NordenBladet — Svenskspråkiga finländare upplever att de får sämre service av staten än tidigare på sitt modersmål. En utmaning när det gäller tillgången till tjänster på samiska är bristen på samiskspråkig personal och bristfällig information om vilka tjänster som tillhandahålls. I fråga om teckenspråkigas uträttande av myndighetsärenden är däremot ordnandet av tolkning den största utmaningen. Detta framgår av de idag offentliggjorda uppföljningsbarometrarna om de språkliga rättigheterna.– De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter, och tillgodoseendet av dem är ofta en förutsättning för att andra rättigheter ska kunna tillgodoses. Även om de språkliga rättigheterna tryggas i lagstiftningen måste de också tillgodoses i praktiken. Genom barometrarna får vi viktig information om olika språkgruppers erfarenheter i vardagen. Resultaten studeras noggrant vid ministeriet och utnyttjas under denna regeringsperiod inte enbart för språkberättelsen utan också vid genomförandet av andra skrivningar i regeringsprogrammet, till exempel i nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Med hjälp av språkbarometern utreds det hur de finskspråkiga och svenskspråkiga minoriteterna i tvåspråkiga kommuner upplever att offentlig service tillhandahålls på det lokala minoritetsspråket. Denna gång deltog för första gången också svenskspråkiga som är i majoritet i sin egen kommun. Enkäten genomfördes i maj och besvarades av cirka 6 500 personer.– Svenskspråkiga begär sällan service på sitt eget språk, och besvaras ofta på finska av myndigheterna. Minoritetsandelen har betydelse med tanke på service på det egna modersmålet. Språkklimatet upplevs vara likadant som 2016. Det har inte försämrats ytterligare, konstaterar den som genomfört språkbarometern, forskaren Marina Lindell från Åbo Akademi.Samiskspråkiga har svårt att få information om tjänster I samebarometern granskas samiskspråkiga tjänster samt tillgodoseendet av de samiskspråkigas språkliga rättigheter både inom och utanför samernas hembygdsområde. Samebarometern genomfördes nu för andra gången. Den besvarades av en femtedel av de 1430 myndiga personer som enligt befolkningsregisteruppgifterna har samiska som modersmål. Med samiska avses i enlighet med den samiska språklagen samtliga tre samiska språk, det vill säga nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.– De som svarade upplever de språkliga rättigheterna som viktiga, men i praktiken försöker bara en liten del av dem få tjänster på samiska. Orsaken till detta är problemen med tillgången till tjänster och hur de fungerar, informationen om tjänsterna och det upplevda språkklimatet, konstaterar samebarometerns skapare, mångspråkighetsexperten Laura Arola.Teckenspråkiga blir ofta tvungna att beställa tolk själva Teckenspråksbarometern genomfördes nu för första gången. Med teckenspråk avses enligt teckenspråkslagen finskt och finlandssvenskt teckenspråk. Enkäten besvarades av 326 personer med teckenspråk som första språk. Majoriteten av dem (70 %) hade uppgett finskt eller finlandssvenskt teckenspråk som modersmål i befolkningsdatasystemet. I enkäten granskades särskilt tillgången till tolkningstjänster och erhållandet av information om tolkningstjänster under de senaste tre åren.– Enligt enkäten förekommer det i 87 procent av de situationer då teckenspråkiga uträttar ärenden att en myndighet eller en tjänsteman inom offentlig service inte har handlat på det sätt som krävs enligt lagstiftningen, och klienten själv måste beställa en tolk för myndighetens räkning, konstaterar docent Päivi Rainò från humanistiska yrkeshögskolan Humak som utfört teckenspråksbarometern. Justitieministeriet har beställt barometrarna och de utgör en del av uppföljningen av hur språklagen verkställs. Ministeriet beaktar resultaten när det i år bereder regeringens berättelse till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen.Bekanta dig med undersökningsresultaten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 4 februari 2021 gav FN:s kommitté för barnets rättigheter sitt avgörande att barnets bästa ska prioriteras i ett asylärende. I avgörandet konstateras det att följande artiklar i FN:s konvention om barnets rättigheter har kränkts: artikel 3 (barnets bästa i första hand), artikel 19 (barnets rätt till skydd mot våld) och artikel 22 (barnets rätt till skydd och humanitärt bistånd, rättigheter som flykting och asylsökande).Fallet gäller en familj med föräldrar av samma kön som avvisades till Ryssland. Familjen återvände frivilligt i augusti 2017 efter ett negativt asylbeslut. Det är familjens barn som framfört klagomålet. Kommittén anser att den finska staten har försummat sin skyldighet att i tillräcklig utsträckning beakta barnets bästa vid bedömningen av asylbesväret.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är möjligt att förbättra sysselsättningen och näringsverksamheten i glesbygden bland annat med ekonomiska metoder och skattelättnader trots grundlagen, säger Tuomas Ojanen, författningsexpert. De som flyttar till ett sådant område kunde få sänkta skatter på lön och lättnader för återbetalning av studielån. Likaså kunde arbetsgivarna få sänkta arbetsgivaravgifter för att främja sysselsättningen och företagsverksamheten. Tjänstemän som arbetar i avlägsna områden kunde betalas fjärrortstillägg.För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygd i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning  av regionutvecklingsåtgärder enligt den så kallade norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari.Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:1. Skattelättnader på lön för dem som flyttar till glesbygden för att arbeta där
2. De som flyttar till glesbygden för att arbeta och som har studielån 
ska få skuldlättnad till ett värde av 2 600 euro per år. Låneräntorna måste de betala själv. Om de bor tillräckligt länge på landsbygden behöver de inte betala tillbaka lånet.
3. Slopande av arbetsgivaravgiften för nya företag i glesbygden 
4. Fjärrortstillägg: Statliga och kommunala tjänstemän som arbetar i glesbygden 
ska få fjärrortstillägg. Staten ska kompensera kommunerna för fjärrortstillägget
genom statsandelssystemet.Ojanens rapport visar att lagstiftaren enligt grundlagsutskottets tidigare utlåtanden har omfattande prövningsrätt i synnerhet i skatteärenden trots jämlikhetsprincipen, förutsatt att särbehandlingen av personerna inte är godtycklig och skillnaderna inte blir oskäliga.Ojanen rekommenderar att man vid den fortsatta beredningen överväger att till en början genomföra åtgärderna genom temporära försökslagar. På så sätt kan man också få nödvändig

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen har på begäran av arbetsminister Tuula Haatainen utarbetat ett förslag för att komma till rätta med den sämre sysselsättningen bland partiellt arbetsföra. Mäkinen föreslår som lösning ett bolag som liknar det svenska bolaget Samhall men som lämpar sig för Finlands behov.Den aktör på övergångsarbetsmarknaden som Mäkinen föreslår stärker de partiellt arbetsföras övergång till den öppna arbetsmarknaden. Aktören skapar arbetstillfällen för dem som annars inte gör denna övergång. Detta sker i utredarens förslag genom att både tillräckliga tjänster och utförande av arbete kombineras.Utöver stärkandet av sysselsättningen är det fråga om delaktighet och rättvisa, sade arbetsminister Tuula Haatainen när hon tog emot Hannu Mäkinens utredning vid offentliggörandet av utredningen 9.2.2021.– Det behövs en sådan ny finländsk modell som utredare Mäkinen föreslår. Sanna Marins regering vill höja möjligheterna för partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning att få sysselsättning till en helt ny nivå, betonade Haatainen.Avsikten är att ett beslut om en aktör på övergångsarbetsmarknaden ska fattas vid ramförhandlingarna våren 2021. Avsikten är att arbetet ska inledas senast under 2022.– Det publika aktiebolaget Samhall har det största antalet anställda i Sverige. Bolaget sysselsätter över 25 000 partiellt arbetsföra. Vi måste ha samma riktning, sade arbetsministern.Den viktigaste reformen i Mäkinens förslag är en ny aktör som bedriver affärsverksamhet och som sysselsätter partiellt arbetsföra. I den föreslagna helheten kombineras arbete i anställningsförhållande med de tjänster som arbetssökandes arbetsförmåga förutsätter.Den finländska modell som Mäkinen föreslår löser de viktigaste hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra:•    Partiellt arbetsföra människor har ofta många slags servicebehov, men de identifieras beklagligt ofta inte. Dessutom saknas en ordentlig arbetslivsorientering för de tjänster som erbjuds dem.•    Efterfrågan på arbetskraft riktar sig inte jämlikt till partiellt arbetsföra. Detta beror delvis på diskriminering, delvis på brister i de tjänster som erbjuds arbetsgivarna.Den nya aktörens roll kompletterarI regeringens program för arbetsförmåga har reformer redan inletts för att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Dessa är bland annat utveckling av arbets- och näringstjänsterna, sysselsättningsvillkor för offentlig upphandling och utveckling av verksamhetsbetingelserna för samhälleliga företag.I Mäkinens förslag betonas att man vid den fortsatta beredningen av en aktör på övergångsarbetsmarknaden ska beakta att aktören ska komplettera den redan existerande arbetskraftsservicen. Avsikten är inte att de partiellt arbetsföra som även skulle sysselsättas genom andra åtgärder ska sysselsättas hos den nya aktören på övergångsarbetsmarknaden. Den nya aktören och det offentliga stöd som erbjuds denna får inte heller snedvrida konkurrensen på marknaden.Dessutom förutsätter arbetsminister Haatainen att man vid byggandet av den finländska modellen för en ny aktör på övergångsarbetsmarknaden utnyttjar organisationernas, stiftelsernas och föreningarnas särskilda sakkunskap.Den modell i Finland som Mäkinen föreslår anvisas kunder av arbets- och näringsbyrån och dess tre uppgiftsområden är:1.    säkerställande av och nödvändig komplettering av tjänsterna för de partiellt arbetsföra personer som har den svåraste ställningen
2.    sysselsättning av de partiellt arbetsföra som har det svårast ställt
3.    ordnande av annan sysselsättning för grupper med hög sysselsättningströskel.– För att den finländska modellen ska lyckas är det viktigt att i samhället komma till en situation där olika sammanslutningar och företag i stor utsträckning vill anlita tjänster som tillhandahålls av aktörer som sysselsätter de mest utsatta partiellt arbetsföra för att bära samhällsansvaret, sade utredare Hannu Mäkinen.Kommunförsöken och överföringen av sysselsättningsservicen till lokal nivå är en del av regeringens helhet som reformerar sysselsättningspolitiken. Den andra delen är den nordiska modellen för arbetskraftsservice, där sysselsättningstjänsterna blir täta och individuella för arbetssökande samtidigt som hela påföljdssystemet jämkas. Den tredje delen som reformerar Finlands sysselsättningspolitik är den aktör på övergångsarbetsmarknaden som utredaren Mäkinen föreslår.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har sänt utkastet till strategi för den arktiska politiken på remiss den 8 februari 2021 för en omfattande remissbehandling. Remisstiden löper ut den 12 mars 2021. Den färdiga strategin publiceras i mars. Utarbetandet av strategin är en central del av Finlands arktiska politik.Strategin har beretts utifrån regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering för att stärka det arktiska samarbetet. All aktivitet i den arktiska regionen ska utgå från naturens bärkraft, hänsyn till klimatet, principerna för hållbar utveckling och respekt för urfolkens rättigheter.Strategin för den arktiska politiken omfattar två valperioder och sträcker sig med andra ord fram till 2030. Strategin fastställer Finlands mest centrala mål i fråga om den arktiska regionen och sammanställer de viktigaste prioriteterna för att uppnå målen. I strategins inledningsavsnitt presenteras Finlands mål och vägval i den arktiska politiken under de kommande tio åren. Finland betonar att principerna för hållbar utveckling, jämställdhet mellan könen och jämlikhet är teman som bör genomsyra allt arktiskt samarbete. I inledningsavsnittet behandlas också säkerhetsfrågor och den arktiska politikens internationella verksamhetsmiljö. I strategin understryks vikten av internationellt samarbete.I strategin ingår följande prioriteter:1.    Begränsning av och anpassning till klimatförändringen 
2.    Invånarna, främjande av välfärden i regionen samt urfolkens rättigheter 
3.    Arktisk kompetens, spetsforskning och näringar 
4.    Infrastruktur och logistik För varje prioriterat område behandlas lägesbilden, den eftersträvade utvecklingen och konkreta åtgärder för att uppnå målen. Statsrådets kansli har huvudansvaret för beredningen av strategin. Samtliga ministerier är representerade i styrgruppen för strategin och i arbetsgruppen för tjänstemän med ansvar för arktiska frågor. Även delegationen för arktiska frågor stöder strategiberedningen, och senare också uppföljningen av hur strategin genomförs. Delegationens medlemmar representerar Finlands arktiska kompetens på ett mångsidigt sätt. Henrik Haapajärvi, som är statsministerns statssekreterare, är ordförande för både styrgruppen och delegationen.  Redan i samband med beredningen har ett stort antal experter och intressentgrupper fått uttala sig om strategin. Alla arktiska länder och ett flertal sådana länder utanför den arktiska regionen som är intresserade av regionen har nyligen offentliggjort eller håller på att utarbeta sina strategier för Arktis. Sverige och Norge har publicerat sina strategier och Danmarks strategi publiceras i början av året. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet begär utlåtanden om statsrådets förslag till principbeslut om ett program för främjande av cirkulär ekonomi. Målet är att genom cirkulär ekonomi begränsa överkonsumtionen av naturresurser, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt att stärka ekonomin och sysselsättningen.I förslaget till principbeslut fastställs de viktigaste åtgärder som ministerierna förbinder sig att vidta åren 2021–2024. Exempel på åtgärder:Incitament för cirkulär ekonomi: Vi utvecklar incitament, såsom beskattning som stöder sparsam användning av naturresurser, minskar koldioxidutsläppen och främjar en ökad användning av servicemodeller för cirkulär ekonomi. Vi ökar de koldioxidsnåla lösningar inom cirkulär ekonomi bl.a. när det gäller byggande inom den offentliga sektorn, energi- och infrastrukturprojekt samt upphandling av tjänster.Marknaden för cirkulär ekonomi: Vi främjar en starkare marknad för återvunnet material och hjälper allmänheten att hitta tjänster som omfattas av cirkulär ekonomi och gör dem mer attraktiva.Cirkulär ekonomi inom de centrala sektorerna: Vi ingår frivilliga avtal med företag, kommuner och andra aktörer för att minska användningen av naturresurser. Vi inrättar ett ”nationellt kompetensnätverk” för att stödja kommunernas och de regionala ekosystemens arbete för att främja ett kolneutralt kretsloppsekonomiskt samhälle.Innovationer, digitalisering och kompetens inom cirkulär ekonomi: Vi främjar digitala lösningar som stöder cirkulär ekonomi. Vi integrerar kunnandet i cirkulär ekonomi i utbildningssystemet och arbetslivskompetensen.Utrikespolitiken i fråga om cirkulär ekonomi som stöd för målen för hållbar utveckling: Vi främjar den globala övergången till cirkulär ekonomi genom att stödja övergången till cirkulär ekonomi i utvecklingsländer, genom att aktivt delta i den globala alliansen för cirkulär ekonomi samt i diskussionen om en global naturresurskonvention.Förslaget till principbeslut baserar sig på en vision enligt vilken Finlands ekonomi ska bygga på ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle 2035. Enligt förslaget ska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minska, och en hållbar användning av förnybara naturresurser kan öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Målet omfattar inte de naturresurser som används för tillverkning av exportprodukter. Resursproduktiviteten bör fördubblas före 2035 jämfört med situationen 2015. Dessutom måste graden av cirkulär ekonomi för material fördubblas före 2035.Den arbetsgrupp som utarbetade förslaget till strategiskt program för cirkulär ekonomi lade i januari fram de mål och metoder som ska göra cirkulär ekonomi till en ny grund för den finländska ekonomin före 2035. Arbetsgruppens förslag till strategiskt program för cirkulär ekonomi innehöll rekommendationer och 41 åtgärdsförslag.Utlåtandena ska lämnas in senast den 8 mars 2021 kl 16.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid social- och hälsovårdsministeriet pågår en beredning för att ta i bruk ett digitalt vaccinationsintyg. Uppgiften om det coronavaccin som personen har fått ska framgå i vaccinationsintyget.Vaccinationsintyget bygger på tjänsten Mina Kanta-sidor. I praktiken sparas uppgifterna om coronavaccinationen på Mina Kanta, där människor kan se sina egna uppgifter som gäller vaccinationen. Vaccinationsintyget kunde vara digital vaccinationsinformation, en streckkod, en QR-kod eller en kombination av dessa som man kan öppna med telefonen och som också kan skrivas ut på papper.Vaccinationsuppgifterna ska vara enhetliga och i rätt formFör att det digitala vaccinationsintyget ska kunna tas i bruk måste man först säkerställa att vaccinationsuppgifterna lagras i Mina Kanta på ett enhetligt, heltäckande och korrekt sätt. För detta ändamål bör man göra ändringar i en stor del av de patientdatasystem som används eller ta i bruk en skild applikation för lagring av vaccinationsuppgifter som är ansluten till Kanta-tjänsterna. De organisationsspecifika sätten för genomförandet preciseras när projektet framskrider.Vaccinationsuppgifter har ofta förts in i Mina Kanta-sidor på olika sätt. Detta beror på att kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten använder olika patient- och klientdatasystem från vilka vaccinationsuppgifterna överförs till Mina Kanta-sidorna.För närvarande kan personer som fått coronavaccin begära ett separat intyg över vaccinationen. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds en förordning med stöd av vilken var och en kan få ett vaccinationsintyg via tjänsten Mina Kanta antingen elektroniskt eller på papper.Avsikten är att vaccinationsintyget ska kunna tas i bruk så snabbt som möjligt. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för genomförandet av projektet och tidsplanen. Finland följer noga med internationella lösningar i anslutning till vaccinationsintyg och beaktar dem i sitt eget nationella projekt för att Finlands vaccinationsintyg ska vara förenligt med den internationella modellen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 5 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott aktuella Rysslandsfrågor.Under mötet behandlades bland annat häktningen av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och protesterna mot detta, förbindelserna mellan EU och Ryssland samt frågor som rör Finlands och Rysslands bilaterala relation.Presidenten och ministerutskottet fick en översikt över Finlands kampanj för att bli medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter för treårsperioden 2022–2024. Teman för Finlands kampanj är kvinnors och flickors rättigheter, ny teknik och digitalisering, hållbar utveckling och klimatförändringen samt utbildning.Dessutom behandlade presidenten och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet genomförandet av prioriteringarna för den civila och militära underrättelseinhämtningen för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid social- och hälsovårdsministeriet har det inletts ett projektprogram för att förnya lagstiftningen om informationshanteringen inom social- och hälsovården.Syftet med reformen är att skapa en enhetlig lag om behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Lagen ska innehålla bestämmelser om dataskydd, behandlingen av handlingar, riksomfattande informationssystemtjänster och om styrningen av informationshanteringen. Författningsgrunden för informationshanteringen inom social- och hälsovården ska således bilda en tydlig, enhetlig och omfattande helhet som motsvarar kraven i grundlagen och Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning samt stöda utvecklingen av servicesystemet och tjänsterna inom social- och hälsovården och integrationen av social- och hälsovården.I projektprogrammets första fas revideras t.ex. bestämmelserna om hur handlingar hos privata tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster som avslutat sin verksamhet ska förvaras och vem som ska vara registeransvarig för dem samt om hur de patientuppgifter som ska dokumenteras i socialvårdstjänsterna ska behandlas. Dessutom ska bestämmelser om journalhandlingar, såsom förvaringstiderna för handlingarna, tas in i lag. I den andra fasen granskas patient- och klientuppgifternas användningsbehov och användningsändamål i större utsträckning som en del av utvecklingen av tjänsterna och lagstiftningen om dem.Om tidsplanen för reformenReformen är en omfattande helhet. Programmet genomförs under minst två regeringsperioder. Målet är att ändringarna i den första fasen ska hinna behandlas ännu under denna regeringsperiod. Reformen bereds vid ministeriet som tjänsteuppdrag, men den förutsätter ett omfattande samarbete med organisationer och sakkunniga inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet kommer under år 2021 att ordna arbets- och diskussionsmöten med intressegrupper.Varför genomförs reformen?Den nuvarande lagstiftningen är splittrad och delvis föråldrad, och tillämpningen och samordningen av lagarna har varit en utmaning. De nya möjligheter som den tekniska utvecklingen medför har också gett upphov till nya regleringsbehov. I synnerhet behandlingen av klient- och patientuppgifter samt utlämnandet av uppgifter mellan social- och hälsovårdstjänsterna och de gemensamma tjänsterna kräver ändringar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Landskapsförbund och kommuner kan hos miljöministeriet ansöka om understöd för planläggning och tillstånd som styr utbyggnaden av vindkraft och utredningar i anslutning till dem.I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 fastställdes ett anslag på cirka två miljoner euro för understöd för vindkraftsutbyggnad, varav det nu finns cirka en miljon euro att dela ut.Med understöden förverkligas regeringsprogrammets föresatser om främjande av utbyggnaden av vindkraft. Det kan i dag finnas nya områden som lämpar sig för vindkraft bland annat i och med den snabba utvecklingen av vindkraftstekniken och vindkraftverkens ökade höjd. Det finns således också ett behov av att utreda möjligheten att planlägga fler områden för utbyggnad av vindkraft.Genom högklassiga utredningar och planläggning som samordnar olika behov och funktioner vill man hitta de områden som bäst lämpar sig för vindkraft, vilket förebygger de olägenheter som kraftverken orsakar naturen och människorna.Understöd kan beviljas för högst 70 procent av projektets godtagbara kostnader. Miljöministeriet beviljar understöden efter att ha hört NTM-centralerna.Understöd kan sökas från den 5 februari till den 6 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi