NordenBladet — I Finland behöver det fortfarande finnas ett personligt tjänsteansvar för tjänstemän. Genom mer exakta verksamhetsförpliktelser kan tjänsteansvaret i hög grad anges så att det motsvarar utmaningarna även i en automatiserad modern förvaltning där aktörerna är många. Utöver denna aspekt framhäver en studie publicerad den 15 februari att det är lika viktigt att utveckla det offentliga samfundets ansvar. Utan båda dessa dimensioner i ansvaret kan inte allmänhetens förtroende för den offentliga förvaltningen garanteras på ett effektivt sätt.Den offentliga förvaltningens omvärld förändras med konsekvenser även för ansvarsfrågornaTjänsteansvaret stärker medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen, offentlig maktutövning och förvaltningens laglighet. Därför är det viktigt dels med ett effektivt ansvar, dels att visa var ansvaret finns om det inom den offentliga förvaltningen förekommer lagstridigheter eller felaktigheter.I modern offentlig förvaltning ska tjänstemän dock ansvara endast för fel och lagstridigheter som de har möjlighet att påverka. Förändringarna i framtiden kan utmana denna princip. Med smart automation, privatisering och utläggning av tjänster samt ökad internationalisering förändras den offentliga förvaltningens omvärld. Dessutom är de knappa resurserna en bestående utmaning i den offentliga förvaltningen.Nycklarna till ett modernt ansvarssystem är verksamhetsförutsättningar som stöder lagenlig verksamhet, exakta verksamhetsförpliktelser och ett kundperspektivDen offentliga förvaltningens ansvarssystem ska utvecklas övergripande så att även det offentliga samfundets ansvar utvecklas vid sidan av tjänstemännens personliga tjänsteansvar. På detta sätt skapas ett system som är rättvist ur tjänstemännens synvinkel, men som samtidigt beaktar även kundperspektivet i myndigheternas verksamhet.Effektiviseringen av det offentliga samfundets ansvar handlar till exempel om att utvidga samfundsbotens tillämpningsområde eller utveckla de administrativa påföljderna.Beträffande tjänstemännens personliga tjänsteansvar förefaller den moderna offentliga förvaltningen förutsätta mer exakta och därmed mer förutsägbara verksamhetsförpliktelser. Det möjliggör till exempel en fördelning av ansvaret vid automation.Också brister i verksamhetsförutsättningarna kan öka antalet fel i tjänsteutövandet. För att undvika fel är det viktigt med tillräckliga resurser och fortbildning. Genom att precisera ledningens och chefernas ansvar kan man främja en organisationskultur som reagerar effektivt på lagstridigheter.Publikationen ingår i verkställigheten av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med den nya planen för jämställdhet och likabehandling är bland annat att vid inrikesministeriet utveckla kompetensen i frågor som gäller diskriminering, att i beredningen av ärenden öka delaktigheten hos grupper som riskerar att bli utsatta för diskriminering samt att stärka bedömningen av projektens konsekvenser för människor.Likabehandlings- och jämställdhetsarbete ska ingå i det dagliga arbetetPlanen fokuserar på att skapa strukturer för ett långsiktigt likabehandlings- och jämställdhetsarbete. Målet är i synnerhet att förbättra kompetensen och ledarskapet i frågor som handlar om olika befolkningsgrupper och diskriminering. Ökad kompetens bidrar till att som en del av ministeriets dagliga verksamhet identifiera frågor som gäller jämställdhet och likabehandling. I planen ställs upp mål för åtta delområden inom ministeriets verksamhet:  Ledning och styrningUtbildningForskningDelaktighet och aktiverandeKonsekvensbedömningSpråkliga rättigheterKommunikationTillgänglighetPlanen innehåller sammanlagt 31 åtgärder och avsikten är att åtgärderna ska genomföras 2022–2025. Utvecklingen av kompetensen och ledningen i fråga om jämställdhet och likabehandling stöder också de övriga målen i planen. Målet är till exempel att det i fortsättningen ska utarbetas en plan för delaktighet i varje projekt och att frågor som gäller jämställdhet och likabehandling ska väljas som teman för laglighetsövervakningen. Jämställdhet och likabehandling betonas i resultatstyrningen inom inrikesministeriets förvaltningsområde. I styrningen av verksamheten beaktas tillgången till tjänster, tjänsternas tillgänglighet samt att ärenden också i fortsättningen kan uträttas via flera kanaler. Ministeriets kommunikation producerar mer lättläst och teckenspråkigt material på båda nationalspråken. Dessutom används mångsidigare bilder för att illustrera inrikesministeriets verksamhet.Planen baserar sig på information som fåtts genom undersökningar och delaktighetI början av 2021 inledde inrikesministeriet arbetet med att uppdatera jämställdhets- och likabehandlingsplanerna. Under året ordnades vid ministeriet planeringsworkshoppar och utbildning för personalen och gjordes en bedömning av jämställdhets- och likabehandlingskonsekvenserna av ministeriets verksamhet. Bedömningen gjordes dels vid ministeriets alla avdelningar och enheter som en bedömning av det egna arbetet, dels genom att höra intressebevakningsorganisationer för grupper som riskerar att bli utsatta för diskriminering. Bedömningen innehåller forskningsinformation om diskriminering, sådana observationer inom laglighetsövervakningen som tangerar frågor som gäller jämställdhet och likabehandling samt rekommendationer om temat för internationella fördragsorgan för mänskliga rättigheter. I bedömningen ingår också en översikt över statsrådets övriga handlingsplaner eller strategier som innehåller åtgärder som främjar jämställdhet och likabehandling. En omfattande rapport om bedömningen finns som bilaga till planen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltog i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och fem andra EU-länders ledare måndagen den 14 februari.I mötet, som sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel, deltog också Nederländernas, Polens, Slovakiens, Sloveniens och Greklands premiärministrar. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.Temat för mötet var Rysslands ökade militära närvaro vid gränsen mot Ukraina och de diplomatiska åtgärderna för att förhindra en militär konflikt. EU-ledarna diskuterade också stödet till Ukraina och Europeiska unionens eventuella motåtgärder, om Ryssland riktar ytterligare militära åtgärder mot Ukraina.Statsminister Marin diskuterade också med Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i lördags.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med toppmötet Global Disability Summit i Oslo den 16 – 17 februari tillkännager utrikesminister Pekka Haavisto utrikesministeriets åtaganden för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Toppmötets mål är att effektivisera arbetet med att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och därigenom åstadkomma verkliga förbättringar i dessa personers liv.Norge ordnar tillsammans med paraplyorganisationen av organisationer av personer med funktionsnedsättning  International Disability Alliance och Ghana det andra globala toppmötet kring funktionsrättsfrågor den 16-17 februari 2022. Det första toppmötet hölls i London sommaren 2018. På grund av covid-19-pandemin och för att ge så många som möjligt tillfälle att delta ordnas mötet virtuellt. Att garantera personer med funktionsnedsättning möjlighet att delta och vara aktiva är prioritet nummer ett när det gäller att tillgodose deras rättigheter. På toppmötet i Oslo har de möjlighet att få sin röst hörd och Finland ger ett starkt stöd till detta, säger utrikesminister Haavisto. Till mötet förväntas komma deltagare på hög nivå, och FN:s generalsekreterare António Guterres och flera ministrar har redan bekräftat deltagandet. Personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem får göra sina röster hörda Personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering överallt i världen, och de får sällan möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. På toppmötet får de och de organisationer som bevakar deras intressen framföra sina synpunkter på global nivå och bidra till att deras rättigheter blir tillgodosedda på ett bättre sätt.  Rättigheterna och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning har redan länge varit en av Finlands prioriteringar. Finland har systematiskt lyft fram rättigheterna på olika forum, till exempel i FN:s råd för mänskliga rättigheter. I samband med toppmötet offentliggörs också åtagandena för att främja tillgodoseendet av dessa rättigheter. Finlands åtaganden handlar om att ordna inkluderande utbildning och att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning när det rör sig såväl om fredsprocesser som att bygga fred och minska risker för katastrofer. Finland fortsätter det internationella påverkansarbetet, i synnerhet för att rättigheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska tillgodoses globalt.  Ytterligare åtar sig Finland att bidra till att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom FN:s fond för stärkande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning UNPRPD. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat statsunderstöd för 2022 till riksomfattande och regionala organisationer som främjar idrott. Understöden uppgick till totalt 42 000 000 euro och delades ut till 116 organisationer. Det totala beloppet ökade med 170 000 euro jämfört med i fjol. Dessutom beviljades sammanlagt 4 215 000 euro för idrottsakademi- och träningscentrumverksamhet.Från och med 2021 har organisationerna indelats i riksomfattande serviceorganisationer för motion och idrott, grenförbund, andra riksomfattande idrottsfrämjande organisationer och regionala idrottsorganisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att i enlighet med tobakslagens målsättning lägga fram förslag som stöder och främjar att användningen av tobaksprodukter och andra nikotinprodukter upphör. Förebyggande av rökning och att det målmedvetna arbetet för rökavvänjning fortsätter är en del av regeringsprogrammet.Arbetsgruppens uppgift är att främja målsättningarna i tobakslagen, vilket förutsätter åtgärder för förebyggande av rökning och stöd vid rökavvänjning. Målet är att högst fem procent av befolkningen dagligen ska använda tobaks- eller nikotinprodukter år 2030. Genom de åtgärder som arbetsgruppen föreslår strävar man dessutom efter att allt färre ska börja använda tobaks- och nikotinprodukter i framtiden.Till ordförande för arbetsgruppen har utsetts direktör Ilkka Oksala från Finlands näringsliv och vice ordförande är direktör Jari Keinänen från social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen kommer att höra experter från olika områden och göra en bakgrundsutredning om det internationella läget och om nya tobakspolitiska metoder i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd. Arbetsgruppen har till uppgift att utreda vilka åtgärder som kan bidra till att användningen av nikotinprodukter upphör samt att utifrån utredningen lägga fram åtgärdsförslag. Också förslagen om rökfrihet i bostadssammanslutningar och om stödjande av rökfrihet genom reglering har lyfts fram som en av arbetsgruppens uppgifter. Dessutom utreder arbetsgruppen om åldersgränsen för köp av tobaksprodukter, nikotinvätskor och tobakssurrogat som innehåller nikotin ska höjas.  Arbetsgruppens mandatperiod löper ut i slutet av januari 2023.Beslut om tillsättande av arbetsgruppen för utveckling av tobaks- och nikotinpolitiken (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De små och medelstora företagen (SMF-företag) inledde året i en exceptionell situation i och med att pandemin började ta fart på nytt. Situationen återspeglas i SMF-företagens förväntningar på den närmaste tidens konjunkturutveckling, och förväntningarna har gått ner, men de är fortfarande positiva. Största delen av de SMF-företag som svarade ansåg dessutom att konjunkturen var oförändrad jämfört med när barometern genomfördes i höstas.Pandemins fortgång och de pandemirelaterade restriktionerna har försvagat de små och medelstora företagens framtidsutsikter. En positiv sak är att förväntningarna på utvecklingen av antalet anställda har förblivit positiva och till och med förbättrats något.– Jämfört med i höstas är det nu en mindre andel SMF-företag som anser att konjunkturen går mot det bättre. Under de senaste veckorna har det dock väckts hopp om att pandemiutvecklingen ska plana ut. För företagen skulle det vara bra med en mer förutsägbar omvärld, och det skulle också inverka positivt på viljan att växa och investera. Efter pandemin bör det säkerställas att företagens verksamhetsmiljö är förutsägbar och uppmuntrande, säger näringsminister Mika Lintilä. SMF-företagsbarometern publiceras två gånger om året av Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet. Denna gång besvarade 5 200 företag enkäten. Företagen svarade på enkäten i mitten av december 2021 och mitten av januari 2022.Den utdragna pandemin syns i konjunkturförväntningarna Den utdragna pandemin och de restriktioner som drabbat näringsverksamheten syns i enkätresultaten.– Medan konjunkturförväntningarna i höstas hade stigit, har de nu igen gått ner i och med att det på nytt infördes restriktioner i samhället trots hög vaccinationstäckning. Osäkerheten ökar när det dyker upp nya varianter av viruset och man vet att det till följd av det upprepade gånger har införts restriktioner som påverkar många branscher, säger Mika Kuismanen, chefsekonom vid Företagarna i Finland.Osäkerheten inverkar negativt på investeringsplaner  – Förväntningarna på utvecklingen av omsättningen följer grovt taget de allmänna konjunkturförväntningarna. De har sjunkit en aning samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har gått ner, säger Kuismanen.– SMF-företagen kommer att minska sina investeringar i betydande grad. Inom alla huvudbranscher utom industrin är det fler företag som avstår från sina investeringsplaner än som utökar dem, fortsätter Kuismanen.Den svaga utvecklingen när det gäller investeringsförväntningarna har samband med pandemins varaktighet, den ekonomiska tillväxten och osäkerheten kring verksamhetsförutsättningarna.Tillgången på finansiering har i det stora hela förblivit god Tillgången på finansiering har som helhet fortsatt varit god. Av de som svarade på barometerenkäten uppgav endast fem procent att de nekats extern finansiering när de ansökt om sådan. Jämfört med höstens barometer har användningen av extern finansiering förblivit på samma nivå.Andelen finansiering från banker har ökat, men bakom det ligger också ändringar som hör samman med de pandemirelaterade stöden. Ungefär hälften av svarandena uppger att finansiärernas kreditpolitik har stramats åt. Enligt barometern syns åtstramningen oftast i form av ökade krav på säkerheter och eget kapital och även i priset på finansieringen. Att kreditpolitiken stramats åt syns allra starkast i de tillväxtorienterade företagens svar. – Den finländska banksektorn klarar sig bra, och även för företagen går det i det stora hela bra. Om bankregleringen skärps, måste tillgången på finansiering för tillväxtorienterade företag tryggas. Den gröna omställningen och befolkningens åldrande kräver nu förnyelse, och förnyelse kräver investeringar, säger Juuso Heinilä, affärsdirektör vid Finnvera.Endast en femtedel har kartlagt affärsverksamhetens klimateffekter Ett aktuellt tema som det också frågades om i barometern var företagens beredskap att bidra till motverkandet av klimatförändringarna.De tillväxtorienterade SMF-företagen har större benägenhet än andra företag att identifiera hur åtgärder mot klimatförändringarna inverkar på företagets verksamhet. – I dessa företag anses åtgärderna mot klimatförändringarna framför allt skapa möjligheter för företagens affärsverksamhet, säger Kuismanen.Hittills har endast en femtedel av SMF-företagen kartlagt affärsverksamhetens klimatkonsekvenser. Bland större SMF-företag är det vanligare än bland mindre företag att analysera klimateffekterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Haavisto träffar Greklands utrikesminister Nikos Dendias i Helsingfors den 15 februari.Ministrarna ska diskutera Finlands och Greklands bilaterala relationer, säkerheten i Europa och aktuella utrikespolitiska frågor. – Grekland är en viktig EU-partner för Finland. Jag uppskattar stort min kollegas besök i Helsingfors och möjligheten att utbyta åsikter om europeiska och internationella frågor, säger utrikesminister Haavisto. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till regeringsproposition om en plan- och bygglag var ute på en omfattande remiss från den 27 september till den 7 december 2021. Under de tio veckorna fick miljöministeriet in 549 utlåtanden om förslaget. Ett sammandrag av utlåtandena har nu publicerats.Majoriteten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och att de är värda att understödas. I enlighet med regeringsprogrammet är de huvudsakliga målen med reformen ett klimatneutralt samhälle, att stärka den biologiska mångfalden, att förbättra kvaliteten i byggandet och att främja digitaliseringen. Lagreformen stöder Finlands mål att uppnå klimatneutralitet före 2035.Remissinstanserna var tämligen oeniga om lagutkastets förslag till metoder för att genomföra reformens mål. En del av remissinstanserna berömde förslagen, andra kritiserade dem. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till lagutkastets förslag om att stävja klimatförändringarna vid planläggning och om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering. Remissinstanserna gav i huvudsak negativ respons om den obligatoriska stadsregionplanen och de ändringar som föreslås i ordnandet av byggnadstillsynen.Många av remissinstanserna uttryckte sin oro över att de totala konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna inte är tillräckligt klara och att de mål som uppställts för lagreformen inte har uppnåtts. Många remissinstanser upplevde också att de åtgärder som föreslås i lagutkastet inte gör förfarandena för byggandet och områdesanvändningen smidigare.Lagförslaget omarbetas utifrån remissresponsen. Även de politiska diskussionerna kring lagreformen fortsätter. I den lagstiftningsplan som regeringen godkände den 31 januari 2022 infaller regeringens proposition med förslag till plan- och bygglag i augusti.Reformen av markanvändnings- och bygglagen har beretts genom omfattande samarbete under flera årDen nya plan- och bygglagen ska ersätta den nuvarande, drygt 20 år gamla markanvändnings- och bygglagen. Som bakgrund till reformen gjorde miljöministeriet 2011–2014 en omfattande bedömning av den gällande lagen. Kunskapsbasen för reformen har också utökats genom flera utredningar och undersökningar.Efter den förberedande fasen 2016–2017 tillsattes 2018 en parlamentarisk uppföljningsgrupp bestående av representanter för regeringspartierna, en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och representanter för intressegrupperna, dess sex beredningssektioner samt ett forum för intressegrupper där cirka 100 centrala aktörer från olika samhällssektorer var representerade. År 2020 inledde också en ministergrupp för uppföljning sitt arbete. Sammanlagt över 250 personer har deltagit i beredningen av den nya lagen.Hankeikkuna.fi: Sammandrag av utlåtandena om plan- och bygglagen (på finska)Mrluudistus.fi: Reformen av markanvändnings- och bygglagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har godkänt ett förslag om upphandling av ammunition för tunga raketartilleripjäser. Ammunitionen ska upphandlas från Förenta staterna till Finlands försvarsmakt. Statsrådets finansutskott förordade upphandlingen vid sitt sammanträde 10.2.2022.
Genom upphandlingen kommer försvarsmakten att få den yttäckande ammunitionen Extended Range Guided Multiple Launch Rocket system Alternative Warhead (ER GMLRS AW) och den på punktmål verkande ammunitionen Extended Range Guided Multiple Launch Rocket System Unitary (ER GMLRS UNITARY).
Upphandlingen baserar sig på riktlinjerna i statsrådets försvarsredogörelse samt på Försvarsmaktens långsiktiga utvecklingsplaner. Uppdraget att upphandla ammunition till systemet gavs 2018. Syftet med upphandlingen är att upprätthålla och utveckla artilleriets kapacitet så att den motsvarar den allmänna utvecklingsnivån.
Den ammunition som nu upphandlas förbättrar i betydande grad kapaciteten hos tunga raketartilleripjäser och förlänger deras räckvidd. Till sin effekt motsvarar den nya ammunitionen den motsvarande GMLRS AW och UNITARY ammunitionen som försvarsmakten upphandlade redan 2016. Upphandlingen är en del av den plan som garanterar användningen av tunga raketartilleripjäser och kapacitet ända till 2050-talet.
Anskaffningen av den nya målsökande ammunitionen gör att man effektivare kan utnyttja de tunga raketartilleripjäser som förvärvades 2006 och man får också ett mera varierat utbud av ammunition till pjäserna. Användningen av målsökande ammunition möjliggörs tack vare den uppdatering av raketartilleripjäsernas eldkontrollsystem som utfördes åren 2012-2015.
När yttäckande ammunition briserar sprider den splitter över målet. Ammunition med punktverkan å andra sidan grundar sig på spräng- och tryckverkan. Båda ammunitionsslagen har en räckvidd av ca 150 km.
Det totala värdet av upphandlingen är cirka 70 miljoner euro och finansieringen av upphandlingen ingår i försvarsmaktens ram. Den industriella tillverkaren av ammunitionen i Förenta staterna är Lockheed Martin.
Leveranserna av anskaffningarna beräknas inledas 2025.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi