NordenBladet — Kommunens uppgift kan inte bara vara att klara sig utan kommunerna måste ha förmåga att tåla motgångar, kapacitet för långsiktig utveckling och styrka att leda hållbar utveckling, konstateras det i slutrapporten om det kommunpolitiska framtidsarbetet, som publicerades den 4 februari 2022. I rapporten efterlyses också en gemensam nationell framtidsvision och långsiktig politik i stället för ständiga ändringar och reformer under varje regeringsperiod.“Arbetsgruppen som berett åtgärdsalternativen för den kommunpolitiska helheten har gjort ett omfattande och grundligt arbete. Jag anser att rapportens slutsatser om behovet av en parlamentarisk diskussion om kommuner och kommunalpolitik är viktiga. Kommunpolitiken är ett omfattande politikområde där alla partier agerar och medverkar. Jag kommer att främja en parlamentarisk diskussion om kommunpolitiken redan i vår”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Kommunernas framtida uppgifter kommer i synnerhet att fokusera på att främja kompetens, kultur och livskraft samt på att utveckla livsmiljön, demokratin och det lokala. Även om det är motiverat att försöka kontrollera kommunernas differentieringsutveckling, kommer det att ske differentiering även i fortsättningen till följd av den demografiska utvecklingen och migrationen.Olika kommuner behöver delvis olika lösningar för att trygga sina verksamhetsförutsättningar. Städerna har en stor betydelse när det gäller att skapa tillväxtförutsättningar och lösa hållbarhetsutmaningarna, och de bör stärkas. Kommuner som förlorar befolkning kan å andra sidan förnya sig genom smart anpassning. Alla kommuner måste satsa på hållbart ledarskap. Kommunernas finansieringssystem måste reformeras utifrån forskningsinformationSocial- och hälsovårdsreformen förändrar kommunernas inkomststrukturer i hög grad. Reformen av kommunernas finansieringssystem bör inte påskyndas efter reformen, utan vi måste noggrant följa upp hur finansieringssystemet fungerar. Dessutom bör reformbehoven och funktionaliteten hos enskilda delar i finansieringssystemet bedömas utifrån forskningsrön. Alla problem i kommunerna kan inte enbart lösas genom en reform av statsandelssystemet om differentieringsutvecklingen fortsätter. Kommunernas skattesystem bör för sin del hellre finjusteras på ett kontrollerat sätt än reformeras totalt.Med tanke på kommunernas finansiella balans bör man dessutom fästa uppmärksamhet vid att kommunernas uppgifter och skyldigheter är dimensionerade på ett hållbart sätt. Om uppgifterna och skyldigheterna utökas, bör man vid konsekvensbedömningen och verkställigheten fästa särskild uppmärksamhet vid arbetskraftens tillräcklighet och konsekvenserna för olika kommuner och kommungrupper.Kommunerna behöver arbetsro och stabilitet efter en historiskt omfattande reform. De stora förändringar som medförs av social- och hälsovårdsreformen och den reform av arbets- och näringstjänsterna som är under beredning kräver tid och resurser i kommunerna, regionerna och hos staten. Man måste satsa på välfungerande kontakter mellan kommunerna och välfärdsområdena och på att utveckla parallella incitament.Det måste finnas en nationell övergripande uppfattning om kommunernas framtida utveckling Det konstaterades i samband med arbetet att man behöver en gemensam framtidsvision och långsiktig politik i stället för varierande förändringar under varje regeringsperiod. Den statliga styrningen av kommunerna bör vara enhetligare och mer strategisk än tidigare. I kommunpolitiken bör man också i högre grad än tidigare beakta långsiktiga effekter och generationsöverskridande perspektiv.Kommunpolitiken behöver en tydligare gemensam och övergripande framtidsvision än för närvarande. Utan detta finns det en risk för att det inom olika förvaltningsområden fattas beslut som påverkar kommunerna och som var och en i varierande grad leder mot olika utvecklingsförlopp. Spänningen mellan en åtstramning av sektorslagstiftningen och den kommunala självstyrelsen beror i hög grad på den splittrade kommunstrukturen och det överstora antalet kommuner med sårbara resurser. Det kommunpolitiska arbetet inkluderade bland annat identifiering av svårigheterna med att utveckla kommunstrukturen och skissering av alternativa sätt att skapa hållbarare kommuner. Man presenterade sådana eventuella scenarier för framtidens kommunpolitik som kräver egna bakgrundsförutsättningar för att förverkligas. Scenarierna har anknytning till kommunernas handlingsfrihet och ansvar, noggrannare förutsättningar att ordna tjänster samt stegvis differentiering av kommunerna.  Varje scenario har sina egna goda och dåliga sidor.Beslutet om att inleda kommunernas framtidsarbete fattades vid budgetmanglingen hösten 2020. Uppdraget var att bereda flera alternativa kommunpolitiska åtgärdshelheter för det politiska beslutsfattandet. Målet med arbetet är att skapa en sådan kommunpolitik att kommunerna också i framtiden har goda förutsättningar att ordna tjänster, främja invånarnas välfärd och säkerställa en hållbar grund för den kommunala ekonomin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades i Helsingfors torsdagen den 3 februari för att diskutera aktuella EU-ärenden. Under sitt besök träffade von der Leyen också republikens president Sauli Niinistö.Ett centralt ämne i statsminister Marins och ordförande von der Leyens diskussion var säkerhetsläget i Europa. Europeiska unionen stöder Ukrainas suveränitet och landets okränkbara gränser. Ytterligare militära handlingar riktade mot Ukraina skulle få långtgående konsekvenser och ett högt pris. Under diskussionen tog statsministern och kommissionens ordförande upp de åtgärder med vilka EU, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser, kan förbereda sig på olika utvecklingsförlopp. Finlands stöder EU:s samstämmiga budskap och gemensamma insatser. ”Nu behövs det dialog och diplomati, och framför allt handlingar av Ryssland för att minska de militära spänningarna”, sade statsminister Marin efter mötet. Statsminister Marin och ordförande von der Leyen diskuterade också ärenden som kommer att tas upp vid Europeiska rådets kommande möten, till exempel initiativ gällande skogar och skogsbruk, taxonomin för hållbara investeringar och hur vintersjöfarten ska beaktas i aktuella lagförslag. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning om kirurgisk kastrering av grisar som ministeriet beställt är nu klar. Utredningen har tagits fram av professor Mari Heinonen från Helsingfors universitet.Galtar som ska bli slaktsvin kastreras i Finland och ute i världen i syfte att undvika galtlukt i köttet. Enligt utredningen är det möjligt att sluta med kirurgisk kastrering, men det kräver noggrann beredning och ytterligare undersökningar. Alternativen till kirurgisk kastrering, såsom att inte kastrera alls eller att vaccinera grisarna mot könsmognad och på så sätt undvika galtlukt (immunokastrering), kräver stora förändringar i verksamheten och ökar kostnaderna både för svinhus och för slakterier särskilt under övergångsperioden. Grisköttsproduktionen befinner sig i ett svårt läge med tanke på dagens ekonomiska situation och näringen är i behov av statligt stöd för ändringarna. Slakterierna måste ändra sina rutiner för att kunna säkra att köttet som konsumenterna köper är fritt från galtlukt. Att föda upp okastrerade galtar kräver också ändringar i djurens utfodring och uppfödning på gårdsnivå. Att sluta med kirurgisk kastrering behöver en lång övergångsperiod, det vill säga 10-15 år.För att grisarna ska få bättre smärtlindring föreslår utredningen att man under övergångsperioden i samband med kastreringen använder både smärtlindring och lokalbedövning som producenten själv ska utföra och som är obligatorisk. Detta förutsätter att producenterna måste få utbildning och att lagstiftningen om veterinärmedicinska läkemedel ändras.Utredningens resultat ska beaktas vid beredningen av lagen om djurs välbefinnande. Ministeriet sammankallar berörda aktörer från lagprojektets styrgrupp och företrädare för näringen för att diskutera resultaten av utredningen och skapa stegmärken för en ny grisköttproduktion för grisarnas bästa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 till riksdagen torsdagen den 3 februari. Tilläggsbudgeten svarar på de direkta och nödvändiga behov som föranleds av coronavirusläget och tryggar arbetet med att bereda inledandet av välfärdsområdenas verksamhet.I tilläggsbudgetpropositionen föreslås anslag bland annat för de ersättningar som betalas till företag, till sammanslutningar inom kultursektorn och till  motions- och idrottsbranschen med anledning av de restriktioner som införts i det försämrade coronavirusläget. Anslag föreslås också för andra nödvändiga utgiftsbehov som föranleds av coronavirusläget. Anslagsökningen i tilläggsbudgetpropositionen för 2022 är 547 miljoner euro, vilket ökar statens behov av nettoupplåning med ett motsvarande belopp.Kompensation för direkta och nödvändiga kostnader till följd av restriktioner i samband med coronaviruslägetCoronavirusläget har försämrats betydligt till följd av den mycket smittsamma omikronvarianten. I december 2021 tog regeringen i bruk den så kallade nödbromsmekanismen och införde nya restriktioner.Med anledning av restriktionerna föreslås en anslagsökning på sammanlagt 200 miljoner euro för ersättningar för stängning och för verkställande av den sjätte omgången av kostnadsstöd för företag. Avsikten är att med hjälp av ersättningarna för stängning ersätta kostnader till sådana företag vars lokaler har stängts med stöd av lag och myndighetsbeslut. Kostnadsstödet å sin sida ersätter kostnaderna för de företag som är föremål för restriktioner antingen direkt eller via sina huvudsakliga kunder.För undervisnings- och kulturministeriet föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt cirka 28 miljoner euro för coronaunderstöd som betalas till kultur- och konstinstitutioner och till sammanslutningar inom kultursektorn. Vid beviljandet av understöd beaktas hur restriktionerna har riktats till olika aktörer, hur de har inverkat på aktörernas verksamhet och hur länge de har varat.För Centret för konstfrämjande föreslås ett tilläggsanslag på cirka 34 miljoner euro till individer, ensamföretagare och firmor inom konst- och kultursektorn, för att minska effekterna av coronavirusläget med beaktande av den tidsperiod då verksamheten har omfattats av restriktioner.  Målet har varit att rikta de coronastöd som är nödvändiga på grund av restriktionerna så att de så väl som möjligt motsvarar det stödbehov som restriktionerna har gett upphov till. Med tanke på eventuella framtida exceptionella situationer utreds dock möjligheten att genomföra ett stödsystem som kompenserar yrkespersoner inom kulturbranschen för inkomstbortfall och som baserar sig på inkomstöverföringar.Det föreslås ett tilläggsanslag på 5,5 miljoner euro för att stödja motions- och idrottsevenemang och för att trygga verksamheten i de högsta serierna.För betalning av arbetslöshetsförmån även under självrisktiden och för förlängning av företagares rätt till arbetsmarknadsstöd för tiden 1 januari–28 februari 2022 föreslås det ett tilläggsanslag på sammanlagt cirka 30 miljoner euro.Medan ändringarna är i kraft inleds arbetslösheten inte längre med fem självriskdagar, utan arbetslöshetsförmån kan betalas från och med den första dagen som arbetslös. En person som har varit sysselsatt på heltid i företagsverksamhet har i regel rätt till arbetslöshetsförmån om hela företagsverksamheten upphör. Under pandemin har man tillfälligt avvikit från denna förutsättning, och nu gäller undantaget igen. De lagändringar som gäller detta är redan i kraft.För kostnaderna för de temporära ändringar som föreslås i villkoren för beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom föreslås ett tilläggsanslag på 1 miljon euro. Kostnadseffekterna av ändringarna beräknas uppgå till sammanlagt cirka 20 miljoner euro, varav största delen finansieras med arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas försäkringspremier.Enligt ändringen ska den insjuknade ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom när det på ett tillförlitligt sätt har konstaterats att han eller hon har covid-19-smitta och på grund av detta är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. Ett tillförlitligt intyg kan utfärdas exempelvis av en företagsläkare. För närvarande är en förutsättning för att dagpenning vid smittsam sjukdom ska beviljas att personen har förordnats att hållas isolerad eller i karantän. En proposition med lagförslag om detta har redan lämnats till riksdagen.För beredskap för anskaffning av nya covid-19-vacciner och eventuella boosterdoser föreslås ett tilläggsanslag på 70,5 miljoner euro. I syfte att främja hälsosäkerheten i skolor och läroanstalter föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för anskaffning och distribution av självtester för covid-19. För beredskap för anskaffning av läkemedel mot covid-19 föreslås 14 miljoner euro.Regeringen har fastställt att de ersättningar till följd av coronavirusläget som betalas till aktörerna för den tid som offentligrättsliga restriktioner är i kraft samt de temporära ändringar som gäller utkomstskyddet för arbetslösa ska täckas som utgifter utanför ramen 2022, liksom även utgifterna till följd av myndigheternas restriktioner och verkställigheten av ersättningar till följd av restriktionerna. I enlighet med regeringens tidigare riktlinjer kommer de direkta kostnader för hälsosäkerheten som hänför sig till pandemin att täckas som utgifter utanför ramen åren 2022 och 2023.Bedömning av andra åtgärder i samband med coronaviruslägetSå som ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder redan tidigare fastställt kommer behovet av anslag för de ersättningar som betalas till kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland för de direkta coronavirusrelaterade kostnaderna inom social- och hälsovården 2022 (bl.a. för testning, vaccinering och vård) att bedömas inför den tilläggsbudgetproposition som ska lämnas till riksdagen i maj. Arbetet med att bereda en modell för verksamheter som ska få ersättning och för verksamhetsspecifika ersättningar 2022 pågår. Inför den tilläggsbudgetproposition som ska lämnas i maj bedöms också användningen och effekterna av de tidigare fastställda tilläggsanslagen för att stödja barn och unga. Utifrån bedömningen bereds nödvändiga nya förslag för att avhjälpa inlärningsunderskottet och för att på annat sätt stödja barn och unga i syfte att lindra konsekvenserna av coronavirusepidemin. Detaljerna granskas utifrån nuvarande och vårens kommande behov och även med beaktande av tidigare åtgärder. Dessutom utreds det om stödet till den offentliga persontrafiken och till last- och passagerarfartygsrederierna är tillräckligt för att trygga bland annat de förbindelser som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen. Även ersättningarna för de direkta kostnader som coronavirusläget medför för myndigheterna beaktas i den tilläggsbudgetproposition som ska lämnas i maj.Beredningen av välfärdsområdena tryggasFör IKT-ändringskostnader i samband med social- och hälsovårdsreformen, för övrig finansiering av välfärdsområdenas beredning och för kostnader för stödjande av fullmäktigegruppernas verksamhet anvisas ett tilläggsanslag på 155,7 miljoner euro. Det är dels fråga om tidigareläggning av den finansiering av IKT-ändringskostnaderna som reserverats för 2023. Genom denna finansieringslösning tryggas ett systematiskt arbete med att bereda inledandet av välfärdsområdenas (inkl. HUS-sammanslutningen och Helsingfors) verksamhet och en trygg överföring av organiseringsansvaret vid ingången av 2023. Det föreslås att 5,7 miljoner euro av tilläggsanslaget anvisas för kostnader för stödjande av fullmäktigegruppernas verksamhet.Efter att tilläggsbudgetpropositionen har lämnats till riksdagen bereds det under ledning av finansministeriet uppdaterade bestämningsgrunder för finansieringen, så att man så snabbt som möjligt efter riksdagens beslut om tilläggsbudgeten  kan betala ut medel i synnerhet till de områden som har nödvändiga och brådskande behov av finansiering av IKT-ändringskostnaderna. I anslutning till detta bereds det snabbt en proposition med förslag till ändring av statsrådets förordning (664/2021).Innan planen för de offentliga finanserna för 2023–2026 färdigställs i april och den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 lämnas till riksdagen i maj kommer det att göras en mer omfattande bedömning av IKT-ändringskostnaderna som helhet och av tidpunkten för finansieringsbehoven med beaktande av bland annat de tidigare allokeringarna för 2024–2025 i planen för de offentliga finanserna för 2022−2025, tilläggsfinansieringen i den första tilläggsbudgetpropositionen och eventuella andra instrument.Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionenPå grund av jordbrukets plötsligt försämrade lönsamhets- och likviditetsläge föreslås det att ett anslag på 8 miljoner euro överförs till gårdsbrukets utvecklingsfond. Med anslaget bereder man sig på ett ökat borgensansvar för nya statsborgen och för de borgensförluster som detta eventuellt orsakar.Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen
Med beaktande av ökningen av anslagen med 547 miljoner euro ökar den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 behovet av statens nettoupplåning med ett motsvarande belopp.Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 7,6 miljarder euro 2022. Statsskulden beräknas vid utgången av 2022 uppgå till cirka 136 miljarder euro, vilket är cirka 52 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Definitionen av icke mervärdesskatteskyldiga utbildningstjänster preciseras i syfte att förbättra konkurrensneutraliteten.Även utbildning som motsvarar icke mervärdesskatteskyldig utbildningstjänst och som ordnas eller understöds med stöd av lagstiftningen i en annan EU-medlemsstat, och som inte konkurrerar med skatteskyldig utbildning som säljs i Finland, utan konkurrerar med skattefri utbildning, ska betraktas som icke mervärdesskatteskyldig utbildningstjänst. Detta tillägg fogas till definitionen med tanke på mycket exceptionella situationer.Syftet med lagändringen är att förbättra förverkligandet av neutralitetsprincipen enligt EU-rätten. Ett särskilt mål med ändringen är att lösa den nuvarande icke-neutrala situationen i fråga om Master of Business Administration (MBA) – utbildningsprogram. Utländska utbildningsarrangörer kommer efter reformen inte längre att ha en förmånligare mervärdesskatteställning än finländska utbildningsarrangörer. Lagen avses träda i kraft den 1 maj 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att skattefria butiker vid en flygplats i framtiden ska kunna sälja produkter till momspris och punktskattepliktigt pris även till passagerare som reser inom Finland eller anländer till Finland.För närvarande är skattepliktig försäljning från flygplatsbutiker tillåten endast för dem som reser till andra EU-medlemsstater. Ändringen underlättar inköp för resande inom Finland och resande till Finland genom att i stor utsträckning göra det möjligt för dem att göra inköp på samma sätt som för andra resande inom EU.Försäljningen till resenärer som reser utanför EU ska liksom för närvarande vara skattefri.
Lagarna träder i kraft så fort som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utsett Informationscentret för arkitektur Archinfo till kontaktpunkt för Det nya europeiska Bauhausinitiativet. Kontaktpunkten deltar i ett nätverk för informationsutbyte och erfarenhetsutbyte som omfattar hela EU samt informerar nationellt om möjligheterna att delta i och finansiera initiativet.På kommissionens begäran har det utsetts en kontaktpunkt för varje EU-medlemsstat. Undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet stöder kontaktpunkten i den nationella samordningen av initiativet.Europeiska kommissionens nya europeiska Bauhausinitiativ skapar nya möjligheter till samarbete och finansiering inom arkitektur, byggande, formgivning, mode och tjänster. Det initiativ som kommissionen inledde 2020 genomför EU:s program för grön utveckling och skapar estetiska, hållbara och inkluderande lösningar och projekt för att leva och bo.Finansiering från flera EU-programDet nya europeiska Bauhausinitiativet befinner sig i en genomförandefas som sträcker sig fram till 2023. Under åren 2021–2022 beviljas cirka 85 miljoner euro i finansiering från olika EU-program till olika projekt i samband med initiativet. Det nya europeiska Bauhausinitiativet inkluderas också i prioriteringarna i många EU-program som saknar finansiering som fastställts på förhand. Kommissionen uppmanar dessutom medlemsstaterna att stödja initiativet i sina nationella strategier och i sin finansiering.I samband med den ansökningsomgång för programmet Horisont Europa som avslutas i april finansieras utvecklandet av innovativa lösningar inom arkitektur och planering. Just nu kan man ansöka om finansiering bland annat inom programmet Erasmus+: Genom sammanslutningar för innovation stöds det strategiska samarbetet mellan högskoleutbildningen, yrkesutbildningen och företagen. I ansökningsomgången European Youth Together 2020 stöds internationellt partnerskap mellan olika ungdomsorganisationer.Den 16 februari 2022 klockan 9–11 ordnas ett webbseminarium på finska om ansökan om finansiering för Bauhaus. På webbseminariet ges information om ansökningstider och villkor för olika finansieringskanaler. Anmäl dig här: EU-finansieringsrådgivnings infodag om finansieringsmöjligheter gällande ett Nytt Europeiskt Bauhaus (på finska).Ansök om New European Bauhus-prisetDet nya europeiska Bauhausinitiativet söker projekt och idéer som kan tilldelas pris. Projekten och idéerna ska främja en hållbar och inkluderande byggnadskultur. Vinnarna får ett pris på högst 30 000 euro samt kommunikationsstöd. Utöver befintliga projekt belönas även unga förmågor. Den övre åldersgränsen för priset New European Bauhaus Rising Star för unga förmågor är 30 år. Ansökningstiden pågår just nu och går ut den 28 februari.De nordiska länderna genomför Det nya europeiska Bauhausinitiativet gemensamt
Nordiska ministerrådet håller på att bereda ett gemensamt nordiskt Bauhaus-program. De nordiska ministrar som ansvarar för boende och byggande beslutade i slutet av 2021 att stödja ett gemensamt program för koldioxidsnålt byggande och cirkulär ekonomi. Just nu förs förhandlingar om detta med Europeiska kommissionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den utbildningsmässiga jämlikheten och likabehandlingen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska stärkas genom att det statliga specialunderstödet för första gången skrivs in i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.En proposition som gäller finansieringen för positiv särbehandling är för närvarande på remiss. Syftet med propositionen är att minska de effekter den ökande ojämlikheten i samhället har på jämlikheten i utbildningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde idag, den 3 februari, vicehäradshövding Jukka Maarianvaara till jämställdhetsombudsman för en andra femårsperiod från och med den 18 april 2022.Jukka Maarianvaara har varit jämställdhetsombudsman sedan 2017 och är grundligt insatt i tjänstens område. Maarianvaara har tidigare arbetat som intressebevakningsdirektör för social- och hälsovårdens fackorganisation Tehy rf. och som organisationens förhandlingschef och jurist. Jämställdhetsombudsmannen arbetar för att främja jämställdhet och förhindra diskriminering. Ombudsmannen har till uppgift att övervaka att jämställdhetslagen följs och i synnerhet att förbuden mot diskriminering iakttas. Jämställdhetsombudsmannen, som finns i anslutning till Justitieministeriet, är självständig och oberoende i sitt uppdrag.Jämställdhetsombudsmannens tjänst utlystes eftersom den innevarande femårsperioden löper ut. Tjänsten söktes av fyra personer.Ytterligare upplysningar:
Johanna Suurpää, avdelningschef, tfn 0295 150 534, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att Kommunernas garanticentral ska kunna bevilja Kommunfinans Abp, som finansierar kommunerna, garantier för sådan medelsanskaffning som kan användas för lån som beviljas välfärdsområdena. Kommunfinans kan alltså i fortsättningen således tillhandahålla sina finansieringstjänster utöver kommunerna även till välfärdsområdena. Regeringen överlämnade den 3 februari 2022 riksdagen en proposition med förslag till ändring av lagen om Kommunernas garanticentral.Kommunfinans Abp ska enligt ändringen ha möjlighet att bevilja finansiering till välfärdsområden och välfärdssammanslutningar, till sammanslutningar som de äger eller har bestämmanderätt över och till deras affärsverk på samma sätt som bolaget idag får bevilja finansiering till kommuner och samkommuner, sammanslutningar som de äger eller har bestämmanderätt över och till deras affärsverk. Detta är motiverat eftersom kommunernas och samkommunernas nuvarande organiseringsansvar för uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna. 
 
Kommunfinans Abp är ett viktigt kreditinstitut som finansierar kommunsektorn. Lagändringen tvingar inte Kommunfinans att utvidga sin utlåning till välfärdsområdena utan enbart möjliggör det. Det egentliga beslutet om att finansiering som beviljas av Kommunfinans Abp ska utvidgas till att omfatta välfärdsområdenas verksamhet fattas alltid av Kommunernas garanticentral och Kommunfinans Abp.
 
”Kommunfinans och Kommunernas garanticentral har redan länge haft en betydande roll i finansieringen av investeringar i social- och hälsovårdstjänster som ordnas av kommunerna. Därför är det naturligt att deras roll kvarstår också när dessa servicehelheter överförs till välfärdsområdena”, säger kommunminister Sirpa Paatero. ”Finansinspektionens beslut om att välfärdsområdenas lån placeras i nollriskklassen och att finansiering från Kommunfinans ska utvidgas till att omfatta välfärdsområdena säkerställer välfärdsområdets möjligheter att få finansiering på förmånliga villkor i alla marknadssituationer. Detta minskar också de låneskötselutgifter som välfärdsområdena och i sista hand staten hamnar att betala”, fortsätter ministern. 
 
Lagändringen avses träda i kraft den 1 maj 2022.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi