NordenBladet — Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras kraftigt även under de kommande årtiondena. Därför bör kommunerna bli bättre på att förutse äldres boende och förbereda sig på de förändrade behoven. Det framgår av en utredning av kommunernas framförhållning och beredskap i fråga om äldres boende.År 2040 kommer fler än var tredje invånare i över 200 kommuner att ha fyllt 65 år. Trots det fäster man inte tillräcklig uppmärksamhet vid äldres boende. Kommunernas strategiska grepp för att utveckla äldres boende är fortfarande tunt. Endast en fjärdedel av kommunerna har en plan för att förutse äldres boende. Enligt utredningens konklusion rekommenderas det att kommunerna effektiviserar utvecklingen av äldres boende inom ramen för sitt beslutsfattande och tar in lösningar som förbättrar boendeförhållandena i sina planer.”Det kan finnas ett strategiskt perspektiv på utvecklingen av boendet även i de nuvarande planerna, men det bör vara helhetsbetonat. Än så länge är det allt för sällsynt att boendet och hela boendemiljön utvecklas på ett mångsidigt sätt”, konstaterar projektchef Jeremias Kortelainen från Owal Group.Utgångspunkten för utvecklingen bör vara att stödja boendet hemma, eftersom andelen äldre som bor hemma ökar hela tiden. De äldre har olika önskemål och behov när det gäller boendet, och för att svara på dessa behövs mångsidiga boendelösningar och metoder för att stödja boendet.  Det är även viktigt att staten fortsätter stödja kommunernas framförhållning och beredskap i fråga om äldres boende.Enligt utredningen bör kommunerna i större utsträckning än för närvarande utnyttja befintliga informationskällor som stöd för att förutse boendet samt kartlägga önskemålen och behoven hos de äldre i regionen till exempel med hjälp av äldreråd. Ett effektivt förfarande har visat sig vara tvärsektoriella grupper som arbetar på lång sikt och som representerar åtminstone social- och hälsovårdens äldreservice, boendet och den tekniska sidan.Kommunerna ska hjälpa invånarna att förutse och förbereda sig för sin egen situation. Invånarna bör erbjudas rådgivning och handledning om olika lösningar för att bo kvar hemma redan innan funktionsförmågan försämras. För närvarande riktar sig många av kommunernas rådgivningstjänster till de äldsta kommuninvånarna. Äldrerådens och organisationernas expertis bör utnyttjas i interaktionen och beredskapen.Utredningen har utförts under ledning av Owal Group Ab och hänför sig till genomförandet av miljöministeriets åtgärdsprogram för äldres boende 2020–2022.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet informerar i ett kommuninfo om de barnskyddsfrågor som kommunerna har begärt att få riktlinjer om från ministeriet. Frågorna gäller de ändringar i barnskyddslagen som trädde i kraft den 1 januari 2020 och gränsöverskridande bortföranden av barn. Genom ändringarna av barnskyddslagen stärks rätten till gott bemötande, omsorg och tillsyn samt respekt för människovärdet för barn som placerats utom hemmet. Dessutom har man preciserat de allmänna förutsättningarna för användningen av begränsningar, så som kravet på nödvändighet och kravet på proportionalitet, och förtydligat hur de begränsande åtgärderna ska antecknas. När det gäller de begränsande åtgärderna har lagen fått en ny bestämmelse om återlämnande av barn som utan tillstånd avlägsnat sig från en anstalt. Gränsen för eftervård har höjts till 25 år. Tyngdpunkten i ändringarna ligger på metoder där man genom framförhållning försöker förebygga att det uppstår allvarliga situationer och att begränsande åtgärder behövs.I kommuninfo preciseras det beslutsfattande enligt 69 a § i barnskyddslagen som gäller återlämnande och transport av barn som utan tillstånd avlägsnat sig från en barnskyddsanstalt. När ett barn ska återlämnas krävs det ett skriftligt beslut om hur transporten ska gå till och hur transporten ska arrangeras på ett säkert sätt. Beslutet kan inte överklagas, men de som saken berör ska delges beslutet. Åtgärderna ska antecknas också i barnets klienthandlingar. Institutet för hälsa och välfärd publicerar dokumentstrukturen för beslutet i Sosmet i början av januari 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Klimattoppmötet Climate Ambition Summit, som syftar till att höja de klimatpolitiska ambitionerna, för samman stater världen över lördagen den 12 december, på Parisavtalets 5-årsdag. Målet är att få länderna att skärpa sina klimatmål och effektivisera sina åtgärder före klimatkonferensen COP26 i Glasgow i november 2021. Statsminister Sanna Marin företräder Finland vid mötet.FN, Frankrike och Storbritannien, som står värd för klimatkonferensen i Glasgow nästa år, arrangerar klimattoppmötet i samarbete med Chile och Italien.
Klimatkonferensen COP26 i Glasgow har skjutits fram till nästa år på grund av coronaläget.Vid lördagens virtuella toppmöte får länderna berätta om nya ambitiösa klimatåtaganden för minskade utsläpp, anpassning till klimatförändringen och ökad klimatfinansiering. Vid mötet får också företrädare för det civila samhället, företag, universitet, ursprungsfolk och unga komma till tals.”Klimatförändringen är fortfarande det största hotet mot mänskligheten. Finland har förbundit sig att minska sina utsläpp snabbt. Vi bedriver en vetenskapsbaserad politik och siktar på klimatneutralitet till 2035. Klimatåtgärderna får inte bli lidande i coronakrisen, och därför bygger våra beslut på FN:s sex principer för hållbar återuppbyggnad och grön återhämtning”, säger statsminister Marin.Ett centralt tema för mötet kommer antagligen att vara stimulansåtgärder för en väg ut ur recessionen till följd av coronapandemin, och hur dessa kan vara till hjälp i omställningen till låga utsläpp världen över.”De massiva stimulansåtgärder som nu vidtas innebär ett historiskt tillfälle att styra in världen i en riktning som är förenlig med målen i Parisavtalet. Finland satsar oerhört stora pengar på rena lösningar, energirenoveringar, industriella innovationer och fossilfri trafik. Vi skapar hållbara arbetstillfällen inför framtiden. Jag tror och hoppas att vi hör det här samma budskapet i många länders anföranden under klimatmötet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Målet för Parisavtalet är att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till mindre än 2 grader och att eftersträva en ökning på högst 1,5 grader. Målet förutsätter att de globala utsläppen minskar radikalt under det kommande årtiondet. Ländernas nuvarande åtaganden resulterar i en global medeltemperaturökning på närmare 3 grader.EU håller på att uppdatera sitt nuvarande klimatåtagande, och Europeiska rådet väntas senare i veckan fatta beslut om skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål. År 2014 åtog sig EU att före 2030 minska sina utsläpp med minst 40 procent från 1990 års nivå. Finland driver nu på en skärpning av detta mål till minst 55 procent.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riksdagen har godkänt regeringens proposition med förslag till en lag om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter. Syftet med reformen är att utveckla underhållet och förvaltningen av försvarsförvaltningens fastigheter så att de bättre än tidigare svarar mot försvarsförvaltningens behov. Ett ytterligare mål är att dämpa ökningen av kostnaderna för lokaler. Enligt propositionen ska affärsverket Senatfastigheter omorganiseras till en affärsverkskoncern som består av två affärsverk, det vill säga Senatfastigheter som är moderaffärsverket och Försvarsfastigheter som är ett dotteraffärsverk till Senatfastigheter. Finansministeriet och försvarsministeriet har berett projektet i nära samarbete med Senatfastigheter, Byggverket och försvarsmakten. “Ett stort tack till alla projektdeltagare för att vi kan ro i land denna viktiga reform.  Det är också viktigt att den personal som övergår till den nya organisationen nu vet hur arbetet kommer att fortsätta. Jag tror att den nya modellen hjälper oss att sköta och utveckla lokalerna på ett effektivare sätt enligt försvarsmaktens behov”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Samserviceprincipen förbättrar beredskapen “Försvarsfastigheter kommer att vara Försvarsmaktens strategiska partner med en självständig och direkt operativ kapacitet samt beredskap att stödja Försvarsmakten under alla förhållanden. Verket kommer att ha ansvar för att de lokaler som är avsedda för försvaret är användningsklara i alla säkerhetssituationer. Kundorientering är kärnan i den nya organisationens verksamhet – den inrättas med tanke på försvarsmaktens behov. Omorganiseringen förbättrar också statens fastig-hetsorganisations beredskaps- och säkerhetskompetens”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.Försvarsfastigheter har till uppgift att producera lokaltjänster för Försvarsmakten och dess samarbetspartner. Enligt den verksamhetsmodell som beredningsarbetet har byggt på har Försvarsfas-tigheter ansvar för lokalernas och områdenas funktion och Försvarsmakten för användningen av dem. Målet är att göra försvarsförvaltningens fastighetssystem tydligare. Senatfastigheter producerar tjänster för andra kunder inom statsförvaltningen och svarar för koncernen för produktionen av de gemensamma tjänsterna. Den personal vid Byggverket och Senatfastigheter som berörs av ändringen övergår som gamla arbetstagare till den nya organisationen. Den nya koncernen kommer att sysselsätta omkring 1 100 personer.Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 18 december 2020. Försvarsfastigheter ska inleda verksamheten den 1 januari 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Storbritannien tar i bruk nya europeiska sjukvårdskort i och med utträdet ur EU. Det finns två olika slags kort. De personer som använder dem har rätt att få medicinskt nödvändig vård i Finland för samma kundavgifter som de övriga kommuninvånarna. Korten tas i bruk den 1 januari 2021.Personer som är berättigade till det europeiska sjukvårdskort som beviljas av Storbritannien är personer i Storbritannien som är sjukförsäkrade och som bor eller arbetar inom EU, studerande som studerar inom EU eller EU-medborgare som bor i Storbritannien före utgången av övergångsperioden. En person som anländer från Storbritannien till Finland och som inte har hunnit få ett nytt ”Citizens Rights”-kort eller europeiskt sjukvårdskort för studerande får medicinskt nödvändig sjukvård för samma kundavgift som kommuninvånarna om personen har det intyg från Storbritannien som temporärt ersätter det europeiska sjukvårdskortet (provisional replacement certificate).Under övergångsperioden för utträdet ur EU, dvs. till utgången av 2020, kan en person som vistas i Finland temporärt intyga sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård genom att visa sitt pass eller det europeiska sjukvårdskortet.Läs hela kommuninfo 16/2020: Brexit och Storbritanniens nya europeiska sjukvårdskort

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom att social- och hälsovårdens och räddningsväsendets strukturer reformeras säkerställs lika tillgång till tjänster i hela Finland. Reformen av strukturen tryggar tjänsterna även för kommande generationer. Samtidigt stävjas kostnadsökningen på lång sikt. Finlands befolkning blir snabbt äldre, vilket gör att behovet av tjänster ökar. Samtidigt gör den minskade nativiteten att både antalet personer i arbetsför ålder och skatteinkomsterna minskar. På grund av utvecklingen av befolkningens åldersstruktur och kommunernas differentierade bärkraft kan social- och hälsovårdens strukturer och finansiering inte längre trygga likvärdiga tjänster för alla finländare. Dessutom har coronavirusepidemin påverkat social- och hälsovårdens verksamhet på olika sätt under 2020.Fungerande social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster har en nyckelroll när det gäller att trygga samhällsfunktionerna. Basservicen ska vila på en struktur som klarar av framtida utmaningar.Genom att se till att det finns tillgång till tjänster och att de är tillgängliga, kan vi öka jämlikheten. Lösningarna ska också hålla över tid. Social- och hälsovårdsreformen genomförs för att tjänsterna ska hålla hög kvalitet även i framtiden, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, som är ordförande för ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård.Lösningar som beaktar regionala särdragSocial- och hälsovårdsreformen stärker tjänsterna på basnivå och tyngdpunkten överförs till förutseende arbete. I denna enhetliga tjänstehelhet får kunden den individuella hjälp han eller hon behöver i rätt tid och snabbare tillgång till vård. – Statens finansiering av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet tryggar ordnandet av tillräckliga tjänster. Det regionala utvecklingsarbetet möjliggörs med statsunderstöd redan under beredningen av reformen, säger kommunminister Sirpa Paatero.– Det nationella och regionala samarbetet bygger på växelverkan, ett gemensamt kunskapsunderlag och förståelse för regionernas särdrag. Välfärdsområdena kan fatta beslut enligt sina egna särdrag, konstaterar försvarsminister Antti Kaikkonen. Jämlika och högkvalitativa tjänster för allaTyngdpunkten i reformen ligger på den offentliga servicen och den kompletteras på samma sätt som för närvarande av privata tjänsteproducenter och organisationer. – Välfärdsområdet är tillräckligt starkt för att det ska kunna säkerställa jämlika och högkvalitativa tjänster för sina invånare. Välfärdsområdena och kommunerna ansvarar tillsammans för det övergripande främjandet av invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet. Tack vare demokratiska val förblir beslutsfattandet nära invånarna, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.  – Samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och deras breda kompetens utgör grunden för utvecklingsarbetet. Forskning och utveckling integreras i det löpande arbetet för att säkerställa högkvalitativa tjänster, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.Hållbarheten inom den offentliga ekonomin förutsätter att utgiftstrycket för social- och hälsovårdstjänsterna dämpas under de närmaste årtiondena. – Överföringen av organiseringsansvaret till välfärdsområdena är en betydande strukturreform som i fortsättningen möjliggör lösningar som stärker kostnadseffektiviteten i fråga om tjänster och förfaranden, påminner finansminister Matti Vanhanen.Invånarna och de som använder tjänsterna inkluderas i utvecklandet av tjänsterna– Det regionala utvecklingsarbetet är en central del av beredningen och genomförandet av reformen. Företag och organisationer har fortfarande en viktig roll när det gäller att producera tjänster, och därför är det viktigt att de deltar i utvecklingsarbetet, konstaterar ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.Regeringen överlämnade sin proposition om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen den 8 december 2020.  De i propositionen föreslagna välfärdsområdena inrättas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna ska träda i kraft stegvis så att den första delen träder i kraft den 1 juli 2021 och de sista delarna den 1 januari 2023. För att den föreslagna helheten ska träda i kraft krävs riksdagens godkännande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en utredning som justitieministeriet låtit göra föreslås det att det i Finland inrättas en myndighet för rättshjälp och intressebevakning. Den nya myndigheten ska se till att det i hela landet finns lika tillgång till tillräckliga och adekvata tjänster för rättshjälp, intressebevakning, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.För närvarande sköts dessa uppgifter av sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt. Justitieministeriet begär nu utlåtanden om utredningen. Enligt utredaren, vicehäradshövding Juhani Jokinen, är inrättandet av en myndighet förenligt med riktlinjerna för statens ämbetsverksstruktur. Enligt förslaget ska de uppgifter inom centralförvaltningen som för närvarande sköts vid justitieministeriet överföras till myndigheten. Ministeriet avses även i fortsättningen svara för den strategiska och ekonomiska styrningen samt för lagberedningen på området.Det föreslås att det vid den nya myndigheten inrättas ansvarsområden för förvaltning, ekonomi och utveckling samt funktioner för sektorschefer för rättshjälp och intressebevakning. Ekonomi- och skuldrådgivningen avses kvarstå i samband med rättshjälpsbyråerna. Rättegångsbiträdesnämndens och konsumenttvistenämndens centralförvaltningsuppgifter ska enligt förslaget inte överföras till myndigheten.Enligt utredningen medför inrättandet av en myndighet för rättshjälp och intressebevakning ett behov av tilläggsfinansiering på ungefär 2,5 miljoner euro per år.Utlåtanden om utredningen kan lämnas fram till den 29 januari 2021.Även organiseringen av förvaltningstjänsterna vid justitieförvaltningens specialmyndigheter har utretts Utredaren Henrika Räsänen har granskat möjligheterna att omorganisera förvaltningstjänsterna vid specialmyndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde till ett gemensamt ämbetsverk. Utlåtanden begärs också om denna utredning. Kommentarer kan lämnas fram till den 29 januari 2021.Utredningen gäller barnombudsmannens byrå, jämställdhetsombudsmannens byrå, diskrimineringsombudsmannens byrå, Olycksutredningscentralen, Europeiska institutet för kriminalpolitik, dataombudsmannens byrå, underrättelsetillsynsombudsmannens byrå, konkursombudsmannens byrå och konsumenttvistenämnden.Syftet med ändringen är att förtydliga ministeriets uppgifter och ordna myndigheternas administrativa tjänster så att de bättre än tidigare tjänar verksamheten. Den styrande faktorn för utredningsarbetet var att trygga myndigheternas självständighet och oberoende.Enligt utredningen innebär inrättandet av en myndighet som producerar förvaltningstjänster ett behov av tilläggsfinansiering på uppskattningsvis ca 0,9 miljoner euro per år.I ingendera utredningen föreslås ändringar i byråernas nuvarande placeringsorter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudteman för videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 8 december var förberedelser inför Europeiska rådets kommande möte samt en översikt över förhandlingsläget när det gäller de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerade Finland vid mötet.Ministrarna diskuterade utkastet till Europeiska rådets slutsatser. EU-ländernas ledare samlas i Bryssel den 10–11 december för att diskutera coronaåtgärder, skärpning av EU:s utsläppsmål, säkerhet och yttre förbindelser. Den 11 december samlas ledarna också till ett eurotoppmöte.Finland understöder EU:s gemensamma kraftiga insatser mot coronaviruset. Finland understöder också en skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 till minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Inom området för inre säkerhet måste man förutse och utveckla myndigheternas förutsättningar att bemöta föränderliga säkerhetshot. Det centrala är att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, såsom terrorism. När det gäller yttre förbindelser bör EU reagera kraftfullt och målmedvetet på Turkiets åtgärder som destabiliserar situationen i östra Medelhavet. De diplomatiska ansträngningarna för att hitta lösningar måste fortsätta.Ministrarna diskuterade också läget i fråga om förhandlingarna om förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Chefsförhandlare Michel Barniers strategi fick enhälligt stöd av medlemsländerna. Övergångsperioden löper i vilket fall som helst ut den 31 december 2020 och kan inte längre förlängas. Förhandlingarna bör slutföras inom de närmaste dagarna, om man vill att ett avtal ska träda i kraft före utgången av året.”Vi vill få till stånd ett avtal, men inte till vilket pris som helst. Tiden håller på att rinna ut. Vi måste förbereda oss på alla alternativ, också ett avtalslöst tillstånd”, säger minister Tuppurainen.Det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd gav ministrarna en översikt över kommissionens, rådets och Europaparlamentets gemensamma planering av lagstiftningsarbetet. De tre institutionerna har för första gången utbytt synpunkter på de huvudsakliga målen för och prioriteringarna i lagstiftningsarbetet under hela mandatperioden 2019–2024.Vid mötet presenterade kommissionen också EU:s handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen är ett led i kommissionens mål att skydda och stärka den europeiska demokratin. Finland välkomnar EU:s handlingsplan för demokrati och framhåller vikten av ett brett perspektiv på stärkandet av demokratin. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande fri- och rättigheterna är sammanlänkade, beroende av varandra och ömsesidigt förstärkande.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel förhandlingarna om budgetramen och EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till de ändringar i lagstiftningen som hänför sig till reformen av Brottspåföljdsmyndighetens organisation har sänts på remiss.Målet för reformen är att skapa en mer enhetlig organisation än för närvarande och att förbättra verksamhetens produktivitet, lönsamhet och genomslagskraft. Avsikten är att utveckla organisationen för att säkerställa enhetliga verksamhetssätt och klientprocesser i alla enheter och likabehandlingen av fångar.Enligt lagutkastet ska Brottspåföljdsmyndigheten i fortsättningen vara ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Brottspåföljdsmyndigheten ska bestå av följande fyra ansvarsområden: utveckling och styrning, klientprocesser, förvaltnings- och stödtjänster och operativ verksamhet.Inom ansvarsområdet för operativ verksamhet ska det finnas elva brottspåföljdscentrum med byråer för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter. Varje brottspåföljdscentrum ska svara för lagligheten, enhetligheten och resultaten i sin verksamhet och för utvecklingen av verkställigheten av straff under styrning av Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden.Organisationsreformen inbegriper inga personalminskningsmål eller ändringar i det nuvarande nätverket av verksamhetsställen.Det är meningen att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen i början av 2021 så att reformen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet låter göra en utredning om varför strafflagens bestämmelse om utnyttjande av personer som blivit föremål för sexhandel tillämpas så sällan. Till utredare har på basis av ett anbudsförfarande valts Helsingfors universitets juridiska fakultet. Utredningen kommer att genomföras av Sakari Melander, professor i straffrätt.Sedan 2015 gäller en lagändring enligt vilken det är straffbart att köpa sex av ett offer för koppleri eller människohandel också när gärningen begås av oaktsamhet. Det krävs inte längre att köparen har varit medveten om att den som säljer de sexuella tjänsterna är ett offer för koppleri eller människohandel. Köparen kan dömas också om han eller hon har haft skäl att misstänka koppleri eller människohandel.Syftet med lagändringen är att bättre skydda offren för koppleri och människohandel. Konsekvenserna av ändringen har inte tidigare undersökts.Faktum är att det antal brott som anmälts till polisen har varit litet, under tio fall per år. I utredningen undersöks orsakerna till det låga antalet brottsanmälningar, förundersökningar, åtalsprövningar och domar.Utredningen ska innehålla praktiska förslag bland annat för att utveckla myndigheternas verksamhet och öka brottslingarnas risk för att bli straffrättsligt ansvariga för sina gärningar. Arbetet ska vara färdigt senast den 31 maj 2021.Arbetet mot människohandel

Källa: Valtioneuvosto.fi