NordenBladet — Statsrådet har utnämnt juris kandidat Juha Majanen till tjänsten som statssekreterare som kanslichef vid finansministeriet. Majanen har arbetat som ministeriets kanslichef sedan september.Majanen har arbetat som kanslichef vid finansministeriet sedan september. Majanen har innehaft flera olika uppgifter vid ministeriet sedan 2002, bland annat förvaltnings- och utvecklingsdirektör, biträdande budgetchef och enhetschef. Majanen har tidigare också arbetat vid jord- och skogsbruksministeriet.”Det är fint att i denna nya roll få arbeta för hållbar tillväxt, världens bästa offentliga förvaltning och ekonomisk stabilitet. Dessutom upplever jag det viktigt att vi även efter coronakrisen främjar reformer och förnyelse för att vi ska kunna förverkliga välfärd och rättigheter både för oss själva och för kommande generationer”, berättar Majanen.Statsrådet beslutade om utnämningen torsdagen den 18 mars. Majanen utnämndes till tjänsten för perioden 1.4.2021–31.3.2026.Foton på Juha Majanen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beslutat om nivåerna för lagringsstöd för trädgårdsprodukter i Södra Finland. När det gäller maskinellt avkylda lager uppgår lagringsstödet för trädgårdsprodukter till 6,10 euro per kubikmeter och i fråga om andra lager till 3,70 euro per kubikmeter. Samtidigt ska det högsta taket för lagringsstödet höjas för att betalningsfullmakten för det nationella stödet till Södra Finland ska kunna tillämpas så fullt ut som möjligt.Stödnivån ses alltid över i början av följande år efter att antalet faktiska enhetskvantiteter har fastställts. För lagringsstödet för trädgårdsprodukter har bestämts ett högsta tak såväl nationellt som genom EU-beslut. För att taken inte ska överskridas, är man tvungen att sänka enhetsstödet för 2020.Den lagrade mängden trädgårdsprodukter var 2020 något större än tidigare.
Beslutet har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna eftersom beslut om stödets maximala belopp fattas separat i samband med att stödformen godkänns. I lagringsstöd 2020 betalas i Södra Finland uppskattningsvis sammanlagt 0,87 miljoner euro.Det nationella stödet till södra Finland som helfinansieras nationellt är en stödform som är anpassad till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De kompletterar EU:s stödsystem (EU:s direkta stöd, kompensationsersättningar, miljöersättningar och ersättningar för djurens välbefinnande) och säkrar jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och lönsamhet samt landsbygdens livskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Medlingen vid brott och tvistemål föreslås bli överförd från social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förvaltningsområde till justitieministeriets (JM) förvaltningsområde.JM och SHM har i ett gemensamt projekt utrett hur medlingen kan överföras till JM:s förvaltningsområde. Utredningen hänför sig till målet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering att öka användningen av medling för att minska ärendebalansen i rättssystemet.Projektets styrgrupp föreslås att medlingstjänsterna vid brott och vissa tvister ska överföras från SHM:s förvaltningsområde till JM:s förvaltningsområde. Den allmänna styrningen och tillsynen av medlingen ska enligt förslaget överföras till JM. Medlingstjänsterna ska vara en del av tjänsterna för rättshjälp och intressebevakning och produceras vid den rättshjälps- och intressebevakningsbyrå som eventuellt ska inrättas. Personalen inom medling föreslås övergå i anställning hos staten. Enligt förslaget ska det egentliga medlingsarbetet fortfarande utföras av utbildade frivilliga medlare utanför det straffrättsliga systemet.Den totala budgeten för medling uppgår för närvarande till 7,1 miljoner euro. För staten innebär ordnandet av medlingstjänsterna på det föreslagna sättet ett behov av tilläggsfinansiering på uppskattningsvis 1,5–2 miljoner euro per år för justitieministeriets förvaltningsområde.Förslaget är nu på remiss och remisstiden fortsätter till och med den 9 april. Det är meningen att medlingsverksamheten enligt den nya strukturen ska inledas vid ingången av 2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vicehäradshövding Jukka Ahtela fortsätter som förlikningsman under en treårsperiod med början 1.4.2021. Han fortsätter också som ställföreträdare för riksförlikningsmannen. Statsrådet förordnade en förlikningsman till uppdraget 18.3.2021.Riksförlikningsmannens byrå är ett oberoende ämbetsverk som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Riksförlikningsmannen är chef för ämbetsverket. Utöver riksförlikningsmannen hör även förlikningsmän i bisyssla till förlikningssystemet, som åtar sig uppgifter för medling i arbetstvister enligt behov.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den kontinuerliga tekniska utvecklingen och de nya möjligheterna till digitalisering medför ett förändringstryck på det nuvarande ekosystemet för e-tjänster. Målet med projektet för utveckling av den digitala identiteten, som ingår i statsminister Marins regeringsprogram, är att skapa lika förutsättningar och möjligheter för alla som konsumerar samhälleliga tjänster att ange av myndigheterna fastställda uppgifter om sin identitet med hjälp av en digital metod.Finansministeriet har i samband med projektet berett en bedömningspromemoria som innehåller en funktionell och juridisk bedömning av utvecklingen av den digitala identiteten. Remisstiden för bedömningspromemorian är 18.3 –30.4 .2021.I bedömningspromemorian beskrivs projektets mål och de åtgärder som behövs för att personen själv ska kunna administrera uppgifterna om personen eller identiteten på ett effektivare sätt. Samtidigt ska det göras möjligt att utveckla mångsidigare, säkrare och gränsöverskridande elektroniska tjänster.I bedömningspromemorian kartläggs även existerande lagstiftning och bedöms de centrala juridiska frågor som påverkar möjligheter att ta fram nya lösningar på verksamhetsfältet för digital identitet och elektronisk identifiering. Arbetet för att utveckla den digitala identiteten fortsätts utifrån bedömningspromemorian och den respons som fås under remissbehandlingen. Avsikten är att man efter remissbehandlingen inleder en grundläggande beredning av en regeringsproposition om lagstiftningsändringar som den digitala identiteten förutsätter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 18 mars överlämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användning av Schengens informationssystem. Schengens informationssystem (SIS) stöder kontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser och främjar samarbetet och informationsutbytet mellan de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i Europa.Schengens informationssystem (SIS) används av medlemsstaternas polis-, gräns- och tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter som får söka och föra in registreringar av personer och föremål i informationssystemet. Registreringar utarbetas om till exempel efterlysta och försvunna personer, beslut om återvändande av andra än EU-medborgare och inreseförbud. Registreringar utarbetas också om barn som löper risk att utsättas för våld eller bortförande. För identifiering av personer kan fotografier, fingeravtryck och andra personuppgifter föras in i systemet.EU-förordningarna om användningen av SIS trädde i kraft den 28 december 2018. Syftet med lagändringarna är att uppdatera polisens, Gränsbevakningsväsendets och Tullens personuppgiftslagar så att de motsvarar EU-förordningarna. Syftet med förordningarna är att effektivisera bekämpningen av terrorism och allvarlig brottslighet, säkerställa en hög säkerhetsnivå i hela EU samt att främja migrationshanteringen genom att öka informationsutbytet mellan medlemsländerna. För invånarna i EU-länderna syns ändringarna i form av ett bättre samarbete mellan myndigheterna och främjande av säkerheten i hela Europeiska unionen. – I syfte att förenhetliga och precisera regleringen föreslås det samtidigt också lagändringar som gäller rätten att få personuppgifter ur Europeiska unionens gemensamma informationssystem för förebyggande, avslöjande och utredning av terroristbrott och allvarliga brott, säger Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig vid inrikesministeriet.Dessutom föreslås lagändringar som gäller utlämnande av uppgifter till EU:s gemensamma informationssystem. De ändringar som föreslås i den nationella lagstiftningen är huvudsakligen av teknisk natur, och de föreslagna bestämmelserna ändrar inte nuläget i någon betydande grad.De nationella bestämmelserna om behandling av personuppgifter påverkar vilka uppgifter medlemsstaterna får lämna ut till Schengens informationssystem. I Finland är i synnerhet behandlingen av fingeravtryck strikt begränsad. I regeringspropositionen föreslås inga utvidgningar av bestämmelserna om användning av fingeravtryck.Lagprojektet bidrar till att främja regeringsprogrammets strategiska helhet Den trygga rättsstaten Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet begär utlåtanden om de planerade ändringarna av lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat. Avsikten är att lagen ska uppdateras så att den stämmer överens med övrig lagstiftning och att precisera registrets eventuella datainnehåll.De föreslagna ändringarna göra så att lagen terminologiskt motsvarar lagen om energicertifikat och miljöministeriets förordning om energicertifikat, som utfärdats med stöd av lagen om energicertifikat.I fortsättningen ska lagen hänvisa till EU:s allmänna dataskyddsförordning och lagen om dataskydd istället för den upphävda personuppgiftslagen.I fortsättningen ska det vara möjligt att även lagra uppgifter som behövs för faktureringen samt e-postadress i registret över upprättare av energicertifikat. Det ska också bli möjligt att i registret över energicertifikat lagra uppgifter om det skede då certifikatet upprättades, datum för iakttagelserna på plats, kravnivån för E-talet för en ny byggnad samt uppgifter om huruvida certifikatet gäller hela byggnaden eller en del där en myndighet eller ett institut erbjuder tjänster för allmänheten.Paragrafen om offentlig informationstjänst ska kompletteras så att det av uppgifterna om dem som upprättar energicertifikatet framgår hur man ska söka uppgifterna i fråga och när uppgifterna ska raderas. Däremot ska namnet på den som upprättat certifikatet inte finnas offentligt i uppgifterna i energicertifikatet. Det gör det möjligt att söka uppgifter på stora grupper. Som nytt innehåll ska det gå att ur tjänsten få uppgifter om det skede då certifikatet upprättades, datum för iakttagelserna på plats och om kravnivån för E-talet för en ny byggnad.I beredningen av lagändringen har man hört sakkunniga från justitieministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA, Motiva Oy, FISE Oy, Fastighetsbranschens Utbildningsinstitut Ab samt Suomen LVI-liitto SuLVI ry.Vänligen skicka in ert utlåtande senast den 16 april 2021.Utlåtande.fi: Remissmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har i år gått sju år sedan Krimhalvön olagligt annekterades av Ryssland. Det är fråga om ett allvar-ligt brott mot internationell rätt och FN-stadgan och en kränkning av Ukrainas territoriella integritet.Finlands stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser är starkt och entydigt. Finland erkänner inte Krim som en del av Ryssland. Finland genomför EU:s gemensamma politik om icke-erkännande och de restriktiva åtgärder som införts på grund av Rysslands agerande. Finland stöder de internationella insatserna för att återställa Ukrainas territoriella integritet.Finland ser med oro hur läget för de mänskliga rättigheterna blir allt sämre på Krim. Den olagliga annekteringen utgör ett hot mot möjligheterna för invånarna i Krim att bevara sin kultur, identitet och andra grundläggande rättigheter. I synnerhet krimtatarer och ukrainare utsätts för grundlösa frihetsberövanden och domar, tvång att delta i ryska arméns uppbåd och andra påtryckningsåtgärder. Finland framhåller att personer som arresterats och dömts utan grund bör friges, att brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska utredas och att skyldiga ska ställas inför rätta. Internationella organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna och humanitära frågor bör ges obehindrat tillträde till Krim. Finland påminner om att humanitär rätt ska iakttas under ockupation och att staternas skyldigheter när det gäller de mänskliga rättigheterna är bindande, också då de utövar befogenheter utanför sitt eget territorium. Finland är oroat över den fortsatta militära upprustningen på Krim. Den försvagar säkerheten i hela regionen kring Svartahavet och Azovska sjön. Bron över Kertjsundet, som byggts utan Ukrainas samtycke, kränker ytterligare Ukrainas territoriella integritet, och Ryssland bör trygga fri sjöfart för fartyg som färdas genom sundet. EU:s höga representant för utrikes frågor, Josep Borrell Fontelles, gjorde ett uttalande på Europeiska unionens vägnar den 25 februari 2021. (på engelska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om propositionen med förslag till ändring av narkotikalagen och lagen om elektroniska recept. Utlåtanden kan lämnas fram till den 3 maj 2021.Den viktigaste frågan i förslaget till ändring av narkotikalagen gäller odlingen av hampa. Genom ändringen förtydligas till exempel situationen i fråga om odling av fiberhampa i Finland.I narkotikalagen beaktas i fortsättningen odlingen av sådan hampa för vilken man ansöker om och får EU-jordbruksstöd. Parallellt med detta ska det också bli möjligt att göra en anmälan om odling till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea i stället för att ansöka om jordbruksstöd. Denna odling bör också uppfylla vissa villkor för beviljande av EU-jordbruksstöd.Hampa får inte heller i fortsättningen odlas för att användas som narkotika eller vid tillverkning eller produktion av narkotika.För det andra ska växter som innehåller dimetyltryptamin, eller DMT, klassificeras som narkotika i lagen. DMT är ett psykedeliskt berusningsmedel och en olaglig drog. Därvid gäller de allmänna förbuden i narkotikalagen de växter som innehåller DMT. En sådan växt är till exempel Mimosa hostilis. Syftet med ändringen är att förhindra att växter med berusningsegenskaper som motsvarar narkotika kommer ut på marknaden.För det tredje förtydligas i propositionen tillståndsförfarandena enligt narkotikalagen. Också den administrativa bördan i anslutning till dem lindras för tillståndssökandena och tillståndshavarna enligt narkotikalagen. Dessutom föreslås vissa undantag från kraven på import- och exporttillstånd. Dessa undantag kan gälla både läkemedelspreparat som innehåller ämnen som enligt nationell lagstiftning klassificeras som narkotika och läkemedelspreparat som behövs i humanitära krissituationer.För det fjärde uppdateras i narkotikalagen bestämmelserna som förbättrar myndigheternas möjligheter att förebygga, avslöja och utreda narkotikabrott.Genom ändringen av lagen om elektroniska recept tryggas bättre än för närvarande skyddet för personuppgifter när det gäller övervakning enligt narkotikalagen. Också i narkotikalagen föreslås vissa preciseringar som hänför sig till regleringen av behandlingen av personuppgifter.Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna ändringarna anknyter till regeringsprogrammets mål att främja välfärden och minska ojämlikheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 18 mars fastställde statsrådets finanspolitiska ministerutskott hur finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ska fördelas mellan Interregprogrammen i Finland under programperioden 2021–2027. Den finansiering som nu fastställts gäller sju program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, det vill säga Interregprogram.Finland har preliminärt anvisats 162,7 miljoner euro i Eruf-finansiering för Interregprogrammen under den kommande programperioden. EU-länderna får fritt besluta hur de fördelar de anvisade finansieringsandelarna mellan olika program. Ministerutskottet fastställde att 122,5 miljoner euro ska riktas till program för gränsöverskridande samarbete och 40,2 miljoner euro till program för mellanstatligt samarbete.Eruf-medlen fördelas så långt som möjligt i samma förhållande mellan programmen som de fördelats under programperioden 2014–2020 för EU:s regional- och strukturpolitik.Sammanlagt 122,5 miljoner euro till gränsöverskridande samarbete:Aurora 37,3 miljoner euroCentral Baltic 37,2 miljoner euroKolarctic 10,0 miljoner euroKarelia 14,0 miljoner euroSouth-East Finland – Russia 24,0 miljoner euroSammanlagt 40,2 miljoner till mellanstatligt samarbete:Baltic Sea Region 29,3 miljoner euroNorthern Periphery and Arctic 10,9 miljoner euroUtöver de ovan nämnda programmen deltar Finland i det interregionala samarbete som omfattar hela unionen inom fyra program (Interreg Europe, Interact, Urbact och Espon). Eruf-finansieringen till dessa anvisas direkt från Europeiska kommissionen.Avsikten är att i statsbudgeten reservera cirka 121 miljoner euro i nationell medfinansiering av Interregprogrammen.Beredningen av alla Interregprogram pågår som bäst. Avsikten är att de första programmen ska inledas i slutet av 2021.Interregprogrammen stärker i synnerhet konkurrenskraften och sysselsättningen i gränsområdenaInterregprogrammen är en del av EU:s regional- och strukturpolitik, det vill säga sammanhållningspolitik. Genom programmen stöds integreringen av gränsområden och av större gränsöverskridande samarbetsområden samt uppkomsten och stärkandet av nätverk mellan regioner och städer. Genom att öka samarbetet och främja utbytet av erfarenheter och spridningen av god praxis kan programmen på ett betydande sätt påverka konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i regionerna, särskilt i gränsområdena.Programmen bidrar också till att gränsområdenas arbetsmarknad och den gränsöverskridande arbetsmarknaden fungerar bättre. Dessutom syftar programmen till att stärka hela Östersjöregionen som ett europeiskt och globalt ekonomiskt samarbetsområde och till att hitta nya lösningar och modeller för utvecklingsproblemen i glesbygdsområdena i norr.

Källa: Valtioneuvosto.fi