NordenBladet — Forskningsinstituten har färdigställt de bedömningar av åtgärderna i utkastet till klimatpolitisk plan på medellång sikt som begärts av dem. Enligt bedömningarna måste klimatåtgärderna stärkas för att Finland med tillräcklig säkerhet ska kunna nå sina klimatmål. Vid höstens budgetförhandlingar beslutade regeringen att den i mars 2022 ska bedöma om åtgärderna i den klimatpolitiska planen är tillräckliga. Regeringen ska göra sin bedömning utifrån bedömningar begärda av ministerier, forskningsinstitut och Finlands klimatpanel.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt är en av regeringens tre klimatplaner. I planen redogörs det för de åtgärder som ska vidtas inom ansvarsfördelningssektorn för att Finland ska nå EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och sitt mål att bli klimatneutralt före 2035. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gasutsläpp.
Bedömningar av huruvida åtgärderna i planutkastet är tillräckliga begärdes av Finlands klimatpanel, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Meteorologiska institutet och Teknologiska forskningscentralen VTT. I bedömningarna betonas särskilt jordbruks- och transportsektorernas roll.Forskningsinstitutens bedömningar stöder responsen i utlåtandenaForskningsinstitutens bedömningar av åtgärdernas tillräcklighet stöder den respons på den klimatpolitiska planen på medellång sikt som kom in under remissbehandlingen. Planutkastet var på remiss i december–januari, och det kom in sammanlagt 210 utlåtanden. I merparten av utlåtandena fästes det uppmärksamhet vid klimatåtgärdernas tillräcklighet. Jordbruk och transporter var de teman som kommenterades mest. Andra populära teman var konsumtionens klimatavtryck, klimatarbetet i kommuner och regioner och uppvärmningen av byggnader.
Planutkastet fick beröm bland annat för att potentiella utsläppsminskningsmål har utretts i omfattande utsträckning och för att åtgärderna inbegriper flera nya metoder som också bidrar till strukturella förändringar. I svaren betonades emellertid en oro över svårigheten att hantera den osäkerhet som helheten bestående av många små åtgärder orsakar.Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik drar upp riktlinjer för helheten i marsNästa steg är att ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik behandlar forskningsinstitutens bedömningar och responsen i utlåtandena.
”Regeringen har förbundit sig till en vetenskapsbaserad politik och till att se över den klimatpolitiska planen utifrån forskningsinstitutens utlåtanden om åtgärdernas tillräcklighet. Vi kommer att sätta oss in i bedömningarna och diskutera behövliga preciseringar för att säkerställa de utsläppsminskningar som behövs och minska osäkerheten”, säger ministerarbetsgruppens ordförande, miljö- och klimatminister Emma Kari.Också rundabordsforumet för klimatpolitik kommer att diskutera bedömningarna den 22 februari. I rundabordsforumet under ledning av statsministern ingår representanter för centrala intressegrupper: fackförbund, kommuner, forskare, industrisektorer, intresseorganisationer, unga och civilsamhällesorganisationer.Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik kommer att ta ställning till bedömningarna av åtgärderna i planutkastet före mitten av mars. Ministerarbetsgruppens tillräcklighetsgranskning fokuserar på den klimatpolitiska planen på medellång sikt. De två andra centrala klimatpolitiska planerna, klimat- och energistrategin för bland annat utsläppshandelssektorn och markanvändningssektorns klimatplan, sänds på remiss under våren. Regeringens proposition med förslag till ny klimatlag överlämnas till riksdagen vecka 9.Forskningsinstitutens bedömningar (på finska):•    Klimatpanelens bedömning,

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES ber medlemsstaterna nominera kandidater till sin expertpanel för dess kommande treårsperiod. Kandidaten ska ha en stark vetenskaplig bakgrund och erfarenhet av att arbeta i gränssnittet mellan vetenskap och politik. Anmäl ditt intresse senast den 23 februari 2022.Mandatperioden för IPBES expertpanel (Multidisciplinary Expert Panel) är på slutrakan, och IPBES ber medlemsstaterna utnämna nya kandidater till panelen för perioden 2022–2025. Expertpanelen ansvarar för arbetets vetenskapliga kvalitet i IPBES, det vill säga till exempel processerna för kollegial bedömning och involverandet av olika vetenskapsområden och sammanslutningar i arbetet. Expertpanelen är också vetenskaplig rådgivare vid IPBES plenarmöten. Kandidaterna förväntas ha en meriterad vetenskaplig bakgrund inom natur- och samhällsvetenskaper med särskild fokus på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Den valda medlemmen representerar inte sitt hemland eller sin region i expertpanelen, utan verkar i panelen genom sin personliga sakkunskap.Miljöministeriet ansvarar för nomineringen av Finlands kandidat. Det är önskvärt att sökanden är en meriterad forskare som arbetar i Finland och har gedigen erfarenhet av att arbeta i gränssnittet mellan vetenskap och politik. Förtrogenhet med arbetet inom IPBES räknas som merit. Sökanden ombeds anmäla sitt intresse till Olli Ojala (kontaktuppgifter nedan) senast onsdagen den 23 februari 2022 före kl. 23.00. Sökandena kontaktas inom kort efter att anmälningstiden gått ut. Bifoga din meritförteckning med publikationsförteckning i ditt meddelande och berätta varför du är ett bra val för uppgiften som expertpanelens medlem (dokumenten krävs även på engelska för att officiellt kunna bli nominerad). IPBES arbetar enligt pro bono -principen.Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem ServicesIPBES inrättades 2012 och är ett oberoende mellanstatligt organ under FN. Dess uppgift är att stärka växelverkan mellan vetenskapen och politiken i frågor som gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster i syfte att främja bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt trygga människans välfärd och en hållbar utveckling på lång sikt. IPBES utarbetar regionala och globala rapporter utifrån informationen om biodiversitet och ekosystemtjänster samt deras kopplingar, samlar och prioriterar vetenskaplig information till stöd för det politiska beslutsfattandet, främjar produktionen av ny information genom samarbete med forskarsamhället, beslutsfattare och finansiärer samt mobiliserar finansieringen enligt prioriteringarna. För närvarande hör 198 medlemsstater till IPBES. Miljöministeriet är Finlands kontaktpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Pojkar och män rör på sig mer och intensivare än flickor och kvinnor, medan kvinnor motionerar mer mångsidigt än män. Detta framgår av undervisnings- och kulturministeriets färska rapport. Rapporten behandlar aktuella idrottspolitiska teman inom motion och idrott ur ett jämställdhetsperspektiv. Enligt rapporten är utövandet av olika idrottsgrenar delvis könsrelaterat.Kvinnor använder allt mer tjänster inom den privata sektorn, och män hör oftare än kvinnor till motions- och idrottsföreningar. Kvinnors förutsättningar för idrott har utvecklats inom tävlings- och elitidrotten. Sedan mitten av 2000-talet har kvinnorna årligen också fått fler medaljer i olympiska grenar än män, detta med undantag av några enstaka år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 11 februari förordnade republikens president nya ambassadörer. Jarmo Sareva. Foto: Lehtikuva Republikens president förordnade utrikesrådet Jarmo Sareva till chef för Finlands generalkonsulat i New York från och med den 1 september 2022. Sareva har arbetat som cyberambassadör sedan 2021. Innan dess var han innovationsambassadör 2018–2021. Sareva har tidigare varit ambassadör och ställföreträdande ständig representant vid Finlands FN-representation. Inom utrikesrepresentationen har han också tjänstgjort i Moskva, Washington och Wien. Sareva har arbetat för FN i olika chefsuppgifter 2006–2018. Sareva har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1984. Han har en politices magisterexamen och Master of Arts-examen från The Johns Hopkins-universitetet.      Anu Laamanen. Foto: Markus Bunders Republikens president förordnade utrikesrådet Anu Laamanen till chef för Finlands ambassad i Reykjavik från och med den 1 september 2022. Laamanen har sedan 2016 varit chef för nationella säkerhetsmyndigheten. Innan dess var hon ambassadör i Wien 2013–2016. Åren 2007–2013 arbetade hon som biträdande avdelningschef för den politiska avdelningen. Inom utrikesrepresentationen har hon också tjänstgjort  i Oslo och New York. Laamanen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1986. Hon har politices magisterexamen.        Johanna Kotkajärvi. Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president förordnade utrikesrådet Johanna Kotkajärvi till chef för Finlands ambassad i Santiago de Chile från och med den 1 september 2022. Kotkajärvi har sedan 2017 varit biträdande avdelningschef för utrikesministeriets kommunikationsavdelning. Sedan 2014 har hon arbetat som chef för enheten för kommunikation om Asien, Afrika och Amerika vid samma avdelning. Åren 2013–2014 arbetade hon vid avdelningen för Amerika och Asien som teamledare för Sydostasien och Oceanien. Till hennes arbetsuppgifter hörde också att följa upp säkerhetspolitiken i Stillahavsområdet. Vid Finlands ambassad i Tokyo tjänstgjorde Kotkajärvi som ministerråd och ställföreträdande ambassad 2010–2013. Inom utrikesrepresentationen har hon också tjänstgjort i Oslo, Zagreb och Luxemburg. Kotkajärvi har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1994. Hon har en politices magisterexamen.     Illkka Räisänen. Ytterligare förordnade republikens president utrikesrådet Ilkka Räisänen till Helsingforsbaserad ambulerande ambassadör till Turkmenistan och Uzbekistan från och med den 14 februari 2022. Räisänen är äldre rådgivare i Centralasienfrågor vid ledningen för ministeriets östavdelning. Åren 2018–2021 arbetade han i direktionen för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD i London. Dessförinnan var Räisänen ledande sakkunnig vid den utvecklingspolitiska avdelningen. Hans uppgift var att främja finländska företags möjligheter att delta i internationella organisationers och utvecklingsbankers projekt 2017–2018. Han har tjänstgjort som ambassadör i Kazakstan och Kirgizistan 2013–2017 och som ledande tjänsteman vid förbindelsekontoret i Minsk 2010–2013. Före dessa ambassadchefsposter var han i tjänstemannautbyte vid det estniska utrikesministeriet 2009–2010. Inom utrikesrepresentationen har han tjänstgjort i Sankt Petersburg, Washington, Buenos Aires och Nairobi. Räisänen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1992. Han är ekonomie licentiat.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 10 december 2021 att upphandla 64 Lockheed Martin F-35A Lightning II multirollflygplan som ska ersätta den operativa förmågan i Hornets multirollflygplan som tas ur drift före 2030. Samtidigt fick Försvarsmaktens logistikverk fullmakt att ingå upphandlingsförslagsenliga upphandlingskontrakt i fråga om F-35-systemet och luftstridsvapen. Försvarsministeriet å sin sida fick fullmakt att underteckna ett avtal om HX-upphandlingens industriella samarbete med Lockheed Martin och motortillverkaren Pratt & Whitney.HX-upphandlingens första LOA-dokument skrivs underMultirollflygplansupphandlingen genomförs i enlighet med Förenta staternas regerings förfarande för försvarsmaterielexport Foreign Military Sales (FMS). Över upphandlingshelheterna upprättas anbuds- och godkännandedokumenten Letter of Offer and Acceptance (LOA). När de undertecknats bildar de upphandlingskontraktet.Direktören för Försvarsmaktens logistikverk, ingenjörsgeneralmajor Kari Renko undertecknade LOA-dokumenten som gäller F-35A-flygplanen och servicen av dem fredagen den 11 februari 2022 i Tammerfors. I genomförandet av LOA-avtalen företräds Förenta staterna av F-35-projektbyråer som lyder under försvarsförvaltningen.Upphandlingskontrakten omfattar leveranserna av 64 F-35A multirollflygplan i Block 4-konfiguration åren 2025-30, maskinmotorer samt underhållsutrustning, system, reservdelar, utbytesanordningar, utbildningshjälpmedel och tjänster som behövs för drift och underhåll. I avtalen ingår också F-35-typutbildning för Försvarsmaktens flygande och flygtekniska personal.Efter flygplans- och underhållstjänstupphandlingen undertecknas under 2022 LOA-upphandlingsdokumenten för luftstridsbeväpningens Sidewinder- och AMRAAM-robotar. I enlighet med det upphandlingsförslag som överlämnades till statsrådet i december 2021 ska avtalen om upphandling av beväpning för landbekämpning och ytbekämpning ingås senare. Genom detta förfarande säkerställs det att vapensammansättningarna kan optimeras bland annat när det gäller antalet och typen av vapen så att Finlands F-35-system är så prestationsdugligt som möjligt vid ingången av 2030-talet.Avtal om industriellt samarbete i HX-upphandlingenFredagen den 11 februari 2022 undertecknade försvarsminister Antti Kaikkonen i Helsingfors ett avtal om industriellt samarbete i HX-upphandlingen. Avtalet ingicks med jaktplanstillverkaren Lockheed Martin och motortillverkaren Pratt & Whitney som ingår i koncernen Raytheon Technologies.Skyldigheten till industriellt samarbete som ställts för HX-upphandlingen grundar sig på försvarsministerns beslut från april 2018. Enligt beslutet ska värdet av det industriella samarbetet vara minst 30 procent av det faktiska kontraktspriset. F-35 systemets lösning för industriellt samarbete uppfyllde de krav som man i HX-anbudsförfarandet ställde på industriellt samarbete.Det industriella samarbetets mål är att utveckla och underhålla försvars- och säkerhetsindustriell produktion, teknik och kunskap som är av avgörande betydelse för det militära försvaret, statens säkerhet och samhällets vitala funktioner samt att förbättra och trygga den nationella försörjningsberedskapen.HX-projektets industriella samarbetslösning skapar med tanke på försörjningsberedskapen en stark kompetens inom den inhemska industrin och är samhällsekonomiskt betydelsefull. De viktigaste projekten inom det industriella samarbetet är den omfattande tillverkningen av främre flygkroppsdelar till F-35 i Finland också för andra användare, produktionen av komponenter samt utrustningens testnings- och underhållskapacitet. Finland erbjuds dessutom ett projekt för slutmontering av motorer för flygvapenplan. Det industriella samarbetets beräknade direkta inhemska sysselsättningseffekt är 4500 årsverken och indirekta sysselsättningseffekt 1500 årsverken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utgående från den nationella barnstrategin har det beretts 30 åtgärder som ska främja tillgodoseendet av barnets rättigheter i Finland. Som en åtgärd i barnstrategin utarbetar finska läkaresällskapet Duodecim en God medicinsk praxis -konsensusrekommendation i fråga om att ge första den första informationen.Med första information avses information som ges till familjen när familjemedlemmarna ställs inför en sjukdom eller funktionsnedsättning hos ett barn eller ett foster. Första information ges också i situationer där ett barn eller ett foster konstateras ha en kroppsvariation. Den första informationen kan tolkas antingen bokstavligen som den första informationen om barnets situation och behov av särskilt stöd eller som en mer omfattande, längre process i familjens liv. I vidare bemärkelse innehåller den första informationen förutom medicinsk information också information om till exempel rehabilitering, olika stödformer inom social- och hälsovården och organisationernas tjänster. Målet med den första informationen är dessutom att stödja och vägleda familjen, barnet eller den unga personen till att hitta sina egna resurser. ”God medicinsk praxis -rekommendationen är en rekommendation som utarbetas genom ett konsensusförfarande. Den baserar sig på forskning och annan information. Konsensusförfarandet passar särskilt bra i situationer där vetenskapliga studier behöver kompletteras med erfarenhetsbaserad kunskap. Både experter inom medicin och hälso- och sjukvård och erfarenhetsexperter kommer att bjudas in till den rekommendationsgrupp som ska besluta om innehållet i rekommendationen. I detta fall kommer bland annat representanter för funktionshinder- och människorättsorganisationer att bjudas in till gruppen”, konstaterar Jorma Komulainen, chefredaktör för God medicinsk praxis.I undersökningar har det kommit fram att det har en stor betydelse på vilket sätt den första informationen ges med tanke på förhållandet mellan föräldrarna och barnet i den tidiga växelverkan. Då den första informationen ges på ett lyckat sätt hjälper det familjen att förstå situationen och att ta i bruk sina egna resurser i den överraskande och utmanande livssituationen. Dessutom har den första informationen konstaterats vara viktig för att det ska uppstå ett förtroende mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och familjerna, vilket är en nödvändig förutsättning för ett gott samarbete. Det handlar om hela familjens och i synnerhet barnets välfärd och rättigheter.”För att kunna ge den första informationen behövs en enhetlig modell som omfattar hela landet, så att familjerna på lika villkor kan få hjälp och stöd i en oväntad och utmanande livssituation. När tjänsterna för barn och familjer från första början samordnas och integreras till en helhet som genuint gynnar barnet och familjen stärks barnens och familjernas egna resurser, livskompetens och erfarenheter av delaktighet och av att bli sedda”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin.Att ge den första informationen innefattar också att barnet eller den unga personen får information om sjukdomen, funktionsnedsättningen eller kroppsvariationen. I fortsättningen behövs också en rekommendation om hur den första informationen ska ges till barnen och de unga. Avsikten att God medicinsk praxis -konsensusrekommendationen, som gäller den första informationen och hur den ska ges, blir klar i början av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen besöker Paris den 14–15 februari och träffar sin franska kollega, EU-minister Clément Beaune, samt ministern för offentlig reform och förvaltning Amélie de Montchalin och budgetminister Olivier Dussopt. Under besöket diskuteras målen för Frankrikes pågående EU-ordförandeskap, konferensen om Europas framtid och säkerhetsläget i Europa.Mottot för det franska EU-ordförandeskapet är ”nystart, styrka, samhörighet”. De viktigaste prioriteringarna är ett mer suveränt EU, en ny europeisk tillväxtmodell och ett mänskligare Europa.”Diskussionen med ordförandelandet Frankrike är mycket aktuell. Finland och Frankrike har många liknande mål, till exempel när det gäller att utveckla EU:s försvarssamarbete. Både Frankrike och Finland anser att det är viktigt att förbättra EU:s krisberedskap och resiliens. Vårt gemensamma mål är också att stärka rättsstatsprincipen och klimatpolitiken i EU”, säger minister Tuppurainen.Ministrarna kommer att diskutera de synpunkter som EU-medborgarna fört fram under konferensen om Europas framtid. De diskuterar också hur arbetet i EU fortsätter utifrån dessa synpunkter. Syftet med konferensen om Europas framtid har varit att låta EU-medborgarna berätta vilket slags EU de vill bygga upp. Avsikten är att konferensens slutrapport ska utarbetas under Frankrikes EU-ordförandeskap.I Finland ordnades som en del av konferensen om Europas framtid evenemangsserien ”Europa är vi”. Den omfattade sammanlagt 19 evenemang runt om i landet, från Helsingfors till Utsjoki, under hösten och början av året. Vid varje evenemang fick deltagarna en chans att diskutera med en av regeringens ministrar. Det har publicerats en sammanfattande rapport om evenemangsserien, och minister Tuppurainen har för avsikt att presentera finländarnas prioriteringar för sin franska kollega.Under minister Tuppurainens besök i Paris behandlas också säkerhetsläget i Europa och EU:s roll i att finna en diplomatisk lösning på situationen i Ukraina.Ministrarna Tuppurainen och Beaune är kolleger i rådskonstellationen allmänna rådet, som bland annat förbereder Europeiska rådets möten och regelbundet behandlar rättsstatsfrågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 11 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Vid mötet behandlades läget angående Ryssland och Ukraina och de pågående diplomatiska ansträngningarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 10 februari 2022 inledde inrikesministeriet en förstudie om myndigheternas tillgång till uppgifter om kontotransaktioner. Många myndigheter får redan nu uppgifter om kontotransaktioner från bankerna på begäran, men det saknas bestämmelser om elektronisk behandling och förmedling av uppgifterna. Frågan hänför sig till införlivandet av bestämmelserna i direktivet om finansiell information i den nationella lagstiftningen. En regeringsproposition om detta behandlas som bäst i riksdagen.Övervakningssystemet för bank- och betalkonton innehåller de uppgifter som anges i det femte penningtvättsdirektivet, dvs. uppgifter om kundrelationer, men inte uppgifter om kontotransaktioner. I samband med beredningen av det nationella genomförandet av direktivet om finansiell information ansåg man att frågan om kontotransaktioner bör utredas separat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari deltar i ett informellt möte mellan EU:s handelsministrar i Marseille i Frankrike den 13–14 februari.På dagordningen står EU:s och Afrikas relationer inom handel och investeringar samt förberedelserna inför mötet för handels- och teknikrådet mellan EU och USA.I samband med mötet har ministrarna också tillfälle till informella diskussioner med Världshandelsorganisationen WTO:s generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala och ordföranden för Europaparlamentets utskott för internationell handel Bernd Lange. Ministrarna får även en översikt över problemen i handeln i Litauen och Kina. Enligt minister Skinnari är det viktigt att EU bygger upp ett jämlikt partnerskap med Afrika. Ministrarna diskuterar frågan före toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen den 17–18 februari.– Att fördjupa relationerna inom handel och investeringar är en central del av partnerskapet mellan EU och Afrika. Det är viktigt att vi stödjer en snabbare ekonomisk integration i Afrika.  Finland välkomnar att de ekonomiska partnerskapsavtalen med de afrikanska länderna utvecklas och fördjupas, säger Skinnari. Det i fjol lanserade handels- och teknikrådet mellan EU och USA är enligt Skinnari ett bra forum för att främja EU:s och USA:s gemensamma mål. Nästa möte i rådet ska ordnas i Europa på våren. – Särskilt viktiga frågor för Finland i detta samarbete är till exempel tekniska standarder, 5G och 6G, klimat och grön teknik. Att diskutera med USA om svårigheterna inom den globala handeln är viktigt, säger Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi