NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 mars. Hon deltar också i eurotoppmötet.På grund av coronapandemin ordnas Europeiska rådets marsmöte på distans. Teman för videokonferensen är coronapandemin, den inre marknaden, industripolitiken, digitaliseringen, ekonomin och östra Medelhavsområdet samt Ryssland som en informativ punkt . Vid eurotoppmötet, som också kommer att hållas på distans, diskuteras stärkandet av eurons internationella ställning.Förenta staternas president Joe Biden deltar i videokonferensen utanför dagordningen på torsdag kväll.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik godkände de utkast till principbeslut som gäller minskning av växthusgasutsläppen från luftfarten samt från sjöfarten och inlandssjöfarten Syftet med principbesluten är att fastställa statsrådets gemensamma ståndpunkt om metoderna för att minska växthusgasutsläppen från luftfarten samt från sjöfarten och inlandssjöfarten i april 2021.Det kom in 48 utlåtanden om utkastet till principbeslut om sjöfart och inlandssjöfart och 42 utlåtanden om utkastet till principbeslut om luftfart. Åtgärdshelheterna för sjöfart och inlandssjöfart ansågs i huvudsak vara täckande och i stor utsträckning motsvara det arbete som arbetsgruppen för färdplanen för fossilfria transporter har utfört, och som låg till grund för beredningen. I flera utlåtanden fäste man uppmärksamhet vid de alternativa marknadsbaserade metoderna för minskning av utsläpp i internationell trafik. När det gäller flygtrafiken understöddes särskilt främjandet av ambitiösa internationella åtgärder för att minska utsläppen, eftersom man på så sätt kan förhindra snedvridning av konkurrensen. Därtill betonades vikten av att ta i bruk förnybara flygbränslen.Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade också sammandraget av utlåtandena om färdplanen för fossilfria transporter och de ändringar i färdplanen som ska göras utgående från det. Det kom in 349 utlåtanden om färdplanen. I dem behandlades mest frågor som gäller framtiden för de olika färdsätten och utvecklingen av trafiksystemet samt priset på mobilitet. I färdplanen har man sammanställt metoder för att halvera växthusgasutsläppen från den inhemska vägtrafiken fram till 2030. Färdplanen beskriver dessutom vägen till utsläppsfri trafik före 2045. Statsrådets principbeslut om färdplanen för fossilfria transporter ska också överlämnas till statsrådet under våren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriets pilotprojekt inom arbets- och näringstjänsterna som inleds våren 2021 är en del av Sanna Marins regerings program för arbetsförmåga. I programmet förbättras förutsättningarna för att få arbete, komma in i arbetslivet och samordningen av tjänster för partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning.I pilotprojekten inom arbets- och näringstjänsterna byggs det upp servicehelheter där identifieringen av partiellt arbetsföra arbetssökandes servicebehov förbättras och tjänsterna för arbetssökande och arbetsgivare slås samman till en mer kompakt servicehelhet. I pilotprojekten söker man också lösningar för utbildningsmöjligheter och organisationssamarbete. Temana för pilotprojekten har identifierats tillsammans med samordnare för arbetsförmågan, arbets- och näringsbyråerna och sakkunniga i partnerskapsnätverket.Det finns sammanlagt åtta utvalda pilotområden:1.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten
2.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland
3.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen
4.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
5.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland
6.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland
7.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten
8.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i TavastlandFinansiering söktes av sammanlagt 13 närings-, trafik- och miljöcentralområden. Finansieringen kan användas för upphandling av tjänster enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt för sysselsättningspolitiska projekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I programmet för inhemskt ägande presenteras en vision för det finländska ägarsamhället 2030, då ägarskapet uppskattas i stor utsträckning och ägandet upplevs som gemensamt gott. En kultur av ansvarstagande ägarskap samt godtagande av ekonomisk framgång utgör den finländska identiteten. Attitydklimatet för ägarskap är öppet och sporrande.En arbetsgrupp under ledning av riksdagsledamot Juha Sipilä överlämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä 24.3.2021. Arbetsgruppen hade till uppgift att identifiera metoder som bidrar till att stärka, diversifiera och jämställa det finländska ägarskapet i företag.Arbetsgruppen föreslår närmare 70 kortsiktiga eller långsiktiga åtgärderEn del av arbetsgruppens åtgärdsförslag hänför sig till de aktuella utmaningarna för företag och hushåll. I huvudsak siktar dock förslagen till att det finländska samhället och finländarna ska vara betydligt starkare än i nuläget när det gäller att möta utmaningar i framtiden.– Finlands ekonomiska tillväxt och framgång ligger i våra egna händer. Genom kunnigt inhemskt ägarskap kan produktiviteten och investeringarna påverkas. Ägarskapet handlar till slut om finansieringen av välfärdssamhället, det vill säga medborgarnas välfärd och framtid, säger näringsminister Mika Lintilä.– Ekonomisk tillväxt är absolut nödvändigt för att trygga välfärdssamhällets tjänster. Detta i sin tur förutsätter ett starkt ägarsamhälle, där det behövs fler kompetenta ägare. För att stärka det egna kapitalet som är en köl för och möjliggörare av tillväxt i företagsverksamheten behövs ett engagerat ägande och undanröjande av flaskhalsar i finansieringen. Tillväxten i ekonomin och produktiviteten samt därigenom finländarnas välfärd ligger lyckligtvis i våra egna händer, säger arbetsgruppens ordförande riksdagsledamot Juha Sipilä.Flera förslag om företagens verksamhetsförutsättningar och finansieringGrunden för ekonomin består av en stark grupp små och medelstora företag med företagar- och familjeinnehav som investerar i Finland och har framgång på exportmarknaden. Utgångspunkten för arbetsgruppens förslag är att säkerställa att företagen i varje utvecklingsskede har tillgång till tillräckliga och rätt dimensionerade incitament och finansiella instrument. I Finland bör det finnas omfattande och professionellt ägarkunnande för alla livscykelskeden.  Förslagen främjar och stärker bland annat affärsänglarnas investeringsmöjligheter, företagarnas verksamhetsförutsättningar och företagens finansieringsalternativ. Det finns också flera förslag till smidigare ägarbyten, såsom ett projekt för effektivitetsinvestering som främjar ägarbyten.Arbetsgruppen vill också utveckla modeller för företagens personalinnehav och föreslår bland annat att inrättandet av personalfonder underlättas. Optionerna bör beaktas i lockandet av internationella experter.Den ekonomiska kompetensen och ett positivt attitydklimat för ägande stärksEnligt arbetsgruppen bör det finländska samhället satsa på ett positivt attitydklimat och ägarkompetens på alla utbildningsnivåer, allt från grundskolan. Läroplanernas tillräcklighet och aktualitet i fråga om innehållet i den ekonomiska kompetensen bör granskas och den akademiska forskningen ökas.Målet med programmet är att medborgarna ska uppleva att de kan spara, investera och äga. Arbetsgruppen föreslår att aktiesparkontot vidareutvecklas bland annat så att maximibeloppet för de penningmedel som placeras på aktiesparkontot höjs till 100 000 euro. Dessutom uppmuntras till frivilligt pensionssparande genom ägande av aktier.Rapporten baserar sig på ett flertal samrådArbetsgruppen hörde över hundra experter och ordnade sex regionala diskussionsmöten med rubriken ”Mot ett ansvarsfullt inhemskt ägarskap” (Kohti vastuullista kotimaista omistajuutta). Dessutom fick arbetsgruppen skriftliga utlåtanden från 24 organisationer. Utöver detta ordnades flera webbenkäter för företag, intressentgrupper och medborgare.I samband med arbetsgruppens rapport publiceras flera bakgrundsrapporter: Tytäryhtiötalous ja ulkomaiset yritysostot Suomessa: uhka vai mahdollisuus? (Tero Luoma), Kuvaus kotimaisen omistajuuden toimintaympäristöstä (bakgrundsrapport av arbetsgruppens sekretariat) samt ”Omistamisen toimintaympäristö ja politiikkatoimenpiteet verrokkimaissa”.  (4Front Oy:s utredning).Dessutom har man tidigare publicerat en artikelsamling i Företagsöversikten under temat ”Ansvarsfullt och kompetent inhemskt ägarskap”. Dessa fyra rapporter tillsammans med temanumret för inhemskt ägande i Företagsöversikten bildar en helhet som gör det möjligt att på bred basis sätta sig in i det finländska inhemska ägarskapet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för jordbruk och fiske sammanträdde i Bryssel den 22 – 23 mars. Den längsta debatten fördes om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Ministrarna diskuterade också bland annat skogsstrategin, växtskyddet och fiskefrågor. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företrädde Finland vid mötet.Ministrarnas diskussion underbygger slutförhandlingarna om GJP-reformen. Ordförandelandet Portugal har som mål att nå en politisk överenskommelse med Europaparlamentet och kommissionen under sitt ordförandeskap. Ministrarna understödde Portugals mål på bred front. Ministrarnas diskussion fokuserade på den nya genomförandemodellen och fördelningen av stöden. Ministrarna diskuterade också två andra GJP-förordningar, det vill säga den horisontella förordningen och marknadsordningsförordningen.De flesta ministrarna betonade vid mötet att GJP-reformen bör behandlas som en helhet. Ministrarna tackade Portugal för det konstruktiva arbetet för att nå en överenskommelse. – Den gröna arkitekturen är en av de viktigaste helheterna i hela reformen. Det slutliga beslutet beror i synnerhet på utformningen av kraven på grön arkitektur och villkorlighet, sade minister Jari Leppä. Ministrarna diskuterade också det dokument om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken som utarbetats under ledning av Frankrike. Finland var ett av dem som undertecknat dokumentet och i likhet med många andra länder underströk Finland förenkling av politiken. Enligt ett flertal ministrar ska den centrala idén med reformen, det vill säga den så kallade nya genomförandemodellen, förverkligas genuint och att den inte kan förväxlas med det gällande systemet. – Det är viktigt att vi kommer ihåg reformens bärande idé om en ny genomförandemodell. Ett medlemsland måste efter sina egna behov få fastställa lämpliga åtgärder till exempel för att rikta stöden, sade minister Leppä.Diskussion om skogsstrateginMinistrarna behandlade också EU:s nya skogsstrategi som är under beredning. Initiativet till diskussionen kom från Österrike och ett antal medlemsländer, däribland Finland. I alla anföranden betonades balansen och en övergripande bedömning av de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna av hållbar utveckling. Utöver klimatet och den biologiska mångfalden måste bioekonomin beaktas.– Den kommande skogsstrategin bör omfatta hela värdekedjan inom skogssektorn från skog till färdiga produkter. Strategin ska bidra till hållbar tillväxt, förbättra sektorns konkurrenskraft och en mångsidig användning av trä i produkter från biokretsloppsekonomi som baserar sig på förnybara råvaror. Det är också viktigt att komma ihåg att medlemsländerna har behörighet inom skogspolitiken, påminde minister Leppä. Vidare nådde rådet en politisk överenskommelse om ordförandens kompromissförslag om ändring av förordningarna om fiskemöjligheter (tillåtna totalfångster och kvoter) för vissa fiskbestånd och om fiskebestånd i djuphaven 2021 och 2022. Förordningens tillämpningsområde omfattar  fiskbestånden i östra Atlanten. Genom ändring av förordningen fastställer man tillfälliga fiskekvoter för medlemsländerna fram till utgången av juli i år. Permanenta tillåtna totalfångster och kvoter kan fastställas först efter att Storbritannien och Europeiska unionen avslutat förhandlingarna om tillåtna totalfångster och kvoter för de gemensamt förvaltade fiskbestånden.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har låtit göra en utredning om tillämpningen av diskrimineringstester som en metod för att övervaka efterlevnaden av icke-diskriminering. Med hjälp av metoden har man i tidigare undersökningar effektivt synliggjort diskriminering. Undersökningar visar att en stor del av diskrimineringen förblir dold utan att komma till myndigheternas kännedom.I utredningen beskrivs på vilket sätt diskrimineringstester (som även kallas situationsprövning eller situationstestning) kan används. Metoden kan användas bland annat för att påvisa diskriminering och öka medvetenheten om diskriminering, för att säkra praxis för icke-diskriminering i företag och för att få och använda bevis på diskriminering.Enligt utredningen vore det bra att användningen av metoden regleras i lag, om man vill att myndigheterna utnyttjar diskrimineringstester i straffprocessen eller när de övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen. Däremot verkar det inte finnas skäl att i lag föreskriva om användningen av metoden, om den används för att öka medvetenheten om diskriminering eller för att samla in bevis som gäller en privatperson eller om den används som bevismaterial.De som gjort utredningen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis justitieministeriets ståndpunkt.Rättslig analys av möjligheterna att använda diskrimineringstester för att övervaka efterlevnaden av diskrimineringsförbudet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudtemat för den informella videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 23 mars var förberedelserna inför videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 mars. EU-ministrarna diskuterade också den europeiska planeringsterminen och fick en översikt över förberedelserna inför konferensen om Europas framtid. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerade Finland vid mötet.EU-ministrarna behandlade utkastet till slutsatser från Europeiska rådets marsmöte. På Europeiska rådets agenda står EU:s insatser mot coronapandemin, utvecklandet av den inre marknaden, industripolitik, digitalisering och ekonomi samt östra Medelhavsområdet och Ryssland.Enligt Finland är det viktigt att på alla sätt försöka skynda på leveransen av coronavacciner. Finland stöder arbetet för ett EU-gemensamt vaccinationsintyg och den globala solidariteten för att trygga tillgången till vacciner.”Att säkerställa att vacciner levereras i rätt tid är fortfarande vår primära uppgift. Vi i EU måste göra allt vi kan för att främja vaccineringarna. Vaccinerna är vår väg ut ur coronakrisen”, säger minister Tuppurainen.”EU måste också vara bättre förberett på eventuella framtida gränsöverskridande hot mot människors hälsa. EU behöver en beredskapsplan inför pandemier, där det centrala är att på förhand komma överens om en nödmekanism för gränserna. Mekanismen ska göra det möjligt att samordna åtgärder och begränsningar vid medlemsländernas gränser bättre än för närvarande”, fortsätter minister Tuppurainen.När det gäller inre marknaden, industripolitik, digitalisering och ekonomi är Finlands mål att utveckla EU:s inre marknad på ett sätt som stärker hållbar tillväxt, konkurrenskraft och unionens kristålighet. En stark och enhetlig inre marknad är den bästa garantin för att uppnå strategiskt oberoende i unionen.Finland anser att EU:s politik gentemot Turkiet bör vara långsiktig och samstämmig. De diplomatiska ansträngningarna för att finna hållbara lösningar på problemen i relationen bör fortsätta. Det är välkommet att Turkiet visar beredvillighet till mer konstruktiva kontakter. Det är viktigt att attitydförändringen är bestående och definierar även Turkiets framtida verksamhet och handlingar i östra Medelhavsområdet. Om Turkiet återgår till sin verksamhet som bidrar till ökad polarisering och instabilitet, måste EU reagera på detta på ett enhetligt och kraftfullt sätt. EU måste också föra fram sin oro över den problematiska utvecklingen i Turkiet vad gäller demokrati-, rättsstats- och människorättsfrågor.”Jag är mycket oroad över Turkiets beslut att lämna Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor. Vi uppmanar Turkiet att återgå till konventionen”, betonar minister Tuppurainen.EU-ministrarna diskuterade också rådets åtgärder med anknytning till den europeiska planeringsterminen 2021. Under den europeiska planeringsterminen anpassar medlemsländerna sin budgetpolitik och sin ekonomiska politik till de mål och regler som man enats om på EU-nivå. Den europeiska planeringsterminen är det primära verktyget för att jämna ut skillnaderna mellan länderna, för att främja sysselsättning och social sammanhållning samt för att upprätthålla stabiliteten i euroområdet. Rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 2021 innehåller anvisningar till länderna i euroområdet även vad gäller prioriteringar avseende de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Finland anser det vara viktigt att beakta bland annat FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) som en del av den europeiska planeringsterminen. Rekommendationerna för euroområdet kan godkännas av Finland.Det portugisiska ordförandeskapet redogjorde för läget i fråga om förberedelserna inför konferensen om Europas framtid (Conference on the Future of Europe). Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade en gemensam förklaring om konferensen den 10 mars 2021. Målet är en medborgarinriktad och gräsrotsbaserad process där medborgarna får göra sina åsikter om utmaningarna och möjligheterna för EU hörda. Avsikten är att konferensens slutsatser ska rapporteras till Europeiska rådet våren 2022.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stöder programmet Enhanced Integrated Framework (EIF) med två miljoner euro åren 2021–2022 för att stärka de fattigaste utvecklingsländernas förutsättningar att bedriva handel. Avtalet undertecknades den 23 mars i Genève.Finland har understött programmet med 23,5 miljoner euro sedan 2008.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari anser att Finlands stöd till EIF är mycket viktigt för att stärka de minst utvecklade ländernas ekonomiska bärkraft. ”De fattigaste länderna har inte dragit nytta av den internationella handelns möjligheter på det sätt som vi önskat i de globala målen för hållbar utveckling. Finlands långvariga stöd hjälper de minst utvecklade länderna att exportera, och skapar en grund för återhämtning efter pandemin. Jag är också glad att EIF hjälper länderna att utveckla sina ekonomier i en mer jämlik och hållbar riktning med tanke på klimatet”, säger ministern.Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett globalt partnerskap mellan de minst utvecklade länderna (Least Developed Countries, LDC), biståndsgivare och internationella organisationer som stöder en starkare och mångsidigare ekonomi i LDC-länderna. EIF hjälper länderna att dra nytta av internationell handel för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen och minska fattigdomen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesminister Maria Ohisalos specialmedarbetare Jarno Lappalainen har återvänt från familjeledigheten och inlett sitt nya arbete som sekreterare för De grönas ministergrupp.Lappalainen var tidigare specialmedarbetare med ansvar för inrikesministerns kommunikation och medierelationer samt för samordningen av De grönas ministergrupps kommunikation.Ville Hulkkonen, som hittills skött uppdraget som sekreterare för ministergruppen, avslutar sitt arbete som specialmedarbetare den 28 mars.Som specialmedarbetare i Ohisalos stab fortsätter Sami Kerman, Emilia Laaksonen, Heikki Sairanen och Sameli Sivonen.Kontaktuppgifter:
Jarno Lappalainen, specialmedarbetare, tfn 040 053 6973, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Samordningsgruppen för reformen av läkemedelsärenden sammanträdde den 11 mars för att inrätta en sektion för styrningen och finansieringen inom läkemedelsbehandlingen. Alla tre sektioner under samordningsgruppen har nu inrättats. Samordningsgruppen diskuterade också hur arbetet i sektionen för informationshantering och apotekssektionen framskrider. Under våren 2021 sammanträder samordningsgruppen nästa gång i maj. I mars höll den förvaltningsövergripande samordningsgruppen för reformen av läkemedelsärenden sitt andra möte och inrättade den tredje sektionen. Syftet med den sektion som nu inrättats är att behandla reformbehoven i fråga om styrnings- och finansieringshelheten.  Delområden som ska utvecklas inom styrningen och finansieringen inom läkemedelsbehandlingen under den innevarande regeringsperioden: Helhetsbedömningen av behoven att utveckla styrnings- och finansieringssystemen både nationellt och regionalt så att de kan användas som grund för en rationell läkemedelsbehandlingUtvecklingen av den nationella utvärderingen läkemedelsbehandlingen Bedömningen av behoven att utveckla förfarandena för ibruktagning och avveckling av nya läkemedelsbehandlingar i syfte att trygga en hållbar finansiering samt av möjligheterna att effektivare utnyttja läkemedlens livscykelBedömningen av det nationella systemet för läkemedelsersättning och av sjukhusens upphandlingsförfarandenVid sektionens beredning beaktas sådana pågående projekt som inverkar på styrningen och finansieringen av social- och hälsovården som helhet. Sådana projekt är till exempel projektet för beredningen av avvecklingen av flerkanalsfinansieringen samt social- och hälsovårdsreformen. Diskussionen om arbetet i sektionen för informationshantering och apotekssektionenSamordningsgruppen diskuterade också hur beredningen i sektionen för informationshantering och apotekssektionen framskrider. Kommunikationsplanen godkändesPå samordningsgruppens agenda fanns också kommunikationsplanen för reformen av läkemedelsärenden. Det centrala i kommunikationen är vägkartans mål: främjande av en förnuftig läkemedelsanvändning, en ändamålsenlig fördelning av resurserna, kostnadseffektivitet och utveckling av verktyg för informationshantering. I takt med att beredningen framskrider bjuder man in intressegrupper att delta i helhetsarbetet, särskilt i sektionernas arbete.  
 

Källa: Valtioneuvosto.fi