Home Finland Page 249

Finland

Auto Added by WPeMatico

Kravet på exporttillstånd för coronavaccin och vaccinkomponenter förlängs

NordenBladet — EU förlänger kravet på exporttillstånd för vaccin mot SARS-CoV-2-viruset och för vaccinkomponenter till den 30 juni 2021. Samtidigt preciseras de produkter som omfattas av tillämpningsområdet. Även återexport blir tillståndspliktig. I Finland riktas ansökningar om exporttillstånd till utrikesministeriet. Finlands preliminära ståndpunkt till en ansökan fattas i enlighet med Fimeas utlåtande och ansökningen avgörs i enlighet med Europeiska kommissionens utlåtande.Europeiska kommissionens krav på exporttillstånd för vacciner mot SARS-CoV-2-virus, som trädde i kraft den 30 januari 2021, förlängs till den 30 juni 2021. Förordningen tillämpas på coronavacciner som hör till KN-nomenklaturen klass 3002 20 10 oberoende av förpackning. Tillämpningsområdet omfattar även aktiva substanser, inklusive stamcellsbanker eller cellkulturer som används för att tillverka vacciner. Samtidigt görs preciseringar av tillämpningsområdet genom att KN-numren för aktiva substanser läggs till produktlistan och återexport görs tillståndspliktig. Tillståndsförfarandet underlättas för export av flera varupartier till samma land.  Inom EU kräver förflyttning av vacciner inte tillstånd. Det finns dessutom flera undantag till tillståndskravet. Det krävs till exempel inte tillstånd för export till EFTA-länder eller till vissa länder i EU:s grannskap på västra Balkan, i Östeuropa och vid Medelhavet. I artikel 1 i förordningen finns en förteckning över de länder och regioner som utgör undantag. I Finland finns det för närvarande inte någon betydande exportpotential i fråga om dessa produkter, men exportkontrollen och tillståndsförfarandena i Finland ingår i Europeiska unionens verksamhet. Utrikesministeriet tillståndsmyndighetBlanketten för tillståndsansökan i Finland kan begäras av utrikesministeriet på adressen [email protected] Utrikesministeriet arbetar på att införa en elektronisk ansökningsblankett och den beräknas vara klar i mitten av april 2021. Exportören ska från utrikesministeriet ta reda på om produkten behöver exporttillstånd och vid behov inhämta tillstånd för export av sina produkter. Tillståndet ska visas upp för Tullen i samband med exportdeklarationen. Tullen övervakar att exportören har tillstånd att exportera produkterna och att varorna är de som anges i tillståndet. Varor får inte exporteras innan kontrollen har utförts. Tullen ser till att exporten löper smidigt och utövar tillsyn på grundval av en riskbedömning. Tullen övervakar genomförandet av kommissionens förordning som ska trygga EU:s tillgång till vaccin också som medlem i EU:s tullunion och som ett led i övervakningen av EU:s yttre gränser.Förordningen kan läsas i sin helhet på Europeiska kommissionens webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

Uppdateringen av Finlands nationella bioekonomistrategi strax klar

NordenBladet — Arbetet med att uppdatera bioekonomistrategin går framåt. Samråden med de svenskspråkiga aktörerna i Nyland, Österbotten, Egentliga Finland och Nyland är nu också avslutade. Enligt planerna blir uppdateringen klar i slutet av sommaren.Syftet med uppdateringen är att lyfta bioekonomins förädlingsvärde, ge fart åt ekonomisk tillväxt och förbättra sysselsättningen samt bidra till Finlands mål om ett klimatneutralt samhälle 2035. Ett ytterligare mål är att främja cirkulär ekonomi samtidigt med bioekonomin.Grunden för uppdateringen är EU:s uppdaterade bioekonomistrategi 2018 och de slutsatser om bioekonomi som Europeiska unionens råd tog fram utifrån EU:s strategi under Finlands ordförandeskap 2019.– Den uppdaterade strategin siktar till att skapa hållbar tillväxt genom att bidra till gröna investeringar, utveckla bioekonomin i regionerna och slå vakt om den ekologiska hållbarheten. Prioriteringarna är gemensamma med EU:s bioekonomistrategi, som uppdaterades 2018, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.Regionerna av stor betydelseRegionerna är viktiga inom bioekonomin eftersom biomassorna fås från skogar, åkrar och vattendrag och också bearbetas åtminstone i någon mån nära biomassareserverna.De viktigaste utmaningarna i uppdateringen av Finlands bioekonomistrategi är att rikta åtgärderna så att förädlingsvärdet av biobaserade produkter och tjänster ökar.Jord- och skogsbruksministeriet har i fjol och i början av 2021 lyssnat på aktörernas synpunkter på olika håll i Finland. Ministeriet har ordnat regionala forum i sju landskap. Det senaste forumet som var avsett för svenskspråkiga aktörer ordnades den 12 mars. De landskap som inte haft något eget regionalt forum kommer att få en enkät som ger en möjlighet att framföra önskemål och lägga fram förslag till åtgärder i bioekonomistrategin.Arbetet fortsätter med ministeriets webbinariumStrategiarbetet fortsätter den 25 mars 2021 då ministeriet ordnar ett webbinarium.Temat för webbinariet är rättvisa och hållbarhet som utmaningar vid uppdateringen av  bioekonomistrategin. Utöver den sociala hållbarheten behandlas på webbinariet kretsloppsekonomins övergripande hållbarhet samt hållbarhetsdimensionerna i olika länders bioekonomipolitik. På webbinariet diskuteras också vad som anses vara rättvist.I strategiarbetet deltar förutom arbets- och näringsministeriet även jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, kommunikationsministeriet och statsrådets kansli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Finansministrarna behandlar Europas återhämtning och beskattningen av den digitala ekonomin

NordenBladet — Finansminister Matti Vanhanen företräder Finland när eurogruppen sammanträder måndagen den 15 mars och EU-ländernas finansministrar tisdagen den 16 mars. Båda mötena är videokonferenser.Finansministrarna diskuterar vid tisdagens möte bland annat omdet aktuella ekonomiska lägetstyrningen av finanspolitiken under vårenprioriteringarna i medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.I Finland är planen för återhämtning och resiliens en del av Finlands program för hållbar tillväxt. En preliminär version av planen publiceras den 15 mars och den slutliga versionen den 30 april.Finanspolitiken finns också på eurogruppens agenda. Ministrarna diskuterar euroområdets finanspolitiska strategi.Lägesrapport om beskattningen av den digitala ekonominFinansministrarna får en lägesrapport om det arbete som görs för att svara mot de skattemässiga utmaningarna inom den digitala ekonomin. EU-länderna har gett sitt stöd till OECD som bör få till stånd en lösning i frågan senast i juni.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Regeringens proposition om senareläggning av kommunalvalet till riksdagen

NordenBladet — Regeringen har lämnat riksdagen en proposition om att skjuta upp kommunalvalet 2021. Syftet med propositionen är att stärka tillgodoseendet av de demokratiska rättigheterna och hälsosäkerheten.Det föreslås att kommunalvalet 2021 ska hållas söndagen den 13 juni. Enligt förslaget är förhandsröstningsperioden i hemlandet 26.5–8.6 och utomlands 2–5.6. Det föreslås att perioden för förhandsröstning i Finland förlängs så att den undantagsvis är två veckor. Dessutom föreslås stöd till kommunerna för extra kostnader till följd av att förhandsröstningen förlängs.De kandidatansökningar som lämnats in tidigare är fortfarande giltiga. Ansökningarna kan ändras och nya ansökningar lämnas in till och med den 4 maj.Riktlinjer om att senarelägga kommunalvalet till juni drogs upp vid ett möte mellan partisekreterarna den 6 mars. Det är riksdagen som fattar beslut om senareläggningen av valet.Ytterligare upplysningar:
Arto Jääskeläinen, valdirektör, tfn 0295 150 128, [email protected]
Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Vad är Antarktis – och vad har det med Finland att göra?

NordenBladet — Antarktis, som ligger på södra halvklotet runt den geografiska sydpolen, och de öar söder om latitud 60°S som omger kontinenten, bildar tillsammans den antarktiska regionen. Antarktis är det kallaste, torraste och blåsigaste stället på jorden. Det tillhör ingen stat och där finns ingen ursprunglig eller bofast befolkning. Antarktis har en betydande inverkan på klimatet och klimatförändringarna i hela världen. Foto: PixabayVad har det arktiska Finland som skärs av norra polcirkeln och den sydligaste kontinenten på vår planet då gemensamt? Förvånansvärt mycket. I själva verket har den karga, nästan helt istäckta kontinenten ett nära samband med världens alla hörn. Orsaken är dess betydande inverkan på klimatet och klimatförändringarna i hela världen.Förändringar i istäcket påverkar miljontals människors liv runt om i världenAntarktis är täckt av ett enormt istäcke som ställvis är nästan fem kilometer tjockt. Istäcket innehåller 75 procent av världens sötvattenreserver och 90 procent av världens is. Därför är det lätt att förstå att även de minsta förändringar i istäcket kan få omfattande globala konsekvenser.Skalan är enorm. Lyckligtvis är det osannolikt att glaciären i Antarktis smälter helt. Enligt uppskattningar skulle detta leda till att havsnivån i världen stiger med cirka 60 meter. Medeltemperaturen har stigit i båda polarområdena, och enligt forskare smälter isen i den västra delen av Antarktis i accelererande men svårförutsägbar takt. Om hela västra Antarktis smälter, uppskattas havsnivån stiga globalt med cirka fyra meter. Till och med en mycket mindre havsnivåhöjning kan påverka livet för miljontals människor som bor vid kustområden på olika håll i världen.Finland deltar aktivt i AntarktisforskningGenom att undersöka isen och atmosfären i Antarktis kan man skapa klarhet i klimatförändringens mekanismer och förutse mer exakt hur snabbt den framskrider och hur vi människor påverkar den. Genom att studera islagren kan man få information som bottnar långt i det förflutna. Därför kan Antarktisforskningen på sätt och vis ses som forskning om hela vår jord och om dess historia och framtid. Den antarktiska regionen är också hem för säregna ekosystem som klarar sig i kyla och mörker.Också Finland deltar aktivt i Antarktisforskningen. Finland har en egen forskningsstation i Antarktis, Aboa, som upprätthålls av Meteorologiska institutets Antarktisoperationer FINNARP. Man har gjort regelbundna expeditioner till denna forskningsstation sedan 1980-talet. Finländska forskare kan visserligen hitta snö och is även på närmare håll, men den forskning som bedrivs i Antarktis är helt unik. Antarktis är täckt av en vidsträckt, sammanhängande inlandsis. Dessutom har kontinenten sina säregna egenskaper bland annat i fråga om temperatur, vindar och luftfuktighet. På inget annat ställe kan forskning ge motsvarande information.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Nya ambassadörer till Kairo och Kabul samt en sidoackreditering i Botswana

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 12 mars förordnade republikens president nya ambassadörer och beslutade om en sidoackreditering. Pekka KosonenRepublikens president förordnade utrikesrådet Pekka Kosonen till chef för Finlands ambassad i Kairo från och med den 1 september 2021. Kosonen har varit chef för ambassaden i Kabul sedan 2019. Han har tidigare arbetat som ställföreträdande enhetschef för utrikesministeriets rättstjänst och som teamledare med ansvar för sanktioner 2015–2019. Inom utrikesförvaltningen har han även tjänstgjort vid ambassaderna i Paris, Bryssel och Luxemburg. Han har en juris kandidatexamen.    Heli KanervaRepublikens president förordnade utrikesrådet Heli Kanerva till chef för Finlands ambassad i Kabul från och med den 1 september 2021. Kanerva arbetar för närvarande med specialuppgifter vid utrikesministeriet. Hon har tidigare tjänstgjort inom utrikesrepresentationen vid Finlands ständiga representation vid FN i New York och vid ambassaden i Tallinn. Hon har en politices magisterexamen.Republikens president ackrediterade därtill chefen för ambassaden i Pretoria, Anne Lammila, i Botswana.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NMT-centralen i Södra Österbotten fick tillstånd att lösa in områden på 4,43 hektar i Kvarkens skärgård

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten tillstånd att lösa in områden på 4,03 och 0,4 hektar som helt och hållet ligger inom Natura 2000-området i Kvarkens skärgård och delvis också inom strandskyddsprogrammets område.De områden som ska lösas in finns i de inre delarna av Halsöns västra del och på ett skär norr om ön. Dessa områden är väsentliga delar av de ovan nämnda skyddsobjekten. Områdena representerar följande Natura 2000-naturtyper: öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn, örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ och den prioriterade naturtypen naturliga primärskogar i landhöjningskust.Man har inte lyckats fridlysa dessa områden som privata naturskyddsområden eller förvärva dem till staten på frivillig väg, eftersom det inte har varit möjligt att föra förhandlingar med alla markägare på grund av områdenas oklara ägandeförhållanden. När det gäller ägarna till de områden som är föremål för inlösning handlar det om flera personer och dödsbon vars alla delägare inte har kunnat nås eller vars kontaktuppgifter inte har kunnat utredas utan sådana avsevärda svårigheter som avses i 52 § 3 mom. i naturvårdslagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Höjt maximibelopp för den redovisningsavgift som borgenären betalar vid utsökning

NordenBladet — Maximibeloppet för den redovisningsavgift som borgenären ska betala vid utsökning höjs från nuvarande 500 euro till 5 000 euro per redovisningsgång. Redovisningsavgiften är fortfarande 1,45 % av det redovisade beloppet och förblir alltså oförändrad.Ändringen träder i kraft den 1 april 2021.Syftet med ändringen är att förhindra att inflödet av redovisningsavgifter för utsökning minskar. Inflödet av redovisningsavgifter har minskat sedan utsökningsväsendet omorganiserades till ett enda ämbetsverk den 1 december 2020. Om beräkningsgrunden för redovisningsavgiften inte ändras, uppskattas inflödet av redovisningsavgifter halveras, med andra ord minska med ca 4,2 miljoner euro per år.Det totala beloppet av de redovisningsavgifter som borgenärerna betalar ökar inte, utan beräknas minska något jämfört med tiden före utsökningsväsendets organisationsreform.

Källa: Valtioneuvosto.fi

EU:s justitieministrar diskuterade stärkandet av de grundläggande rättigheterna

NordenBladet — EU:s justitieministrar samlades i dag till en videokonferens för att diskutera möjligheterna att stärka de grundläggande rättigheterna i EU. En annan viktig fråga på agendan var behovet av bestämmelser på EU-nivå om lagringen av uppgifter om elektronisk kommunikation. Finlands representant på mötet var minister Anna-Maja Henriksson.Ministrarna diskuterade med direktören för EU:s byrå för grundläggande rättigheter hur tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna kan stärkas. Rådet har antagit slutsatser i frågan. Under diskussionen betonade Henriksson att stadgan återspeglar de rättigheter och värderingar som är gemensamma för Europa.– Stadgan är grunden för den europeiska identiteten och ett konkret uttryck för de gemensamma värderingar som bygger på de grundläggande friheterna och rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Stadgan har på ett betydande sätt stärkt de grundläggande rättigheternas roll i unionens verksamhet. Vi måste effektivisera genomförandet av den både på EU-nivå och nationellt. Vi måste också fortsätta arbetet för att se till att alla kan ta del av de rättigheter som garanteras i EU-stadgan, säger Henriksson.Vid mötet diskuterade justitieministrarna också om det behövs bestämmelser på EU-nivå om skyldigheten att lagra uppgifter om förmedling av elektronisk kommunikation. Ministrarna konstaterade att man i detta sammanhang måste beakta dels kommunikationens konfidentialitet och skyddet för personuppgifter, dels säkerhets- och brottsbekämpande myndigheters lagstadgade behov och möjligheter att få information.Under videomötet diskuterades också hur inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten framskrider och hur den europeiska rättsliga utbildningen kan främjas. Ytterligare information: 
Niklas Mannfolk, specialmedarbetare, tfn 050 306 3990, [email protected]
Katja Arenmaa, specialsakkunnig i EU-ärenden, tfn 0295 150504, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ändring i 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar – till exempel alla gruppmotionsutrymmen kan tillfälligt stängas helt

NordenBladet — Regeringen förtydligar den bestämmelse i temporära 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar som gör det möjligt att stänga de utrymmen som avses i lagen på grund av covid-19-epidemin. Lagen preciseras för att tillämpningen ska vara så tydlig som möjlig och motsvara lagens syfte.  Dessutom utvidgas tillämpningsområdet så att regleringen även gäller de utrymmen som normalt används för under 10 personer (inomhuslokaler) eller för under 50 personer (utomhus). Sådana utrymmen för näringsverksamhet eller annan verksamhet som är avsedda för kunder och deltagare kan i samhällsspridningsfasen stängas av kommunen eller regionförvaltningsverket för två veckor. I den gällande lagen om smittsamma sjukdomar förtecknas de lokaler som nedstängningsbeslutet kan gälla. Till dem hör utrymmen för motion och idrott samt konditionssalar, allmänna bastur, simhallar och badinrättningar, dansställen och utrymmen som används för körsång och amatörteater, nöjes- och temaparker, inomhuslekparker och inomhuslekplatser samt allmänna utrymmen i köpcentra, med undantag för affärslokaler i detaljhandeln och lokaler som används för tillhandahållande av tjänster samt passager till dessa lokaler.Eftersom hänvisningarna till begränsningarna av personantal ska strykas, ska bestämmelsen om nedstängningen tillämpas också på till exempel små yogasalar och små utrymmen för kontaktsportgrenar.   Möjligheten att förbjuda kunder eller deltagare tillträde till ett utrymme gäller de utrymmen där det finns en särskild risk för betydande smittkedjor.Vid arbets- och näringsministeriet bereds ett förslag som gäller att näringsidkare ska få ersättning via systemet för kostnadsstöd för ekonomiska förluster till följd av stängningen av kundutrymmen.Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 30 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi