NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet ber om utlåtanden och åsikter om de bästa sätten att bekämpa invasiva främmande arter. I förslaget till plan föreslås olika bekämpningsåtgärder och genomförare. Tidsfristen för utlåtandena och åsikterna går ut den 22 mars 2021. Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och därför är bekämpningen av dem en viktig miljöinsats.De främmande arter som ska bekämpas finns upptagna i EU-förteckningen över främmande arter och i Finlands nationella förteckning över främmande arter. Det finns tusentals främmande arter i Europa, men bara en del av dem orsakar så stora skadeverkningar att en aktiv bekämpning av dem betraktas som nödvändig. De invasiva främmande arterna kan antingen konkurrera ut områdets ursprungliga arter helt eller göra dem mera ensidiga, sprida sjukdomar eller parasiter eller till exempel försvåra användningen av områden för rekreation. Därtill kan de invasiva främmande arterna innebära risk för jord- och skogsbruket, fisket och renskötseln. I EU-förteckningen över främmande togs in 17 nya arter – solabborre har redan brett ut sig i FinlandFör varje främmande art har fastställts egna bekämpningsåtgärder som ingår i ministeriets hanteringsplaner. Nu behövs det ytterligare en plan eftersom i EU-förteckningen har tagits in 17 nya arter: solabborre, vattenflocken, gudaträd, japansk humle, ballongranka, japansk klätterbräken, perennial veldtgrass, kinesisk buskklöver, kinesiskt talgträd, mesquite, bluestem,  jättesimbräken, rött pampagräs, tårakacia, korallmal, brun majna och nyzeeländsk plattmask (Arthurdendyus triangulatus).Enligt Naturresursinstitutets utredning har solabborren som är känd som akvariefisk, spridit sig mycket bredare i Finland än vad man tidigare hade tänkt sig. Arten har påträffats i Egentliga Finland i minst nio kommuner.Naturresursinstitutet har nyligen tagit fram en utredning som visar hur utbredda dessa 17 arter är i Finland samt förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att bekämpa arterna. Avsikten är att bekämpningen ska ske på ställen som ger bästa resultat. I planen ingår information om hur, var och när det är bäst att bekämpa olika främmande arter samt vilka myndigheter och samarbetspartner som behövs i bekämpningen. Rapportera om främmande arter på webbenFör att kunna bekämpa främmande arter behövs det hjälp förutom från myndigheter också från vanliga människor. Om främmande arter kan du rapportera på portalen för främmande arter på adressen vieralajit.fi. Också kommuner och markägare uppmuntras att ta ansvar för bekämpningen av främmande arter på deras mark.Invasiva främmande arter får inte spridas i miljön eller importeras, säljas, födas upp eller odlas eller på något annat sätt hållas. Ett undantag är främmande djurarter som har hållits som sällskapsdjur redan innan arterna har tagits med i den nationella förteckningen eller i EU-förteckningen över främmande arter. Ägaren får då behålla ett husdjur av en främmande art ända tills det dör naturligt, men ägaren måste se till att husdjuret inte förökar sig eller rymmer.Begäran om utlåtande Naturresursinstitutets utredningsrapport: Förslag till plan för hantering av invasiva främmande arter för de arter som finns upptagna i den andra kompletterande EU-förteckningenVieraslajit.fiPlaner för hantering av invasiva främmande arter I, III och III

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Sverige intensifierar samarbetet och informationsutbytet i frågor som gäller civil beredskap och räddningsväsendet. Den 10 februari undertecknade inrikesministrarna Maria Ohisalo och Mikael Damberg en avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om fördjupat samarbete.− Sverige och Finland är sedan länge nära samarbetspartners, vilket skapar en stark grund för ett fördjupat samarbete. Våra gemensamma säkerhetsutmaningar är till exempel det förändrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, klimatförändringarna och sårbarheterna i samhället med ömsesidiga beroendeförhållanden. Vårt gemensamma mål är att samarbetet mellan våra länder inom områdena krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst ska stärkas ytterligare så att vi gemensamt kan möta den komplexa hotbild vi står inför, säger ministrarna Ohisalo och Damberg.Med civil beredskap avses åtgärder som tryggar samhällets vitala funktioner, befolkningens basförsörjning och statens handlingsförmåga i en krissituation. Inrikesministeriets område omfattar i synnerhet räddningsväsendet och det civila försvaret. Inrikesministeriet deltar för sin del bland annat i åtgärder som hänför sig till försörjningsberedskapen samt till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN). Fördjupat samarbete mellan grannländerna ökar kompetensen och skapar synergieffekterFinland och Sverige har likartade erfarenheter av hot, risker och sårbarheter. Varje land ansvarar självt för samhällets resiliens, men ett djupare samarbete mellan grannländerna ökar kompetensen, skapar synergieffekter och ger en bättre möjlighet att planera, öva och ha beredskap för olika slags krissituationer. Ett fördjupat samarbete skapar också bättre förutsättningar att ge och ta emot bilateralt stöd och bistånd på ett effektivt sätt. Samarbetet kommer också att intensifieras inom materiell- och försörjningsberedskap samt genom utveckling av resurser för CBRNE-situationerDet pågår redan i dag mycket samarbete mellan våra länder i frågor som gäller civil beredskap och räddningsväsende. Ett fint exempel på det nordiska samarbetet är Hagasamarbetet inom räddningsväsendet och beredskapen. I år är Finland ordförande för detta samarbete. Dessutom är det bilaterala samarbetet inom räddningsväsendet kontinuerligt, och exempelvis i Tornedalen dagligt.I samarbetet mellan Finland och Sverige finns stor utvecklingspotential inom flera delområden av den civila beredskapen, och ett starkare samarbete behövs. Tillsammans kan Finland och Sverige påverka och agera starkare såväl inom Europeiska unionen (till exempel EU:s civilskyddssamarbete) som i andra internationella sammanhang (till exempel Natos partnerskapsprogram). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teknologiska forskningscentralen VTT Ab lämnade 10.2.2021 ett brev till arbets- och näringsministeriet genom vilket bolaget avgränsar sin tillståndsansökan till statsrådet 2017 om avveckling av forskningsreaktorn FiR1 i Otnäs. Begränsningen hänför sig till att det bränsle som forskningsreaktorn använder har returnerats till Förenta staterna i enlighet med det returprogram som länderna ursprungligen ingick på 1960-talet.– Jag är nöjd med att det för den bränslesats som delvis använts i reaktorn i Otnäs hittades fortsatt användning i samma typ av forskningsreaktor i Förenta staterna. Förhandlingarna och korrespondensen hösten 2020 garanterar en trygg användning av bränslet och sörjer för den även i fortsättningen, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.VTT är skyldigt att sörja för nedläggningen och nedmonteringen av forskningsreaktorn i Otnäs. Det är fråga om det första nedmonteringsprojektet i Finland. Det ger också många lärdomar för framtida motsvarande projekt och tillståndsförfaranden.Arbets- och näringsministeriet sänder VTT:s ansökan till statsrådet för behandling under våren 2021. Ett tillstånd som beviljas av statsrådet är en förutsättning för att VTT ska kunna gå vidare med nedmonteringen av forskningsreaktorns konstruktioner i Otnäs campusområde i Esbo. VTT har redan tidigare ingått ett avtal enligt vilket Fortum Power and Heat Oy sköter det avfall som uppkommer vid nedmonteringen vid kraftverket i Lovisa.Bränslet har överförts till Förenta staternas geologiska forskningsinstitutFinska staten anskaffade forskningsreaktorn år 1960 i Förenta staterna för forsknings- och utbildningsändamål. Den har sedan 1962 använts för forskning, undervisning, isotopproduktion och annan tjänsteproduktion. Under 1999–2012 användes reaktorn också för strålbehandling. VTT placerade reaktorn i permanent nedsläckningsläge 2015. Sedan dess har VTT berett nedläggningen och nedmonteringen av reaktorn samt ordnat säker lagring och slutförvaring av reaktorns bränsle och det avfall som uppkommer vid nedmonteringen. VTT:s primära alternativ har varit returnering av bränslet till Förenta staterna. Returneringen har beretts i åratal i enlighet med programmet för Förenta staternas energimyndighet (US DOE). VTT ingick 30.11.2020 ett avtal om överlåtelse av bränslet med Förenta staternas Geologiska forskningsinstitut (USGS), och skickade det använda bränslet till institutet i december 2020. USGS tog emot bränslet i januari och hanterar det från och med nu till dess att US DOE tar emot bränslet för slutförvaring. USGS är beläget i Denver. Forskningsinstitutet förfogar över en likadan TRIGA-forskningsreaktor som forskningsreaktorn FiR 1 i Otnäs. Transporten av bränslet övervakades av Strålsäkerhetscentralen (STUK) och i Förenta staterna av kärn- och strålsäkerhetsmyndigheten (NRC) samt av Förenta staternas transportministerium (DOT). USGS har under mer än 30 års tid utfört forskning som syftar till slutförvaring av radioaktivt avfall och långtidssäkerheten vid slutförvaringen. Forskningen består av geologisk och hydrologisk forskning som syftar till att säkerställa att radioaktiva isotoper i avfallet hålls kvar i slutförvaringsförpackningarna och på så sätt förhindra att isotoperna sprids till biosfären och människornas livsmiljö. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.Gemensamma nämnare för kommuner med stora kommunalskatteintäkter verkar vara kommunens storlek (över 20 000 invånare), befolkningsökningen och stadskaraktären. Delvis samma faktorer förenar även de kommuner som har höga fastighetsskatteinkomster. Däremot kan samfundsskatteinkomsterna per invånare vara höga både i stora städer och i små kommuner. I de senare spelar skogsskatteandelen av samfundsskatten en stor roll.Enligt utredningen förklaras skillnaderna mellan kommunalskatteintäkterna nästan helt av faktorer som motsvarar förhandsförväntningarna. De kommuner som har stora kommunalskatteintäkter har en balanserad befolkningsstruktur. Det är viktigt att det i kommunen bor personer som uppnått det bästa stadiet i karriären och vars barn är i ungdomsålder. Utbildningsnivån bidrar som väntat till ökade skatteintäkter i kommunerna. Näringsstrukturen har däremot inte någon betydande inverkan på kommunalskatteintäkterna.Kommunernas skatteintäkter ökar långsamt under de närmaste årtiondenaI utredningen skapades även ett scenario över utvecklingen av kommunal- och fastighetsskatteintäkterna fram till 2040. Scenariot grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos och den underliggande hypotesen att nationalekonomin ökar med i snitt en procent per år. Enligt scenariot kommer skatteintäkterna per invånare i de olika storleksgrupperna av kommuner att vara ungefär 2–11 procent högre 2040 än 2018. Den faktiska ökningen av kommunernas utgifter har dock varit betydligt snabbare. I ljuset av den historiska utvecklingen förefaller skatteintäkterna utvecklas långsamt med tanke på den kommunala ekonomins balans och finansieringen av service. Dessutom verkar det som att skillnaderna mellan kommunernas skatteintäkter kommer att öka något.De demografiska förändringarna leder till ökade kostnader i synnerhet för social- och hälsovårdstjänsterna, och i en situation med låg nativitet kan man anta att utgiftspressen på utbildningen och även småbarnspedagogiken är måttlig eller rentav minskar. I och med social- och hälsovårdsreformen flyttas utgiftspressen för den åldrande befolkningen bort från kommunerna. Enligt utredningen är det möjligt att redan en långsam utveckling av skatteintäkterna är tillräcklig för att upprätthålla kommunfältets finansieringsbalans även i de olika kommungrupperna.Snabba förändringar i det kommunala skattesystemet bör undvikasKommunerna själva har begränsade metoder för att öka sina skatteintäkter. Det är svårt att förhindra att befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum. Det är möjligt att genom näringspolitiken i enskilda kommuner skapa en miljö som lockar företagsverksamhet och utbildade invånare i arbetsför ålder, men effekterna av sådana åtgärder är ofta långsamma. En höjning av kommunalskatteprocenten dämpar i sin tur incitamenten för beskattningen av arbete och bidrar till att ytterligare öka skillnaderna mellan kommunerna. En av slutsatserna i studien är därför att kommunernas kapacitet att finansiera servicen på ett avgörande sätt är beroende av hela nationalekonomins tillväxt. Det kommunala skattesystemets funktion bör utvärderas parallellt med de uppgifter som anvisats kommunerna. I utredningen rekommenderas inte några strukturella förändringar i kommunalskattesystemet åtminstone innan man har gjort upp riktlinjerna för beredningen av en eventuell landskapsskatt.I utredningen analyserades utvecklingen av kommunernas skatteintäkter och en eventuell ökning av skillnaderna mellan dessa, kommunernas skattesystem och den förväntade utvecklingen av skatteintäkterna under de kommande 20 åren. Målet var att förutspå den framtida utvecklingen och utvärdera skattesystemet bland annat med tanke på olika incitament.Närmare information:
Toni Riipinen, Tempo Lecon Oy, tfn 0400 239871, e-post: [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä träffade Estlands nya minister för företagande och informationsteknik Andres Sutt 9.2.2021. Ministrarna diskuterade bland annat samarbetet mellan länderna och aktuella EU-frågor över video.Ministrarna utbytte också åsikter om coronan, i synnerhet om företagens situation och turismen. Dessutom behandlades klimatmålen och digitaliseringen, som ministrarna upplevde som centrala aktuella frågor mellan länderna.– Coronan påverkade inte i någon betydande grad importen och exporten mellan Finland och Estland år 2020. Krisens konsekvenser är mest uppenbara inom servicesektorn, såsom turismen, trafiken och byggbranschen. Finland delar Estlands oro över dessa branscher. De nuvarande reserestriktionerna har gjorts på basis av en noggrann bedömning och vi hoppas att situationen snart blir lättare, säger minister Lintilä.Minister Lintilä gratulerade också minister Sutt till utnämningen. Minister Sutt tillträdde sitt uppdrag den 26 januari.Finland och Estland står handelsmässigt nära varandra. Finland är Estlands viktigaste handelspartner inom både varu- och tjänstehandeln. Estland å sin sida är viktigt för finländska företag också därför att många har produktion i Estland. Finland är den näst viktigaste utländska investeraren i Estland. Estniska företag är i sin tur intresserade av Finlands större marknad.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Är du specialist på hållbart jordbruk och landsbygdsutveckling? Är du intresserad av en internationell karriär och vill jobba i ett multikulturellt, internationellt team? Om ditt svar är ja, har du nu en chans att söka dig till uppgifter som handläggare i EU.Europeiska kommissionen söker handläggare med yrkeserfarenhet inom hållbart jordbruk och landsbygdsutveckling. De handläggare som rekryteras får arbeta på kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Agri) i Bryssel. Lönegraden är AD 6, vilket innebär en månadslön på cirka 5 500 euro.Som handläggare får du jobba till exempel med att ta fram nya strategier och ny lagstiftning, genomföra gällande lagstiftning och pågående program, göra ekonomiska analyser och ta fram underlag för politiken. Dessutom får du förhandla fram och/eller övervaka handelsavtal. Du får också delta i utvärderingen av resultaten av de åtgärder som GD Agri ansvarar för och i utvärderingen av det mervärde dessa medför för EU samt företräda GD Agri i arbetsgrupper inom kommissionen och i EU-kommittéer, andra EU-institutioner och internationella organisationer.Du måste ha en universitets- eller högskoleexamen efter tre års studier till agronom eller inom jordbruksvetenskap, följt av åtminstone tre års yrkeserfarenhet på området (hållbart jordbruk, landsbygdsutveckling, skogsbruk, hållbara naturtillgångar, jordbruksekonomi, jordbruksmarknader eller handel med jordbruksvaror). Du kan också söka om du har en universitets- eller högskoleexamen efter tre års studier i valfritt ämne, följt av åtminstone sex års yrkeserfarenhet på området.Du måste vara EU-medborgare och ha fördjupade kunskaper i ett av EU:s 24 officiella språk (t.ex. finska eller svenska) och tillfredsställande kunskaper i antingen engelska eller franska.Europeiska kommissionen är ett sakkunnigorgan med många intressanta karriärvägar och möjligheter till kompetensutveckling. Vid EU:s institutioner arbetar mångsidiga internationella team med personer med olika kulturell bakgrund, vars arbete gagnar inte bara cirka 450 miljoner unionsmedborgare utan också människor utanför EU. EU vilar på principerna om kulturell mångfald och likabehandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att uppdatera lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen). Målet är att säkerställa öppenheten i samhället genom att göra lagen tydligare och mer fungerande. Arbetsgruppens ordförande är professor emeritus Olli Mäenpää.Den gällande offentlighetslagen har varit i kraft i över 20 år. Under denna tid har till exempel digitaliseringen förändrat omvärlden och myndigheternas arbetssätt: största delen av informationen behandlas numera i elektronisk form och datamängderna är stora. Samtidigt har bland annat bestämmelserna om skydd för personuppgifter ändrats.Målet är att göra lagen tydligare Arbetsgruppen ska först och främst förtydliga och uppdatera lagen så att det även i fortsättningen är möjligt att fullfölja offentlighetsprincipen. Under årens lopp har erfarenheterna av offentlighetslagen i praktiken visat att vissa bestämmelser är svårtillämpliga. Ett av målen med uppdateringen är att undersöka om det går att förtydliga förhållandet mellan offentligheten för myndigheternas handlingar och skyddet för personuppgifter.Dessutom utreds om offentlighetslagens tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta sammanslutningar som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, sammanslutningar som helt ägs av ett offentligt samfund eller offentliga samfund, andra sammanslutningar som hör till kommunkoncerner samt sammanslutningar, stiftelser och föreningar som på grund av sin ställning och finansiering kan jämställas med dessa. Vidare ska gruppen bedöma betydelsen av användningen av offentliga medel som en faktor för att fastställa tillämpningsområdet.De grundläggande lösningarna i lagen ändras inte. Till exempel sekretessgrunderna för handlingar kommer inte att revideras i någon större utsträckning.Avsikten är att reformen ska vara klar i sin helhet under nästa regeringsperiod. Offentlig debatt och delaktighet är en viktig del av arbetet och gruppen fäster särskild uppmärksamhet vid dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådgivningstjänsten för offentligt träbyggande som öppnats idag bistår kommunerna i deras frågor om träbyggande. Målet är att stimulera användningen av trä inom den offentliga sektorns byggande, något som stöder Finlands åtgärder för att minska utsläppen och bidrar till att Finlands klimatmål kan nås. Motiva ansvarar för rådgivningstjänsten och den finansieras av miljöministeriet.
Miljöministeriet och Motiva informerarHösten 2020 publicerade miljöministeriet de nationella målen för offentligt byggande i trä, utarbetade tillsammans med olika intressentgrupper. Målet är att träbyggandets marknadsandel är 31 procent av alla offentliga nya byggnader 2022 och 45 procent 2025. Bakgrunden till målen är strävan att dämpa klimatförändringen och åstadkomma ett mer koldioxidsnålt byggande. Brist på erfarenhet och kunskap bromsar dock upp ett ökat byggande i trä i många kommuner. År 2019 var träets marknadsandel 15 procent av all offentlig nybyggnation.”Offentliga byggherrar fungerar som motor för att främja byggande i trä: den ökade efterfrågan som offentliga träbyggnadsprojekt ger upphov till stärker kompetensen inom trä och utvecklar branschen så att den blir allt mer konkurrenskraftig, såväl inom Finland som med sikt på utlandet. Den motorn vill vi nu starta ordentligt”, beskriver Jemina Suikki, sakkunnig vid miljöministeriet.”Genom rådgivning vill vi underlätta planeringen och genomförandet av träbyggnadsprojekt i kommunerna. Ett ökat byggande i trä i kommunerna förutsätter en förståelse för träets mångskiftande möjligheter och bättre kompetens inom planering, upphandling och planläggning. Centralt är också att beakta särdragen i träbyggande, såsom brandsäkerhetsaspekter”, säger Harri Heinaro, ledande sakkunnig vid Motiva.Rådgivningstjänsten tillhandahåller kunskap och svar på krävande frågor inom offentligt träbyggande. Experter inom branschen svarar på kommunernas frågor. Frågor kan ställas på tjänstens webblankett, per e-post eller under en telefontid man bokar.Kompetens genom kostnadsfria kurserMotiva ordnar kostnadsfria webbkurser på olika teman inom offentligt träbyggande för kommuner och städer 2021–2022. Kurserna handlar bland annat om upphandling, planläggning och markanvändning, kommun- och upphandlingsstrategier för träbyggande, livscykelanalyser, energieffektivitet, brandbestämmelser och akustik.Kommunerna utvecklas tillsammans och lär sig av varandraMotiva ska också tillsätta två grupper som ska sätta fart på utvecklingen och tillhandahålla de deltagande kommunerna konkret utvecklingsstöd, kollegialt stöd och expertens syn på träbyggande. Den grupp som startar i vår fokuserar på nybyggen och den grupp som startar i höst på ombyggnad. Önskan är att sådana företrädare för kommuner och städer som arbetar med träbyggnadsprojekt eller tillhörande utvecklingsarbete ska delta i grupperna. Till nybyggnadsgruppen som startar först kan man söka 9 februari−16 mars 2020.Träbyggandet inom den offentliga sektorn på uppgångÅr 2019 byggde den offentliga sektorn nya byggnader för sammanlagt 2,8 miljarder euro. Den sammanlagda volymen för nya byggnader var 6,9 miljoner kubikmeter, varav andelen träbyggnader var drygt en miljon kubikmeter. De senaste åren har användningen av trä ökat inom den offentliga sektorn, i synnerhet i byggnader som används för undervisning och småbarnspedagogik. Också andelen trähöghus har ökat kraftigt de senaste åren.
 
Rådgivningen för offentligt träbyggande som det statsägda bolaget för hållbar utveckling Motiva tillhandahåller finansieras av miljöministeriet som en del av åtgärdsprogrammet för träbyggande (2016–2020).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den internationella växtskyddskonferensen som var planerad att hållas i Helsingfors nästa sommar ska ställas in. Företrädare för medlemsländerna i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), avtalsparterna i den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) samt intressegrupperna för växtskydd och FAO-tjänstemän som träffades den 2 februari för att diskutera handlingsplanen för Internationella växtskyddsåret (IYPH) har kommit till denna slutsats.Den internationella styrkommittén för IYPH diskuterade hur man ska gå vidare med FN-året fram till dess avslutning som har planerats äga rum den 1 juli 2021 med tanke på den förlängning som FAO har enats om för att främja växtskyddet trots den pågående covid-19-pandemin. 
Ett av kommitténs viktigaste beslut handlade om att ställa in den internationella växtskyddskonferensen som var planerad att hållas i Helsingfors den 28 juni-1 juli 2021. Beslutet fattades i samförstånd med Finland på grund av de pågående reserestriktionerna.”Växtskyddet är en allt aktuellare fråga inom den globala matproduktionen. Nästa år har vi säkert bättre möjligheter att ordna en internationell konferens och växtskyddet kommer att få den tyngd som det förtjänar i form av växtskyddsdagens program”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Ralf Lopian, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet i Finland och ordförande för den internationella styrkommittén för IYPH, rapporterade: ”Det är beklagligt att covid-19-pandemin inte låter oss träffa ansikte mot ansikte och dra nytta av personliga möten. Eftersom Helsingforskonferensen ställs in, rekommenderar vi växtskyddskonferensen den 12 maj 2022 som vi hoppas också kommer att firas som den första internationella växtskyddsdagen. Jag uppmanar länderna att överväga att stå värd för konferensen under samordning av IPPC-sekretariatet och FAO.”För att bana väg för konferensen beslutade styrkommittén för IYPH att ordna en rad tematiska webseminarier. En utredningsrapport om klimatförändringens konsekvenser för växtskyddet som kommer att lanseras virtuellt den 1 juni sätter igång serien av seminarier. Lanseringen kommer att följas av webinarier den 29–30 juni med fokus på livsmedelssystemen och klimatförändringen. Ett tredje webinarium som är planerat till oktober fokuserar på system för bekämpning  av utbrott av skadegörare. Ett fjärde webinarium kommer att äga rum i december med fokus på växtskydd och frukt och grönsaker med anledning av det internationella frukt- och grönsaksåret 2021.År 2018 utsåg FN:s generalförsamling 2020 till  internationellt växtskyddsår för att öka den globala medvetenheten om hur växtskyddet kan bidra till att utrota hunger, minska fattigdomen, skydda miljön och stimulera den ekonomiska utvecklingen.Läs mer om det internationella växtskyddsåret: Www.fao.org/iyphMer information:Specialsaknunnig Ralf Lopian tfn. +358 40 596 5698
Enhetschef Taina Aaltonen tfn. + 358 46 9231687
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppens förslag till revidering av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare har färdigställts. Enligt förslaget ska grunden för fastställande och beräkning av anslaget som gäller stipendiesystemet inte längre vara kopplad till de allmänna bibliotekens bokanskaffningar. Däremot ska det i statsbudgeten reserveras ett årligt fast anslag för stipendier, föreslår arbetsgruppen.Arbetsgruppens förslag till revidering av lagen överlämnades till forsknings- och kulturminister Annika Saarikko den 9 februari.Det föreslås att lagen om vissa understöd och stipendier åt författare och översättare revideras i sin helhet. Enligt förslaget ska grunden för fastställande och beräkning av anslaget som gäller stipendiesystemet inte längre vara kopplad till de allmänna bibliotekens bokanskaffningar. I stället ska det i statsbudgeten reserveras ett årligt fast anslag som anvisas för stipendier som beviljas författare och översättare.  Det föreslås att den nuvarande nämnden som beslutar om stipendier och understöd läggs ned. Dess uppgifter i fråga om skönlitteratur överförs till statens konstkommission som behandlar ansökningar om litteratur. I fråga om facklitteratur kunde undervisnings- och kulturministeriet bevilja ett statsunderstöd till Vetenskapliga samfundens delegation för vidare fördelning som stipendier för facklitteratur.Utgångspunkten för stipendiesystemet är utövande av skapande arbete. Det föreslås att de understöd som beviljas på sociala grunder slopas, vilket samtidigt möjliggör att de åtta procent som frigörs från understöd som beviljas på sociala grunder delvis riktas till att öka antalet stipendier som beviljas översättare. Således beviljas författarna minst 78 procent och översättarna minst 18 procent. – Det är ytterst viktigt att vi i Finland bevarar en stark skriftlig kultur som är skriven på våra egna små nationalspråk eller översätts till dessa språk från världslitteraturen. Språket är en av de starkaste uttrycksformerna för kulturell identitet. Därför är det viktigt att möjliggöra författarnas och översättarnas arbete, säger minister Annika Saarikko. Enligt Saarikko är offentligt stöd på ett litet språkområde en nödvändighet för all konst.För närvarande beviljas översättarna 16 procent och författarna 76 procent. Återstående fyra procent riktas alltid på basis av ett årligt beslut till de mest meriterade författarna och översättarna. Däremot föreslås det att förhållandet mellan utdelningen till facklitteratur och till skönlitteratur förblir oförändrat: av anslaget beviljas 90 % till författare och översättare av skönlitteratur och 10 % till författare och översättare av facklitteratur. BakgrundDen gällande lagen från 1961 är till många delar föråldrad. Förändringar i samhället, såsom ett bättre system för social trygghet och inrättandet av statens konstnärspensionssystem, har påverkat författarnas och översättarnas ställning och levnadsförhållanden.Skrivningen ”utgivningen av vetenskaplig litteratur på de inhemska språken stöds” i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering har också ansetts stöda behovet av att revidera lagen.I lagen föreskrivs om dimensioneringen av det anslag som reserveras i statsbudgeten. År 2020 var anslaget 2 709 456 euro. Arbetsgruppens förslag ska nu sändas på remiss.Förslag till regeringens proposition med förslag till lag om vissa stipendier till författare och översättare

Källa: Valtioneuvosto.fi