NordenBladet — Det föreslås att giltighetstiden för den lag som gör det möjligt för bolag, andelslag och föreningar att ordna möten på distans ska förlängas. Den temporära lagen avses vara i kraft till slutet av juni 2022. Justitieministeriet har berett ett förslag i ärendet och förslaget är nu på remiss.Syftet med förslaget är att förlänga giltighetstiden för den nu gällande temporära lagen så att börsbolag och First North-noterade bolag a helt på distans fram till utgången av juni 2022.Även andelslag, föreningar och vissa finansiella företag får enligt förslaget tillåta distansdeltagande och anlitande av ombud vid sina årsmöten likaså fram till slutet av juni 2022. Det föreslås inga ändringar i tidsfristerna för när mötena ska hållas.Syftet med förslaget är att säkerställa att mötena kan ordnas på ett säkert sätt också under coronaepidemin. Ett ytterligare mål är att samla in tillräckligt med information för att kunna bereda permanent lagstiftning som gör det lättare att delta i möten på distans.Lagen avses träda i kraft i början av juli, då den nuvarande temporära lagen upphör att gälla.Yttranden om förslaget välkomnas i e-tjänsten Utlåtande.fi fram till den 18 mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt de nya ägarpolitiska riktlinjerna för Forststyrelsen ska alla delområden av hållbarhet – den ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella hållbarheten – beaktas och samordnas. Dessa nya riktlinjer ligger också till grund för det resultatmål som ministeriet ställt upp för Forststyrelsens affärsverksamhet 2021. På grund av samordningen av målen är det preliminära kravet på intäktsföring till staten betydligt mindre än i fjol.De nya ägarpolitiska riktlinjerna 2020 – 2024 godkändes i finanspolitiska ministerutskottet i april 2020.  Utöver det ekonomiska perspektivet betonas i riktlinjerna mer än tidigare särskilt målen för kolupptag och biologisk mångfald samt en bättre samordning av olika mål.De nya riktlinjerna innebär i praktiken att utgifterna ökar och inkomsterna minskar samtidigt som affärsverksamhetens ekonomiska resultat minskar: den årliga resultat- och intäktsföringsnivån beräknas i slutet av planeringsperioden 2020 – 2024 vara cirka 5 procent lägre än nivån 2016 – 2020 (114/120 miljoner euro). Intäktsföringen till staten beräknas minska med sammanlagt cirka 48 miljoner euro under planeringsperioden.Resultat- och intäktsföringsmålet för 2021 uppgår till 99,2 miljoner euro, vilket motsvarar en avkastning på cirka 3,8 procent på det kapital som är placerat i affärsverksamheten. Utan de nya ägarpolitiska riktlinjernas effekt skulle summan vara 12,65 miljoner euro större. Större kolsänkor och -lagerTrädbeståndet i Forststyrelsens mångbruksskogar ökar med över 13 miljoner kubikmeter per år. Den årliga avverkningsmängden har uppgått till cirka 6 miljoner kubikmeter. De årliga avverkningarna ligger också under den med naturresursplanerna förenliga planen om den största hållbara avverkningsvolymen (6,6 miljoner kubikmeter) som beaktar Forststyrelsens samhälleliga förpliktelser. Målet är att trädbeståndets kollager och mångbruksskogarnas kolsänkor ska utökas med 10 procent före utgången av 2034. För att uppnå detta kommer skogarnas  gödslingsmängder att fördubblas från och med 2021. Gödslingen rör i synnerhet torvmarker som ska gödslas med aska.Skogarnas tillväxt ska förbättras också genom ökad användning av förädlat skogsodlingsmaterial och om möjligt genom längre kretslopp. I planeringen av vården och användningen av skogar ska i högre grad tillämpas Forststyrelsens system för kolklassificering av ekonomiskogar.När det gäller förnyelseavverkningar ska kontinuitetsskogsbrukets andel ökas från 15 procent till 25 procent. Detta gäller särskilt torvmarker och landskapsmässigt känsliga områden. I planeringen kommer att användas resultaten av kontinuitetsskogsbruket på statens marker. Forststyrelsen medverkar också aktivt i annat forskningsarbete som gäller skogsbehandlingsmetoder.Forststyrelsens skogar har i synnerhet i Östra och Norra Finland en viktig roll inom skogsindustrins virkesförsörjning. Avverkningsnivåerna ska därför också i  fortsättningen vara förutsägbara.Skyddet av hotade arter utvecklasDet är också viktigt att man utvecklar kompetensen kring skyddet av hotade arter och beaktar dem vid behandlingen av ekonomiskogar. Vid skogsbehandlingen beaktas också kraven på viltarternas livsmiljöer. Ekologiska nätverk utvecklas utifrån intressegruppernas material samt besiktningar i terrängen.Inom affärsverksamheten genomförs allt fler olika naturvårdsåtgärder, såsom vård av lundar och solexponerade miljöer, ökad användning av eld i områden med kontinuerlig bränning, avlägsnande av vandringshinder för fisk och restaurering av bäckar och myrmarker.Inom statens mark- och vattenområden ökas möjligheterna att producera förnybar energi genom aktiv projektutveckling. Utöver Forststyrelsens egna utvecklingsprojekt och samprojekt ökas möjligheterna att producera vindkraft också genom att energibolagen får hyra nyttjanderätter till områdena. Målet är att tredubbla produktionen av förnybar energi fram till 2030.Servicemål och andra verksamhetsmål samt resultatmål för Forststyrelsens affärsverksamhet 2021 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att de undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till och med mars 2021 ska fortsätta gälla till utgången av juni 2021. Syftet med detta är att trygga försörjningen för löntagare som förlorar sitt jobb tillfälligt eller helt och hållet på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. Genom de föreslagna lagändringarna fortsätter också de åtgärder som främjar mottagande av arbete och arbetskraftens regionala rörlighet. Höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa föreslås fortsättaEnligt regeringens förslag ska det skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen från 300 euro till 500 euro i månaden (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätta gälla till utgången av juni 2021. Med skyddat belopp avses det belopp som en arbetslös arbetssökande kan förtjäna utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen.Den kortare restiden i fråga om rörlighetsunderstödet ska fortsätta gällaDet rörlighetsunderstöd som temporärt betalas för heltidsarbete ska enligt förslaget fortsätta om den dagliga resan vid anställningens början överstiger två timmar i stället för tre timmar som det föreskrivs normalt. Rörlighetsunderstöd ska kunna betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Betalningen av arbetslöshetsförmån i förskott föreslås fortsättaDen temporära arbetslöshetsförmån som betalas ut i förskott på ansökan och utan beslut för högst sex månader i stället för de normala två månaderna föreslås fortsätta gälla. Det enklare förfarandet för förmånsansökningar föreslås fortsättaVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 juli 2021. Även jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan föreslås fortsätta. 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagarna har kunnat få arbetsmarknadsstöd på grund av coronaviruspandemin. Rätten har baserat sig på en temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som för närvarande gäller till utgången av mars. Regeringen lämnade den 18 februari 2021 en proposition till riksdagen med förslag till förlängning av företagarnas rätt till arbetsmarknadsstöd fram till den 30 juni 2021. Avsikten är att trygga företagares ekonomi när pandemin fortsätter.– Coronapandemin har försvårat företagarnas verksamhet avsevärt, och tyvärr går det inte att snabbt avhjälpa situationen. Behovet av fortsatt stöd är klart, motiverar arbetsminister Tuula Haatainen.– Arbetsmarknadsstödet för företagare har haft en betydande roll under undantagsförhållanden. I höstas fick i genomsnitt cirka 22 000 personer i månaden stöd, fortsätter arbetsminister Haatainen.År 2020 betalade Folkpensionsanstalten arbetsmarknadsstöd till sammanlagt cirka 44 000 företagare. Det betalades ut sammanlagt cirka 165,7 miljoner euro i stöd.På vilka villkor kan en företagare få arbetsmarknadsstöd?Arbetsmarknadsstödet är en form av arbetslöshetsförmån. En företagare kan enligt en temporär ändring få arbetsmarknadsstöd, omföretagarens arbete på heltid har upphört ellerinkomsten av företagsverksamheten är mindre än 1 089,67 euro per månad för varje person som deltar i arbetet som företagare.Arbetet på heltid ska ha upphört eller inkomsterna minskat på grund av coronavirusepidemin. 
Erhållande av arbetsmarknadsstöd som betalas på basis av en temporär ändring förutsätter inte att företagsverksamheten upphör. Om företagaren upphör med hela företagsverksamheten, kan arbetslöshetsförmån betalas med stöd av de bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller tills vidare.Ansökan om och utbetalning av arbetsmarknadsstöd framskrider enligt följande:Företagaren anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och lämnar en redogörelse för att arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronavirusepidemin.Arbets- och näringsbyrån ger till Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd.Företagaren ansöker om arbetsmarknadsstöd hos FPA.Folkpensionsanstalten betalar arbetsmarknadsstöd till företagaren.Fortsatt flexibilitet även för andra förmåner inom utkomstskyddet för arbetslösa på grund av coronaUtöver arbetsmarknadsstödet för företagare föreslår regeringen en fortsättning på höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa och andra undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa. Regeringens propositioner hänför sig till den första tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Propositionerna behandlas i riksdagen i samband med tilläggsbudgetpropositionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att sjukförsäkringslagen ändras temporärt så att det till sjukvårdsersättningarna fogas en ersättningstaxa för coronavaccinering. Ersättningen föreslås vara tio (10) euro. Dessutom innebär ersättningen för coronavaccinering att resorna till vaccinationsplatsen kommer att ersättas. Resekostnaderna ersätts i fråga om vaccineringar inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården.Syftet med regeringens proposition är att underlätta arbetsgivarnas möjligheter att låta utföra vaccinationer inom företagshälsovården, om kommunen så önskar.Kommunerna har fortfarande det övergripande ansvaret för vaccinationerna, och kommunerna beslutar i sina vaccinationsplaner om andra aktörers deltagande i vaccinerandet. Staten ansvarar för anskaffningen av vacciner och kommunerna för distributionen, som hör till deras organiseringsansvar.För närvarande ersätter Folkpensionsanstalten arbetsgivarna för vaccinationskostnader som gäller coronavacciner via ersättningsklass I som en del av ersättningarna för företagshälsovård. I fortsättningen kan Folkpensionsanstalten alternativt ersätta coronavaccineringar som getts inom företagshälsovården genom sjukvårdsersättningar. Ersättningen för coronavaccinering kan betalas som direktersättning till en privat tjänsteproducent inom företagshälsovården, och då ska arbetsgivaren betala självriskandelen för vaccineringen.Lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och vara i kraft till utgången av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en förlängning av giltighetstiden för tidsbegränsade behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet för fartygspersonal på grund av läget som orsakats av coronaepidemin. Dessutom ska man förlänga det undantag som gör det möjligt att bevilja dispens från den specialbehörighet som krävs för att arbeta på ett fartyg. Undantagen är temporära.Regeringen lämnade den 18 februari 2021 en proposition med förslag till ändring av lagarna i ärendet.Enligt propositionen ska giltighetstiden för behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet som upphör senast den 30 juni 2021 förlängas utan särskild ansökan i sex månader från den tidpunkt då de upphör att gälla. Under samma tidsperiod kan Transport- och kommunikationsverket på ansökan av en redare bevilja dispens från kravet på specialbehörighet. Giltighetstiden för behörigheter och dispenser ska således löpa ut senast den 30 december 2021.Genom de ändringar som gäller fartygspersonalens behörighet strävar man efter att trygga kontinuiteten i sjöfarten och bedrivandet av näringar i anslutning till sjöfarten i den undantagssituation som coronaepidemin orsakat. Genom ändringarna strävar man också efter att säkerställa ett tillräckligt antal kompetenta sjömän under epidemin.Samtidigt föreslås det att behörighetsvillkoren för sjömansläkare och järnvägsläkare i lagen om transportservice ska ändras. Villkoren preciseras så att behörigheten inte kan beviljas en person vars rätt att utöva läkaryrket har begränsats på ett sätt som inskränker möjligheterna att arbeta som järnvägs- eller sjömansläkare.Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås att 109 a § i lagen om transportservice och 13 § 4 mom. i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg ska gälla till och med den 30 juni 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling i kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att bareboat-dubbelregistrering av fartyg i Finland ska tillåtas för högst fem år i sänder samtidigt som äganderätten till fartyget har registrerats i en annan stat. Dubbelregistrering av ett fartyg föreslås vara möjlig när ett utländskt fartyg befraktas med ett så kallat bareboat-befraktningsavtal (dvs. utan besättning) till Finland.Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 18 februari 2021.När det gäller nyttjanderätten ska fartyget registreras i Finland, medan registreringen av äganderätten ska kvarstå i ursprungsstaten. Fartyget ska föra finsk flagg och på det ska tillämpas finsk lagstiftning med undantag för frågor som gäller ägande och fartygsinteckning.Transport- och kommunikationsverket avses fatta beslut om godkännande av registrering av fartygets drift. En förutsättning för godkännande är bland annat att fartygets drift leds och kontrolleras från Finland.Enligt propositionen kommer dubbelregistreringen att medföra flexibilitet i rederiernas verksamhet och kan eventuellt öka andelen ny tonnage som seglar under finsk flagg. Detta främjar de finländska rederiernas konkurrenskraft och skapar arbetsplatser för sjöfolket i Finland.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling i kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet utredde hur genomförandet av lagen om digitala tjänster framskrider. Resultaten visar att ordnandet av och tillgången till digitala tjänster har framskridit avsevärt under året. Mycket återstår dock att göra för att verkställa förpliktelserna i lagen. Målet är att så många som möjligt ska ha möjlighet att uträtta ärenden hos en myndighet på ett tillgängligt sätt via digitala kanaler.Vid årsskiftet 2020–2021 genomförde finansministeriet en enkät om verkställigheten av lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019, nedan ”lagen om digitala tjänster”). Enkäten riktades till organisationer som omfattas av lagens tillämpningsområde och genom enkäten samlades aktuell information om hur verkställigheten av lagen framskrider. Enkäten besvarades av sammanlagt 218 personer eller organisationer. Enkäten genomfördes första gången för ett år sedan, då uppgick svaren till 162 stycken.Möjligheterna att kommunicera i digitala kanaler och rådgivningen om digitala tjänster ökadeNär det gäller ordnandet av digitala tjänster hade genomförandet framskridit väl under året. Nästan 80% av svararna uppgav att skyldigheterna har beaktats i alla eller största delen av tjänsterna. Åtgärderna inkluderar bl.a. bedömning av behovet av stark autentisering och ibruktagande av den, användbarhetstester samt ibruktagande av nya funktioner, såsom tjänsten Suomi.fi-meddelanden. Endast 6% av de som svarat uppgav att kraven inte har beaktats i en enda tjänst. Resultatet är betydligt bättre än för ett år sedan då 37% av respondenterna meddelade att kraven inte beaktats.76% uppgav att det finns en i lagen avsedd möjlighet att ta emot och sända meddelanden elektroniskt och på ett informationssäkert sätt. Förändringen jämfört med året innan är positiv, eftersom endast 60% då hade digitala kanaler för ärendehantering. Dessutom ska myndigheten enligt lagen publicera kontaktuppgifter, varifrån man får råd om användningen av digitala tjänster. 82 % uppgav att kontaktuppgifter finns i största delen eller i alla tjänster och endast 9% svarade att kontaktuppgifter till rådgivningen inte finns i någon tjänst. Resultatet är en betydande förbättring jämfört med förra året, då 22% meddelade att det inte finns några kontaktuppgifter. Medborgarnas möjligheter att uträtta ärenden digitalt och att få hjälp med att använda tjänsterna har alltså ökat.Tillgänglighetsresponsen fortfarande litenUnder året hade det vidtagits många olika åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Utvecklandet och upprätthållandet av tillgängligheten identifierades som en kontinuerlig verksamhet och en del av utvecklandet av innehållet i digitala tjänster och produktionen av nytt innehåll.Endast 29% uppgav att de fått respons på tillgängligheten på sina webbplatser och cirka 80% hade också gjort korrigeringar på basis av dem. Responsen har inte lett till åtgärder t.ex. när responsen har varit positiv. Tillgänglighetsbedömningarna upplevdes vara nyttiga. 77% av de organisationer som svarade hade gjort en tillgänglighetsbedömning.Det finns stödmaterial och utbildningar till stöd för verkställigheten av lagen om digitala tjänsterEnkäten utredde stödbehoven i anslutning till verkställigheten av lagen om digitala tjänster. De som svarat efterlyste preciseringar och checklistor som hänför sig till enskilda teman för att säkerställa att skyldigheterna fullgörs.Å andra sidan konstaterades det också att det finns tillräckligt med material och rådgivning, men att kompetensen i den egna organisationen är knapp. I någon mån önskades det också material som redan publicerats, vilket antyder att det finns skäl att satsa ytterligare på effektiv kommunikation om de befintliga anvisningarna.Det primära målet med enkäten var att få aktuell information om läget när det gäller verkställigheten av lagen om digitala tjänster. Utifrån resultaten av enkäten kan man bedöma hurdant stöd myndigheterna behöver för att främja verkställigheten av lagen. Möjliga stödformer är t.ex. tillämpningsrekommendationer, utbildningar och annat stöd. Enkäten har dessutom konsekvenser som främjar verkställigheten, eftersom den också informerar om kraven i lagen och uppmuntrar att verkställa dem.De förpliktelser om ordnandet av digitala tjänster som ingår i lagen om digitala tjänster trädde i kraft 1.10.2019 och de gäller alla myndigheter. Tillgänglighetskraven förpliktar förutom myndigheter också bland annat en del av organisationerna och företagen, och tillämpningen av dem inleddes stegvis från och med 23.9.2018. Syftet med lagen är att främja tillgången till digitala tjänster, tjänsternas kvalitet och informationssäkerhet samt innehållets tillgänglighet och att på så sätt förbättra alla medborgares möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor.Sammanfattning av resultaten: Verkställigheten av lagen om digitala tjänster

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har berett ett förslag till ändring av polisens avgiftsförordning. Utgångspunkten för förslaget är att polisens handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren i fortsättningen ska vara avgiftsfri. Målet är att säkerställa att människor i särskilt sårbar ställning, såsom barn, i en akut situation får det stöd de behöver.Polisen tar ut en avgift för den handräckning polisen ger med vissa särskilt föreskrivna undantag. Avgiften motsvarar de kostnader som föranleds polisen av lämnande av handräckning. För närvarande tas avgiften ut också för handräckning till barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren.– Det har funnits en oro för att barnskyddet och social- och krisjouren inte begär den handräckning de behöver på grund av att den är avgiftsbelagd, och på så sätt kan den hjälp som människor i utsatt ställning behöver fördröjas. Vi vill se till att sådant inte händer, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Bestämmelser om polisens avgiftsbelagda handräckning finns i inrikesministeriets förordning om polisens avgiftsbelagda prestationer 2021, nedan polisens avgiftsförordning. Förordningen grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten. Polisstyrelsen utfärdade i oktober 2020 en anvisning om polisens operativa handräckningsverksamhet och dess faktureringspraxis. I anvisningen lyftes fram den avgiftsförordning som utfärdats redan tidigare. I och med anvisningen började polisinrättningarna ta ut avgifter på ett enhetligare sätt än tidigare, även för handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren.Målet är att trygga tillgången till hjälp för dem som befinner sig i en särskilt sårbar ställningInrikesministeriet har berett ett förslag till ändring av polisens avgiftsförordning. Utgångspunkten för förslaget är att polisens handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren i fortsättningen ska vara avgiftsfri. – Målet är att säkerställa att människor i särskilt sårbar ställning, såsom barn, i en akut situation får det stöd de behöver. För att kunna sköta denna uppgift behöver barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren ibland handräckning av polisen. I och med ändringen behöver den praktiska aktören inte tänka på kostnaderna för handräckningen i samband med dessa åtgärder som ofta är allvarliga och brådskande, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Under beredningen har man bedömt hur avgifterna för polisens handräckning till barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren förhåller sig till lagen om ersättande av vissa kostnader för av polis lämnad handräckning (259/1956). Lagen som varit i kraft sedan 1956 är dock till många delar föråldrad till sitt innehåll. Förslaget ska nu skickas på remiss. Remissinstanserna ombes beakta den nämnda lagen under remissbehandlingen. Efter remissbehandlingen går beredningen vidare i vanlig ordning för ikraftsättande av förordningsändringen.Även polisen orsakas kostnader för handräckningEnligt den nuvarande avgiftsförordningen ska det för handräckning av polisen tas ut en avgift som baserar sig på prestationens självkostnadsvärde. Detta innebär i praktiken en avgift som täcker till exempel kostnaderna för polisens arbete och slitage av materiel. Även andra myndigheter har avgiftsbelagda prestationer.I och med förslaget ska det dock inte tas ut något självkostnadspris för den handräckning som polisen ger barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren. Detta befriar kommunen från betalningsskyldigheten när det är fråga om handräckning som ges barnskyddet och social- och krisjouren.Om polisen dock ensam måste stå för de kostnader som orsakas av att ge handräckning, försvagar detta polisens förutsättningar att utföra en lagstadgad uppgift. I det utkast som nu sänds på remiss föreslås det därför att den andel som polisen inte får, dvs. de kostnader som orsakas av handräckningen, ska ersättas till polisen. Det är en vanlig praxis när ämbetsverket, i detta fall polisen, ska svara för kostnaderna för produktion av tjänster.Myndigheternas samarbete är inte handräckning
Polisen har årligen cirka 70 000 handräckningsuppdrag där olika myndigheter och aktörer stöds. Samtidigt upprätthåller polisen allmän ordning och säkerhet och utreder och förebygger brott. För att polisen ska klara av sina lagstadgade uppgifter är det viktigt att handräckning begärs av polisen endast när handräckning verkligen behövs. Därför ska den myndighet som begär handräckning ha ordnat sin egen verksamhet, sina egna resurser och sina egna befogenheter så att skötseln av de grundläggande uppgifterna inte regelmässigt är beroende av handräckning. Inrikesministeriet betonar att samarbetet mellan myndigheterna inte är handräckning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att ett straff kan skärpas om motivet till brottet är offrets kön.Enligt propositionen ändras strafflagen så att motiv baserat på offrets kön fogas till straffskärpningsgrunderna vid straffmätningen. Omnämnandet av kön som motiv för gärningen ska också fogas till juridiska personers straffansvar när det är fråga om grov ärekränkning, olaga hot eller offentlig uppmaning till dessa brott.Skärpningsgrunderna i strafflagen tillämpas på alla brott. Enligt propositionen är det motiverat att i lagstiftningen bedöma hat riktat mot kön på samma sätt som rasism. Att uttryckligen nämna offrets kön som ett motiv för gärningen förtydligar rättsläget jämfört med nuläget.Målet är i synnerhet att bekämpa hatretorik mot kvinnorStrafflagen är en könsneutral lag. Flera utredningar visar dock att i synnerhet kvinnor som är verksamma i offentligheten utsätts för hat som riktas mot deras kön och hatretorik med sexistiska övertoner.– Propositionen betonar hur klandervärt det är med brottslighet som ger uttryck för könshat. I fråga om hatretorik främjar och förbättrar propositionen i praktiken i synnerhet kvinnors deltagande i samhällsdebatten i olika aktörsroller, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Förslaget om att lägga till motiv baserat på kön som grund för skärpning av straffet är ett led i genomförandet av målsättningen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. Förslaget ingår också i regeringsprogrammets förvaltningsövergripande åtgärder med vilka man i högre grad än för närvarande ingriper i systematiska hot och riktade trakasserier som äventyrar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen.Ytterligare information: Lena Andersson, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 244, [email protected]Statsrådets beslutsmaterial (på finska)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi