NordenBladet — I sin gemensamma debattartikel betonar Norges, Sveriges och Finlands ministrar med ansvar för samefrågor och sametingens ordförande vikten av att bekämpa hot och hat riktat mot samer.Efter att Sveriges högsta domstol den 23 januari 2020 meddelade sin dom i Girjasmålet har det förekommit hot, hat och till och med våld i Sápmi. I Nord-Norge har det förekommit flera allvarliga fall av hets mot samer. I Finland förekommer hatretorik mot samer speciellt i sociala medier.
– Våra demokratier ska ha utrymme för olika åsikter och debatter. Yttrandefriheten är en grundpelare i en demokratisk rättsstat men innebär inte att det ska vara fritt att hota och uttrycka hat mot sina medmänniskor, konstateras det i artikeln.
Debattartikeln har utarbetats av distrikts- och digitaliseringsminister Linda Hofstad Helleland från Norge, kultur- och demokratiminister Amanda Lind från Sverige, justitieminister Anna-Maja Henriksson från Finland, Norges sametingspresident Aili Keskitalo, styrelseordförande för sametinget i Sverige Per-Olof Nutti och sametingets ordförande i Finland Tuomas Aslak Juuso.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som verkställande direktör för Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori söktes inom den utsatta tiden av 17 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts från och med den 1 maj 2021 för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Antti AhonenMarkus AsikainenMika HeleniusPäivi HietanenPaula KujansivuTero LatvakangasPiotr LehtonenJarno LimnéllMarko ManninenJarkko OksalaMarkku RaitioJukka RautanenKaija SellmanErik SemeniusKimmo SuopajärviJukka TamminenJari VirtanenValtori är ett ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som producerar icke branschspecifika IKT-tjänster inom statsförvaltningen samt informations- och kommunikationstekniska tjänster och integrationstjänster som uppfyller kraven på hög beredskap och säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Reformen av den sociala tryggheten ställer vid sitt seminarium frågan om hur kombinerandet av förvärvsarbete och social trygghet borde utvecklas. Vilken betydelse har deltagande i arbete för finansieringen av den sociala tryggheten? Kan finansieringen av vårt system för social trygghet bygga på annat än arbete i nuläget eller i framtiden? Hur kombinerar man skyldigheten att försörja sig själv och rätten till social trygghet? Hur ser ett rättvist system för social trygghet ut? På vilket sätt kan man med social trygghet svara på sådana framtida utmaningar som befolkningens åldrande och tillgången på kompetent arbetskraft?Debattörer vid seminariet är Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula, Pensionsskyddscentralens direktör Jaakko Kiander, Skattebetalarnas centralförbund rf:s verkställande direktör Teemu Lehtinen och specialforskare Merja Kauhanen vid Löntagarnas forskningsinstitut. Deras synpunkter sammanfattas av ordföranden för kommittén för social trygghet Pasi Moisio och konferencieren, journalisten Reetta Räty. Tillställningen öppnas av social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.Seminariet ordnas tillsammans med Tankehörnan vid Helsingfors universitet i form av en direkt webbsändning som är öppen för alla tisdagen den 9 februari kl. 13–14:45.Länk till webbsändningenSeminariets debattörer delar med sig av sina synpunkter kring ämnet redan på förhand i vår videoserie. Bekanta dig med videoklippen via denna Youtube-länkPermanenta sakkunniga i kommittén för social trygghet har deltagit i beredningen av seminariet.Arbete och trygghet -seminariets programÖppet seminarium som ordnas av den parlamentariska kommitté som bereder reformen av den sociala tryggheten
Tid: den 9 februari kl. 13.00–14.45
Plats: Direkt webbsändning från Helsingfors universitets TankehörnaSeminariet öppnasReetta Räty, konferencierMinister Aino-Kaisa Pekonens anförandeFyra temapanelerDeltagarna är Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula, Pensionsskyddscentralens direktör Jaakko Kiander, Skattebetalarnas centralförbund rf:s verkställande direktör Teemu Lehtinen och Merja Kauhanen, som är specialforskare vid Löntagarnas forskningsinstitut. Varje panel inleds med ett kort inledningsanförande och ett anförande av en opponent.Tema 1: Vilken betydelse har deltagande i arbete för finansieringen av den sociala tryggheten (såväl förmåner som tjänster)? Kan finansieringen av vårt system för social trygghet bygga på annat än arbete i nuläget eller i framtiden? Om så är fallet, på vad?
* Diskussionen inleds av Jaakko Kiander och Teemu Lehtinen är opponent. 
 
Tema 2: Hur kombinerar man skyldigheten att försörja sig själv och rätten till social trygghet? Hur ser du på balansen mellan rättigheter och skyldigheter?
* Diskussionen inleds av Teemu Lehtinen och Jaakko Kiander är opponent. 
 
Tema 3: Hur ser ett rättvist system för social trygghet ut (t.ex. i livscykeln, mellan olika grupper i arbetsför ålder, mellan könen och generationerna)?
* Diskussionen inleds av Merja Kauhanen och Antti Koivula är opponent. 
 
Tema 4: Hur kan man med social trygghet svara på sådana framtida utmaningar som befolkningens åldrande och tillgången på kompetent arbetskraft?
* Diskussionen inleds av Antti Koivula och Merja Kauhanen är opponent. 
 
Sammanfattning* Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet och Reetta RätySeminariet avslutas ca kl. 14.45.
Du kan ställa frågor och diskutera den sociala tryggheten på Twitter med hashtaggen #sosiaaliturvauudistus eller genom att till tweeten lägga till Twitter-kontot @sosiaaliturvauudistus. Tillställningen är finskspråkig, men du kan twittra dina frågor och kommentarer också på svenska eller engelska.
Seminariet kan ses som videoupptagning efteråt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för sjätte gången måndagen den 8 februari. Temat för mötet är de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.I enlighet med regeringsprogrammet har sammanlagt 13 sektorer utarbetat en egen färdplan för ett koldioxidsnålt samhälle. Färdplanerna utarbetades huvudsakligen i somras och i planerna har man identifierat flera möjligheter för att minska utsläppen. Färdplanerna innehåller till exempel bedömningar om utvecklingen när det gäller växthusgasutsläpp och energiförbrukning samt sektorernas investeringsbehov. Arbets- och näringsministeriet har samordnat arbetet med färdplanerna.Rundabordsforumet diskuterar styrmedel för att förverkliga den potential för utsläppningsminskningar som identifierats i färdkartorna.I en internationell jämförelse har Finland en energiintensiv industri. Industrin producerar ungefär en fjärdedel av Finlands utsläpp. Under arbetet med färdkartorna har det bedömts att enbart en minskning av utsläppen i energisystemet till nära noll kommer att förutsätta investeringar på uppskattningsvis 20 miljarder euro i ren energiproduktion före 2050. Dessutom behövs investeringar i energinät och energisystem samt i förnyade processer inom den energiintensiva industrin.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabodsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035. Diskussioner om de sektorspecifika färdplanerna kan följas under hashtaggen #tiekartat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Brasiliens kommunikationsminister Fábio Faria besöker Finland fredagen den 5 februari 2021. Besöket är en del av en mer omfattande resa till fem länder, under vilken centrala brasilianska beslutsfattare kartlägger möjliga leverantörer av 5G-nät. Brasilien planerar en auktion av 5G-frekvenser våren 2021.Finland är ur Brasiliens synvinkel en av de mest naturliga och pålitliga samarbetspartnerna i landets digitaliseringsprojekt. Finlands starka sidor är förutom teknisk expertis också hög digital säkerhet, tillförlitlighet och öppenhet. Under besöket diskuteras i synnerhet säkerhets- och lagstiftningsfrågor i anslutning till 5G-näten. Brasiliens kommunikationsminister träffar bland annat utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och har ett videomöte med kommunikationsminister Timo Harakka.Finland har nära och konstruktiva samarbetsrelationer med Brasilien. Brasilien är Finlands största handelspartner i Latinamerika. Som ett land med 220 miljoner invånare erbjuder Brasilien finländska företag många möjligheter att utvidga samarbetet och partnerskapen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto besöker S:t Petersburg måndagen den 15 februari och träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.Utrikesministrarna ska diskutera oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs situation, relationerna mellan EU och Ryssland, läget i Nagorno-Karabach, Belarus och Ukraina samt frågor som rör vapenkontroll.De kommer också att ta upp det regionala samarbetet bland annat kring miljöskydd och kärnsäkerhet samt förberedelserna inför Rysslands kommande ordförandeskap i Arktiska rådet och Finlands kommande ordförandeskap i Barentsrådet. Även bilaterala ärenden finns på agendan.  Under sitt besök träffar utrikesminister Pekka Haavisto också företrädare för civilsamhällesorganisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen gav den 4 februari 2021 en proposition med förslag till en ny livsmedelslag som ingår i totalreformen av livsmedelslagstiftningen. Syftet med reformen är att göra livsmedelslagstiftningen och livsmedelstillsynen smidigare och effektivisera den på riskbedömning baserade livsmedelstillsynen och förbättra dess effekter.Den nya livsmedelslagen följer principen i EU:s livsmedelslagstiftning som innebär att livsmedelsföretagarna svarar för livsmedlens säkerhet längs hela livsmedelskedjan samt för att verksamheten uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.– Aktörerna får nu mer svängrum och samtidigt också mer ansvar. Jag tror att hela livsmedelskedjan har fördel av att det blir färre detaljerade krav. Livsmedelssäkerheten blir allt mer företagarnas och tillsynsmyndighetens gemensamma sak. Lagen förbättrar också myndigheternas möjligheter att ingripa i livsmedelsbedrägerier, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Den nya livsmedelslagen beaktar också förändringarna i livsmedelsverksamheten. En stor del av verksamheten är inte längre bunden till traditionella livsmedelslokaler. På grund detta ligger tillsynens fokus enligt den reviderade lagen nu på tillsynen över verksamheten, inte över lokaler.I lagen ingår nu bestämmelser om en ny påföljdsavgiftI den nya lagen har tagits in bestämmelser om en påföljdsavgift. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att en aktör måste betala en påföljdsavgift på 300 – 5 000 euro bland annat om aktören driver livsmedelsverksamhet som inte har registrerats eller godkänts på det sätt som lagen förutsätter, saluför livsmedel på ett sätt som strider mot livsmedelsbestämmelserna eller till exempel inte iakttar det lagstadgade kravet på egenkontroll.Syftet med denna administrativa påföljd av straffkaraktär är dels att förebyga verksamhet som strider mot livsmedelsbestämmelserna, dels att snabbt och effektivt stoppa sådan verksamhet. Till övriga delar motsvarar bestämmelserna om tvångsmedel i huvudsak bestämmelserna i den gällande lagen.Grundavgift för tillsyn för kommunala tillsynsobjektI och med den nya lagen betalar kommunerna årligen en 150 euro grundavgift för de tillsynsobjekt som hör till den systematiska livsmedelstillsynen. Kommunerna ska fortfarande också betala prestationsavgifter för tillsynen enligt taxan som de godkänt.Primärproducenter, byhandlare eller allmännyttiga sammanslutningar behöver inte betala någon årsavgift. Förändringen ska stärka livsmedelstillsynens beredande roll och möjliggöra ett mångformigare myndighetsarbete. Den årliga grundavgiften är en mer förutsägbar post för både verksamhetsutövaren och myndigheten.– Att ta ut avgifter för myndighetstillsynen är ett av medlen för att utföra livsmedelstillsyn. Ändringen utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar en tillsynsavgift och inte bara de som fått kontrollbesök. Tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och handledning, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm vid jord- och skogsbruksministeriet.En nödvändig reformLivsmedelslagens totalreform är nödvändig. Den förtydligar livsmedelslagens bestämmelser när de ändringar som gjorts i den gamla lagen sammanställs i en ny lag. Samtidigt förtydligas lagens förhållande till EU-lagstiftningen.I samband med reformen av livsmedelslagen ska också de viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av den gällande lagen förnyas. Den smidigare regleringen syns speciellt i reformen av dessa förordningar. Lagstiftningen förtydligas genom att bestämmelserna i flera förordningar sammanställs i tre förordningar. De nationella förordningarna kompletterar EU-lagstiftningen endast till den del det är nödvändigt.Jord- och skogsbruksministeriet beredde hösten 2018 en totalreform av livsmedelslagen, men lagen utfärdades inte eftersom de propositioner som hänför sig till landskapsreformen förföll. Den planerade totalreformen innehöll flera nödvändiga reformer, av vilka en del genomfördes genom den lag om ändring av livsmedelslagen 1397/2019 som trädde i kraft den 1 januari 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har lagt fram två förslag till en rättsakt som syftar till att göra nätmiljön säkrare och rättvisare för konsumenter och företag. Den ena av de föreslagna förordningarna gäller digitala tjänster och den andra den digitala marknaden. Finland stöder målen för förordningsförslagen och föreslår preciseringar i den fortsatta beredningen.Statsrådet lämnade 4.2.2021 U-skrivelser till riksdagen där det redogörs för innehållet i och konsekvenserna av kommissionens förslag samt för Finlands ståndpunkter till förslagen.Syftet med rättsakten om digitala tjänster är att förbättra den digitala inre marknadens funktionssätt och i synnerhet utbudet av s.k. förmedlingstjänster. Med förmedlingstjänster avses tjänster som tillhandahålls av olika aktörer på internet, såsom molntjänster, onlineplattformar och innehållsleveransnätverk.Syftet med förslaget är att fastställa EU-omfattande regler för olika internetaktörer, från de minsta aktörerna till de största globala onlineplattformarna. Aktörerna åläggs krav på tillbörlig aktsamhet som står i proportion till deras tjänster och deras storlek och som syftar till en trygg, förutsägbar och tillförlitlig nätmiljö.Statsrådet anser att man effektivt bör ingripa i olagligt innehåll på nätet för att onlinemiljön inte ska utnyttjas i olagligt syfte. Regleringen ska då stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas med den, och den ska trygga tillgodoseendet av användarnas yttrandefrihet och andra grundläggande fri- och rättigheter samt en hög konsumentskyddsnivå.Statsrådet stöder målet att bekämpa desinformation och annan informationspåverkan. Förslaget till förordning innehåller flera skyldigheter och åtgärder för tjänsteleverantörer som stöder detta mål och som statsrådet i princip stöder.Statsrådet understöder stärkandet av konsumenternas ställning till exempel genom bestämmelser om spårbarhet för näringsidkare på onlinemarknadsplatser och om öppenhet i reklam som visas för användarna. Samtidigt är det skäl att beakta skyddet för näringsidkarnas motiverade affärshemligheter. Nya skyldigheter för grindvaktsplattformar – målet är att främja små företags tillträde till marknadenFörordningen om den digitala marknaden riktar sig till de cirka 10–15 största företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster inom EU. De centrala plattformstjänster som beskrivs i förordningen är till exempel sökmotorer, operativsystem och onlinebaserade förmedlingstjänster. Genom förordningen ingriper man i den orättvisa praxis som tillämpas av grindvakter och som företag och konsumenter möter när de uträttar ärenden på onlineplattformar. Detta ökar öppenheten i fråga om digitala tjänster och främjar mindre digitala företags konkurrenskraft och marknadstillträde. Konsumenternas valmöjligheter ökar när företagen samtidigt kan erbjuda sina tjänster genom flera olika plattformstjänster.Ett företag ska räknas som grindvakt, omföretaget tillhandahåller minst en central plattformstjänst,företaget har en betydande inverkan på den inre marknaden,företaget erbjuder företagsanvändarna en viktig kanal för att nå sina kunder,företaget åtnjuter eller förväntas åtnjuta en fast förankrad och varaktig ställning på marknaden.I förslaget till författning fastställs också kvantitativa tröskelvärden. Om de uppfylls kan företaget antas uppfylla förutsättningarna för grindvakt. Företaget ska ha möjlighet att försöka motbevisa detta antagande. Grindvaktsföretagen ska bland annat ställa data från företagsanvändarnas och deras kunders verksamhet till företagsanvändarens eget bruk samt främja tjänsternas interoperabilitet mellan olika plattformar.Statsrådet stöder målen i förordningsförslaget och anser att det är motiverat, eftersom det inte är möjligt att effektivt ingripa i de problem som företag och konsumenter möter genom den nuvarande regleringen. Skyldigheterna ska dock vara motiverade, proportionella och tydliga. Onödiga administrativa bördor ska undvikas. Vid den fortsatta beredningen ska särskild uppmärksamhet fästas också vid skyddet av personuppgifter och grindvaktsföretagens rättsskydd.Vad händer härnäst?Riksdagens talman sänder statsrådets U-skrivelse till stora utskottet och bestämmer samtidigt vilket eller vilka specialutskott som ger sitt utlåtande i ärendet till stora utskottet. Ingivandet av skrivelsen till utskotten tillkännages i plenum.Behandlingen av förslagen har också inletts i det beredningsorgan som ansvarar för konkurrenskraften i Europeiska unionens råd samt i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd. När rådet och Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt kommer de att inleda trepartsförhandlingar med kommissionen. Vid förhandlingarna kommer man preliminärt överens om förordningstexterna, varefter varje organ ännu måste godkänna dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att arbetsgivare i fortsättningen ska ha rätt att utreda brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn också för kortvariga uppgifter. Syftet med lagändringen är att främja skyddet av minderåriga. För närvarande kan arbetsgivare inte utreda arbetstagarnas brottsliga bakgrund om arbetet med barn varar högst tre månader under en ettårsperiod.– I anställningsförhållanden som understiger tre månader har man inte kunnat utreda brottslig bakgrund, vilket har väckt oro till exempel i daghem. Denna oro ska tas på allvar. Barnets bästa måste väga allra tyngst i vågskålen, betonar arbetsminister Tuula Haatainen.Begäran om straffregisterutdrag ska grunda sig på arbetsgivarens prövningEfter lagändringarna har arbetsgivare rätt att utreda de arbetssökandes brottsliga bakgrund, dvs. att även begära ett straffregisterutdrag av dem som är i uppgifter som varar högst tre månader. Det är inte fråga om en ny skyldighet, utan begäran grundar sig på varje arbetsgivares egen prövning och riskbedömning. På detta sätt beaktas arbetsgivarnas olika behov och de situationer där arbete utförs.Utöver arbetsgivare ska också andra som är skyldiga att utreda brottslig bakgrund, såsom civiltjänstcentralen, arbets- och näringsbyrån, tillstånds- och tillsynsmyndigheten, kommunen och samkommunen, ha rätt att begära ett straffregister också för kortvariga uppgifter. Utöver anställningsförhållandet ska brottslig bakgrund utredas bland annat före civiltjänst och arbetsprövning om personen arbetar med minderåriga, samt innan ett uppdragsavtal om familjevård ingås.Genom lagändringarna effektiviseras inte bara skyddet av minderåriga utan också verkställandet av Finlands internationella förpliktelser. Finland har godkänt Europarådets konvention som skyddar barn mot sexuellt utnyttjande och utnyttjande. Konventionen innehåller bland annat bestämmelser om rekrytering av personer som arbetar med barn.Finlands lagstiftning uppfyller konventionens centrala skyldigheter som gäller kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med minderåriga. Genom de föreslagna lagändringarna beaktas de rekommendationer som den kommitté som övervakar genomförandet av konventionen har gett.Europarådet är en europeisk organisation som arbetar för att förverkliga de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstaten.Lagändringarna avses träda i kraft under våren 2021Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn har varit i kraft sedan ingången av 2003. Den syftar till att minska barnens risk att bli sexuellt utnyttjade, utsatta för våld eller lockade till att använda droger. Lagen förpliktar personer som arbetar med barn att vid anställningen eller utnämningen till ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande visa upp ett straffregisterutdrag för arbetsgivaren, om arbetet varar över tre månader under ett år.Regeringen lämnade den 4 februari 2021 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen. Efter riksdagsbehandlingen avses den föreslagna lagen träda i kraft våren 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har tillsatt Delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning. Delegationens treårsperiod inleds den 1 mars. I lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, som trädde i kraft i början av året, föreskrivs om tillsättandet av delegationen.Enligt lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt tillsätter statsrådet för viss tid en delegation som ska bestå av företrädare för de kollektiva förvaltningsorganisationerna, rättsinnehavarna, användarna och myndigheterna.Delegationen har till uppgift att följa och bedöma utvecklingen av praxis i fråga om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter. Delegationen ska därutöver främja iakttagandet av god praxis och lämna rekommendationer om tillvägagångssätten och branschnormerna.Att främja utnyttjandet av förfaranden för alternativ tvistlösning vid hantering av tvister som omfattas av lagen om kollektiv förvaltning hör också till delegationens uppgifter.Delegationen ska även i övrigt bistå undervisnings- och kulturministeriet och Patent- och registerstyrelsen i ärenden som omfattas av lagen om kollektiv förvaltning och av EU:s direktiv om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.Delegationens medlemmar
(suppleant inom parentes) Ordförande: 
Upphovsrättsråd Viveca Still / Undervisnings- och kulturministeriet
(Regeringsråd Anna Vuopala) Sekreterare: 
Jurist Petra Sormunen, Patent- och registerstyrelsen
(Specialsakkunnig, Vesa Härmälä)Medlemmar:
Vice ordförande Anu Kähkönen, Finlands Journalistförbund rf
(VD Katri Soramäki, Visuaalisen viestinnän suunnittelijoiden järjestö Grafia ry)Musiker Olli Virtaperko, rättsinnehavare
(VD Kaarina Silvennoinen, Suomen Elokuvaohjaajien liitto SELO ry)VD Jari Muikku, Suomen musiikkikustantajat ry
( Förbundsstyrelsemedlem Susanna Kantelinen, Sulasol ry)VD Elina Kuusikko, Finlands skådespelarförbund rf
(Jurist Aura Lehtonen, Konstnärsgillet i Finland)Direktör för juridiska ärenden Antti Härmänmaa, Teosto ry
(Ekonomi- och förvaltningschef Janne Lilleberg, Audiovisual Producers Finland APFI ry)Vice VD Jukka-Pekka Timonen, Kopiosto ry
(VD Tommi Nilsson, Kuvasto ry)VD Anne Salomaa, Sanasto ry
(Direktör Tuomas Talonpoika, Gramex ry)Sakkunnig Lauri Koskentausta, Finlands Näringsliv EK
(Direktör för juridiska ärenden Riikka Tähtivuori, Medieförbundet)Jurist Minna Aalto-Setälä, Centralhandelskammaren
(Jurist Kai Massa, Turism- Och Restaurangförbund rf)Ledande expert Johanna Halkola, Radiomedia ry
(VD Taina Roth, Digiloi Oy)Jurist Asko Metsola, Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto FiCom ry
(Jurist Timo Hynynen, Metropolia Ammattikorkeakoulu)Upphovsrättsombud Maria Rehbinder, Aalto-universitetet
(Jurist Mikko Tähkänen, Kyrkostyrelsen)Jurist Pekka Heikkinen, Nationalbiblioteket
(Vice VD Mikko Kuutti, Nationella audiovisuella institutet KAVI)Forskningschef Jarno Sukanen, Konkurrens- och konsumentverket
(Sakkunnig Miira Kuhlberg, Konkurrens- och konsumentverket)Ledande jurist Katri Olmo, Rundradion
(Jurist Olli Korhonen, Utbildningsstyrelsen)

Källa: Valtioneuvosto.fi