I tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt tillämpas en bred definition på begreppen landskap och landskapsprojekt, och de kandidater som nomineras får gärna representera olika slag av projekt som genomförts under de senaste åren. Såväl traditionella som nya synvinklar på landskap välkomnas. Projekten kan hänföra sig till natur- eller kulturlandskap, landsbygd eller stad. Områdena kan utgöra värdefulla landskap eller kulturmiljöer, men tävlingen riktar sig också till projekt kring vardagsmiljöer och restaurering av landskap som försämrats.

Tävlingsbidragen ska lämnas in till miljöministeriet senast den 4 september 2020. Vinnaren offentliggörs på det landskapssymposium som ordnas i Ständerhuset i Helsingfors den 4 november 2020. Landskapssymposiet är ett riksomfattande evenemang där man diskuterar genomförandet av den europeiska landskapskonventionen i Finland.

Det projekt som utses till Finlands bästa landskapsprojekt blir samtidigt också Finlands kandidat till Europarådets landskapspris. Priset, som delas ut vartannat år, omfattas av den europeiska landskapskonventionen, som Finland anslöt sig till 2006. De projekt som deltar och premieras i tävlingen bidrar till landskapskonventionens mål och bör utgöra goda exempel på landskapsvård i vår världsdel.

Vinnaren av tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt 2018, Nationalstadsparken i Kotka, fick ett hedersomnämnande i tävlingen om Europarådets landskapspris hösten 2019. Detta erkännande är det första av sitt slag för Finlands del. Själva landskapspriset 2019 tillföll ett schweiziskt projekt för restaurering av vattenleden i floden Aire.

Bilder för medierna:

• Bild 1, Kai Widell. Nu kan man nominera kandidater till tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt. I tävlingen välkomnas projekt som är inriktade på såväl stadslandskap som landsbygdslandskap och som på ett lyckat sätt har bidragit till att vårda, skydda eller planera landskap. Bild:
• Bild 2, Samuli Hellman. Betesdjur är viktiga i vården av kulturlandskap.

Mer information:

Annika Uddström, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 715, annika.uddstrom@ymparisto.fi

Tapio Heikkilä, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 166, tapio.heikkila@ym.fi

Det är åter dags för tävlingen Finlands bästa landskapsprojekt. Miljöministeriet ordnar vartannat år denna tävling för att efterlysa projekt som på ett lyckat sätt har bidragit till att vårda, skydda eller planera landskap. Civilsamhällesorganisationer och regionala och lokala myndigheter kan delta i tävlingen med projekt som redan har genomförts.

Det är osannolikt att man smittas av coronaviruset via avfall. Enligt aktuella uppgifter medför det rådande läget inga förändringar när det gäller avfallssortering i hushållen. Miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat rekommendationer för aktörer inom avfallshanteringen i syfte att trygga en smidig och säker avfallshantering under undantagsförhållanden.

Avfallshanteringens funktionssäkerhet kan äventyras om avfallstransportörer och personalen vid behandlingsanläggningarna eventuellt insjuknar eller hamnar i karantän samtidigt, vilket dock är osannolikt. Kommunala och privata aktörer inom avfallshanteringen har uppmanats att säkerställa att deras planer för störningssituationer är uppdaterade och att de har resurser att sköta de kritiska uppgifterna inom avfallshanteringen.

I takt med att epidemin fortskrider kan det bli aktuellt att utfärda anvisningar och föreskrifter om hur avfallshanteringsåtgärderna ska prioriteras och avfallet samlas in. Aktörerna inom avfallshanteringen har också fått rekommendationer om säkerhet i arbetet när det gäller transport och behandling av avfall.

Mer information:

Miljöministeriet
Marja-Riitta Korhonen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 398, fornamn.efternamn@ym.fi

Social- och hälsovårdsministeriet
Jari Keinänen, direktör, tfn 0295 163 311, fornamn.efternamn@stm.fi

Cirkulärkraft Finland rf (frågor som gäller invånarnas avfallshantering)
Kaisa Halme, kommunikationsexpert, tfn 040 869 8350, fornam.fternmn@kivo.fi

Miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet informerar:

Det är osannolikt att man smittas av coronaviruset via avfall. Enligt aktuella uppgifter medför det rådande läget inga förändringar när det gäller avfallssortering i hushållen. Miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat rekommendationer för aktörer inom avfallshanteringen i syfte att trygga en smidig och säker avfallshantering under undantagsförhållanden.

Den situation som har uppstått på grund av coronaviruset är ny också inom byggbranschen. Måndagen den 23 mars inleder en arbetsgrupp vid miljöministeriet sitt arbete att följa upp läget på bostads- och byggmarknaden tillsammans med aktörer inom branschen och lägga fram förslag till åtgärder som behöver vidtas. Arbetsgruppen består av representanter för miljöministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, Byggnadsindustrin RT rf och RAKLI ry.

Läget behöver kontinuerligt följas upp för att man ska kunna svara på de frågor som uppstår. – Det är alldeles klart att byggbranschen inte har kunnat förutse så här stora förändringar, konstaterar regeringsrådet Kirsi Martinkauppi. Upp till en tredjedel av arbetskraften kommer från utlandet, vilket gör att byggprojekten kommer att dra ut på tiden. – Det är ännu inte möjligt att fastställa när vi har en force majeure-situation, med stöd av vilken byggprojekten skulle kunna få lättnader i tidsfristerna.

Hur påverkas byggarbetsplatserna av att arbetskraftens rörlighet begränsas? Frågor och svar.

Kommer arbetstagarna inom byggbranschen att kunna ta sig till arbetsplatserna på måndag?

Enligt Gränsbevakningsväsendets meddelande är gränsövergång vid de inre gränserna för arbetstagare i ett permanent anställningsförhållande från och med söndagen den 22 mars 2020 kl. 00.00 tillåtet bara inom de naturliga pendlingsområdena vid gränserna mot Sverige och Norge.

Vanlig pendlingstrafik från exempelvis Estland är från och med den 22 mars 2020 inte tillåten.

Hur påverkas byggandet i Finland av begränsningarna i gränstrafiken?

I fortsättningen är pendlingstrafik tillåten bara med vissa undantag som listas i Gränsbevakningsväsendets instruktion, såsom hälsoarbetare och personal för godstransporter. De arbetstagare inom byggbranschen som pendlar mellan länderna kommer att vara tvungna att stanna i sina hemländer under en längre tid. Arbetskraften inom byggbranschen kommer att minska, vilket kommer att leda till fördröjningar på byggarbetsplatserna.

Hur stor del av arbetstagarna på byggarbetsplatserna kommer från utlandet?

I huvudstadsregionen kommer 33 procent och i hela landet 20 procent av arbetskraften på byggarbetsplatserna från utlandet.

Kommer arbetskraften på byggarbetsplatserna att ta slut?

Arbetskraften minskar, inte bara för att den utländska arbetskraften minskar, utan också för att många av de finländska arbetstagare som har familj är hemma med sina barn.

Kommer byggmaterialen att ta slut?

Godstransporterna fortsätter som normalt och byggmaterial finns i Finland. Att materialet skulle ta slut är inte det främsta problemet. Cement tillverkas i Finland och råmaterial finns, bara det finns arbetstagare.

Hur bör byggarbetsplatserna beakta det förändrade läget?

Det är skäl att förbereda sig på att det kan bli fördröjningar på arbetsplatserna. Särskilt viktigt är att ta hand om fuktsäkerheten på byggarbetsplatserna.

Kan byggprojekt få lättnader i tidsfristerna?

Den situation som har uppstått på grund av coronaviruset är ny också inom byggbranschen, och det är ännu inte möjligt att fastställa hur läget ska tolkas. Det är alldeles klart att man på byggarbetsplatserna inte har kunnat förutse så här stora förändringar.

Ytterligare information: Regeringsråd Kirsi Martinkauppi, fornamn.efternamn@ym.fi, +358 295 250 177 / 050 582 2464

Regeringen har beslutat att begränsa trafiken över Finlands gränser från och med den 19 mars, vilket gäller också dem som pendlar till arbetet. Begränsningarna påverkar den finska byggbranschen, där stora delar av arbetskraften är utländsk. Miljöministeriet har sammanställt frågor och svar om den nya situationen.

Klimatlagen, som trädde i kraft 2015, ska revideras så att målet om klimatneutralitet 2035 kan uppnås. Markanvändningssektorn kommer att inkluderas i lagen, och det tas också in konkreta utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040. Den gällande klimatlagen är en ramlag som endast gäller myndigheter. I lagen föreskrivs det om ett planeringssystem för klimatpolitiken.

Ministerarbetsgruppen konstaterade att man i lagen bör behandla klimatneutralitet som ett medelvärde över flera år, inte som ett enskilt punktmål. Ministerarbetsgruppen framhöll också att planeringssystemet måste omfatta alla sektorer.

”Målet om klimatneutralitet gäller alla sektorer, och det innebär att det krävs en övergripande översyn. Planeringen av klimatåtgärderna bör vara tydlig och förutsägbar så att det också är lätt för medborgare, företag och organisationer att följa planeringen och delta i arbetet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Regeringsprogrammet innehåller riktlinjer för energiskattereformen. Avsikten är att sänka punktskatten på elström till den miniminivå som EU tillåter och frångå systemet för återbetalning av energiskatt inom industrin. Skattenivån för uppvärmningsbränslen höjs med 100 miljoner euro under valperioden. Användningen av torv som energikälla ska åtminstone halveras före 2030, och som ett led i den totala översynen av energibeskattningen bedöms också vilka förändringar som krävs i beskattningen av torv. Beredningen utförs av den arbetsgrupp som utrett reformen av energibeskattningen. Arbetsgruppens centrala riktlinjer ska utformas före regeringens ramförhandlingar i april. Ministerarbetsgruppen fick en lägesrapport om beredningen.

Ministerarbetsgruppen konstaterade att coronaviruset har många slags konsekvenser för energisektorn. Elmarknaden fungerar dock, och företagen är väl förberedda på olika konsekvenser. Det finns ingen omedelbar risk för energisektorn, men man följer situationen noggrant och bereder sig aktivt på olika scenarier.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde tisdagen den 17 mars 2020. Ministrarna diskuterade de centrala beredningsprinciperna inför revideringen av klimatlagen och tog del av en lägesrapport om arbetet i den arbetsgrupp som behandlar energiskattereformen. Ministerarbetsgruppen fick också en översikt över coronavirusutbrottets konsekvenser för energisektorn.

”Befolkningen i vårt land åldras snabbt och det behövs betydligt fler tillgängliga och trygga bostäder som passar för äldre. Det är också viktigt att främja gemenskap för äldre i bostadsområdena och när det gäller boende överlag, eftersom det bidrar till att minska ensamheten och otryggheten. Vi måste hitta lösningar nu, i god tid och med framförhållning”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Enligt prognoserna kommer över en fjärdedel av finländarna år 2040 att vara över 65 år. De allra äldsta utgör den grupp som ökar snabbast: det beräknas att antalet personer över 85 år kommer att fördubblas under de kommande 20 åren. För närvarande finns det cirka 500 000 tillgänglighetsanpassade bostäder i Finland, vilket motsvarar 15 procent av bostadsbeståndet. I framtiden kommer allt fler äldre att bo ensamma, vilket leder till ökad ensamhet och otrygghet.

Tillgängliga bostäder och äldrevänliga bostadsområden

Äldres behov och önskemål när det gäller boendet är olika, och därför behövs också många slags åtgärder, allt från att reparera det nuvarande bostadsbeståndet till att skapa nya boendelösningar och utveckla bostadsområdena.

Inom ramen för programmet beviljas understöd för kommunala utvecklingsprojekt. Projekten ska stödja äldre medborgares och kommunernas beredskap inför kommande boendebehov, främja reparation av bostadsbeståndet, skapa nya former för boende i gemenskap och utveckla bostadsområdena så att de blir mer äldrevänliga. Senare i vår inleds en ansökningsomgång som riktar sig till kommuner.

Staten beviljar stöd för renovering av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning så att bostäderna blir tillgängliga. Användningen av dessa reparations- och tillgänglighetsunderstöd kommer att främjas genom att man effektiviserar ansökningsprocessen och rådgivningen i anslutning till den. Dessutom stöds de lokala hissarbetsgruppernas verksamhet. Åren 2020–2022 kan 92 miljoner euro beviljas i reparationsunderstöd, och ca 130 miljoner euro av investeringsunderstödet för grupper med särskilda behov kan användas för projekt som gäller äldres boende. Sammanlagt 25 miljoner euro har reserverats för äldreanpassning av ARA-hyreshus.

Inom ramen för programmet kommer det också att spridas information och god praxis i anslutning till äldres boende, bl.a. genom seminarier och annat samarbete.

En äldrevänlig bostad är tillgänglig och trygg. Ett äldrevänligt bostadsområde är ett område där också personer med nedsatt funktionsförmåga kan röra sig och vara delaktiga. De tjänster som behövs ska vara lättillgängliga, och miljön ska stödja gemenskapen, till exempel genom att erbjuda lämpliga mötesplatser. Bostäder och bostadsområden som har planerats så att de är äldrevänliga är samtidigt också lämpliga för alla. Tillgängligheten gagnar till exempel också personer med barnvagnar, personer i rullstol och alla andra med begränsad rörelse- eller funktionsförmåga.

Miljöministeriet genomför programmet tillsammans med Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), kommuner, samkommuner, Kommunförbundet samt pensionärs- och äldreorganisationer och organsiationer inom bostads- och byggbranschen. Åtgärdsprogrammet utgör en del av det nya förvaltningsövergripande åldersprogram som ska utarbetas.

Mer information:

Raija Hynynen, bostadsråd, tfn 0295 250 093, raija.hynynen@ym.fi

Miljöministeriet har inlett ett åtgärdsprogram för äldre personers boende 2020–2022. Målet är att hjälpa de äldre och kommunerna att förutse och förbereda sig på förändringar i boendet, öka utbudet av äldrevänliga boendealternativ samt utveckla bostadsområdena så att de bättre lämpar sig för äldre.

”Jag är nöjd med att kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi innehåller många frågor som vi tog upp under Finlands EU-ordförandeskap, bland annat produktplanering och utvidgning av den cirkulära ekonomin till nya branscher. Genom att inom de centrala branscherna övergå till cirkulär ekonomi kan vi i EU minska industrins växthusgasutsläpp med uppemot hälften före 2050. Även konsumtionstrycket på naturen minskar när naturresurserna används smartare och materialet cirkulerar bättre”, säger minister Mikkonen.

Handlingsplanen för cirkulär ekonomi styr prioriteringarna inom cirkulär ekonomi i EU under de kommande åren. Kommissionen har för avsikt att utarbeta ett direktiv som kräver ekodesign enligt principerna för cirkulär ekonomi i produktgrupper som är viktiga med tanke på miljön.

Avsikten är att främja konsumenternas rätt att reparera produkter. Först koncentrerar man sig på elektronik- och IT-produkter. För förmedling av tillförlitlig och jämförbar information till företag och konsumenter föreslås digitala produktpass. Målet är att säkerställa en trygg värdekedja för alla produkter, i synnerhet för ackumulatorer. Det planeras också ett retursystem för småelektronik som omfattar hela EU.

”Det måste vara så lätt som möjligt att fatta hållbara konsumtionsbeslut. Var och en av oss förtjänar tillförlitlig information om produkternas miljökonsekvenser. Lagstiftningen bör skapa starkare ramar för styrning mot hållbar produktplanering. Jag hoppas att kommissionen så snart som möjligt lägger fram konkreta förslag till produktpolitik”, säger minister Mikkonen.

Kommissionen har för avsikt att utvidga den cirkulära ekonomin till nya branscher. Enligt planen ska åtgärderna inom cirkulär ekonomi koncentreras till resursintensiva branscher, såsom byggnads-, textil-, elektronik- och plastbranscherna.

”Byggnaderna måste planeras så att de är resurseffektiva och mångfunktionella under hela sin livscykel. Byggnaderna är materialbanker. Lokalerna och till exempel rivningsmaterialet bör utnyttjas bättre än tidigare. Dessutom är det viktigt att de produkter och den energi som används i byggnader är koldioxidsnåla. Det arbete med att ändra EU:s byggproduktförordning som ska inledas är ett viktigt steg i rätt riktning”, betonar minister Mikkonen.

När det gäller textilier har kommissionen för avsikt att år 2021 utarbeta en övergripande EU-strategi för textilier. Man sporrar till utveckling av innovativa material, teknologier och affärsmodeller genom att se till att hållbarhet och återvinningsbarhet beaktas redan i produktplaneringen. Separat insamling av kasserade textilier ska genomföras i medlemsländerna före 2025.

Den 10 mars publicerade EU också en ny strategi för industripolitiken, där den cirkulära ekonomin och digitaliseringen har en central roll. Handlingsplanen och strategin är en del av den europeiska gröna given (Green Deal), vars mål är ett klimatneutralt, konkurrenskraftigt och välmående Europa.

Ytterligare information:

Sarianne Tikkanen, specialsakkunnig, sarianne.tikkanen@ym.fi, tfn +358 295 250 042 (den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi)

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, taina.nikula@ym.fi, tfn +358 295 250 202 (den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi)

Harri Hakaste, överarkitekt, harri.hakaste@ym.fi, tfn +358 295 250 074 (cirkulär ekonomi i byggbranschen)

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, riikka.yliluoma@ym.fi, tfn +358 295 250 091

”Handlingsplanen för cirkulär ekonomi, som kommissionen offentliggjorde i dag, är en viktig öppning för att lösa hållbarhetskrisen. Den fokuserar starkt på hållbar produktplanering, vilket är nödvändigt för att främja den cirkulära ekonomin. I fortsättningen är det främst produkter som har planerats och tillverkats så att de är hållbara och kan repareras, återanvändas och återvinnas som ska komma ut på marknaden”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Uppvärmningen av bostads- och servicebyggnader/byggnader som är avsedda för annat än bostadsändamål orsakar årligen 7,8 Mt koldioxidutsläpp, vilket motsvarar ca 17 procent av Finlands nuvarande koldioxidutsläpp (46 Mt CO2).

”Det är fint att vi nu har en heltäckande plan för hur klimatutsläppen från byggnader och boende kan minskas. Att byggnader renoveras så att de blir energieffektiva och att de uppvärms med förnybar energi i stället för fossila energikällor är viktiga åtgärder i arbetet för ett klimatneutralt Finland 2035. Bättre energiprestanda hjälper också till att dämpa ökningen av boendekostnaderna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Strategin anger vilka kostnadseffektiva metoder som kan bidra till att göra det befintliga byggnadsbeståndet mycket energieffektivt och koldioxidsnålt fram till 2050. I strategin presenteras en översikt över byggnadsbeståndet i Finland, målen när det gäller energiprestanda, kostnadseffektiva reparationsåtgärder och hur de finansieras samt politikåtgärder för att främja renoveringen av byggnader så att de blir energieffektiva, och i fråga om uppvärmningen även koldioxidsnåla.

Strategin är inriktad på befintliga byggnader, eftersom de byggnader som färdigställs 2020 och därefter ska byggas så att de i enlighet med författningarna på området är mycket energieffektiva och utsläppssnåla, dvs. som nära-nollenergibyggnader.

Bättre energiprestanda, lokallösningar och förnybar energi bidrar till utsläppsminskningar

Att fossila bränslen frångås vid uppvärmning av byggnader och inom elproduktionen kommer enligt strategin att minska utsläppen från befintliga byggnader med 40 procent fram till 2050, jämfört med 2020 års nivå. När energieffektiviteten förbättras minskar utsläppen med sammanlagt 20 procent, och en utsläppsminskning på 30 procent kan uppnås när gamla byggnader tas ur bruk och lokaleffektiviteten förbättras.

Strategin innehåller sammanlagt 85 åtgärder, av vilka 36 redan har genomförts, 16 är under beredning och 33 har getts spridning i form av rekommendationer till myndigheter, fastighetsägare och andra intressegrupper. I strategin beaktas särskilt de byggnader som används av kommunerna och staten, de byggnader som förbrukar mest energi samt de hushåll som har det sämst ställt.

Målet är att andelen nära-nollenergibyggnader ska öka från 10 procent till över 90 procent fram till 2050. De som äger bostadsbyggnader uppmuntras genomföra renoveringar som förbättrar energieffektiviteten, bl.a. med hjälp av energiunderstöd. Åren 2020–2022 kan sammanlagt 100 miljoner euro beviljas i energiunderstöd. Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Strategin innehåller rekommendationer om kostnadseffektiva reparationer och åtgärder som förbättrar energieffektiviteten. Rekommendationerna gäller egnahemshus och parhus, radhus, flervåningshus och byggnader som används för andra ändamål än boende. Det mest kostnads- och materialeffektiva sättet är att förbättra byggnaders energiprestanda i samband med andra grundliga renoveringar. Detta förutsätts också i de krav som meddelades 2013 om att energieffektiviteten ska förbättras i samband med reparationer.

Uppskattningsvis 30 procent av de gamla byggnaderna kommer att tas ur bruk före 2050. Detta beror bland annat på att byggnadsbeståndet blir äldre, befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum och stadsstrukturen blir tätare.

Inom värmeproduktionen kommer användningen av stenkol att upphöra före utgången av 2029. Enligt regeringsprogrammet kommer användningen av fossilolja för uppvärmning att avvecklas fram till början av 2030-talet. Oljeuppvärmning av statliga fastigheter ska frångås redan före 2024. Inför 2021 bereds ett understöd som stöder målet att frångå oljeuppvärmning.

Arbetet följs upp med två års mellanrum

Strategin sträcker sig till 2050 och kommer att uppdateras med 10 års mellanrum. Den första rapporten om hur arbetet framskrider sammanställs 2023, och efter det kommer rapporter att avges vartannat år. I rapporterna följer man bland annat upp förändringarna i fråga om energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser.

Strategin kommer också att inbegripa den indikator som tas fram i Finland för att man ska kunna mäta klimatavtrycket. Med hjälp av den ska man inom en nära framtid kunna följa upp utsläppen från omfattande renoveringar. Indikatorn ska tas i bruk och mer detaljerade mål ställas upp när metoden för beräkning av koldioxidavtrycket och utsläppsdatabasen för byggnadsmaterial är i användning.

Uppföljningssystemet ska vara klart senast 2023.

Strategin har beretts i brett samarbete

Strategin har utarbetats inom ramen för olika projekt som miljöministeriet har inlett. En uppföljningsgrupp bestående av företrädare för branschorganisationerna inom fastighets- och byggbranschen och statens ämbetsverk har bidragit med stöd under arbetets gång.

Inom projektet för själva strategin (REMPPA), som administreras av Motiva Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT och Tammerfors yrkeshögskola, kartlades byggnadsbeståndets tillstånd, reparationsåtgärder och Finlands politikåtgärder. I Finlands miljöcentrals och VTT:s projekt RetroCheck har det tagits fram indikatorer för omställningen till ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd, ett referensscenario för grundliga renoveringar, en färdplan för renoveringar för 2030, 2040 och 2050 samt ett system för uppföljning av och rapportering om grundliga renoveringar.

Det har ordnats två offentliga samrådsmöten om strategin, en separat expertutfrågning och sex workshoppar som ordnats på olika håll i Finland. Experter från sammanlagt uppemot 150 organisationer har deltagit i arbetet.

”Vi har lyckats sammanställa en fungerande och genomförbar strategi i och med att den har beretts öppet, i samarbete med intressegrupper”, säger minister Mikkonen.

Strategin överlämnades i dag, den 10 mars, till EU i enlighet med kraven i direktivet.

Mer information:

Jyrki Kauppinen, byggnadsråd, jyrki.kauppinen@ym.fi, tel. 0295 250 122

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, timo.juurikkala@ym.fi, tel. 040 555 4013

Finlands långsiktiga renoveringsstrategi har färdigställts. Strategin gäller de bostads- och servicebyggnader som uppförts före ingången av 2020. Det finns sammanlagt 1,4 miljoner byggnader av detta slag. Målet med strategin är att från ingången av 2020 minska koldioxidutsläppen från byggnader med 90 procent före 2050. Strategin utgör ett led i genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda, som trädde i kraft 2018.

”Takten för genomförande av utsläppsminskningar måste snabbt ökas för att unionen ska kunna bli klimatneutral på 30 år. Kommissionen bör snabbare än planerat lägga fram det förslag om skärpning av målet för 2030 som nämns i klimatlagen. Utsläppen måste minskas med minst 55 procent från 1990 års nivå fram till 2030, och beslut om det nya målet bör fattas i god tid före FN:s klimatkonferens i Glasgow i november.”

Kommissionen lade fram sitt förslag till klimatlag inom de hundra första arbetsdagarna av sin mandatperiod, som utlovat. Enligt förslaget ska målet om klimatneutralitet 2050 tas in i lagen, och det utsläppsminskningsmål som ställts för 2030 skärpas. Vägen mot en klimatneutral ekonomi ska i enlighet med klimatavtalet från Paris ses över i cykler om fem år.

”Målen ska alltid ställas utifrån nyaste vetenskapliga fakta. Därför finns det skäl att överväga om det också skulle behövas en stark, oberoende och tvärvetenskaplig klimatpanel som stöd för EU:s klimatpolitik. Vi har utmärkta erfarenheter av detta i hemlandet.”

Vid behov kommer kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder på EU-nivå för att främja målet om klimatneutralitet samt utfärda rekommendationer till medlemsländerna. Genom lagen åläggs medlemsländerna dessutom att utarbeta en nationell plan eller strategi för anpassning till klimatförändringen.

Klimatlagen är det första viktiga förslaget till lagstiftning om klimatpolitiken inom ramen för kommissionens tillväxtstrategi Den europeiska gröna given (Green Deal).

”Det är fint att arbetet med att skapa en hållbar ekonomi äntligen befinner sig i EU-politikens centrum. När målet om klimatneutrallitet tas in i lagen blir det juridiskt bindande. Det här är också ett viktigt budskap till resten av världen om att EU tar klimatförändringen på allvar och arbetar aktivt för att svara på den”, säger minister Mikkonen.

Rådet och Europaparlamentet fattar tillsammans beslut om EU:s klimatlag. I mars börjar medlemsländerna diskutera förslaget. Kommissionen kommer att presentera sitt förslag till klimatlag för miljöministrarna i samband med miljörådets möte i morgon, den 5 mars.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 295 250 091, riikka.yliluoma@ym.fi

Merja Turunen, miljöråd, tfn +358 295 250 387, merja.turunen@ym.fi

”Det förslag till klimatlag som kommissionen i dag har lagt fram är ett viktigt steg mot ett klimatneutralt EU 2050. Europeiska unionen bör visa ledarskap när det gäller att begränsa klimatförändringen och lösa hållbarhetskrisen. Alla politikåtgärder ska stödja målet om klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.