NordenBladet — Enligt förhandsuppgifterna i arbetslivsbarometern har coronaviruset ökat löntagarnas osäkerhet om att förlora sitt arbete jämfört med 2019, men klart mindre än vid någon tidigare ekonomisk kris i arbetslivsbarometerns 30-åriga historia. Distansarbete, användning av permitteringar och stödåtgärder som skapats för företag har lindrat rädslan för uppsägning av löntagare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.– Coronapandemin har drabbat arbetsmarknaden hårt. De negativa effekterna har minskat genom att människornas utkomst har tryggats och företag erbjudits stöd. Pandemin har dock ännu inte besegrats, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen. Distansarbete blev klart vanligare från och med 2019. Under 2020 hade cirka hälften av löntagarna (48 %) distansarbetat. Många distansarbetade i högre grad än tidigare. Det är värt att notera att merparten (92 %) av dem som arbetade på distans var nöjda med hur distansarbetet förlöper under coronapandemin. Coronapandemin tog ett kliv framåt på nästan ett decennium när det gäller distansarbete.Som en följd av corona växte arbetsmängden med cirka en tredjedel (31 %) och minskade för cirka var sjätte (18 %) löntagare. Arbetsmängden blev större särskilt för kvinnor, tjänstemän och arbetstagare inom kommunsektorn.Digitaliseringen framskred på arbetsplatserna både i fråga om arbetsredskap och organisering av arbetetResultaten av arbetslivsbarometern visar att det på arbetsplatserna skett en omfattande digitalisering. På arbetsplatserna började man under 2020 använda nya arbetsmetoder i högre grad än tidigare. Andelen personer som använder digitala arbetsytor och telekommunikationsverktyg i sitt arbete ökade klart jämfört med 2019. Förändringen syns inom alla sektorer och socioekonomiska grupper. – Den digitala utvecklingen under coronapandemin har inte bara inneburit att processerna har gjorts elektroniska, utan förändringen har varit mycket mer omfattande och helhetsbetonad. Det har inneburit nya sätt att lära sig, arbeta och kommunicera. En positiv digital utveckling stärker Finlands förutsättningar att bli ett ledande land när det gäller internationell kompetens och innovationer, sammanfattar Haatainen.  Deltagandet i utbildning och antalet arbetsdagar som använts till utbildningen minskade jämfört med förra undersökningen. Coronapandemin har flyttat studierna ut på nätet. Fler löntagare än tidigare studerade med hjälp av material på nätet under 2020.– Multilokalitet och platsneutralitet gör det möjligt att arbeta och vara företagare oberoende av ort. Detta kan ha positiva effekter på såväl sysselsättningen som till exempel minskningen av utsläppen. Finlands framgång beror på förmågan att utnyttja de möjligheter som förändringen erbjuder. Det är klart att betydelsen av kontinuerligt lärande framhävs. Jag önskar också att arbetsgivare skulle fästa allt större uppmärksamhet vid detta, konstaterar Haatainen.Vad är en arbetslivsbarometer?Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2020 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning under augusti och september 2019. År 2020 svarade 1 647 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.Resultaten av arbetslivsbarometern publiceras i två delar: förhandsuppgifter har traditionellt publicerats på våren och slutrapporten i slutet av året. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om förordningen som preciserar klientuppgiftslagen. Genom förordningen ska det föreskrivas att en person via Kanta-tjänsten kan ges ett elektroniskt vaccinationsintyg och ett intyg över resultat av laboratorieprov.I den första fasen ges tillgång till ett coronavaccinationsintyg via Kanta-tjänsten. Målet är att man i fortsättningen också ska kunna få ett elektroniskt intyg också över alla andra vaccinationer och resultat av laboratorieprov från Kanta-tjänsten.Förordningen innehåller inga bestämmelser om användningen och ändamålet med vaccinationsintygetFörordningen hänför sig till det elektroniska coronavaccinationsintyg som ska genomföras i Kanta-tjänsten och som för närvarande bereds i Finland. Intyget är förenligt med EU-kommissionens s.k. gröna intyg (Digital Green Certificate), dvs. EU:s gemensamma covid-19-intyg. Vaccinationsintyget kan vara digital vaccinationsinformation, en streckkod, en QR-kod eller en kombination av dessa som kan ses i Kanta-tjänsten via telefonen, och den kan också skrivas ut på papper.Vaccinationsuppgifterna och andra data sparas i Kanta-tjänsten av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården efter vaccinationen och registreraren ansvarar för att uppgifterna på Mina Kanta-sidorna är korrekta.I förordningen föreskrivs inte om användningen och ändamålet med vaccinationsintyget. Personen kan själv bestämma om användningen och ändamålet.Det elektroniska vaccinationsintyget ska vara avgiftsfritt.Eftersom alla inte använder eller har möjlighet att använda Kanta-tjänsten, ska man om man så önskar kunna få vaccinationsintyget även i pappersform från den instans som gett vaccinet. Redan nu får man ett vaccinationsintyg i pappersform om man så önskar, om man begär det av den instans som gett vaccinationen.Förordningen medför inga nya skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvårdenFörordningen som preciserar klientuppgiftslagen medför inte några nya skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utöver de skyldigheter som redan nu föreskrivs i lagen.För att det digitala vaccinationsintyget ska kunna tas i bruk måste man först säkerställa att vaccinationsuppgifterna lagras i Kanta-tjänsten på ett heltäckande och korrekt sätt. För att det ska vara möjligt måste man göra ändringar i en stor del av de patientdatasystem som används eller ta i bruk en skild applikation för lagringen av vaccinationsuppgifter och ansluta den till Kanta-tjänsterna. Utlåtanden om förordningen kan lämnas fram till den 9 april 2021Utlåtanden om förordningen kan lämnas 19.3.2021–9.4.2021. Begäran om utlåtande i utlåtandetjänsten (utlåtande.fi)Målet är att förordningen som preciserar klientuppgiftslagen ska träda i kraft den 1 maj 2021 och att det tekniska genomförandet av det elektroniska coronavaccinationsintyget ska vara klart i maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i EU:s råd för utrikes frågor i Bryssel måndagen den 22 mars. Mötets huvudtema är EU:s södra grannskap och Turkiet. Därtill för rådet en diskussion med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet. Minister Haavisto ska också delta i Natos utrikesministermöte i Bryssel den 24 mars.EU:s utrikesministrar för en diskussion om Turkiet inför Europeiska rådets möte den 25–26 mars. EU och Turkiet har många gemensamma intressen, och Turkiets läge i sydöstra Europa är strategiskt viktigt. EU hoppas att relationen ska vända till det bättre efter ett besvärligt år. Det förutsätter att Turkiet visar att landet är redo och villigt att ingå ett partnerskap. Finland anser att det är viktigt EU och Turkiet bygger en fungerande och öppen relation på lång sikt. Utvecklingen i EU:s södra grannskap är fortfarande problematisk 25 år efter Barcelonaprocessen och 10 år efter den arabiska våren. Utrikesministrarna diskuterar EU:s nya strategi för att stärka samarbetet med länderna i regionen. För Finland är det viktigt att partnerländerna förbinder sig till gemensamma mål och till EU:s värderingar. Till dessa hör respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdheten samt iakttagande av god förvaltningssed och rättsstatens principer.EU:s utrikesministrar håller också ett inofficiellt videomöte med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet. EU är en central aktör i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Finland har arbetat systematiskt i flera årtionden för de mänskliga rättigheterna och kandiderar för FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024.Aktuella ämnen på utrikesrådets agenda för mars är Ryssland, Venezuela, västra Balkan, Georgien och Myanmar. Angående Myanmar är avsikten att på grund av militärstatskuppen godkänna nya sanktioner riktade mot personer. Därtill har ministrarna för avsikt att fatta beslut om införandet av nya sanktioner enligt EU:s globala system för människorättsliga sanktioner.I samband med sitt besök i Bryssel deltar utrikesminister Haavisto också i Natos utrikesministermöte. Natos partnerländer Finland och Sverige samt EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell har bjudits in till en diskussion om det aktuella säkerhetsläget i Europa den 24 mars.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för jordbruk och fiske sammanträder i Bryssel den 22 – 23 mars. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företräder Finland vid mötet.Rådet kommer att diskutera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som EU:s institutioner förväntas ena om i början av sommaren. Ordförandelandet Portugal kommer att ge en lägesrapport om trepartsförhandlingarna och begära att rådet ger vägledning för de kommande förhandlingarna. Enligt Finland bör trepartsförhandlingarna så långt det går följa rådets allmänna riktlinje och GJP-reformen bör behandlas som en helhet. Det är viktigt att GJP-förhandlingarna går vidare för att förordningarna ska kunna antas i god tid och för att det ska finnas tillräckligt med tid för att genomföra dem. Finland deltar i medlemsstaternas gemensamma initiativ om behovet att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken. EU:s skogsstrategi kommer antagligen ut under 2021 och rådet diskuterar utmaningarna i beredningen samt strategins prioriteringar. Rådets slutsatser om EU:s skogsstrategi och EU:s strategi för biologisk mångfald fokuserar på hållbarhetens tre dimensioner: den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen. Allt detta måste beaktas i den nya skogsstrategin. Vidare understryker Finland att strategin inte får ändra behörighetsförhållandena mellan kommissionen och medlemsländerna. De skogsrelaterade åtgärderna hör till medlemsländernas nationella behörighet, även om EU har behörighet inom miljö-, jordbruks- och energisektorn som direkt eller indirekt påverkar skogarna. Rådet diskuterar också växtskyddsfrågor, bland annat beredskapen för att vidta skyddsåtgärder mot växtskadegörare som hotar jordbruket. Rådet ska också ha en riktlinjedebatt om användningen av biologiska bekämpningsmedel (makroorganismer) mot växtskadegörare. Finland understöder Portugals initiativ att framhäva vikten av växtskydd. Det internationella växtskyddsåret 2020 som ordnades på Finlands initiativ, har också förbättrat medvetenheten om växtskydd. Det är viktigt att fortsätta detta arbete för att öka medvetenheten. Finland är positivt till harmoniseringen av EU:s lagstiftning om makroorganismer som används vid biologisk bekämpning. Ett ytterligare mål för rådet är att nå en politisk överenskommelse om gemensamma fiskemöjligheter mellan EU och Storbritannien. Tidsfristen för att tillfälligt kunna ta tillvara fiskemöjligheterna löper fram till den 31 juli 2021, tills EU och Storbritannien inom ramen för handels- och samarbetsavtalet når en lösning som gäller hela året. Rådet diskuterar också fiskeförhandlingarna mellan EU och Storbritannien.Mötesarrangemangen är annorlunda på grund av coronapandemin och det finns till exempel begränsningar i det tillåtna antalet personer i möteslokalerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tino Aalto (pol. mag.) inleder sitt arbete som kommunikationsminister Timo Harakas specialmedarbetare måndagen den 22 mars.Aalto övergår till uppgiften från statsrådets kansli, där han har arbetat som Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainens specialmedarbetare med ansvar för ägarstyrningen. Som minister Harakas specialmedarbetare svarar han bland annat för ärenden som gäller data, ny teknik, mediepolitik och ministeriets koncernstyrning samt för frågor som gäller strategisk planering och beredningsprocesserna i anslutning till regeringens förvaltningsövergripande helheter.Aalto har tidigare arbetat bland annat vid utrikesministeriet som specialmedarbetare samt vid Teknologiindustrin rf, där han var rådgivare till verkställande direktören och chef för innovationspolitik.Efter utnämningen återgår kommunikationsminister Harakas medarbetarstab till det ursprungliga antalet medarbetare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undantagsförhållandena och den fortgående coronapandemin berör hela samhället på ett övergripande sätt. Betydelsen av en snabb informationsgång, en tillförlitlig lägesbild, tydliga kommunikationsansvar samt samordning och genomförande av kommunikationen framhävs ytterligare. Den 18 mars fattade statsrådets kansli ett beslut genom vilket befogenheter i enlighet med 106 § 1 mom. i beredskapslagen börjar tillämpas i fråga om ledningen och samordningen av kommunikation som gäller coronavirusepidemin. Beslutet gäller till och med den 30 april 2021, dock högst så länge som undantagsförhållanden enligt beredskapslagen råder i Finland.Den 11 mars beslutade riksdagen att förordningen om ibruktagning av befogenheter i enlighet med 106 § 1 mom. i beredskapslagen, som gäller förvaltningsmyndigheternas kommunikation, får förbli i kraft. Förordningen tillämpas inte i landskapet Åland. Den är i kraft till och med den 30 april 2021.Statsrådets kanslis beslut tillämpas på statsrådet och ministerierna samt på de ämbetsverk och enheter som lyder under statsrådet. Beslutet tillämpas inte exempelvis på republikens presidents kansli, oavhängiga domstolar och oberoende laglighetsövervakare eller riksdagens ämbetsverk och inrättningar som lyder under riksdagen, såsom Folkpensionsanstalten. Beslutet tillämpas inte heller på kommuner eller samkommuner.I enlighet med beslutet leder kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli kommunikationen om coronavirusepidemin i statsrådet och ministerierna. Kommunikationsavdelningen meddelar ministeriernas kommunikationsenheter behövliga föreskrifter för genomförandet av åtgärder i fråga om den kommunikation som gäller epidemin. Till stöd för ledningen och samordningen av åtgärderna utses en strategisk ledningsgrupp för kommunikationen om coronavirusepidemin.Kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli samordnar de kommunikationsåtgärder som gäller coronavirusepidemin som genomförs vid ämbetsverk och andra enheter inom statsförvaltningen. Dessa myndigheter ska hålla kommunikationsavdelningen informerad om sina planer och åtgärder för kommunikationen. Till övriga delar sköter ämbetsverken sin kommunikation självständigt. Kommunikationsavdelningen genomför dessutom kommunikationskampanjer som gäller coronavirusepidemin i samarbete med myndigheterna på riksnivå och på regional nivå.Statsrådets kansli meddelar statsförvaltningens myndigheter inga föreskrifter om innehållet i kommunikationen. Kommunikationen om forskningsverksamheten vid statens forskningsinstitut omfattas inte av ledningen och samordningen vid statsrådets kansli.Myndigheterna och tjänstemännen är skyldiga att informera om de ärenden som de fortfarande ansvarar för. Aktiveringen av den paragraf i beredskapslagen som gäller ledningen av kommunikationen påverkar inte denna skyldighet.Situationens omfattning och en effektivare kommunikation om coronavirusepidemin kräver att kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli får förstärkning genom personalöverföringar från andra ministerier och ämbetsverk. Statsrådets kansli avtalar om personalarrangemang med de övriga myndigheterna.Tydligare, begripligare och mer föregripande kommunikation som målDen viktigaste grundläggande rättigheten med avseende på statsförvaltningens kommunikation är rätten att få information om myndigheternas offentliga beslut och beredningen av dem. Myndigheterna har en skyldighet att främja öppenhet i sin verksamhet och producera och förmedla information så att medborgarna och andra intressegrupper får en sanningsenlig bild av verksamheten och kan påverka ärenden som är under beredning och bevaka sina intressen och rättigheter.Syftet med den effektivare samordningen av kommunikationen om coronavirusepidemin är att allmänheten och olika sammanslutningar ska få klar och begriplig information om epidemins förlopp samt om myndigheternas åtgärder för att bekämpa coronaviruset och om grunderna för dessa. Genom kommunikationen kan man bidra till begränsningsåtgärdernas genomslagskraft. Tydlig information gör det lättare för människor att agera så att de kan skydda sig själva och andra mot coronasmitta och förhindra att viruset sprids. En effektivare gemensam kommunikation och samordnade kommunikationsåtgärder förbättrar möjligheterna att bekämpa felaktig information och desinformation. Det cirkulerar felaktig och förvrängd information om coronaviruset och coronavaccineringarna, och sådan information kan i värsta fall utgöra ett hot mot medborgarnas hälsa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2023 införs två nya vedertagna flaggdagar i den finländska kalendern: finska naturens dag, som firas den sista lördagen i augusti, och Miina Sillanpää-dagen, medborgarinflytandes dag, som firas den 1oktober. Båda är för närvarande så kallade rekommenderade flaggdagar. – Frivilligorganisationernas värdefulla arbete och medborgarinflytandet ingår som en fast del i det finländska samhället. Den finska naturen är också en viktig del av vår vardag och den har vi alltid uppskattat stort. Som minister med ansvar för flaggningen har jag glädjen att berätta att dessa frågor får etablerade flaggdagar i kalendern 2023, eftersom de har funnit sin plats i finländarnas hjärtan och flaggningspraxis, konstaterar inrikesminister Maria Ohisalo. Efter reformen har den finländska kalendern sju officiella flaggdagar som nämns i flaggningsförordningen och femton vedertagna flaggdagar.Finska naturens dag, sista lördagen i augustiFinska naturens dag har firats sedan 2013. Dagen infördes i kalendern 2020, men då utan flaggbild, eftersom flaggningen ännu inte hade etablerats. Redan 2016 föreslog Finlands miljöcentral, Finlands naturskyddsförbund, Forststyrelsen och Biologi- och geografilärarnas förbund att märkesdagen ska föras in i kalendern. Inrikesministeriet rekommenderade en allmän flaggning på finska naturens dag första gången  under jubileumsåret för Finlands självständighet 2017. Eftersom inrikesministeriet redan i fem år har rekommenderat flaggning denna dag, beslutade Helsingfors universitets almanacksbyrå att lägga till en flaggbild för dagen från och med kalenderåret 2023.Miina Sillanpää-dagen, medborgarinflytandes dag den 1 oktoberInrikesministeriet har sedan 2016 rekommenderat flaggning på Miina Sillanpää-dagen, medborgarinflytandes dag den 1 oktober. Syftet med dagen är att minnas Miina Sillanpääs livsverk och lyfta fram betydelsen av medborgarinflytandet i samhället. Eftersom Sillanpääs födelsedag, den 4 juni, är dagen för försvarets fanfest, blev flaggdagen den 1 oktober, då riksdagsordningen och vallagen  trädde i kraft i Storfurstendömet Finland 1906. Miina Sillanpää-dagen firas i Finland också som organisationernas dag. Dagen införs i kalendern som flaggdag 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid EU:s konkurrenskraftsministrars inofficiella videomöte (den inre marknaden, industripolitik) den 22 mars 2021 diskuteras Europeiska unionens strategiska autonomi. Näringsminister Mika Lintilä företräder Finland vid mötet.Med strategisk autonomi avses EU:s oberoende och stärkande av unionens kristålighet. Diskussionen har samband med EU:s uppdaterade industristrategi som ges ut senare under våren.– Den europeiska industristrategin bör betona cybersäkerhet och företagens digitalisering. Unionens återhämtningsåtgärder bör mer målmedvetet än tidigare främja industrins möjligheter till förnyelse och investeringar, säger minister Lintilä.Kommissionen utreder de strategiska beroendeförhållandena inom olika sektorerEuropeiska rådet bad i oktober 2020 Europeiska kommissionen identifiera vilka beroendeförhållanden som hotar funktionssäkerheten inom de mest känsliga sektorerna i Europa, såsom inom hälso- och sjukvården. Kommissionen förväntas också lägga fram förslag till åtgärder för att minska dessa sektorers beroende av råvaror, produktion eller teknik från tredjeländer. Åtgärder som ökar den europeiska funktionssäkerheten inom dessa sektorer kunde vara bland annat att diversifiera produktions- och leveranskedjorna, stärka lagringen samt främja produktion och investeringar.Vid EU:s konkurrenskraftsministrars videomöte presenterar kommissionen dessutom det meddelande om Europas digitala decennium som publicerades den 9 mars 2021. Det är fråga om ett viktigt digitaliseringsinitiativ från kommissionen. I meddelandet fastställs visioner och riktlinjer för EU:s mål fram till 2030 och initiativet betonar hållbarhet och välfärd.Det inofficiella mötet ordnas på initiativ av EU:s ordförandeland Portugal och inga beslut fattas vid mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.Betonande av kostnadseffektivitet ett sätt att stävja läkemedelskostnadernaEnligt analyser av partiförsäljningsmaterial om receptbelagda läkemedel för 1998–2017 har den reella ökningen av kostnaderna för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården uppgått till 87 procent under de senaste 20 åren. Merparten, cirka 80 procent, av läkemedelskostnaderna för den öppna vården har sitt ursprung i originalläkemedel.”Det kan finnas stora prisskillnader mellan olika behandlingsalternativ och läkemedel. Ett tänkbart sätt för att välja mer kostnadseffektiv läkemedelsbehandling är att bättre informera läkare om de här kostnadsskillnaderna”, säger Otto Toivanen, professor vid Helsinki Graduate School of Economics.Enligt utredningen är de mest intressanta möjligheterna för minskning av läkemedelskostnader:beaktande av marknadens storlek då skäliga partipriser fastställs för läkemedel, eftersom en kraftig begränsning av skäliga partipriser på små marknader kan förhindra inträde på marknaden och uppkomst av priskonkurrensytterligare betoning av kostnadseffektiviteten (hälsoeffekter och kostnader) för olika behandlingsalternativ då skäliga partipriser för läkemedel fastställsuppmuntran till läkare att välja mer kostnadseffektiva läkemedel till exempel genom informationsstyrningökande av priskonkurrens på den biologiska läkemedelsmarknaden till exempel med ett stegvist och kontrollerat utbyte av läkemedel i apotek samtidigt som patientsäkerheten tryggas utredning av hinder för parallellimport och avlägsnande av eventuella hinder (med beaktande av de ändringar som gjordes i regleringen 2017)Skillnader i tillgänglighet och serviceutbud mellan apotekI apotekens uppgifter framhävs tillgången till läkemedel samt tryggandet av säkerheten i samband med läkemedel och medicinering. Uppgifterna fastställs i flera lagar, föreskrifter och anvisningar. Det är inte lätt att få en klar övergripande uppfattning om uppgifterna eller apotekens roll inom social- och hälsovården.I utredningen observerades att det finns klara skillnader mellan personer som bor på olika håll i Finland i hur nära de befinner sig till apoteksservice under olika veckodagar och tider på dygnet.Apoteksspecifika variationer observerades även i utbudet av farmaceutiska tjänster och hälsovårdstjänster. Enligt utredningen omfattar utbudet mest bedömningar och kontroller av läkemedelsbehandlingar på olika nivåer samt dosdispensering.Utvecklingen av tjänster som stöder rationell läkemedelsbehandling bromsas av det splittrade apotekssystemet och avsaknaden av nationell styrning. En noggrann reglering av apotekstillståndssystemet, apotekens inkomstbildning samt apotekens läge och antal kan försvaga apotekarnas ekonomiska incitament att utveckla sin verksamhet.”Klara mål och indikatorer som är tillämpliga för dessa behövs för att bedöma apoteksverksamheten och till stöd för att utveckla regleringen. Med hjälp av indikatorer kan vi få en bättre uppfattning än idag om hur de mål som fastställts för verksamheten kan uppnås i ett system med strikt reglering”, säger Ismo Linnosmaa, professor vid Institutet för hälsa och välfärd.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det elektroniska coronavaccinationsintyg som utvecklas för Finland och som ska fås via Kanta-tjänsten har planerats enligt EU:s modell.Onsdagen den 17 mars informerade Europeiska kommissionen om hur utarbetandet av det så kallade gröna intyget (digital Green Certificate), dvs. EU:s gemensamma coronaintyg, framskrider. Kommissionen föreslår att det elektroniska intyget ska innehålla de uppgifter som intygar att en person har fått coronavaccinet eller genomgått sjukdomen eller nyligen fått ett negativt coronatestresultat. Det finländska coronavaccinationsintyg som ska fås via Kanta-tjänsten ska innehålla samma uppgifter som det gemensamma coronaintyg som planerats av EU. I Finland tas de elektroniska intygen i bruk stegvis så att man i Kanta-tjänsten under den första fasen tar i bruk intyget över coronavaccinationen. Senare kan medborgare via Kanta-tjänsten få ett intyg också över ett negativt testresultat eller över att man genomgått coronasjukdomen.I det intyg som planerats av Europeiska kommissionen finns det en QR-kod, och intyget kan skrivas ut på papper. Finlands vaccinationsintyg kan innehålla digital vaccinationsinformation, en QR-kod eller en kombination av dessa, som kan ses i Kanta-tjänsten via telefonen. Intyget kan skrivas ut på papper. Med QR-koden kan man kontrollera att intyget är äkta.Via Kanta-tjänsten ska man få intyg också över andra vaccinationer och undersökningarEnligt EU-kommissionens förslag ska det elektroniska coronaintyget vara ett temporärt intyg. Det ska användas tills Världshälsoorganisationen WHO meddelar att coronapandemin är slut. Finlands mål är att det i fortsättningen ska vara möjligt att få intyg via Kanta-tjänsten också över andra vaccinationer än bara coronavaccinationen, och också över till exempel laboratorieprover och andra undersökningar. Funktionerna och intygen i Kanta-tjänsterna kan på det sättet utnyttjas också efter coronapandemin. De nya Kanta-funktionerna kommer alltså att vara permanenta. Uppgifterna i vaccinationsintyget baserar sig på tillgängliga patientuppgifter och de uppgifter som finns i Kanta-tjänsterna. De exakta användningsändamålen ännu oklaraMan har varken i EU eller i Finland ännu fastställt de situationer eller ändamål där coronaintyg ska krävas. EU strävar efter att inte äventyra medborgarnas fria rörlighet. Bland annat Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) anser att intyget endast ska användas för medicinska ändamål. Dessutom sätter vissa internationella hälsobestämmelser gränser för när man kan kräva hälsointyg av resenärer. Enligt kommissionen kan EU:s gemensamma coronaintyg, dvs. det gröna intyget, tas i bruk i juni.  Även Kanta-tjänstens elektroniska coronavaccinationsintyg ska tas i bruk senast då. De ändringar som behövs göras i de system med patientuppgifter som används inom hälso- och sjukvården ska göras under våren så att alla de uppgifter som behövs för vaccinationsintyget överförs till Kanta-tjänsten. Dessutom måste den preciserande förordning som bygger på klientuppgiftslagen bli klar och utfärdas före det för att intygen över alla vaccinationer och över laboraoriesvar ska kunna fås automatiskt via de egna Kanta-sidorna. Vaccinationsuppgifterna överförs till Kanta-tjänsten stegvis I Kanta-tjänsten finns nu en egen plats för vaccinationsuppgifterna där medborgarnas vaccinationsuppgifter syns allt efter som hälso- och sjukvården gör ändringarna i registreringen av uppgifter. För att kunna se uppgifterna krävs det ändringar också i Kanta-tjänsterna. För närvarande innehåller vaccinationsdelen i Kanta-tjänsten inte uppgifter om alla vaccinationer. Coronavaccinationsintyget kan inte tas i bruk innan alla de uppgifter som behövs för detta finns i medborgarnas egna Kanta-sidor. Även om vaccinationen syns i Kanta-tjänsten kan det saknas sådana uppgifter som behövs för att använda coronavaccinationsintyget. 

Källa: Valtioneuvosto.fi