NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä har bjudits in till den europeiska batterialliansens femte möte fredagen den 12 mars 2021. Det virtuella högnivåmötet har sammankallats av kommissionärerna Maroš Šefčovič och Thierry Breton.Temat för mötet är målen för den europeiska batterialliansen samt i synnerhet utvecklingen av den kompetens som ett batteriekosystem kräver och främjandet av produktion av batteriråvaror och batterimaterial i EU. EU:s mål är en stark europeisk batteribransch EU strävar efter att bygga upp ett hållbart, innovativt och konkurrenskraftigt affärsverksamhetsnätverk inom batteribranschen i Europa. I slutet av 2017 lanserade kommissionen den europeiska batterialliansen och antog i maj 2018 en strategisk handlingsplan för batterier.Också Finland eftersträvar att vara föregångare inom batteribranschen. Den färska batteristrategin presenterar metoder genom vilka Finland utvecklas till en konkurrenskraftig, kompetent och hållbar del av den internationella batteriindustrin. – Konkurrensen inom batteribranschen är hård, men Finland har goda möjligheter att klara sig i den internationella konkurrensen med hjälp av hög kompetens och ansvarsfull produktion och vidareförädling av batteriråvaror samt lösningar inom cirkulär ekonomi. De senaste goda nyheterna om investeringar i batteribranschen och till exempel de senaste nyheterna om stora rekryteringar vid bilfabriken i Nystad visar att vi är på rätt väg i vår batteristrategi, som stöds av det europeiska samarbetet, kommenterar näringsminister Mika Lintilä. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vecka 9 (1-7.3) rapporterades det rekordmånga nya covid-19-fall igen, ungefär 4400 fall. Situationen är svår särskilt i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Behovet av sjukhusvård har fortsatt att öka i nästan hela landet.Den 1 mars 2021 konstaterade statsrådet i samverkan med republikens president att det på grund av coronavirusläget råder undantagsförhållanden i Finland. Epidemin bekämpas i första hand genom att var och en iakttar försiktighet och följer hygienrekommendationerna och restriktionerna noggrant.  Vaccinationerna har hittills inte avsevärt hindrat spridningen av epidemin, men de som vaccinerats är skyddade mot coronavirussjukdomen och vaccinationerna har redan nu minskat antalet personer som avlider. I Finland har över 500 000 personer fått åtminstone det första vaccinet (8,9 % av befolkningen över 16 år).  I och med att smittfallen ökar kan smittspårningen fördröjas avsevärt. Av samtliga nya smittfall i hela landet har smittkällan gått att utreda i 62 procent av fallen. Om fördröjningarna innebär att fortsatt smittspridning inte kan förhindras, kan epidemin accelerera ytterligare. Hur snabbt smittfallen kan spåras är avgörande också för att kunna begränsa smittkedjor som orsakas av de muterade virusen.   I Finland finns också några områden där epidemiläget är lugnt. Resorna under sportlovsveckorna har dock ökat risken för att viruset sprids också i dessa områden.  Smittkedjor kan förhindras genom att följa anvisningarna och testa sig i tid  Vecka 9 (1.3-7.3) anmäldes det över 4 400 nya fall till registret över smittsamma sjukdomar, vilket är mer än 400 fler fall än förra veckan. Incidensen av nya fall var 79 fall per 100 000 invånare jämfört med 72 den föregående veckan. Under de senaste två veckornas uppföljningsperiod rapporterades det sammanlagt cirka 8 350 nya fall, dvs. 2300 flera fall än under de två föregående veckorna. Incidensen av nya fall var 151 per 100 000 invånare, medan motsvarande tal under den föregående tvåveckorsperioden var 110 fall.Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1,10–1,30 (sannolikhetsintervallet 90 %). Smittkedjor kan förhindras genom att alla går och testar sig i tid vid minsta symtom på smitta. Därför är det bra att antalet människor som går och testar sig ökar varje vecka. Vecka 9 gjordes det dubbelt flera coronatester jämfört med årsskiftet, dvs. över 145 000 tester. Trots att antalet tester har stigit har också antalet positiva testresultat ökat. Vecka 9 var andelen positiva testresultat cirka 3 procent.Smittfallen spåras i huvudsak till FinlandCoronavirusfallen spåras till största delen till hemlandet. Reserestriktionerna och de intensifierade åtgärderna för att öka hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena har gett resultat. Andelen smittfall som spårades till utlandet var nämligen endast 1,5 procent vecka 9. I 2,3 procent av alla coronafall kunde smittan spåras till de utländska fallen.  Vecka 9 konstaterades ungefär 80 procent av alla fall hos personer under 50 år, och ungefär 46 procent hos personer under 30 år. Andelen fall hos personer över 60 år var cirka 9 procent, och andelen fall hos personer över 70 år cirka 4 procent. Andelen äldre människor av samtliga konstaterade fall har inte ökat efter årsskiftet.Behovet av sjukhusvård på samma nivå som föregående veckaDet totala antalet patienter i sjukhusvård ligger på samma nivå som föregående vecka. Behovet av intensivvård har däremot ökat under de senaste veckorna särskilt på sjukhusen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Kapaciteten inom intensivvården har inte varit hotad på riksnivå. Men man ska komma ihåg att en ökning av antalet smittfall syns i behovet av sjukhusvård med några veckors fördröjning.  Den 10 mars var sammanlagt 256 patienter i sjukhusvård på grund av covid-19-sjukdomen, 93 patienter på avdelningar inom primärvården, 120 patienter inom den specialiserade sjukvården och 43 patienter på intensivvårdsavdelningar. Sammanlagt 779 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 10 mars 2021.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronavirusläget (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin under januari–maj 2021 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:1)Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet har berett ett informationsmaterial för offer för terrorism och anhöriga till dem. Materialet är avsett att användas om det skulle ske en terroristattack i Finland. Informationen behövs också i det fall att en finländare eller en person som är varaktigt bosatt i Finland skulle bli utsatt för en attack utomlands.Arbetsgruppens uppgift var att ta fram ett informationsmaterial för terrorismens offer och deras familjemedlemmar. I beredningen av genomförandet av EU:s direktiv om bekämpande av terrorism hade det nämligen konstaterats ett behov att utveckla informationen till offren. Arbetsgruppen skulle också lägga fram ett förslag om en nationell EU-kontaktpunkt för offer för terrorism.I det informationsmaterial till offer för terrorism och deras familjemedlemmar som arbetsgruppen planerat berättas om den hjälp och det stöd som finns att få, om olika ersättningssystem och om offrens rättigheter. Det föreslås att informationsmaterialet ska publiceras i den gemensamma krisportal som planeras för statsförvaltningen. Informationen finns sammanfattad i en broschyr som kan skrivas ut från webben och delas ut på den ort där en terroristattack inträffat. Dessutom föreslås det att man ska gå ut med informationen till allmänheten via mobilappen 112 Suomi.Arbetsgruppen föreslår att Vanda social- och krisjour ska bli den nationella EU-kontaktpunkten för offer för terrorism. Via en gemensam kontaktpunkt är det lätt att snabbt och på ett samordnat sätt förmedla information och hjälp efter en terroristattack.Arbetsgruppen bedömer att materialet också kan användas vid våldsdåd som inte är terroristattacker.Ytterligare uppgifter:Mervi Sarimo, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 150 570, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den parlamentariska kommitté som utreder införandet av en landskapsskatt har slutfört sitt arbete. Den parlamentariska kommittén för landskapsskatt hade till uppgift att utreda och bedöma landskapens beskattningsrätt som inkomstkälla för landskapen.Kommitténs uppdrag hade sin grund i statsminister Sanna Marins regeringsprogram där det står skrivet att landskapens beskattningsrätt ska beredas i en parlamentarisk kommitté. ”Landskapsskattekommitténs betänkande är den första täckande utredningen om landskapsskatten. Det är värdefullt att vi nu har expertinformation om landskapsskatten”, säger ordföranden för den parlamentariska landskapsskattekommittén, riksdagsledamot Esko Kiviranta. Kommittén bedömde landskapsskatten ur olika synvinklar och granskade de ändringar som förutsätts i skattesystemet och det utjämningssystem för inkomstbasen som baserar sig på skatteinkomsterna.  Kommittén granskar i sitt betänkande utgångspunkterna för landskapsskatten samt uppgifterna och finansieringen för de välfärdsområden som inrättas i samband med social- och hälsovårdsreformen med hjälp av tre scenarier: 1.    ingen landskapsskatt
2.    liten landskapsskatt
3.    omfattande landskapsskattKommittén noterade saker som talar både för och emot införandet av landskapsskatt. De viktigaste argumenten för införandet av en landskapsskatt hänför sig enligt betänkandet till stärkandet av den regionala självstyrelsen, ekonomiska incitament och finansiering av investeringar. De viktigaste faktorer som talar emot införandet av en landskapsskatt är att skatten skapar ett tryck att skärpa beskattningen av arbete samt att det finns en risk att de redan existerande skillnaderna mellan regionerna växer ytterligare och att jämlikheten i servicen försvagas. Kommittén konstaterar att nödvändigheten av att införa en landskapsskatt bör bedömas först då det finns tillräckligt med erfarenhet av hur väl finansieringen av välfärdsområdena fungerar och om det eventuellt sker en väsentlig utvidgning av uppgiftsfältet. I det skedet bör det göras en bred granskning av offentliga sektorns uppgifter, finansieringen av offentliga sektorn och skattetagarnas ställning. i kommitténs betänkande ingår fyra avvikande meningar. Länk: Betänkandet på finska: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-880-2  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har förkastat de besvär som anförts över det beslut som fattats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. De besvär som anfördes av vänföreningen Malmin lentoaseman ystävät ry och Museiverket gällde skyddet av Malms flygplatsområde. Besvären förkastades eftersom ministeriet anser att NTM-centralens beslut inte är lagstridigt. Flygplatsens terminalbyggnad och hangar är skyddade i detaljplanen.Enligt flygplatsens vänförening ska Malms flygplatsområde, som blev färdigt 1936, skyddas med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet. NTM-centralen i Nyland förkastade föreningens framställan den 26 juni 2019. Flygplatsens vänförening och Museiverket anförde besvär hos miljöministeriet över närings-, trafik- och miljöcentralens beslut.NTM-centralen är den förvaltningsmyndighet som gör helhetsbedömningarna i fråga om det skydd som avses i lagen om skyddande av byggnadsarvet och som godkänner eller förkastar framställningar om skydd. Miljöministeriet är besvärsmyndighet och kontrollerar endast att det beslut som fattats följer lagen.Inom ett detaljplaneområde genomförs byggnadsskyddet i regel med stöd av markanvändnings- och bygglagen genom detaljplaneringen, och under vissa förutsättningar enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet. NTM-centralen har beslutat att kulturmiljöns värden på den nationellt betydelsefulla flygplatsen i Malm ska tryggas genom detaljplaneringen.NTM-centralen agerade inte lagstridigt när den tolkade att detaljplaneringen är det förfarande som i första hand ska följas i frågan, trots att också lagen om skyddande av byggnadsarvet hade kunnat tillämpas på den.Miljöministeriets beslut har inte vunnit laga kraft, utan det kan överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson betonade sambandet mellan rättsstaten och hållbar utveckling i Finlands anförande vid FN:s kriminalpolitiska kongress.
– Att stärka rättsstaten och främja de mänskliga rättigheterna är hörnstenar i en hållbar utveckling. Ett stabilt och inkluderande samhälle förutsätter att legalitetsprincipen iakttas, att brottslighet förebyggs på ett ansvarsfullt sätt och att kampen mot korruption är konsekvent, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson.– Att förebygga brott förbättrar medborgarnas livskvalitet och minskar kostnaderna för det straffrättsliga systemet. Ett effektivt straffrättssystem och en rättvis rättegång är viktiga principer för rättsstaten, men det behövs också alternativa metoder för att lösa konflikter.I sitt videotal påpekade Henriksson också att coronapandemin har ökat användningen av digitala verktyg och artificiell intelligens i rättsprocesserna. Han hoppades att deltagarna i kongressen aktivt utbyter god praxis från olika länder.Kongressens deklaration betonar samarbete i bekämpningen av nya former av brottslighetDen kriminalpolitiska kongressen inleddes med att man godkände en gemensam deklaration som FN:s medlemsstater på förhand hade berett. Deklarationen innehåller närmare hundra artiklar. Denna Kyoto deklaration lyfter upp brottsbekämpningen på FN:s agenda för hållbar utveckling. I deklarationen fästs särskild uppmärksamhet vid de ungas ställning i det straffrättsliga systemet och vid jämställdhetsperspektivet. Slutsatserna är till stor del inriktade på att utveckla det internationella samarbetet i kampen mot terrorism, andra allvarliga brott och nya former av brottslighet. Sådana är till exempel nya cyberbrott och förfalskade läkemedel.FN:s kriminalpolitiska kongress är ett världsomfattande evenemang på hög nivå som ordnas vart femte år och som samlar tusentals deltagare. Den 14:e kongressen pågår denna vecka och ordnas som ett hybridevenemang i Kyoto i Japan och på webben.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har gett en rekommendation till kommunerna och samkommunerna om covid-19-vaccinationerna av personer som inte har hemkommun i Finland eller som av någon annan or-sak inte har rätt att använda förebyggande offentliga hälsovårdstjänster i Finland.Vaccinationen motiveras med att man på så sätt kan skydda folkhälsan. Vaccinationen ska vara avgiftsfri för personer som inte har hemkommun i Finland. Resenärer och andra som besöker Finland bara en kort tid vaccineras inte. Social- och hälsovårdsministeriets rekommendation baserar sig bland annat på EU-förordningen 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det betyder att personer som tillfälligt vistas i Finland och som är sjukförsäkrade i ett annat EU-land, EES-land eller Schweiz har rätt att få vaccinet som en del av den medicinskt nödvändiga sjukvården. De här personerna har ett europeiskt sjukvårdskort. Vaccinationen rekommenderas också för personer som har ett Intyg från Fpa över rätt att få vårdförmåner i Finland eller det europeiska sjukvårdskort med grön bakgrund som Fpa beviljar. Sjukvårdskortet beviljas till pensionstagare som bor permanent i ett annat EU-land, EES-land eller Schweiz och vistas tillfälligt i Finland.  Kommuninfo 1/2021: Covid-19-vaccinationerna av personer som inte har hemkommun i Finland (pdf) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har genom två ansökningar om investeringsstöd fått sammanlagt 24 projektansökningar. I ansökningarna söks stöd för innovativa framtida energilösningar som främjar koldioxidsnålhet och minskar växthusgasutsläppen samt för projekt som påskyndar slopandet av energianvändningen av stenkol.Av ansökningarna gäller 22 stora demonstrationsprojekt och i dem söks sammanlagt 297 miljoner euro i stöd. För två projekt som snabbt syftar till att användningen av stenkol slopas söks sammanlagt 18,6 miljoner euro i stöd.Utöver de nya ansökningarna behandlas i denna ansökningsomgång också ansökningar som mottagits tidigare och för vilka beslut ännu inte har fattats. Enligt ministeriets bedömning kan beslut om projekt för slopande av stenkol fattas i vår och beslut om stöd för demonstrationsprojekt hösten 2021.– Utbudet bland de ansökningar som ministeriet mottagit visar att företag och sammanslutningar har en vilja att hitta en väg mot hållbara energilösningar. Rena tekniker och bioekonomi innebär en riktning som skapar sysselsättande och ny tillväxt i olika delar av Finland, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. Totalt 22 ansökningar om stora demonstrationsprojekt för ny energiteknikArbets- och näringsministeriet fick inom utsatt tid 22 ansökningar om investeringsstöd för projekt inom ny energiteknik och om stora demonstrationsprojekt för 2021. En förteckning över de nya ansökningar som lämnats in till ministeriet finns under denna länk (på finska). Med stora demonstrationsprojekt avses projekt för ny energiteknik vars investeringskostnader uppgår till minst fem miljoner euro. Stödet är avsett för framtida energilösningar som stöder att de nationella mål och EU-mål som ställts upp för 2030 ska nås.Stöd kunde sökas i tre olika kategorier: 1) förnybara drivmedel inkl. elbränslen, 2) annan värmeproduktion än sådan som baserar sig på förbränning och 3) andra stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik.I statsbudgeten för 2021 har 60 miljoner euro reserverats för detta ändamål. I november 2020 beviljade arbets- och näringsministeriet av anslaget för fjolåret 33,2 miljoner euro för sju demonstrationsprojekt. Tre av dem gäller användning av biogas som drivmedel för fordon, ett av projekten värmeproduktion med biogas och de övriga tre projekten jord- eller bergvärme, förädling av biometanol som lämpar sig som drivmedel för fordon och värmepumpteknik.Två nya ansökningar om projekt för slopandet av stenkol senast 2025 Arbets- och näringsministeriet har också tagit emot två nya ansökningar om investeringsstöd för projekt som ersätter energianvändningen av stenkol. Dessa ansökningar från Fortum Power and Heat Oy (värmepumpsanläggning i Kera och Datacentralsprojektet LTO) hänför sig till slopandet av stenkol inom fjärrvärmeproduktionen i Esbo. Dessutom behandlas i år också de ansökningar om vilka beslut inte fattades i fjol.Det har reserverats sammanlagt 90 miljoner euro i finansiering för investeringsstödet 2020–2022. Arbets- och näringsministeriet beviljade i december 2020 sammanlagt 7,7 miljoner euro för fyra projekt där teknik som baserar sig på annat än förbränning vid produktion av fjärrvärme tas i bruk i Åbo, Esbo och Vasa.Stödet är avsett som ett investeringsincitament för företag och sammanslutningar som snabbt avstår från användningen av kol som energikälla, såsom kommuner. Målet är att så många produktionsanläggningar som möjligt som använder stenkol ska ersättas redan före utgången av 2025, i synnerhet genom lösningar där annan teknik än sådan som baserar sig på förbränning används. Användningen av kol som bränsle vid el- eller värmeproduktion förbjuds från och med den 1 maj 2029.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Energiunderstöd för bostadshus, som stått till buds i ett drygt år, har nu beviljats till ett belopp av sammanlagt 35 miljoner euro. Totalt har det nu kommit in drygt 2 100 ansökningar. Största delen av understödet, det vill säga 31 miljoner euro, har beviljats bostadsaktiebolag och ARA-samfund. Av anslaget återstår cirka 31 miljoner euro för 2021 och 40 miljoner euro för 2022.miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) informerar”Energiunderstödet har blivit väl mottaget, och gamla byggnader har renoveras så att de har blivit nära-nollenergibyggnader. Det finns gott om understöd att få också i år och nästa år. Jag hoppas att bostadsaktiebolag, ARA-aktörer och småhusägare reder ut om det finns behov av reparationer i det egna huset. Varje byggnad som renoveras så att den blir mycket energieffektiv utgör ett steg närmare ett klimatneutralt Finland 2035”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Allt fler bostäder avstår från oljeuppvärmning tack vare understödet, och det ingick i hälften av alla fjolårets understödsbeslut, nästan 60 procent av privatpersonernas och 27 procent av husbolagens projekt. Kvantitativt sett har cirka 350 småhus avstått från oljeuppvärmning. Motsvarande siffra bland husbolagen är 70, vilket innebär drygt 1 000 bostäder. Installation av värmepumpsystem och värmeåtervinningssystem eller solenergianläggningar ingår i över hälften av husbolagens understödda renoveringar. Husbolagen har också varit intresserade av fönsterreparationer, som ingår i över 25 procent av de understödda projekten.Cirka 10 procent av ansökningarna har fått avslag. Den vanligaste orsaken till ett negativt beslut är att det i ansökan saknas bilagor, såsom beräkningar av energiprestanda eller en kostnadskalkyl. Om reparationsarbetena inleds innan ansökan lämnas in är det också en grund för avslag. På grund av stor efterfrågan har det uppstått rusning i behandlingen av ansökningarna, men nu har behandlingstiden kunnat förkortas till 2–3 månader.Understöd för många slags lösningar, förutsatt att energieffektiviteten förbättras avsevärtEnergiunderstöd kan beviljas för många slags reparationer och åtgärder som förbättrar energieffektiviteten i bostadshus, såsom uppvärmningsrenovering, värmeåtervinningssystem, fastighetsautomation, värmeisolering av fasader och vindsbjälklag, solskydd som förhindrar överhettning, vattenbesparande åtgärder och reglering av system. Byggnadens ägare beslutar vilka åtgärder som ska vidtas och ARA fattar beslut om de godtagbara kostnaderna.Ett villkor för att understöd ska beviljas är att renoveringsprojektet förbättrar hela byggnadens energiprestanda åtminstone till det belopp som anges i förordningen, vilket beroende på byggnadskategori är 20 procent eller 30 procent mer än vad bestämmelserna om renovering i allmänhet förutsätter. Ofta krävs det flera olika åtgärder för att byggnadens energiprestanda ska förbättras tillräckligt mycket.För understödsbeslutet ska det till ARA lämnas en sådan kostnadskalkyl över reparationsåtgärderna som gjorts av en sakkunnig samt beräkningar av E-talet, som beskriver byggnadens energiprestanda, för byggnadsåret och efter reparationerna. Vid ansökan om utbetalning verifieras med energicertifikat att byggnadens energiprestanda har förbättrats tillräckligt. Eventuella tidigare energieffektivitetsrenoveringar kan beaktas vid beräkningen av E-talet, men de påverkar inte beloppet av det understöd som beviljas. Understöd beviljas endast för åtgärder som vidtagits efter det att ansökan lämnats in.ARA bedömer för varje enskilt projekt vilken del av kostnaderna för reparationsarbetet som kan berättiga till stöd. Till de godtagbara kostnaderna räknas de planeringskostnader som uppkommit efter den 1 oktober 2019 samt de arbetskostnader och byggkostnader inklusive mervärdesskatt som uppkommit efter det att ansökan lämnats in.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fruktsamheten i Finland sjönk med en fjärdedel på 2010-talet, och vårt lands befolkningsstruktur är bland de äldsta i världen. Ett utredningsprojekt tillsatt av statsminister Sanna Marin hade till uppgift att analysera de orsaker som lett till denna situation och lägga fram riktlinjer för att trygga en hållbar befolkningsutveckling.Utredningen visar att befolkningsutvecklingen i Finland på 2010-talet i många avseenden började gå åt annat håll än utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Befolkningstillväxten i Finland var den långsammaste bland alla nordiska länder, den totala fruktsamheten minskade i genomsnitt med mindre än 1,4 barn per kvinna och befolkningen riskerar att minska utan invandring. En kraftigt sjunkande fruktsamhet försvagar finansieringsbasen för de offentliga finanserna och ökar den sociala ojämlikheten.”Covid-19-pandemin kan dock eventuellt ha förbättrat handlingsutrymmet för den finländska befolkningspolitiken: fruktsamheten har tills vidare slutat sjunka, nettoinvandringen har ökat och flyttningsrörelserna inom landet har jämnat ut sig. Nu är det ett utmärkt tillfälle att sätta upp nya befolkningspolitiska mål”, konstaterar utredaren Anna Rotkirch.Utredningen ”Positiv fruktsamhetsutveckling och längre livslängd, riktlinjer för befolkningspolitiken på 2020-talet” offentliggjordes onsdagen den 10 mars. Anna Rotkirch, som är forskningsprofessor vid befolkningsförbundet Väestöliitto, var både utredare och författare i projektet. Utredningsprojektet stöddes av en styrgrupp bestående av regeringspartiernas statssekreterare och av en oberoende vetenskapspanel för befolkningspolitik. Utredningen kommer att behandlas inom ramen för förberedelserna inför regeringens halvtidsöversyn.Familjebildning utgör en utmaningFinland kan främja en balanserad befolkningsutveckling genom att bidra till välfärd, familjevänlighet och mänskliga resurser i livets alla skeden. Enbart ökad invandring, en högre fruktsamhet, en högre utbildningsnivå, ökad produktivitet eller ett sundare åldrande räcker inte till för att hantera utmaningarna, utan alla dessa faktorer och ett övergripande perspektiv behövs.Rotkirch betonar att sexuella och reproduktiva rättigheter är en hörnsten i en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Befolkningstillväxten i världen skulle vända snabbare om alla kvinnor kunde få så många barn de önskar. I länder med låga födelsetal, såsom i Finland, skulle detta innebära att fruktsamheten återhämtar sig.Cirka tre fjärdedelar av den sjunkande fruktsamheten i Finland på 2010-talet berodde på att det föddes färre första barn i familjerna. Den redan höga andelen barnlösa har ökat snabbt sedan 2010. Barnafödandet har också polariserats så att andelen barnlösa ökar särskilt bland kvinnor och män med lägre utbildningsnivå. Minskande familjerelationer innebär att ensamheten och behovet av stöd för den psykiska hälsan ökar.Barn – självklart!Upplevd säkerhet är den viktigaste övergripande orsaken till att människor i Finland skjuter upp eller avstår från planer att skaffa barn. Denna upplevda osäkerhet innebär osäkerhet om anställningsförhållandets varaktighet och om hanteringen av den egna ekonomin, men också osäkerhet om framtiden, om den egna orken eller om parförhållandet.Internationell erfarenhet visar att fruktsamhetsutvecklingen går att påverka med en positivare inställning till babyer, barn och familjer och genom rätt inriktade kampanjer. Dessutom visar forskning att också det allmänna attitydklimatet och den närmaste kretsen har en inverkan på fruktsamheten.”Lycka, socialt förtroende och hjälp vid vård av barn stöder en positiv fruktsamhetsutveckling i länder med låga födelsetal”, betonar Rotkirch.”Kampanjer, incitament och löften till familjer när det gäller barnafödande är på sin plats nu när födelsetalen kan vända efter en långvarig nedgång och till följd av pandemin.”En barnvänlig inställning i enlighet med utredningen (”Barn – självklart!”) stöder människors egna önskemål om antalet barn. Den omfattar inte enbart de egna barnen, utan kan förverkligas på många olika sätt och i olika familjeformer. ”Barn – självklart!” är ett budskap från samhället om att varje barn är välkommet och det görs satsningar på var och en av dem.Den minskande andelen barnfamiljer bland befolkningen får inte betyda att det riktas mindre samhälleliga resurser till dem. Det vore önskvärt att fruktsamhetstalet återgår till 1,6 och på längre sikt till 1,8, vilket motsvarar finländarnas önskade barnantal. Barnuppfostran är en viktig satsning också samhällsekonomiskt sett.Den sena medelåldern ses som en möjlighetEn längre livslängd är ett privilegium som medför många möjligheter. Personer i sena medelåldern, det vill säga ungefär i åldern 65–74 år, kan numera ha en rätt så god funktionsförmåga. I utredningen konstateras att det inte längre finns orsak att fastställa en övre gräns på 65 år i fråga om sysselsättningspolitik, rehabilitering eller kontinuerligt lärande. Trots ett sundare åldrande kommer den äldre befolkningens servicebehov under de sista levnadsåren säkert bli mångdubbelt större inom de närmaste 20 åren.En höjning av sysselsättningsgraden och en ökad produktivitet är det effektivaste enskilda sättet att lindra de ekonomiska utmaningarna med en åldrande befolkning. Befolkningens förnyelse förutsätter också mer nettoinvandring i framtiden. Ett eventuellt mål kunde vara att höja nettoinvandringen till 25 000 personer före 2030. Den nuvarande nettoinvandringen uppgår till cirka 16 000 personer. En målinriktad migrationspolitik främjar också återflyttning till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi