NordenBladet — Finlands mål är att ingen ska dö eller skada sig allvarligt som en följd av en olycka i hemmet eller på fritiden. Nollvisionen ingår i ett nytt nationellt målprogram för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden.Fokus ligger på att förebygga olycksfall så att man kan göra betydande besparingar i samhällsekonomin vad gäller de kostnader som olycksfallen orsakar. Programmet innehåller sammanlagt 89 åtgärder för förebyggande av olyckor i olika åldersgrupper under åren 2021-2030. Man har fastställt mål och åtgärder för varje åldersgrupp och typ av olycksfall, och man beaktar hur de olika skedena i livet påverkar förebyggandet av skador. Det gemensamma målet är att uppnå en god säkerhetsnivå i alla miljöer och att minska de allvarliga och livsfarliga olyckorna i hemmet och på fritiden med 25 procent före 2030. Programmet behövs för att minska fallolyckorna, olyckorna i väg- och sjötrafiken, drunkningsolyckorna, förgiftningarna och brandolyckorna samt för att öka närståendevårdarnas säkerhet.  I programmet Säkerhet från barndom till ålderdom betonas vikten av mentalvårdsarbetet, jämlikheten och det sektorsövergripande samarbetet samt främjandet av säkerheten för de befolkningsgrupper som är särskilt sårbara.Vid beredningen av åtgärderna beaktade man säkerheten också vad gäller miljön, varor, tjänster och idrottsskador samt förebyggandet av de olycksfall och olyckor som hänför sig till användningen av droger och läkemedel. Förebyggande av olycksfall ger stora besparingar De totala kostnaderna för olyckor i hemmet och på fritiden uppgick till 780-1157 miljoner euro år 2017. Olycksfallen medförde kostnader för 337-508 miljoner euro inom hälso- och sjukvården och 124-196 miljoner euro inom socialskyddet.För polisen och räddningsväsendet medförde olycksfallen och olyckorna kostnader för 73-89 miljoner euro. Utöver detta orsakade de materiella skadorna av bränder kostnader för 52 miljoner euro.År 2017 orsakade dödsfall och sjukdomsfall på grund av olyckor sammanlagt cirka 15 000 förlorade arbetsår. Av de förlorade arbetsåren orsakades uppskattningsvis 7000-11000 av olyckor i hemmet eller på fritiden, och de indirekta kostnaderna uppgick till sammanlagt 194-312 miljoner euro. Andelen kostnader för olyckor i hemmet och på fritiden jämfört med kostnaderna för samtliga olycksfall bedömdes genom en separat utredning i samband med beredningen av programmet. Vid beräkningen användes de uppgifter i registret över vårdanmälningar (Hilmo) som baserar sig på sjukdomskoderna ICD-10. Största delen av olyckorna sker i hemmet och på fritiden  I Finland är olyckorna den fjärde vanligaste dödsorsaken, och således ett stort folkhälsoproblem.  Antalet döda i olyckor i hemmet och på fritiden hör till de högsta i Europa. Varje år dör det cirka 2600 finländare till följd av ett olycksfall. Behandlingen av skador och förgiftningar orsakar dessutom näst flest vårdperioder inom den specialiserade sjukvården och tredje flest vårdperioder på hälsocentralernas bäddavdelningar. Målprogrammet har beretts av ett stort antal sakkunniga under ledning av den samordningsgrupp för förebyggande av olycksfall i hemmet och på fritiden som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet. Programmet stöder målen i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tornator Abp har tillsammans med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen kommit överens om att skydda en värdefull och omfattande svämäng och dess kantskog. Området ligger i Luhtapohja, cirka 60 kilometer nordost om Joensuu. Största delen av skyddsobjektet hör till de områden som föreslås komplettera skyddet av myrar. Området skyddas inom ramen för livsmiljöprogrammet Helmi. Skyddsområdets totala areal är cirka 750 hektar.Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen och Tornator Abp informerar”Det nya skyddsområdet i Luhtapohja i Joensuu är en verklig naturpärla med myrnaturtyper, svämängar och moskogsholmar som till största delen är i naturtillstånd. Inom skyddsområdet finns också hotade naturtyper, vilket gör skyddsbeslutet särskilt glädjande. I livsmiljöprogrammet Helmi har skyddet av myrar framskridit väl i samråd med markägarna på frivillig grund”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Skyddsområdet i Luhtapohja omfattar en representativ helhet av olika myrnaturtyper, svämängar och moskogsholmar som till största delen är i naturtillstånd. Det skyddade områdets totala areal är betydande: nästan 750 hektar. Det är det näst största privata skyddsområdet i Norra Karelen efter Kesonsuo, och det är Tornators tredje största skyddsområde i Finland.Gungflyna vid Luhtapohjanjoki bildar en omfattande, jämn och trädfattig helhet av myrar som domineras av näringsfattiga fattigkärr och tallmossar. De tre vanligaste myrtyperna i naturtillstånd är tuvdunmyrar, fuscummyrar och lågstarrkärr. Skyddsområdet omfattar också hotade naturtyper, såsom källområden, ett ört- och gräskärr, ett tuvulls-skogskärr och ett hjortronkärr. De erbjuder också en livsmiljö för många sällsynta och krävande arter.Området kring Luhtapohjanjoki erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation, såsom fiske, jakt, bärplockning och fågelskådning.”Genom att inrätta nya naturskyddsområden kompletterar vi det ekologiska nätverket som tillsammans med nyckelbiotoperna, artförekomsterna och skyddszonerna utgör en stark grund för mångfalden i Tornators skogar”, säger Tornators miljöchef Heikki Myöhänen.Livsmiljöprogrammet HelmiÅtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på småvatten och stränder iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag inleds Läsfadder-kampanjen som lotsas av undervisningsminister Li Andersson och vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko. Läsfaddrarna Li och Annika diskuterar läsningens betydelse och intervjuar personer som arbetar med barnlitteratur. Med kampanjen, som är en gemensam satsning av Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet, vill man betona läsningens betydelse och stärka barnens läsfärdighet.Under kampanjen publiceras videor på Läsrörelsens Facebook-sida. Först ute med att intervjua yrkesverksamma inom barnlitteraturen är Li Andersson och på våren är det Annika Saarikkos tur. I videorna presenteras böcker som de yrkesverksamma rekommenderar. Som en del av Läsfadder-kampanjen presenteras också projekt som understöds av undervisnings- och kulturministeriet och Läsrörelsen. Videorna om projekten lyfter fram nya sätt att främja läsningen.– Forskning visar att läsintresset har en stark koppling till goda lärresultat. Läsande barn och unga klarar sig i skolan och får ta del av nya världar och insikter genom böckerna. Det vore därför viktigt att så många barn som möjligt redan från tidig ålder skulle få inspiration och en god grund för läsningen, säger undervisningsminister Li Andersson.Huvudmålgruppen för Läsfadder-videorna är föräldrar som behöver hjälp med att stödja sina barn i förskolan eller årskurserna 1–2 i deras läsning.– Idén om läsfaddrar kom till från en iakttagelse av att föräldrar som har fullt upp med att lösa vardagspusslet nödvändigtvis inte hinner sätta sig in i barnens läsning i tillräcklig mån. Vi läsfaddrar vill stödja familjens gemensamma läsintresse och samtidigt även lyfta fram fina projekt där man tillsammans försöker finna nya sätt att främja läsningen, berättar vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko.På inledningsvideon till kampanjen som startar i dag berättar ministrarna om sina egna läsminnen från barndomen. I dag publicerades också den första videon där Li Andersson intervjuar barnbibliotekspedagogen Pirkko Ilmanen och läser Kirsi Kunnas dikt Kattila ja peruna.Läsfadder-kampanjen går i huvudsak på finska, men innehåller även videor på svenska .Effekten av tidiga gemensamma lässtunder kan observeras i de förhandskunskaper barnet har då hen inleder sin skolgång. Av enskilda fritidssysselsättningar är läsning den som har störst betydelse för barnets utgångsläge vid skolstarten. Skillnaderna bland barn som inleder sin skolgång kan vara upp till ett år.*Video som inleder Läsfadder-kampanjen och där ministrarna berättar om sina läsminnen från barndomenDen första videon med boktips där Li Andersson intervjuar barnbibliotekspedagog Pirkko IlmanenLäsrörelsens Facebook-sida* Läscentrum: 10 fakta om läsning

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid justitieministeriet inleds inom kort ett arbete för att göra bestående ändringar i bestämmelserna om konsumentkrediter. Samtidigt bedöms hur verifieringen av identiteten kan utvidgas till att gälla alla avtal om konsumentkredit.– Om du till exempel köper en tvättmaskin på nätet, kan du i allmänhet betala den med kredit i flera poster. För närvarande är det möjligt att få sådana krediter utan noggrann autentisering av kunden. Även om man i fråga om konsumentköp inte just har fått kännedom om missbruk, måste vi med alla medel försöka förhindra möjligheten till dem, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.– Det är oerhört viktigt att vi med på alla tänkbara sätt hjälper offren för detta brott.– Jag vill att vi bättre än för närvarande ska förhindra missbruk av personuppgifter vid webbköp, betonar minister Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Husbolagens tidsfrist för att överföra aktieböckerna till bostadsdatasystemet förlängs med ett år fram till den 31 december 2023. Därutöver ska bestämmelserna om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem preciseras. Statsrådet godkände en proposition med förslag till lagändringar i dag den 12 november 2020. Lagarna träder i kraft så fort som möjligt.Den elektroniska tjänsten för överföring av aktieböcker togs i bruk våren 2020. Via tjänsten har bostadsaktiebolag som grundats före 2019 kunnat överföra aktieböcker till Lantmäteriverket och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Avsikten har varit att de bostadsaktiebolag som har en disponent i huvudsak ska överföra sina aktieböcker via ett gränssnitt som byggs upp i disponentsystemen. Detta arbete har dock dragit ut på tiden och överföringen av aktieböckerna beräknas börja i mars 2021.Enligt den gällande lagstiftningen ska bostadsaktiebolagen överföra aktieböckerna till Lantmäteriverket före utgången av 2022. Om tidsfristen för överföringen inte förlängs, har bolagen i förhållande till de ursprungliga målen endast ett och ett halvt år på sig att göra överföringen. Det är också avgiftsfritt att överföra aktieböckerna inom utsatt tid, senare ska det tas ut en avgift.Överföringen är ett viktigt steg i processen att sluta använda aktiebrev i pappersform. För att se till att överföringarna sker smidigt, är det skäl att husbolagen förbereder sig på detta. Innan aktieböckerna överförs är det bra för husbolagen att kontrollera att informationen i handelsregistret om disponenten och ordföranden för husbolagets styrelse är aktuell. De får rätt att använda överföringstjänsten enligt informationen i handelsregistret. De egna företagsrollerna kan kontrolleras på suomi.fi/handelsregisteruppgifter. Om det inte finns några roller ska uppgifterna uppdateras i handelsregistret.För ömsesidiga fastighetsaktiebolag som grundats före 2019, är det frivilligt att överföra aktieböckerna och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Bestämmelsen om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem ska preciseras. Detta i syfte att det blir fullständigt klart att ikraftträdandet av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem inte påverkar sådana gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som inte vill ansluta sig till aktielägenhetsregistret.För att säkra att verksamheten i nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag löper störningsfritt är det också nödvändigt att förtydliga lagen om bostadsaktiebolag så att valet av aktiebolagslag som tillämplig lag begränsas i stället för bestämmelserna om aktielägenhetsregistret i lagen om bostadsaktiebolag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning för alla konkurrensförbudsavtal, medan ersättningsskyldigheten nuförtiden endast gäller avtal som varar över sex månader. Målet är att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal som gör arbetsmarknaden stelare.– I Finland används konkurrensförbudsavtal för närvarande i stor utsträckning. I strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen används de rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte, beskriver arbetsminister Tuula Haatainen.– Jag är glad över att man har hittat en lösning som gör konkurrensförbudsavtalen mer riktade. Ersättningsmodellen säkerställer att konkurrensförbud meddelas endast personer vars arbetsuppgifter genuint förutsätter det, säger arbetsminister Haatainen.Genom konkurrensförbudsavtalet begränsas arbetstagarens rätt att övergå till anställning hos en arbetsgivare som bedriver konkurrerande verksamhet och rätten att bedriva konkurrerande verksamhet för egen räkning efter att anställningsförhållandet upphört. Regeringen föreslår att det i lagen ska föreskrivas om en mer omfattande ersättningsskyldighet än för närvarande, om tidpunkten för betalning av ersättning och om arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal.Ändringarna görs i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal från och med den 1 januari 2022. Den nya regleringen gäller också konkurrensförbudsavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande efter en övergångsperiod på ett år, med vissa undantag. Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 12 november 2020.Längden på konkurrensförbudet inverkar på ersättningsbeloppetFör ett konkurrensförbudsavtal ska betalas en ersättning vars storlek beror på arbetstagarens lön och den avtalade längden på konkurrensförbudet, dvs. bindningstiden. För en bindningstid på högst sex månader ska ersättning betalas till 40 procent av arbetstagarens lön för motsvarande tid. Om bindningstiden är över sex månader, är ersättningen 60 procent av lönen för hela bindningstiden. Ett konkurrensförbud kan även i fortsättningen meddelas för högst ett år.I lagen finns det för närvarande inga bestämmelser om tidpunkten för när ersättningen ska betalas. Enligt regeringens proposition ska ersättningen i regel betalas under bindningstiden. Betalningsdagen är densamma som dagen för löneutbetalning under anställningsförhållandet.Nytt är också arbetsgivarens rätt att säga upp ett konkurrensförbudsavtal under anställningsförhållandet när förhållandena förändras. Då ska en uppsägningstid iakttas som är en tredjedel av den bindningstid som avtalats i konkurrensförbudsavtalet, dock minst två månader. Arbetsgivaren kan dock inte säga upp ett konkurrensförbudsavtal längre efter det att arbetstagaren har sagt upp sitt anställningsförhållande.Användningen av konkurrensförbudsavtal har blivit vanligareIngåendet av ett konkurrensförbudsavtal förutsätter att det finns synnerligen vägande skäl som har samband med arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållandet. Konkurrensförbudsavtal används allmänt. Regeringen har som mål att minska antalet konkurrensförbudsavtal som strider mot de villkor som anges i lagen. Lagändringarna bedöms förebygga ogrundade avtal.Lagändringarna bereddes av en arbetsgrupp på trepartsbasis. Arbets- och näringsministeriet ordnade en remissbehandling om ändringarna i april–maj 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har lagt fram en proposition för att möjliggöra interoperabilitet mellan mobilapplikationen Coronablinkern och applikationer som tagits fram i andra EU- och EES-länder eller i Schweiz. En användare av Coronablinkern kunde i samband med sin smittoanmälan i appen lämna uppgift om en eventuell exponering också till användaren av en motsvarande app i ett annat land och själv få information om eventuell exponering av en applikationsanvändare i ett annat land. I propositionen föreslås att det i lagen om smittsamma sjukdomar ska föreskrivas om behandling av personuppgifter i samband med gränsöverskridande användning av ett informationssystem. Utkastet till regeringens proposition med förslag till temporära ändringar av lagen om smittsamma sjukdomar var på remiss 13–30 oktober 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I regeringens proposition föreslås det att det stiftas en lag om bolagisering av Institutet för hälsa och välfärds kommersiella vaccinforskningstjänster. Avsikten är att också Tammerfors högskolestiftelse ska ansluta sig till det nya vaccinforskningsbolaget. Den oberoende ställning som Institutet för hälsa och välfärd bör ha när det gäller besluten om vaccinanskaffningar stärks genom att funktionerna för institutets kommersiella vaccinforskning överförs till ett separat aktiebolag. Regeringens proposition baserar sig på justitiekanslerns beslut från maj 2019 enligt vilken den kommersiella vaccinforskningsverksamheten och upphandlingen av vaccin vid Institutet för hälsa och välfärd borde separeras tydligare från varandra.Syftet med bolaget är att säkerställa och stärka den finländska kompetensen inom vaccinforskning så att Finland och världen kan få effektiva och säkra vacciner som undersökts vetenskapligt. Verksamheten förväntas också öka investeringarna i forskning i Finland.  Den personal vid Institutet för hälsa och välfärd som arbetar med vaccinforskning
kommer att övergå i anställning hos det nya aktiebolaget. De kommersiella vaccinforskningstjänster som överförs till bolaget innefattar inga sådana uppgifter som är lagstadgade för Institutet för hälsa och välfärd. Propositionen får inte heller några konsekvenser för personalen vid den avdelning för hälsosäkerhet som ansvarar för vaccinupphandlingen och vaccinationsprogrammet vid Institutet för hälsa och välfärd. Det bolag som bildas ska vara ett bolag med statliga specialuppgifter, och social- och hälsovårdsministeriet ska svara för ägarstyrningen av bolaget. När aktiebolaget bildas tecknar staten majoriteten av dess aktier. En minoritetsandel av aktiestocken tecknas av Tammerfors högskolestiftelse, som överlåter den kliniska vaccinforskningsverksamheten vid vaccinforskningscentralen i Tammerfors till bolaget. I en kompletterande budget för 2021 ska staten reservera 8 miljoner euro för bildandet av bolaget, varav statens investering i bolagets fria egna kapital uppgår till uppskattningsvis 7 miljoner euro.När den kommersiella vaccinforskningen övergår till bolaget minskar den externa finansieringen för Institutet för hälsa och välfärd. För Institutet för hälsa och välfärd betyder detta ett finansieringsunderskott på cirka 650 000 euro, som enligt förslaget ska täckas i en kompletterande budget för 2021. Bildandet av aktiebolaget inleds genast efter att den föreslagna lagen har stadfästs. Avsikten är att aktiebolaget ska inleda sin verksamhet i början av 2021.Propositionen hänför sig till en kompletterande budgetproposition för 2021 och ska behandlas i samband med den.Den föreslagna lagen ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I nya flerbostadshus installeras i fortsättningen fjärravläsbara lägenhetsspecifika mätare för mätning av förbrukningen av både varmt och kallt vatten, och faktureringen för vatten baserar sig på den faktiska uppmätta förbrukningen. Regeringen föreslår lagändringar i anslutning till detta för fastställelse av republikens president den 13 november 2020.Efter lagstiftningens ikraftträdande (23.11.2020) gäller kraven nya byggnader som det söks bygglov för. Befintliga husbolag övergår till fakturering enligt förbrukning i takt med att lämpliga fjärravläsbara vattenmätare installeras i dem i samband med stambyte.Genom lagstiftning som fastställs genomförs de ändringar i energieffektivitetslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om hyra av bostadslägenhet, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, aravabegränsningslagen och lagen om bostadsrättsbostäder som EU:s energieffektivitetsdirektiv förutsätter.Reformen främjar energisparande genom att styra hushållens förbrukning av vatten och värmeenergi i en energieffektivare riktning. Samtidigt ska faktureringen basera sig på den faktiska förbrukningen, och tillgången till information om energiförbrukningen säkras.I en stor del av husbolagen är vattenavgiftsvederlaget för tillfället fortfarande baserat på till exempel antalet boende i en lägenhet eller enhetskostnaden för vattnen per yta. Den ersättning för vatten som hyresvärden tar ut av hyresgästen är ofta baserad på en fast vattenavgift.Installering av vattenmätare som mäter vattenförbrukningen i varje lägenhet blev obligatoriskt i nya byggnader redan 2011 och i samband med stambyte 2013. Däremot har det tidigare inte föreskrivits om användning av vattenmätare för mätning av förbrukningen och fakturering enligt förbrukning.Aktieägaren i ett bostadsaktiebolag, hyresgästen och bostadsrättshavaren ska i samband med uttaget av den ersättning som tas ut för vatten ges information om den uppmätta vattenförbrukning som utgör grund för faktureringen och om andra grunder för fastställande av faktureringen. Avsikten är att det genom förordning av statsrådet ska utfärdas närmare bestämmelser om den information som ska ges.Ändringar av mätningen och faktureringen av uppvärmning och kylningDen fjärrvärme och fjärrkyla som levereras till nya byggnader ska avläsas med fjärravläsbara mätare. Redan installerade mätare för fjärrvärme och fjärrkyla ska göras fjärravläsbara eller ersättas med fjärravläsbara mätare senast den 31 december 2026.Skyldigheten för försäljaren av fjärrvärme att lämna förbruknings- och bränsleuppgifter till sina kunder ska utvidgas. Kunden ska få uppgifter om sin energiförbrukning, klimatpåverkan av sin förbrukning, bränslen för energiproduktionen samt jämförelseuppgifter om andra likadana konsumenters energiförbrukning i fakturan eller till exempel via internet.Närmare bestämmelser om fördelningen av kostnaderna för förbrukningen av värme, kyla och vatten kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare kan i fortsättningen förvärvas även genom att endast avlägga ett prov. Närmare bestämmelser om avläggandet av prov utfärdas genom en förordning som träder i kraft den 16 november 2020. Dessutom utfärdas det genom förordning närmare bestämmelser om bl.a. anordnare och bedömare av prov samt om kraven på simulatorer för prov.Syftet med försöksmodellen är att erbjuda mer flexibla alternativ för att uppnå yrkeskompetens för förare. Modellen bl.a. snabbar upp och underlättar tillträdet till yrket för personer som redan har tidigare förvärvad kompetens på området.Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 12 november 2020.I försöksmodellen ska man mäta samma kompetens som i det nuvarande utbildningsalternativet, men kompetensen kommer enbart att bedömas utifrån provprestationen. Försöksmodellens prov skiljer sig från det prov som ingår i utbildningsmodellen.Provet för grundläggande yrkeskompetens består av ett teoriprov och ett praktiskt prov. Teoriprovet ska bestå av minst två delar, av vilka den ena kan innehålla flervalsuppgifter eller frågor med direkta svar eller en kombination av dessa typer. Den andra delen av teoriprovet ska bestå av fallstudieuppgifter som kan innehålla frågor som baserar sig på en skriftlig händelsebeskrivning och på bilder och videor.Högst 30 minuter av den praktiska delen av provet för grundläggande yrkeskompetens får avläggas med simulator eller på övningsbana. Den simulator som används i provet ska bland annat vara avancerad och ha en bred vy samt manöveranordningar som motsvarar manöveranordningarna för fordonet i den körkortskategori som ska avläggas. Den programvara som används i simulatorn får inte styra provprestationen.Strängare kompetenskrav för bedömareDet ska finnas minst två bedömare av ett prov för grundläggande yrkeskompetens. Minst en av bedömarna ska ha behörighet som ansvarig föreståndare för provet. För att säkerställa provets kvalitet ställs högre kompetenskrav på den som är ansvarig föreståndare för provet än på den som är ansvarig föreståndare för utbildningen.Den föreståndare som ansvarar för provet ska ha gällande yrkeskompetens för lastbils- eller bussförare samt trafiklärartillstånd. Han eller hon ska ha avlagt pedagogiska studier för lärare och den del av specialyrkesexamen för trafiklärare som gäller arbete som yrkeskompetensutbildare.Utöver dessa ska han eller hon ha minst ett års erfarenhet av framförande av tunga fordon på heltid eller alternativt en yrkesexamen inom person- eller godstransportbranschen eller grundexamen i logistik.Bestämmelser om behörighetskraven för bedömare av prov och för de ansvariga föreståndarna för prov som avläggs inom försvarsmakten utfärdas särskilt.

Källa: Valtioneuvosto.fi