NordenBladet — Syftet med framtidsredogörelsen för handeln är att branschen ska kunna utvecklas på ett strategiskt och långsiktigt sätt. Den 5 november 2020 tillsatte statsrådet en parlamentarisk uppföljningsgrupp för att stödja beredningen av redogörelsen. Näringsminister Mika Lintilä är ordförande för gruppen.Den parlamentariska uppföljningsgruppen har bland annat till uppgift att säkerställa samarbetet och interaktionen med riksdagsgrupperna vid beredningen av redogörelsen samt att dra upp riktlinjer för innehållet i redogörelseutkastet innan det behandlas i riksdagen som en redogörelse.– Syftet med framtidsredogörelsen för handeln är att erbjuda information som stöd för det politiska beslutsfattandet. Handelsbranschen genomgår redan en omvälvning både i Finland och internationellt, och nu medför coronapandemin nya utmaningar för branschen. Redogörelsen bereds i brett samarbete med intressentgrupper och aktörer inom handeln, och den parlamentariska uppföljningsgruppen ökar interaktionen ytterligare, säger minister Lintilä.Den parlamentariska uppföljningsgruppen har följande sammansättning:Ordförande: Näringsminister Mika Lintilä, Centerns riksdagsgruppMedlemmar:Seppo Eskelinen, riksdagsledamot och Maria Guzenina, riksdagsledamot (Matias Mäkynen, riksdagsledamot, suppleant), Socialdemokratiska riksdagsgruppenRiikka Slunga-Poutsalo, riksdagsledamot och Mikko Lundén, riksdagsledamot (Veijo Niemi, riksdagsledamot, suppleant), Sannfinländarnas riksdagsgruppSinuhe Wallinheimo, riksdagsledamot och Pia Kauma, riksdagsledamot (Jaana Pelkonen, riksdagsledamot, suppleant), Samlingspartiets riksdagsgruppJoonas Könttä, riksdagsledamot (Tuomas Kettunen, riksdagsledamot, suppleant), Centerns riksdagsgruppHeli Järvinen, riksdagsledamot (Tiina Elo, riksdagsledamot, suppleant), Gröna riksdagsgruppenMerja Kyllönen, riksdagsledamot, (vice ordförande), (Jussi Saramo, riksdagsledamot, suppleant), Vänsterförbundets riksdagsgruppAnders Norrback, riksdagsledamot (Joakim Strand, riksdagsledamot, suppleant), Svenska riksdagsgruppenPeter Östman, riksdagsledamot (Sari Tanus, riksdagsledamot, suppleant), Kristdemokratiska riksdagsgruppenHarry Harkimo, Liike Nyt-rörelsens riksdagsgruppGruppens mandatperiod börjar den 5 november 2020 och varar tills framtidsredogörelsen för handeln blir klar. Utarbetandet av framtidsredogörelsen för handeln har skrivits in i regeringsprogrammet. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för utarbetandet av redogörelsen och inledde beredningen våren 2020. Avsikten är att under 2021 överlämna en regeringsproposition till riksdagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har preciserat den förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet som utfärdades förra veckan. En förplägnadsrörelse får nu börja servera alkohol tidigast klockan 7 på morgonen. Bestämmelsen gäller alla landskap oberoende av deras epidemiläge.Det fanns ett behov att klargöra uppluckringen av restriktionerna gällande öppettidernaI praktiken har preciseringen gjorts genom en ändring av förordningens 5 § som gäller begränsning av serverings- och öppettider. Efter utfärdandet av förordningen förra veckan har det varit oklart för många när man får börja servera, och därför behöver förordningen preciseras.Genom förordningen som utfärdades den 29 oktober luckrades öppettiderna för förplägnadsrörelser upp så att de förplägnadsrörelser som restriktionerna gäller fick lov att öppna igen efter att ha varit stängda i en timme. Om förplägnadsrörelsen har avslutat serveringen till exempel klockan 24 och rörelsen ska stängas klockan 1, får rörelsen öppnas på nytt till exempel som nattkafé klockan 2. Oklarheten har gällt huruvida det är tillåtet att börja servera alkohol på nytt efter att rörelsen har varit stängd en timme. Detta var dock inte avsikten med bestämmelsen. Enligt preciseringen får serveringen nu öppnas tidigast klockan 7 på morgonen. Vid servering av alkohol ska man dessutom alltid tillämpa också alkohollagen och de föreskrifter som gäller serveringstillstånd för förplägnadsrörelser.Statsrådet beslutade den 29 oktober att begränsa förplägnadsrörelsers verksamhet temporärt från och med den 1 november 2020. Förordningen utfärdades med stöd av de nya temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar och gäller till den 15 december 2020. Den preciserade förordningen träder i kraft den 6 november 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen vill lindra de ekonomiska skador som covid-19-pandemin orsakar sjöfartsbranschen och främja kontinuiteten i sjötransporterna.Regeringen överlämnade den 5 november 2020 en proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport.I propositionen föreslås att det görs temporära ändringar i lagen så att staten i form av stöd till sjöfarten ska betala tillbaka till arbetsgivarna arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, arbetsgivarandelen av arbetslöshetsförsäkringspremien, arbetsgivarandelen av grupplivförsäkringspremien och arbetsgivarandelen av premien för frivillig olycksfallsförsäkring och tilläggsförsäkring för fritiden. Genom propositionen ändras inga andra stödfaktorer.Lagen tillämpas endast på det stöd som betalas för kostnader som uppkommit under 2020.Propositionen hänför sig till en kompletterande budgetproposition för 2021.Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla till utgången av 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare till kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte den 5 november 2020 en samarbetsgrupp för metropolpolitiken. Gruppen, som består av representanter för staten samt städerna och kommunerna i Helsingforsregionen, ska behandla särskilda frågor som rör metropolområdet och som, när de avgörs, stärker hela Finlands konkurrenskraft.Samarbetsgruppens mål är att intensifiera samarbetet mellan staten och metropolområdet och samordningen av politiken i frågor som stöder tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Genom samarbetet stärks metropolområdets förmåga att konkurrera med andra europeiska metropoler i fråga om såväl kompetent arbetskraft och företag som kulturell dragningskraft. En hållbar stadsutveckling och att uppnå de gemensamma målen för klimatneutralitet är ett centralt insatsområde i samarbetet.Mandatperioden för samarbetsgruppen för metropolpolitiken pågår fram till utgången av valperioden 2019–2023. Ordförande för samarbetsgruppen är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, och vice ordförande är kommunminister Sirpa Paatero och Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori. Medlemmar i samarbetsgruppen är arbetsminister Tuula Haatainen, näringsminister Mika Lintilä, kommunikationsminister Timo Harakka, undervisningsminister Li Andersson, forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, justitieminister Anna-Maja Henriksson, Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä, Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen och Grankullas stadsdirektör Christoffer Masar. KUUMA-regionen i Mellersta Nyland representeras turvis av kanslichefen i Tusby Harri Lipasti, Hyvinges stadsdirektör Jyrki Mattila, Kervos stadsdirektör Kirsi Rontu och Kyrkslätts kommundirektör Tarmo Aarnio.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 5 november 2020 lämnade statsrådet en skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky, SES).

I förordningsförslaget har de fyra tidigare SES-förordningarna sammanslagits till en enda förordning. Kommissionen föreslår också att förordningen om inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet ändras genom att det införs bestämmelser om ett organ för prestationsgranskning av det gemensamma europeiska luftrummet.Statsrådet anser att målen för det gemensamma europeiska luftrummet och den därmed sammanhängande reformen av det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) allmänt taget kan understödas.Ett gemensamt europeiskt luftrum möjliggör en effektivare användning av luftrummetInitiativet till ett gemensamt europeiskt luftrum togs för 20 år sedan för att förbättra den övergripande effektiviteten i organisationen och ledningen av det europeiska luftrummet genom att modernisera den sektor som tillhandahåller flygtrafiktjänster. Målet är att förenhetliga det europeiska luftrummet, som är splittrat mellan medlemsstaterna. Ett gemensamt europeiskt luftrum beräknas ge enorma fördelar genom att luftrumskapaciteten kan maximeras, säkerheten förbättras, kostnaderna för att producera lufttrafikledningstjänster minska och miljökonsekvenserna bli färre.Enligt statsrådet är det viktigt att man i och med det gemensamma europeiska luftrummet kan uppnå en effektivare användning av luftrummet, vilket kan minska flygförseningar, kostnader och utsläpp från luftfarten. Statsrådet understöder en reform av SES-regleringen på ett sätt som sporrar till att förbättra uppnåendet av miljömålen och till att minska utsläppen och kostnaderna för flygtrafiktjänster.Covid-19-pandemin har också visat att prestations- och avgiftsregleringen för flygtrafiktjänster inte är särskilt flexibel. Man kan till exempel inte beakta exceptionellt stora avvikelser i trafikmängderna från trafikprognosen. Syftet med förslaget till förordning är också att ta itu med denna utmaning.Lagstiftningsprojektet syftar också till att förbättra konkurrenskraften för EU:s luftfartssystem. Syftet är att förbättra lufttrafikledningstjänsternas prestationsförmåga, säkerställa öppenhet i tillhandahållandet av flygtrafiktjänster och stärka den nationella tillsynsmyndighetens oberoende och roll i genomförandet av prestationsmålen. Dessutom är syftet med förordningen att stärka nätverksförvaltarens roll och befogenheter samt att i förvaltningshänseende inrätta ett nytt organ för prestationsgranskning i anslutning till Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet EASA.

Enligt statsrådet är det viktigt att ledningen och planeringen av luftrummet bibehålls på nationell nivå, även om nätförvaltarens befogenheter utökas. Dessutom anser statsrådet det vara ändamålsenligt att bevara Finlands integrerade system för flygtrafiktjänster även i fortsättningen och betonar betydelsen av ett nära samarbete mellan aktörerna inom den civila och militära luftfarten. De befogenheter och uppgifter som anförtros nätverksförvaltaren och organet för prestationsgranskning ska enligt statsrådet också regleras på behörigt sätt.Förslaget innehåller dessutom bestämmelser om nya datatjänster för flygledningstjänst och om allmänna informationstjänster för obemannad luftfart. Statsrådet understöder främjandet av insamling, förvaltning och utnyttjande av lufttrafikdata genom att möjliggöra nya slags tjänster på ett marknadsorienterat sätt.

Vad händer härnäst?Europeiska kommissionen publicerade det reviderade förslaget SES2+ och förslaget till förordning om ändring av EASA-förordningen den 22 september 2020. Transportministrarna behandlade förslagen vid sin videokonferens den 8 oktober 2020. Behandlingen av förslagen inleddes i rådets luftfartsarbetsgrupp i oktober 2020 och behandlingen fortsätter åtminstone under hösten 2020. Det är ännu inte klart när de ska behandlas i Europaparlamentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nästa år tar Finland emot 1 050 kvotflyktingar. Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet fastställde i dag hur kvoten fördelas mellan olika flyktinggrupper. Ordförande för ministerarbetsgruppen är justitieminister Anna-Maja Henriksson.– Vi har i Finland alla förutsättningar att hjälpa människor som söker skydd. Det är viktigt att vi kan bära vår andel av det internationella ansvaret och hjälpa dem som är i nöd, säger minister Henriksson.Finland tar emot sammanlagt 550 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet samt 250 kongolesiska flyktingar från Zambia. Dessutom tar Finland emot 130 flyktingar som evakuerats från Libyen till Niger eller Rwanda. Finland förbereder sig också på att ta emot 120 flyktingar utan någon avgränsning i fråga om nationalitet eller region. I siffran ingår också akuta fall.Fördelningen av flyktingkvoten grundar sig på ett förslag av FN:s flyktingorganisation UNHCR och på att Finland i huvudsak fortsätter att ta emot samma flyktinggrupper som under de senaste åren. På detta sätt kan man bäst dra nytta av tidigare erfarenheter. I synnerhet under den pågående pandemin är det motiverat att inte ta grupper från nya länder.– Vi fortsätter konsekvent att ta emot de mest utsatta och sårbara flyktingarna. Huvudvikten i flyktingkvoten ligger på familjer samt kvinnor och barn i utsatt läge, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Riksdagen fattar det slutgiltiga beslutet om flyktingkvoten i december i samband med att budgeten fastställs.Behovet av att skydda kvotflyktingar bedöms redan på förhandAtt ta emot kvotflyktingar är ett effektivt sätt att ta globalt ansvar och hjälpa de mest utsatta flyktingarna. De finländska myndigheterna väljer utifrån UNHCR:s förslag de flyktingar som tas emot i Finland. Behovet av skydd för flyktingarna och förutsättningarna för integration bedöms redan innan de anländer till Finland.Enligt ministerarbetsgruppen är det primära sättet att välja kvotflyktingar även i fortsättningen att Migrationsverket, Skyddspolisen och experter på integration intervjuar flyktingarna i de länder där de vistas. Valet kan dock göras också på alternativa sätt, eftersom covid-19-pandemin förväntas fortsätta och säkerhetsläget i de länder som flyktingarna befinner sig i dessutom kan försämras. Sådana alternativa sätt kan vara att göra intervjuer på distans eller att eventuellt välja flyktingar på basis av UNHCR:s dokument.Finland har tillsammans med Europeiska kommissionen uppmuntrat också andra EU-medlemsstater att delta i mottagandet, dvs. vidarebosättningen, av kvotflyktingar. De globala behoven av vidarebosättning har ökat under de senaste åren. Europeiska kommissionen erbjuder medlemsstaterna ekonomiskt stöd för att ta emot kvotflyktingar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Man vill göra det möjligt att upphäva äktenskap som ingås under tvång och därför har man vid justitieministeriet berett ett utkast till en regeringsproposition som nu är på remiss.Enligt utkastet till proposition ska det till äktenskapslagen fogas bestämmelser om upphävande av äktenskap som ingåtts genom tvång. Upphävande av äktenskap ska i övrigt ha samma rättsliga verkningar som äktenskapsskillnad, men civilståndet återgår till det som makarna hade före tvångsäktenskapet. Att upphäva äktenskapet ger den som blivit tvingad till det en bättre ställning och rättigheter än ogiltigförklarande av äktenskapet.Avsikten med ändringen är att genomföra föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins enligt vilken det ska göras möjligt att annullera tvångsäktenskap.I utkastet till proposition föreslås också en precisering av bestämmelserna om erkännande av utländska äktenskap. Enligt förslaget ska ett äktenskap som en person ingått utomlands innan han eller hon fyllt 18 år erkänns endast av särskilda skäl, om den ena av makarna har bott i Finland när äktenskapet ingicks.Propositionsutkastet har skickats på remiss och kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 4 december 2020.Vid justitieministeriet pågår också ett projekt för att utreda behoven att precisera bestämmelserna om kriminalisering av tvångsäktenskap.Ytterligare upplysningar: Outi Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 260, [email protected] Utlåtande.fi 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet och incidensen av nya coronavirusfall har stigit igen jämfört med de senaste två veckorna. I Finland har epidemiläget varit rätt stabilt i hela landet under flera veckor, men läget i de olika regionerna varierar mycket. Nyckeln till att förhindra smittspridningen är att människor går och testar sig.Även om de flesta smittkällorna kan spåras till hemlandet för närvarande, försämras epidemiläget i Europa med oroväckande fart, vilket kan få följder också för Finland. Tillsvidare har man lyckats bromsa spridningen av epidemin genom att vidta åtgärder regionalt, i rätt tid och i tillräcklig omfattning och se till att testa människor snabbt och spåra smittkällorna effektivt.   Utgångspunkten är att var och en bär sitt ansvar och beaktar myndigheternas anvisningar i sin egen verksamhet när det gäller till exempel att minimera de fysiska kontakterna, hålla skyddsavstånd, iaktta god hygien och använda munskydd. Enligt regionernas egna rapporter befann sig Helsingfors och Nylands, Egentliga Tavastlands, Länsi-Pohjas, Birkalands, Vasas och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt landskapet Åland i accelerationsfasen den 4 november 2020. Epidemin i de övriga 14 sjukvårdsdistrikten befinner sig på basnivå, men enskilda städer i de sjukvårdsdistrikt som ligger på basnivå har nu kommit in i accelerationsfasen. Dessa är Kouvola, Kuopio och Siilinjärvi samt Uleåborg och Rovaniemi. Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1,20–1,25 (sannolikhetsintervallet 90 %).
Vecka 44 (26.10-1.11) anmäldes det 1 428 nya fall till registret över smittsamma sjukdomar jämfört med den föregående veckans 1 230 fall. Incidensen av nya fall var 25,8 per 100 000 invånare, medan den var 22,2 den föregående veckan.Det sammanlagda antalet nya fall under de två senaste veckornas uppföljningsperiod (veckorna 43–44) var 2658 jämfört med 2885 nya fall under veckorna 41-42. Incidensen av nya fall var 48 per 100 000 invånare och under den föregående tvåveckorsperioden 52 fall per 100 000 invånare.Andelen positiva testresultat ökarUnder vecka 44 (26.10-1.11) ökade antalet fall igen, och även incidensen ökade jämfört med den föregående veckan. Jämfört med den föregående veckan gjordes det färre coronatest, men å andra sidan har vissa laboratorier dröjt med sina rapporter om antalet test. Andelen positiva testresultat har ökat och uppgick till cirka 1,8 procent vecka 44. I och med att antalet test preciseras kan andelen positiva testresultat också retroaktivt sjunka vad gäller veckorna 43 och 44.  
Den som har symtom som kan tyda på coronavirus bör gå och testa sig med låg tröskel och snabbt. Detta gäller också ungdomar med lindriga symtom eftersom massexponeringarna i läroanstalterna ökar. Fortfarande konstateras coronasmitta mest i de yngre åldersklasserna och hos unga vuxna. Vecka 44 konstaterades nästan 80 procent av fallen hos personer under 50 år och nästan 50 procent hos personer under 30 år. Andelen personer över 60 år av de smittade var under 10 procent, och andelen personer över 70 år endast några procent.Smittspårningen visar att de flesta smittas inom familjenVecka 44 fick man uppgifter om smittspårningen av cirka 1400 smittofall. I 5 procent av fallen härstammade smittan från utlandet.  I de inhemska smittofallen kunde man utreda smittkällan för över 60 procent av fallen. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kunde man vecka 44 utreda smittkällan i nästan hälften av fallen. I resten av landet förblev smittkällan oklar endast i cirka en femtedel av fallen.Exponeringsplatsen kunde utredas i cirka 60 procent av fallen. De flesta smittor (60 procent) kunde spåras till familjen. I 10-15 procent av fallen hade viruset smittat vid sammankomster i närståendekretsen och privata sammankomster, cirka 10 procent på arbetsplatsen och 8 procent i samband med en hobby.   Endast 8 procent av de konstaterade coronafallen kunde spåras till en läroanstalt, trots de ökade massexponeringarna.Antalet människor som smittades vid publikevenemang eller via förplägnadsverksamheten var mycket få under vecka 44. Det är uppenbart att smittorisken kan minskas genom rekommendationerna och restriktionerna, till exempel genom att begränsa öppettiderna för de barer, pubar och nattklubbar som har öppet på natten.Fortfarande få som behöver sjukhusvård Antalet patienter som behöver sjukhusvård och intensivvård är fortfarande rätt lågt, även om det totala antalet coronapatienter har ökat under de senaste veckorna. Den 4 november 2020 vårdades sammanlagt 65 patienter på sjukhus, och av dessa var 15 personer i intensivvård. Från och med början av september har covid-19-patienternas medelålder varit 57 år. Medelåldern var densamma för de patienter som fick intensivvård under våren.Antalet människor som tillfrisknat är uppskattningsvis cirka 12 700, vilket är nästan 75 procent av alla konstaterade coronafall. Hittills har det konstaterats sammanlagt 16 930 coronafall i Finland. Sammanlagt 361 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:Uppföljningen av coronaviruset (THL)Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Handlingsplan för genomförande av rekommendationer och begränsningar enligt hybridstrategin för hantering av coronakrisen efter covid -19-epidemins första fas (social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:26)

Källa: Valtioneuvosto.fi