arbetet i arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer inleds den 1 februari 2022. Arbetsgruppen ska utreda helheten av förmånerna för barn och familjer, inklusive tjänsterna och lagstiftningen om underhåll för barn, samt förse kommittén med information om de centrala reformbehoven och ge den förslag om möjliga lösningar.  Samtidigt genomförs projektet för barns delaktighet i reformen av den sociala tryggheten, där syftet är att producera information för barn om reformen och höra och ta med barn vid beredningen av reformen. Arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer (på finska)Kommittén för social trygghet har fått en lägesrapport om de olika alternativen för ordnandet av den sociala tryggheten, såsom basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto samt en sammanslagning av grundskyddsförmåner och ett orsaksbaserat system. Man har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda detta. Arbetet inleddes i december 2021. Alternativen behandlas vid kommitténs arbetsmöte den 14 februari 2022. Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten (på finska)Kommittén diskuterade också arbetsplanen för våren 2022 och strukturen på det mellanbetänkande som ska publiceras 2023 (se bilaga 3, kommitténs diapresentation). Kommitténs preliminära arbetsplan våren 2022: 
Arbetsmöte 14.2.2022    Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala trygghetenFörsök med negativ inkomstskattStöd för boende, bostadspolitiken, individanpassat bostadsstödAnsöknings- och betalningstiderMöte 21.3.2022    FlitfällorAndra länders reformer av systemen för förmåner på grund av arbetsoförmågaBoende och arbete som grund för den sociala tryggheten, den internationella rörlighetenElonkehä, informationspaketet om klimatförändringen och den sociala tryggheten (program i Rådet för strategisk forskning)Arbetsmöte 25.4.2022    Samordningen av tjänster och förmåner (utkomstskydd för arbetslösa, förmåner på grund av arbetsoförmåga, utkomststödArbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala trygghetenMöte 23.5.2022    Kontinuerligt lärande och kompetensutvecklingUtkomststödet som ett komplement till grundskyddetFörsök med negativ inkomstskattMöte 6.6.2022    Utkomstskydd för arbetslösa (stöd för partiellt arbete, företagande)Problem i förmåns- och servicestigarMötesmaterial 31.1.2022: MöteskallelseBilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (29.11.2021)Bilaga 2 Promemoria: Digitaliseringens möjligheter inom den sociala tryggheten på lång sikt Bilaga 3 Diapresentation

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet arbetar just nu med att ta fram en klimatplan för markanvändningssektorn. Planen ska innehålla sätt som hjälper att minska klimatutsläppen från jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kollagren. Planen ska sändas på remiss vid månadsskiftet mars-april.Med markanvändningssektorn avses jordbruksmark, skogsbruk och annan markanvändning. För markanvändningssektorn arbetas fram en klimatplan som bidrar till att uppnå regeringsprogrammets mål att Finland ska vara klimatneutralt senast 2035. Målet med klimatplanen är att nå en klimateffekt på sammanlagt minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter.“Planen samlar ihop den information vi redan har om effektfulla klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och ger en fingervisning om vad vi borde göra i framtiden för att vi ska uppnå klimatneutralitetsmålet och bidra till den övergripande hållbarheten”, säger arbetsgruppens ordförande, konsultativa tjänstemannen Jaana Kaipainen vid jord- och skogsbruksministeriet.Utöver bedömningen av åtgärdernas konsekvenser för miljön och den biologiska mångfalden innehåller planen en bedömning av åtgärdernas sociala och ekonomiska konsekvenser. I planen behandlas också de föreslagna åtgärdernas godtagbarhet och rättvisa genomförande.Planen bygger på ett brett faktaunderlagGrunden för klimatplanen består bland annat av beredningsmaterialet för klimat- och energistrategin och klimatplanen på medellång sikt samt av den speciellt breda samlade helheten åtgärder inom markanvändningssektorn Fånga kolet. Klimatplanen är en fortsättning på det arbete som man sedan våren 2020 gjort i Fånga kolet-projekten finansierade av jord- och skogsbruksministeriet.“Till helheten Fånga kolet hör över 80 forsknings-, innovations-, utvecklings- och informationsprojekt. Dessa tvärvetenskapliga och tvärsektoriella projekt tar fram ny information om jord- och skogsbrukets och den övriga markanvändningens konsekvenser för klimatet och skapar bästa praxis för att stödja lantbruksföretagare, skogsägare och andra som beslutar om markanvändningen när det gäller att utveckla och genomföra klimatåtgärder”, säger Reetta Sorsa, ledande sakkunnig, samordnare för Fånga kolet. Projekten genomförs i nära samarbete mellan olika aktörer. Förutom forskare, styrnings- och rådgivningsmyndigheter medverkar också företag, skogsägare och lantbruksföretagare i arbetet. En av dem är mjölkbonden Jouni Simola. På hans marker ligger ett försöksfält som hör till projektet Turvepeltojen hiilipäästöt kuriin innovatiivisella vesienhallinnalla (minskade koldioxidutsläpp från torvåkrar genom innovativ vattenhantering).Målet för Naturresursinstitutets, Uleåborgs universitets, Lantmäteriverkets och Täckdikningsföreningens forsknings- och innovationsprogram är att minska koldioxidutsläppen från torvåkrar med hjälp av olika vattenhanteringssystem såsom reglerbar dränering och underbevattning.  “Det finns många torvåkrar i Finland så att ur klimatsynpunkt är det viktigt att få information om vilka konsekvenser reglerbar dränering kan ha. Samtidigt kan vi se till att få en lyckad skörd”, säger Simola.När planen tas fram beaktas också förenligheten med jordbrukets koldioxidprogram.    Planarbetet sker tillsammans med intressegrupperTill stöd för beredningen av klimatplanen ordnades på hösten sju distansdialoger för olika målgrupper i olika regioner. Sammanfattningarna av dialogen finns att få på klimatplanens webbplats.I februari-mars kommer det att ordnas ytterligare interaktiva diskussionsmöten. I mötena deltar företrädare för bland annat ungdomar, skogsägare, lantbruksföretagare, myndigheter, samer och forskare.“För att nå de ambitiösa klimatmålen, krävs det att markanvändningssektorns klimatåtgärder genomförs även på gräsrotsnivå. Därför är det väldigt viktigt att vi utöver den information som Fånga kolet-projekten ger, får in intressegruppernas synpunkter på effektfulla åtgärder. Det som också är viktigt är att varje markägare hittar sig lämpliga klimatgärningar i klimatplanen och olika sätt att genomföra dem”, säger Kaipainen.Klimatplanen som är planerad att bli klar i mars sänds på remiss i mars-april. Planen lämnas till riksdagen i form av statsrådets redogörelse.Klimatplanen för markanvändningssektornEn plan om klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och statsminister Sanna Marin träffas i Helsingfors torsdagen den 3 februari.Statsminister Marin och ordförande von der Leyen ska diskutera aktuella EU-frågor, bland annat säkerhetsläget i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas ministrar som ansvarar för jämställdhetsfrågor diskuterade genomförandet av arbetslivsprioriteringarna i EU:s jämställdhetsstrategi vid en högnivåkonferens måndagen den 31 januari. Finlands representerades vid mötet av Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Temat för konferensen var kvinnors ekonomiska självständighet som främjare av jämställdhet. Diskussionerna fokuserade särskilt på avskaffande av könsstereotyper, jämställdhet i arbetslivet, balans mellan arbete och privatliv, satsningar på digital utbildning samt kvinnors företagande. Konferensen sammankallades av Frankrike och är en del av landets ordförandeskap i Europeiska unionens råd.Minister Blomqvist konstaterade att kvinnors ekonomiska självständighet och undanröjandet av hinder för ekonomisk självständighet är avgörande när det gäller att uppnå jämställdhet inom alla livsområden: ”Vi måste öka våra ansträngningar för att säkerställa kvinnors fulla och lika deltagande i arbetslivet.”Blomqvist betonade bland annat en jämställd fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män, avskaffande av könssegregationen i arbetslivet och avlägsnande av löneskillnaden mellan kvinnor och män. ”Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande ett konstant jämställdhetsproblem i de europeiska samhällena. För att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män behövs konkreta åtgärder, såsom ökad lönetransparens. Vi välkomnar den enighet om förslaget till direktiv om lönetransparens som nåddes i rådet.””Dessutom bör det beaktas att arbetslivet förändras, i synnerhet i och med digitaliseringen. Detta medför nya utmaningar för främjandet av jämställdheten mellan könen. Vi måste analysera digitaliseringens könsrelaterade konsekvenser i arbetslivet och inkludera ett genusperspektiv i vår digitaliseringspolitik både på EU-nivå och i medlemsstaterna”, konstaterade Blomqvist.I konferensen, som ordnades som ett videomöte, deltog också jämställdhetskommissionär Helena Dalli och Carlien Scheele, direktör för Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE.

Källa: Valtioneuvosto.fi