NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i det sjätte toppmötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen i Bryssel den 17–18 februari.Syftet med mötet är att stärka och fördjupa partnerskapet. Vid mötet ska det fattas beslut om insatsområden i samarbetet för de närmaste åren.Syftet med toppmötet är att stärka och fördjupa partnerskapet mellan EU och Afrika. På agendan står samarbetet kring bland annat fred och säkerhet, migration och rörlighet, utbildning, hälsa, digitalisering och grön omställning.Avsikten är att anta en gemensam förklaring om prioriteringarna för det framtida samarbetet mellan EU och AU. För att främja målen bereds det ett investeringspaket som bland annat ska påskynda den gröna omställningen, digitaliseringen, tillväxten och uppkomsten av nya arbetstillfällen.Under toppmötet deltar stats- och regeringscheferna också i tematiska rundabordsmöten i mindre grupper. Statsminister Marin är ordförande för ett av dessa möten. Under ledning av statsminister Marin diskuteras den privata sektorn och den ekonomiska integrationen. Statsminister Marin deltar också i ett rundabordsmöte om utbildning, kultur, yrkesutbildning, migration och rörlighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det informella mötet mellan ministrarna med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor ordnas i Bordeaux i Frankrike den 15 februari 2022. Tema för mötet är effekterna av en digital och grön omställning på arbetsmarknaden. Vid det informella mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) diskuteras vilka konsekvenser den gröna omställningen och digitaliseringen har för arbetslivets framtid. Finland betonar hur viktigt prognostiseringen är när det gäller att förbereda sig för förändringar samt att arbetsmarknadens parter och andra intressenter ska förbinda sig och delta i planeringen och utvärderingen av klimatåtgärderna. Understatssekreterare Elina Pylkkänen företräder Finland vid mötet.”Det är viktigt att arbetstagarna hörs och att man med dem i god tid diskuterar de förändringar på arbetsplatsen som klimatåtgärderna medför. Utveckling av den arbetslivsorienterade kompetensen tillsammans med satsningar på forskning, utveckling och innovationer utgör byggmaterial för nya jobb och arbetsuppgifter av hög kvalitet”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.  Forsknings- och innovationsåtgärder skapar också nya arbetstillfällenFinland betonar forsknings-, utvecklings- och innovationsåtgärdernas betydelse som möjliggörare av den digitala och gröna omställningen. FoUI-verksamheten skapar också nya arbetstillfällen och arbetsuppgifter. Utöver den allmänna debatten diskuterar ministrarna tre aktuella teman i grupper: att svara på förändrade behov i arbetslivet, att stödja yrkesmässiga omställningar och den sociala dialogens roll när det gäller att anpassa arbetslivet till den digitala och gröna omställningen. Understatssekreterare Elina Pylkkänen deltar i diskussionen om stödjande av yrkesmässiga omställningar.Vid de informella mötena diskuterar ministrarna aktuella ämnen, men det fattas inga beslut vid mötena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nationella skogsstrategin revideras under 2022. Den nya strategin ska styra Finlands skogspolitik och det allmännas skogsåtgärder fram till 2035. Jord- och skogsbruksministeriet har ansvaret för revideringen av strategin, men ett stort antal intressentgrupper deltar också i arbetet. Strategins material bearbetas av ett arbetsutskott som fungerar som stöd för tjänstemannaberedarna och det nationella skogsrådet. Målen för strategin kommer dessutom att finslipas under temaworkshoppar i vår och regionala workshoppar i sommar. – Strategiarbetet förutsätter mycket diskussion och slutligen också kompromisser och val. Skogen är för finländarna på många sätt en källa till välfärd och välbefinnande i och med att den bidrar med råvaror, arbete, inkomster, naturvärden, koldioxidupptag och rekreation. Med hjälp av strategin strävar vi efter att samordna dessa olika perspektiv utifrån målet att användningen av skogarna ska vara hållbar, säger Tuula Packalen, avdelningschef vid jord- och skogsbruksministeriet. Enkäter och paneldiskussioner om skogsrelaterade temanÄven allmänheten hörs under strategiarbetet redan innan strategin sänds på remiss. Avsikten är att det ska ordnas en enkät via webbtjänsten dinåsikt.fi. Under våren ordnas också en serie öppna paneldiskussioner om skogarna och möjligheterna att använda dem ur olika synvinklar. Den första paneldiskussionen ordnas fredagen den 18 februari, och temat för den är framtidsutsikter och olika scenarier. Varje paneldeltagare bidrar med sitt eget perspektiv. I panelen deltar Johanna Buchert, generaldirektör för Naturresursinstitutet; Tuomo Saari, landsdirektör vid strategienheten vid Deloitte; Teppo Hujala, professor i prognostisering inom skogsbioekonomi vid Östra Finlands universitet samt Lotta Nymann-Lindegren, chef för enheten för EU-politik vid statsrådets kansli. Den nuvarande skogsstrategin antogs 2015 och uppdaterades 2019. Det har nyligen färdigställts en utvärdering av den nuvarande skogsstrategin (Nationell skogsstrategi 2025), och den används som stöd vid beredningen av den nya strategin.Visionen och målen för den nya skogsstrategin slås fast i mars. Avsikten är att den färdiga strategin ska föredras för det nationella skogsrådet i december i år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 15 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott läget i Ukraina, Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagens intresse för att anställa nya arbetstagare från utlandet har ökat i takt med att bristen på arbetskraft har förvärrats. Projektet Med sikte på Finland (ESF) startar ett nytt pilotförsök som syftar till att underlätta internationell rekrytering. Tjänsten Tillväxt genom internationella talanger erbjuder små och medelstora företag hjälp och finansiering med att skaffa tjänster som stöder etablering för att utländska experter ska ha lättare att flytta till Finland. Syftet med etableringstjänsten Tillväxt genom internationella talanger är att underlätta invandringen av experter genom enkel och snabb service som hjälper dem att etablera sig i Finland och att uträtta ärenden hos myndigheterna. Pilotförsöket uppmuntrar företag att rekrytera kvalificerad arbetskraft från utlandet och erbjuder företag verktyg för att ta emot en ny arbetstagare. ”Regeringen strävar efter att öka arbetskraftsinvandringen betydligt. Ute i världen är dock konkurrensen om experter hård. Smidiga inresetjänster förbättrar Finlands dragnings- och hållkraft och gör det lättare för hela familjen att etablera sig i Finland”, säger specialsakkunnig Satu Salonen vid arbets- och näringsministeriet. Tjänsten är tillgänglig för företag i hela FinlandTjänsten Tillväxt genom internationella talanger erbjuder företag och experter tjänster i första fasen av inresan, såsom att hitta bostad och mentorskap för makar. Pilotförsöket, som inleds i mitten av februari, är en del av programmet Talent Boost som främjar invandringen av experter. Programmet samordnas av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet tillsammans. Genom den nya tjänsten kan små och medelstora företag få stöd för anskaffning av omlokaliseringstjänster med upp till 80 procent av tjänstens pris. De tjänster som stöder etableringen genomförs av bolaget Oy Finland Relocation Services Ab Ltd som länge varit verksamt inom branschen. Pilotförsöket startar den 15 februari 2022 och tillhandahålls i hela landet. Man måste också komma ihåg familjernas behov”Rekryteringsprocesserna i sig tar ofta mycket tid så det händer ofta att företagets personal inte hinner stödja den som anländer lika intensivt som det skulle behövas. Särskilt arbetstagare med familj kan ha många frågor när de flyttar till ett nytt land”, berättar projektchef Heidi Popova från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland om bakgrunden till pilotprojektet.Pilotförsöket Tillväxt genom internationella talanger är en del av projektet Med sikte på Finland (ESF), som samordnas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt 25 slutrapporter från gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt för den regionala beredningen av räddningsväsendet har publicerats i statsrådets publikationsarkiv Valto. Syftet med projekten var att främja arbetet med att reformera räddningsväsendet i välfärdsområdena. Projekten strävade efter att ta fram ny information och stärka införandet av nya tillvägagångssätt och tillämpningar på riksomfattande och regional nivå. Det material som tagits fram i projekten svarar mot behoven att utveckla räddningsväsendets riksomfattande ledningssystem och styrningen av tjänsteproduktionen.Genom de verksamhetsmodeller som utvecklats i projekten förbättras bland annat personalens säkerhet och skapas praktiska lösningar för samarbetet mellan räddningsverken. Dessutom gjordes pilotförsök med multiprofessionella enheters verksamhet i glesbygden och utvecklades en ny slags särskild resurs för markburen släckningsverksamhet. En omfattande projekthelhet gällde utveckling av lednings- och lägescentraler. Utbildningsmaterial framställdes bland annat för CBRNE-verksamheten, mottagandet av internationellt bistånd (Host National Support), verksamheten med obemannade luftfartyg (UAS) samt för maskinskötare på fartyg. Dessutom gjordes bland annat en förstudie om ett informationssystem för materialhantering, togs fram material till stöd för befolkningsskyddet och en grund för programmet för egenkontroll.Bakgrund till projekten I reformen i fråga om välfärdsområdena överförs ordnandet av räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. Denna förvaltningsreform inom räddningsväsendet har understötts med utvecklingsfinansiering för den regionala beredningen, som riktades till räddningsverken genom projektefterlysningar som inrikesministeriet ordnade 2020 och 2021.Temana för projekten baserar sig på målen för reformen av räddningsväsendet samt på utvecklingsförslagen i slutrapporter från arbetsgrupperna för projektet för en reform av räddningsväsendet (2015–2019). I september 2020 ordnades dessutom en enkät för räddningsverken och Räddningsverkens partnerskapsnätverk. I enkäten begärdes förslag till projektteman. Forsknings- och utvecklingsprojekten genomfördes i samarbete mellan inrikesministeriet och de regionala räddningsverken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna ska diskutera Finlands och Greklands bilaterala relationer, säkerheten i Europa och aktuella utrikespolitiska frågor. Följ presskonferensen i direktsändning på webben kl. 14.45.Utrikesminister Haavisto träffar Greklands utrikesminister Nikos Dendias i Helsingfors den 15 februari. Ministrarna ska diskutera Finlands och Greklands bilaterala relationer, säkerheten i Europa och aktuella utrikespolitiska frågor. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben kl. 14.45: https://www.mediaserver.fi/live/formin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det andra pandemiåret var hektiskt inom det konsulära biståndet vid utrikesministeriets och Finlands utlandsbeskickningar. Antalet kunder fortsatte att öka ytterligare. År 2021 hjälpte utrikesministeriet, ambassaderna och konsulaten sammanlagt cirka 255 000 personer.Rådgivningstjänsterna var särskilt efterfrågade. I likhet med tidigare år var antalet hjälpbehövande störst i de länder som finländarna helst besöker, det vill säga Spanien, Tyskland, Estland, Sverige och Thailand. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna med ansvar för rymdfrågor ska träffas i Toulouse i Frankrike den 16 februari 2022. Samma dag ordnas också konkurrenskraftsministrarnas informella möte och Europeiska rymdorganisationen ESA:s informella ministermöte. Näringsminister Mika Lintilä företräder Finland vid mötena.På dagordningen står bland annat Europeiska kommissionens förslag till strategi för rymdtrafikledning och initiativ om ett säkert satellitbaserat bredband. Diskussionen om att utveckla rymdtrafikledningen bidrar till målen för den europeiska rymdstrategin.“Den europeiska rymdpolitiken kan främja hållbar tillväxt inom olika sektorer samt grön och digital omställning till exempel genom rymdteknik, rymddata och rymdtjänster. Finland har utmärkt kompetens på dessa områden och det är viktigt att EU och ESA tillsammans utvecklar dessa rymdområden som är både omfattande och resurskrävande”, säger näringsminister Mika Lintilä. Utöver hållbar tillväxt vill Finland utveckla samarbetet mellan den civila industrin, försvarsindustrin och rymdindustrin. Det är relevant att olika aktörer, till exempel små och medelstora företag, får möjlighet att komma in i rymdsektorn.  Frankrikes president Emmanuel Macron håller ett avslutande anförande på mötet. Vid de informella mötena diskuterar ministrarna aktuella frågor, men fattar inga officiella beslut. Presskonferens om aktuella frågor inom EU:s rymdpolitik  Journalisterna kan följa ESA:s generaldirektör Josef Aschbachers och kommissionären med ansvar för den europeiska inre marknaden Thierry Bretons anföranden på distans.Efter mötena ordnar Europeiska rymdorganisationen ESA, Europeiska unionen och EU-ordförandelandet Frankrike en presskonferens kl. 19−19.45 finsk tid. Det är fritt fram att delta i presskonferensen och ställa frågor på distans.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero har valt politices kandidat Sofia Nevalainen från Träskända till sin specialmedarbetare. Nevalainen ansvarar för medierelationerna i kommunministerns stab. Nevalainen inledde sitt uppdrag den 14 februari.Nevalainen har tidigare arbetat bland annat som generalsekreterare för Socialdemokratisk Ungdom och som politisk medarbetare i riksdagen. Dessutom har Nevalainen, som kommer från Lovisa, tidigare varit stadsfullmäktigeledamot i Lovisa.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi