NordenBladet — Den 19 november 2020 överlämnade regeringen ett förslag till komplettering av budgeten för 2021 till riksdagen.Regeringen föreslår ett anslagstillägg på 25 miljoner euro för främjande av gång och cykling. För investeringsprogrammet för gång och cykeltrafik, dvs. för understöd till kommunerna, finns då 28,5 miljoner euro att tillgå 2021.Kommunikationsminister Timo Harakka anser att gång och cykling spelar en viktig roll både med tanke på miljön och hälsan.– Regeringen önskar att kommunerna även i fortsättningen ska ha möjlighet att förbättra förhållandena för gång och cykling runt om i landet. Detta är ett effektivt sätt att öka den hållbara rörligheten och människornas välbefinnande, säger minister Harakka.Staten stöder i år en förbättring av förhållandena för gång och cykling i kommunernas gatunät med ett rekordstort belopp, 31,5 miljoner euro. Avsikten är att understödsbesluten ska fattas före utgången av 2020.I år har kommunerna för första gången kunnat ansöka om statsunderstöd för utarbetning av program för att främja gång och cykeltrafik. Understöd kan sökas fram till utgången av november.Målet med programmet för att främja gång och cykling är att öka gång- och cykeltrafiken med 30 procent fram till 2030. Samtliga dessa åtgärder bidrar till att uppnå målet.Stöd för väghållningen av enskilda vägar och rådgivning och handledningRegeringen föreslår ett tilläggsanslag på 17 miljoner euro till bidrag för enskilda vägar. Totalt föreslås ett anslag på 30 miljoner euro för bidrag för enskilda vägar 2021. Bidraget kan anvisas för väghållning av enskilda vägar, för rådgivning och vägledning av väglag och för produktion av material och tjänster som stöder den samt för utvecklings-, planerings- och forskningsarbete som gäller enskilda vägar.Flygtrafiken till landskapsflygfälten tryggas också i coronaviruslägetPå grund av coronan föreslår regeringen ett anslag på 11,5 miljoner euro för 2021 för stödjande av landskapens flygförbindelser.Framställan baserar sig på ett förslag från arbetsgruppen som utrett flygtrafiken till landskapen. Arbetsgruppen som letts av statssekreterare Pilvi Torsti föreslog i sin slutrapport i september 2020 att staten ska köpa flygtrafik till flygplatserna i Karleby, Joensuu, Kajana, Jyväskylä och Kemi fram till utgången av 2021.Transport- och kommunikationsverket har inlett beredningen av en konkurrensutsättning i anslutning till upphandlingen av flygtrafiktjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet vill fortsätta med utbetalningen av matpenning också till beväringar som inleder sin tjänstgöring i januari 2021. Orsaken till detta är de fortsatta undantagsarrangemangen i truppförbanden på grund av coronapandemin.

För att täcka kostnaderna för matpenningen föreslår regeringen att anslagen för försvarsministeriets förvaltningsområde höjs med 7,1 miljoner euro i den kompletterande budgetpropositionen för 2021.

På grund av undantagsarrangemangen har truppförbanden delat in sina beväringar i tre grupper som turvis är i garnisonen och lediga. Sedan den 13 mars 2020 har matpenning betalats till beväringarna utöver dagpenningen under lediga perioder, då de inte har möjlighet till bespisning på garnisonen. Matpenningen uppgår till 13,50 euro per dag och beväringarnas försörjning tryggas genom den.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lagt fram en kompletterande budget för 2021. Regeringen föreslår att social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde får 135 miljoner euro i tilläggsanslag. Anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2021 är därigenom cirka 17,74 miljarder euro.Anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde riktas bland annat till att förbättra arbetslivet och välbefinnande på arbetet, arbetslöshetsskyddet, servicen för barn och unga samt informationshanteringen inom social- och hälsovården.Mer resurser till arbetslivet och utvecklingen av välbefinnandet på arbetsplatsenRegeringen föreslår ett tillägg på sex miljoner euro för utvecklingsprogrammet för arbetslivet och välbefinnandet i arbetet. Syftet med programmet är att förnya verksamhetssätten och effektivt utnyttja teknologi på arbetsplatserna samt att skapa arbetslivsinnovationer. Målet är att Finland senast 2030 ska vara den ledande utvecklaren av arbetslivsinnovationer och att välbefinnandet i arbetet ska vara världens bästa i Finland.Regeringen föreslår ett tillägg på 1,4 miljoner euro för genomförandet av statsundersstödsprojekt enligt programmet för arbetsförmåga samt för utveckling av en e-tjänst för självbedömning för arbetslösa. Regeringen föreslår fyra miljoner euro för projektet för en fungerande rehabilitering inom social- och hälsovården.De temporära undantagen i arbetslöshetsskyddet fortsätterRegeringen föreslår att de temporära undantagen i lagstiftningen om arbetslöshetsskyddet ska fortsätta till vissa delar fram till utgången av mars 2021. På grund av de förlängningar som gäller företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa samt höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa föreslår regeringen ett tillägg på sammanlagt 56,4 miljoner euro under momenten för utkomstskydd för arbetslösa.Tjänsterna för barn och unga ska bli bättreRegeringen föreslår ett tillägg på 16 miljoner euro för programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. Programmet ska utveckla bland annat familjecentren och det tidiga stödet i vardagen samt missbrukar- och mentalvårdstjänsterna med låg tröskel för barn och unga samt barnskyddet.Testerna för covid-19 ersätts av sjukvårdsförsäkringenRegeringen föreslår att ersättningsnivån i sjukvårdsförsäkringen för test för covid-19 höjs temporärt och att 45 miljoner euro riktas till detta. Ersättningen ska kunna betalas till den serviceproducent som utfört undersökningen också när självriskandelen för undersökningen har betalats av den försäkrades arbetsgivare i stället för av den försäkrade själv. Samtidigt föreslås det att ersättningstaxan höjs.Vaccinforskningen ska få ett eget centrumRegeringen föreslår ett anslag på åtta miljoner euro för bolagiseringen av vaccinforskningscentret. I det nya bolaget ska staten vara majoritetsägare och ha en särskild uppgift. Regeringen föreslår ett tillägg på 0,65 miljoner euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd. Det här ska kompensera den minskning av inkomsterna som uppkommer av bildandet av vaccingforskningscentret.Informationshantering inom hälso- och sjukvårdenRegeringen föreslår ett tillägg på sammanlagt 23,8 miljoner euro för utgifterna för den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården. Av tillägget ska 3,8 miljoner riktas till den elektroniska behandlingen av klientuppgifter och ändringarna av lagen om den nästa år. 20 miljoner av tillägget är en anslagsökning som föranleds av att kapital intäktsförs för DigiFinland Oy. Med detta tryggas det utvecklingsarbete inom informationshantering inom social- och hälsovården som ska anskaffas från DigiFinland Oy.Regeringen föreslår ett tillägg på 1,5 miljoner för genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen.Institut och ämbetsverkRegeringen föreslår ett tillägg på 12,3 miljoner euro för omkostnaderna för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder. Behovet föranleds bland annat av att arbetslöshetsgraden stigit och därigenom av att verksamhetskostnaderna för den allmänna fonden för social trygghet, vilka helt och hållet finansieras av staten, har ökat. Av tillägget föranleds 3,5 miljoner euro av de systemändringar som familjeledighetsreformen kräver och 5,3 miljoner euro av utvecklandet av förmånsprogrammen och e-tjänsten.Regeringen föreslår två årsverken och ett tillägg på 140 000 euro i omkostnaderna för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Behovet föranleds av utvecklingen av tillsynen över informationssystemen inom social- och hälsovården. För regionsförvaltningsverkets omkostnader för arbetarskyddet föreslås ett tillägg på 0,975 miljoner euro för kostnaderna för inrättandet av 15 nya tjänster som arbetarskyddsinspektör.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände statsborgen på högst 90 miljoner euro för det lån på 100 miljoner euro som rederibolaget Tallink Silja AB upptagit som en del av det garantiprogram som riktas till rederier som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. Syftet är att trygga Tallink Siljas likviditet och bolagets verksamhet tills den exceptionella situationen till följd av coronakrisen är över.Rederier som bedriver passagerar- och godstrafik har lidit avsevärt av följderna av coronakrisen. Den minskade efterfrågan till följd av coronakrisen och de reserestriktioner som införts har lett till en mycket begränsad passagerartrafik ända sedan våren.I den andra tilläggsbudgeten för 2020 bemyndigades statsrådet att bevilja statsborgen till ett belopp av högst 600 miljoner euro för tryggandet av försörjningsberedskapskritiska rederiers verksamhet. Borgensfullmakten gäller till utgången av detta år.Borgen beviljas i enlighet med de tillfälliga regler om statligt stöd som Europeiska kommissionen antagit med anledning av coronakrisen. Kommissionen har godkänt villkoren i det statliga garantiprogrammet för rederier och att borgen beviljas för 90 procent av lånen.De tillfälliga reglerna om statligt stöd främjar tillgången på företagsfinansieringEU har gjort sina regler om statligt stöd tillfälligt mer flexibla, så att medlemsstaterna ska kunna trygga i synnerhet tillgången på företagsfinansiering och företagens likviditet under coronakrisen. 
Medlemsstaterna måste underrätta kommissionen om alla de åtgärder som vidtas i enlighet med de tillfälliga reglerna. Dessutom måste kommissionen godkänna åtgärderna innan de kan införas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För statsrådets kansli föreslås ett anslagstillägg på 355 miljoner euro i den kompletterande budgetpropositionen för nästa år på grund av behov som coronaläget medfört. Behoven gäller till exempel kapitalisering av Finavia Abp i syfte att stärka bolagets finansiella ställning. Regeringens proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2021 lämnades till riksdagen torsdagen den 19 november.I den kompletterande budgetpropositionen föreslås ett anslagstillägg på 350 miljoner euro för kapitalisering av Finavia Abp i syfte att stärka bolagets finansiella ställning. Finavias affärsverksamhet har lidit betydligt av att efterfrågan på flygtrafik rasat till följd av coronapandemin. Kapitaliseringen är nödvändig för att svara på coronakrisen och trygga bolagets framtid.Covid-19-läget har ökat statsrådets kommunikationsbehov. För nästa år föreslås ett tilläggsanslag på 1,35 miljoner euro för stödjande och samordning av regeringens strategiska kommunikation och för stärkande av samhällets mentala kristålighet. Tilläggsanslaget ska användas till produktion av innehåll som gäller förhindrande av spridningen av coronaviruset, till exempel kampanjer inom ramen för kommunikationsinsatsen Finland fixar det. Dessutom stärks stödet till regionernas och kommunernas kommunikation i fråga om hanteringen av coronaläget.I anslutning till statsrådets kansli finns ett oberoende och självständigt råd för bedömning av lagstiftningen, som ger utlåtanden om konsekvensensbedömningarna av regeringens propositioner. Rådet har till uppgift att förbättra särskilt kvaliteten på konsekvensbedömningarna och lagberedningskulturen i allmänhet. I enlighet med skrivningen i regeringsprogrammet föreslås det ett tilläggsanslag på 105 000 euro för att stärka verksamheten i och ställningen för rådet för bedömning av lagstiftningen.För skötseln av statsrådets gemensamma service- och förvaltningsuppgifter föreslås ett tillägg på 3,2 miljoner euro, varav det största tillägget på 3,0 miljoner euro gäller den fortsatta finansieringen av statsrådets gemensamma ärendehanteringssystem (VAHVA). Med tilläggsanslaget utvidgas det gemensamma ärendehanteringssystemet till att omfatta alla ministerier, och i anslutning till det byggs nya system som ska stödja beslutsfattandet och beredningen av EU-ärenden i statsrådet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att förhindra spridningen av coronaviruset begränsas förplägnadsverksamheten i varje landskap enligt det rådande epidemiläget i landskapet. Enligt begränsningsreglerna ska förplägnadsrörelserna i de fem landskap som är i den s.k. accelerationsfasen fortsätta med de begränsningar som är striktare än i de övriga landskapen. Detta gäller landskapen Nyland, Egentliga Finland, Birkaland, Egentliga Tavastland och Österbotten.Statsrådets förordning om detta träder i kraft den 20 november 2020. Österbotten ska nu iaktta samma begränsningar som de andra landskapen i accelerationsfasen I landskapet Österbotten har coronasituationen lugnat ner sig såpass mycket att man har övergått från samhällsspridningsfasen till accelerationsfasen. Beslutet baserar sig på de uppgifter som man fått från Vasa sjukvårdsdistrikt och Institutet för hälsa och välfärd. Det betyder att förplägnadsrörelserna i Österbotten kan börja iaktta samma restriktioner som förplägnadsrörelserna i de andra landskap som är i accelerationsfasen, dvs. Nyland, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland och Birkaland.  I Österbotten ska serveringen av alkohol således upphöra klockan 22.00 så som i de övriga landskapen i accelerationsfasen. De förplägnadsrörelser vars huvudsakliga verksamhet är att servera alkoholdrycker får hålla öppet klockan 24.00-23.00.  Andra förplägnadsrörelser får hålla öppet klockan 01.00-24.00. Även i landskapet Österbotten är det från och med den 20 november 2020 tillåtet för de andra förplägnadsrörelserna att hålla öppet för förplägnadsverksamhetens kunder i två timmar efter serveringstidens slut.  I de landskap som är i accelerationsfasen får förplägnadsrörelserna fortsättningsvis ta in bara hälften av det normala antalet kunder.   Bestämmelserna om de begränsningar som gäller förplägnadsrörelser finns i den temporära 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar, som är i kraft till den 28 februari 2021. Närmare bestämmelser om begränsningarna utfärdas genom förordning av statsrådet. Begränsningen av förplägnadsrörelsers öppettider anges i förordningarna enligt landskap och typ av restaurang.Syftet med de begränsningar som fastställs utifrån landskapets epidemiläge är att minska de fysiska kontakterna mellan människor i sådana lokaler och situationer där risken för att coronaviruset sprider sig har konstaterats vara stor.  
 
Begränsningarna gäller endast så länge de är nödvändiga, och upphör senast den 15 december 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar i ett informellt videomöte för EU:s försvarsministrar den 20 november 2020 och i ett styrelsemöte för Europeiska försvarsbyrån (EDA) som ordnas i samband med mötet.Teman för det informella mötet är den strategiska utvärderingen av EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) samt processen för strategisk utvärdering och styrning av säkerhets- och försvarssamarbetet, som går under namnet “strategisk kompass”.I EDA:s styrelse får försvarsministrarna en rapport om den samordnade årliga försvarsöversikten (CARD) samt behandlas den första EDA-budgeten och treåriga arbetsplanen efter Brexit.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Reformen av lagen om samarbete inom företag har målet att förbättra växelverkan mellan arbetsgivaren och personalen samt att skapa ramar för att utveckla företagen och arbetsgemenskapen. Reformen ökar personalens möjligheter att påverka och få information. Trepartsarbetsgruppens betänkande om regeringens proposition är på remiss 19.11.2020 – 15.1.2021.Den nya lagen om samarbete består av tre helheter:fortlöpande dialog mellan arbetsgivare och personalförhandlingar vid förändringar (omställningsförhandlingar)personalrepresentation i företagens förvaltningLagen ska också i fortsättningen tillämpas på företag och sammanslutningar som har minst 20 anställda. Bestämmelserna om personalrepresentation i företagens förvaltning ska tillämpas på företag som har minst 150 anställda i Finland.Fortlöpande dialog för att utveckla företagen och arbetsgemenskapenArbetsgruppen föreslår i lagen nya arbetssätt för att på lång sikt utveckla relationerna mellan arbetsgivare och personal. Arbetsgivaren och företrädaren för personalen ska föra en regelbunden dialog minst en gång i kvartalet om inte de kommer överens om något annat. Beslut om hur dialogen sker i praktiken fattas på arbetsplatserna.Dialogdeltagarna kan diskutera bland annat  företagets eller sammanslutningens ekonomiska läge, arbetsplatsens regler och rutiner, personalens struktur och kompetensbehov samt välbefinnande i arbetet.Till dialogen hör att arbetsgivaren och företrädaren för personalen utarbetar en utvecklingsplan som ligger till grund för att förbättra personalens kompetens och välbefinnande i arbetet.Företrädaren för personalen får en starkare roll i omställningsförhandlingarnaInnan arbetsgivaren fattar beslut om omständigheter som väsentligen inverkar på personalens ställning, ska arbetsgivaren förhandla med arbetstagarnas företrädare eller arbetstagarna. I den nya lagen kallas förhandlingsprocessen omställningsförhandlingar.Personalföreträdarens rätt att lägga fram förslag och alternativa lösningar stärks. Vidare anger man en mer exakt tidpunkt då förhandlingarna måste inledas.En fortlöpande dialog och omställningsförhandlingar utgör en fortsättning i förhållande till varandra. Potentiella utvecklingsförlopp kan behandlas i en kontinuerlig dialog redan före omställningsförhandlingarna, vilket förbättrar informationsutbytet och förhandlingsgrunden. Dialogen är också väldigt viktig med tanke på det fortsatta arbetet med förändringen efter att omställningsförhandlingarna är över.Närmare bestämmelser om personalrepresentationen i företagens förvaltningPersonalrepresentationen i företagets förvaltning förbättrar informationsutbytet och ger en möjlighet att anlita personalens sakkunskap i beslut som gäller företaget.Bestämmelserna om förvaltningsrepresentationen flyttas över till samarbetslagen. Personalen ska ha en företrädare i ett organ som de facto behandlar viktiga frågor såsom affärsverksamhet, ekonomi och personalens ställning. Personalens företrädare ska ha rätt att få utbildning för att kunna sköta sin uppgift som personalföreträdare i företagets organ.Regeringens mål: att öka förtroendet på arbetsmarknadenSyftet med lagen om samarbete inom företag är att utveckla företagets verksamhet och arbetstagarnas möjligheter att påverka de beslut som fattas i företaget om arbetstagarnas arbete, arbetsförhållanden och ställning. Den gällande lagen har varit i kraft i drygt tio år och det har gjorts flera utvärderingar av lagens ändamålsenlighet. I arbetslivet upplever man att lagen inte längre uppfyller alla sina mål.Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marinis regering ska lagstiftningen om samarbete reformeras strukturellt och innehållsmässigt i syfte att förbättra förtroendet mellan arbetsgivaren och personalen.Trepartsarbetsgruppen hade till uppgift att utreda om den gällande samarbetslagen motsvarar de nuvarande och förväntade behoven i arbetslivet samt att lägga fram förslag till ändringar i lagstiftningen. Arbetsgruppen har tagit fram ett betänkande i form av en regeringsproposition. En remissbehandling om betänkandet ordnas 19.11.2020 – 15.1.2021. I betänkandet ingår en avvikande mening från Finlands Näringsliv och Företagarna i Finland, ett kompletterande uttalande av Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf samt ett kompletterande uttalande av Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf och Akava rf.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä deltar i ett inofficiellt videomöte om rymdpolitiken för EU:s konkurrenskraftsministrar 20.11.2020. Ministrarna ska diskutera Europas roll i den internationella rymdekonomin, marknadsutvecklingen inom sektorn och gemensamma spelregler.Den växande marknaden för rymdindustrin, som lockat privata och offentliga aktörer under de senaste åren, är temat för EU-ministrarnas möte. Vid mötet behandlas bland annat Europas ställning på den internationella rymdmarknaden. Efter mötet ordnas ett gemensamt rymdrådsmöte för Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Europeiska rymdorganisationen (ESA).Rymdstrategin siktar på den internationella marknadenMålet med den nationella rymdstrategin för Finland är att år 2025 vara världens mest attraktiva och lättrörliga miljö för rymdrelaterad affärsverksamhet.  Utvecklingen gagnar både de företag som sänder sina egna satelliter och de aktörer som utnyttjar satellitdata i sin affärsverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att följa upp korruption behövs ett övergripande tillvägagångssätt och en modell för datainsamling. Det är slutsatsen i slutrapporten för forskningsprojektet KORSI, som samordnades av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes vilka metoder och indikatorer för korruption som lämpar sig för finländska förhållanden.Finland får vid uppföljningen av korruption gärna modigt ta modell av de länder där korruption är vanligare än hos oss. Forskarna föreslår att man i Finland i fortsättningen ska sammanställa en nationell korruptionsrapport som grundar sig på flera olika metoder och källor. Rapporten kan innehålla till exempel fritt tillgänglig statistik, information från enkäter, register och intervjuundersökningar, riskbedömningar från olika förvaltningsområden och sektorer samt uppgifter från företag och tredje sektorn. Rapporten ska samordnas av justitieministeriet.Flerdimensionell korruption försvårar mätningKorruptionen i Finland är ofta förknippad med olika strukturer och nätverk. Det gör den svårare att upptäcka och försvårar även mätningen av korruptionen som fenomen och dess särdrag. Inom KORSI-projektet gick man på djupet med de former av korruption som är svåra att mäta, såsom oetisk påverkan och oetiska beslutsprocesser.Inom projektet sammanställdes utifrån öppna källor ett brett urval av enkätsindikatorer som i framtiden kan användas för att bedöma i vilken omfattning korruption förekommer. Vissa frågor om korruption testades i medborgarenkäten Polisbarometern. Enligt den är sex procent av finländarna i åldern 15–79 år av helt samma åsikt när det gäller påståendet att ”korruption är ett betydande problem i Finland”. De mest problematiska delområdena av korruption ansågs vara bästa broder-nätverk, val- och partifinansiering, markanvändnings- och byggsektorn samt favorisering vid tillsättning av tjänster.I projektet gjordes en separat granskning av byggsektorn samt korruption inom idrott och matchfixning. Inom byggsektorn kan man effektivare spåra tecknen på korruption med hjälp av entreprenad- och upphandlingsuppgifter om upphandlingsdokumenten är så offentliga som möjligt. Det är även möjligt att ingripa i matchfixning. Till exempel kan uppgifter om idrottarnas anställningar och löner, spelbeteende och olika förseelser innehålla antydningar om korruption. Man kan ta lärdom av den ingående riskbedömningen i branschen inom andra sektorer av samhället.Projektet har genomförts av Polisyrkeshögskolan, Europeiska institutet för kriminalpolitik, emeritusprofessor Ari Salminen och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi