NordenBladet — Finland är i år ordförande för de nordiska och de baltiska ländernas samarbete (NB8). Årets första NB8-utrikesministermöte hålls fredagen den 26 mars som videokonferens på grund av coronaläget.Under ledning av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto diskuterar utrikesministrarna bland annat aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, återhämtningen efter coronakrisen och FN-ärenden.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 25 mars tilldelades Finlands regering det internationella Catalyst 2030-priset för hållbar utveckling. Priset tillägnades Finlands kommission för hållbar utveckling. Finland fick erkännande för sitt engagerande arbetssätt när det gäller att genomföra FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030. I prismotiveringen lyftes särskilt fram Finlands internationella samarbete för att främja hållbar konsumtion och produktion.Priset togs emot av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen som är vice ordförande för kommissionen för hållbar utveckling. Minister Mikkonen understryker att kommissionen är ett internationellt sett unikt påverkansforum: i arbetet deltar över 80 aktörer från olika samhällsområden.Kommissionens arbete bygger på en dialog mellan regeringen, forskare, företag, städer, organisationer och andra berörda. Kommissionen fastställer de nationella målen för hållbar utveckling, främjar dem och följer hur de förverkligas.
 
“Finlands arbete för hållbar utveckling väcker genuint intresse och genuin beundran ute i världen. Också det här priset är ett bevis på det. Kommissionen för hållbar utveckling är en social innovation inom vilken vi tillsammans bygger Finlands framtid på en hållbar grund”, säger Mikkonen.I motiveringen till Catalyst 2030-priset framhålls Finlands mål, åtgärder och partnerskap inom hållbar konsumtion och produktion. Till grund ligger också Finlands lösningar inom cirkulär ekonomi, våra ambitiösa klimatmål samt det internationella samarbetet med organisationerna inom området.Mikkonen påpekar att det fortfarande krävs stora insatser i Finland för att miljömålen ska kunna nås.“Frågor kring konsumtion och produktion är särskilt svåra. Omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi är nödvändig när målet är ett hållbart samhälle. Regeringen har förbundit sig till klimatneutralitet senast 2035 och vi arbetar just nu med att ställa upp mål för att få slut på ökningen av den totala användningen av naturresurser. För att uppnp målen är det viktigt att vi engagerar alla centrala branscher och aktörer i arbetet.”Catalyst 2030-priser delades ut för första gångenCatalyst 2030 är en global sammanslutning som bildades i samband med Världsekonomiskt forum i Davos för ett år sedan. Catalyst 2030 vill främja en övergripande samhällsförändring och nya innovativa lösningar så att det ska vara möjligt att nå de globala målen för hållbar utveckling i FN:s handlingsprogram, Agenda 2030. I sammanslutningen medverkar sociala företag, tankesmedjor och andra inflytelserika aktörer från olika samhällsområden.Catalyst 2030 tog emot över 200 förslag till pristagare i åtta olika kategorier, varefter en jury utsåg pristagarna. Finland belönades i kategorin för regeringar och städer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den automatiska rapporteringen av ekonomiska uppgifter kom igång när kommunerna och samkommunerna vid årsskiftet lämnade in uppgifter om sin koncernstruktur till Statskontoret i det första informationspaketet. Uppgifter om koncernstrukturen har inte tidigare funnits tillgängliga på en enda plats. Informationen är mycket viktig när det gäller att skapa en övergripande bild av kommunernas verksamhet, och den kan utnyttjas fritt i granskakommuner.fi-tjänsten.Enligt de nya uppgifter som kommunerna och samkommunerna rapporterat till Statskontoret finns det nästan 2800 koncernsammanslutningar år 2021, av vilka 1925 är dottersammanslutningar och 857 intressesammanslutningar. Det finns 96 affärsverk som administrativt hör till en kommun eller samkommun.Kommunerna och samkommunerna lämnar sina ekonomiska uppgifter till Statskontoret i form av särskilt definierade rapporteringshelheter. Utöver koncernuppgifterna lämnar kommunerna och samkommunerna kvartalsvisa ekonomiska uppgifter, budgetar och ekonomiplaner, bokslutsuppgifter samt servicespecifika kostnadsuppgifter till Statskontoret.Kvalitetsbrister åtgärdas löpandeI uppgifterna saknas ännu koncernenheter där en enskild kommuns eller samkommuns ägarandel är under 20 procent. Kommuners andelar i samkommuner saknas också. Uppgifterna kompletteras med den information som saknas när uppgifterna för 2022 rapporteras vid årsskiftet. Statskontoret rättar till rapporteringsfel och brister i uppgifterna alltid när sådana upptäcks. Kommunerna och samkommunerna är skyldiga att rätta felaktiga eller bristfälliga uppgifter genom att rapportera de korrigerade uppgifterna till Statskontoret.Kommunkoncernen är en betydande helhet inom statsunderstödsverksamhetenKommunerna och de sammanslutningar som hör till kommunkoncernen får olika statsunderstöd för sin verksamhet, och det har inte tidigare varit möjligt att skapa en heltäckande av dem. Koncernstrukturinformationen ökar transparensen i statsunderstödsverksamheten. Kommunsektionen för projektet för utveckling av statsunderstödsverksamheten utreder med hjälp av ny information hur mycket och vilken typ av statsunderstöd kommunernas och samkommunernas koncernsammanslutningar får.Genom att slå samman uppgifterna om koncernstrukturen och statsunderstödet kan man även utveckla ledningen av kommunkoncernen.Koncernuppgifter behövs också i utvecklingen av den nationella kommunpolitiken Vid beredningen av de framtida åtgärdsalternativen inom kommunpolitiken är målet att förbättra kommunernas förutsättningar att ordna tjänster för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt samt att förbättra den kommunala ekonomins stabilitet och hållbarhet. Utgångspunkten för arbetet är en kunskapsbaserad utveckling av kommunpolitiken, där en förutsättning för att verksamheten ska lyckas är att  man får information om kommunerna på kommunkoncernnivå. Genom att utnyttja ny information kan man bättre förstå hur de nationella åtgärderna påverkar kommunkoncernernas struktur och verksamhet i stället för att enbart granska kommuner eller samkommuner. Skötseln av kommunens allmänna välfärdsuppgift, stödtjänster eller uppgifter i anslutning till näringsverksamhet har organiserats på många olika sätt i kommuner och samkommuner av olika storlek. Affärsverk är vanliga inom vattenförsörjningen samt kommunernas infrastruktur- eller lokaltjänster. Koncernsammanslutningarna har å sin sida ofta samband med boendeservice.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förhandlingarna mellan Finland och Norge om fiskebegränsningarna i Tana älv har dragit ut på tiden på grund av den färska informationen som visar att laxbeståndens tillstånd i Tana älv har försämrats snabbt under de senaste åren. Ekolodning visade att bara drygt 14 000 laxar vandrade upp för att leka i Tana älv i somras. Det är mindre än hälften av antalet laxar 2018 som inte heller var särskilt stort.Norges och Finlands ministrar diskuterade laxbeståndens tillstånd den 26 februari. Efter diskussionen har Norge sänt ett förslag till begränsningar till Finland. Enligt Norges förslag är det inte tillåtet att fiska lax i Tana älv  under den kommande fiskesäsongen på grund av de svaga laxbestånden. Totalförbudet ska gälla gränsälvsområdet i Tana älv. Därtill förbjuder det norska klimat- och miljödepartementet fisket i de biflöden som ligger på Norges sida samt i älvens nedre lopp. Norges miljömyndighet har också sänt på remiss ett förslag till förbud mot fiske efter lax i Tanafjorden och Norges yttre kustvatten inom fyra kommuners områden (Nordkapp, Lebekby, Gamvik och Berlevåg). Förslaget som regionalt sett är väldigt täckande omfattar i praktiken hela det område där tanalax för närvarande fångas. Att fiska andra fiskar fortsätter i huvudsak som hittills.– Finland har betonat i förhandlingarna att åtgärder som skyddar laxbestånden ska göras i laxens hela livscykelområde ända från älven fram till havet. Begränsningarna ska också vara lika mellan Finland och Norge samt de olika fiskargrupperna. Ur detta perspektiv förhåller vi oss väldigt allvarligt till Norges förslag, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  Finland ska ta ställning till frågan och svara på Norges förslag under denna och nästa vecka. Förslaget har behandlats med arbetsgruppen för förvaltning av laxbestånden i Tana älv samt med förhandlingsdelegationen för Tana älvs fiskestadga. Förhandlingar kommer också att föras med Sametinget. Nästa års fiskebestämmelser ska också sändas på remiss. Avsikten är att beslutet om begränsningarna 2021 ska träda i kraft före den 1 maj.Rapporterna om laxbeståndens tillstånd i Tana älv på Naturresursinstitutets webbplatsNaturresursinstitutets nyhet om laxbeståndens tillstånd i Tana älv

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar förtydligar de nuvarande bestämmelserna om obligatoriska hälsokontroller. I fortsättningen är också personer som utsatts för eller smittats av en smittsam sjukdom är skyldiga att lämna uppgifter om sig själva till hälsovårdsmyndigheterna. De lagändringar som träder i kraft den 29 mars 2021 utvidgar dessutom Gränsbevakningsväsendets möjlighet att ge handräckning. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 26 mars.Ändringarna stärker och snabbar också upp myndigheternas arbete för att bekämpa och spåra smittsamma sjukdomar. Ändringarna gäller 16 § (obligatorisk hälsokontroll), 22 § (lämnande av uppgifter) och 89 § (handräckning) i lagen om smittsamma sjukdomar.Obligatoriska hälsokontroller tas i bruk i större utsträckningÄndringarna preciserar regionförvaltningsverkets rätt att förordna obligatoriska hälsokontroller. Hälsokontrollen kan innefatta t.ex. ett coronatest. Dessutom har den läkare i kommunen och sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar rätt att fatta beslut om obligatorisk hälsokontroll av enskilda personer i fortsättningen.Regionförvaltningsverket kan meddela beslut om obligatorisk hälsokontroll. Beslutet kan gälla till exempel personer som anländer till Finland från ett visst land under en viss tidpunkt på en flygplats eller i en hamn. Beslutet kan också riktas till arbetstagare som vistas på en viss arbetsplats. Regionförvaltningsverket beaktar i sitt beslut det regionala epidemiläget och när och i vilken omfattning personalresurserna inom hälso- och sjukvården behöver sättas in för de obligatoriska hälsokontrollerna. På så sätt kan personalen bättre än för närvarande riktas dit det är ändamålsenligt med tanke på smittspridningen. Genom förfarandet säkerställer man att övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet inte äventyras i till exempel coronavirusläget. 
Om en person vägrar delta i en obligatorisk hälsokontroll, kan personen enligt 44 kap. 2 § i strafflagen (39/1889) för hälsoskyddsförseelse dömas till böter eller fängelse i högst tre månader.Personer som utsatts för smitta eller som själva smittats är skyldiga att lämna informationEn person som insjuknat, utsatts eller med fog misstänks ha insjuknat eller utsatts för en allmänfarlig eller övervakningspliktig smittsam sjukdom är i fortsättningen skyldig att lämna uppgifter om sig själv till den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som utreder saken. Tidigare har insamlingen av uppgifter baserat sig på frivillighet.Handräckning av Gränsbevakningsväsendet utvidgas Efter ändringen av 89 § i lagen om smittsamma sjukdomar har Gränsbevakningsväsendet för utförande av handräckningsuppdrag rätt att stoppa fordon, reglera trafiken och behandla sådana hälsouppgifter som är nödvändiga i handräckningsuppdraget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster ändras. Genom ändringen förlängs regleringen av maximipriset för så kallad sammankopplad inledande identifiering vid stark autentisering med två år. Maximipriset under de kommande två åren kommer att vara samma tre cent som för närvarande.Med inledande identifiering avses tillförlitlig verifiering av identiteten när en person för första gången beviljas ett verktyg för stark autentisering, såsom bankkoder. Sammankopplad inledande identifiering innebär att man med hjälp av ett redan befintligt verktyg för stark autentisering helt elektroniskt skapar ett nytt identifieringsverktyg för en person, till exempel med hjälp av bankkod ett nytt mobilcertifikat.Den tidsbundna prisregleringen förlängs, eftersom tillgången till elektronisk identifiering är väsentlig med tanke på samhällets grundläggande service och dess säkerhet. De gällande bestämmelserna om maximipriset har påskyndat marknadens utveckling och ökat intresset för utbudet av identfieringstjänster. Utvecklingen pågår dock fortfarande.I samband med godkännandet av lagändringen förutsatte riksdagen att kommunikationsministeriet årligen lämnar kommunikationsutskottet en utredning om sådan information som samlats in om marknaden för stark autentisering och om tillhandahållande av identifieringstjänster, samt en bedömning av behovet av att fortsätta prisregleringen.Vad händer härnäst?Regeringen föreslog den 25 mars 2021 att ändringarna i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa ändringarna den 26 mars 2021 och att de ska träda i kraft den 1 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade i dag en förordning som ska förbättra värmeenergi- och vattenanvändares tillgång till sina egna förbrukningsuppgifter. Målet är också att minska växthusgasutsläppen och den övriga miljöbelastningen genom minskad energi- och vattenförbrukning.De lagändringar som energieffektivitetsdirektivet förutsätter trädde i kraft i Finland den 23 november 2020. I Finland förutsatte kraven ändringar i författningar som gällde energieffektivitet, byggande och boende.Genom förordningen utfärdas detaljerade bestämmelser om lämnande av förbruknings- och faktureringsuppgifter för fjärrvärme och fjärrkyla till energidetaljistens slutkunder samt om lämnande av förbruknings- och faktureringsuppgifter för vatten till slutförbrukaren.I förordningen ingår också närmare bestämmelser om bestämmandet av det vederlag eller annan ersättning som ska betalas för vatten. Andelen kallt respektive varmt vatten och kostnaderna för den värmeenergi som använts för uppvärmning av det varma vattnet ska faktureras enligt förbrukningen.En aktieägare i ett bostadsaktiebolag, en hyresgäst och en bostadsrättshavare ska varje månad ges information om förbrukningen av varm- och kallvatten för hushållsbruk. Därtill ska det i samband med uttag av vattenavgiftsvederlag eller annan ersättning ges närmare information om grunderna för bestämmandet av vederlaget eller ersättningen. I praktiken sker faktureringen enligt den faktiska förbrukningen vanligtvis en gång per år. Enligt de lagändringar som gjordes i slutet av 2020 ska de lägenhetsspecifika vattenförbrukningsmätare som installeras i byggnader vara fjärravläsbara. Kraven gäller nya byggnader som det söks bygglov för. Befintliga husbolag övergår till fakturering enligt förbrukning i takt med att lämpliga fjärravläsbara vattenmätare installeras i dem i samband med stambyte. Kravet på fjärravläsbarhet gäller även värmeenergimätare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sjukvårdsersättningarna i sjukförsäkringslagen utökas temporärt med en ersättningstaxa för coronavaccinationer. Ersättningen föreslås vara 10 euro. Ersättningen för coronavaccineringen omfattar också resorna till vaccinationsplatsen. Resekostnaderna i fråga om vaccineringar ersätts i fortsättningen inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården.Syftet med lagändringarna är att underlätta arbetsgivarnas möjligheter att erbjuda vaccinationer via företagshälsovården, om kommunen så önskar. Kommunerna har fortfarande det övergripande ansvaret för vaccinationerna, och kommunerna beslutar i sina vaccinationsplaner om andra aktörers deltagande i vaccinerandet. Folkpensionsanstalten ersätter för närvarande arbetsgivarnas vaccinationskostnader som gäller coronavacciner via ersättningsklass I i ersättningarna för företagshälsovård. I fortsättningen kan Folkpensionsanstalten alternativt ersätta coronavaccineringarna inom företagshälsovården genom sjukvårdsersättningarna. Ersättningen för coronavaccinering kan betalas som direktersättning till en privat tjänsteproducent inom företagshälsovården. Då betalar arbetsgivaren självriskandelen för vaccineringen.Republikens president stadfäster lagen den 26 mars 2021. Lagen träder i kraft den 27 mars 2021 och gäller till utgången av juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till och med mars 2021 ska fortsätta till utgången av juni 2021.Höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa fortsätter att gällaHöjningen av det skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen från 300 euro till 500 euro i månaden (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätter att gälla fram till utgången av juni 2021. Med skyddat belopp avses det belopp som en arbetslös arbetssökande kan förtjäna utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen. Kravet i fråga om restiden vid rörlighetsunderstödet hålls förkortatRörlighetsunderstöd kan fortfarande temporärt betalas för heltidsarbete, om personens dagliga resa till arbetet när anställningen inleds överstiger två timmar i stället för tre timmar så som för närvarande. Rörlighetsunderstöd kan betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Arbetslöshetsförmåner kan också i fortsättningen betalas i förskott i större utsträckningArbetslöshetsförmån kan temporärt fortfarande betalas ut på basis av ansökan i förskott utan beslut för högst sex månader i stället för två månader, som är den normala tiden. Enklare behandling av förmånsansökningar fortsätterVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 juli 2021. Jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan fortsätter också. Arbetsmarknadsstödet för företagare fortsätterArbetsmarknadsstödet för företagare fortsätter till utgången av juni. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i dag regeringens proposition med förslag till ändring av avfallslagen och vissa andra lagar som har samband med den. Den cirkulära ekonomin ska främjas genom betydligt strängare skyldigheter för kommuner, avfallsinnehavare och förpackningsproducenter när det gäller den separata insamlingen av avfall. En viktig ändring är att kommunerna ska centralisera transporterna av separat insamlat avfall.År 2025 ska Finland återvinna 55 procent av det kommunala avfallet, och hela 65 procent år 2035. För att målet ska nås krävs betydligt effektivare avfallssortering, eftersom återvinningsgraden under de senaste åren har varit 41–43 procent (i vikt). I synnerhet återvinningen av bioavfall måste ökas avsevärt. Målen för återvinningen av förpackningsavfall skärps gradvis från nuvarande 55 procent till 70 procent fram till 2030. Det finns skilda mål för varje förpackningsmaterial.”Revideringen av avfallslagen främjar den cirkulära ekonomin. Mer ambitiösa krav på separat insamling ökar de affärsmöjligheter och arbetsplatser som anknyter till avfallstransport och återvinning av avfall. Hushållen kommer att få allt bättre möjligheter att sortera sitt avfall”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Effektiv separat insamling är nödvändig för att höja återvinningsgradenI och med ändringarna kan den separata avfallsinsamlingen ökas betydligt jämfört med nuläget. Avfall av olika slag och kvalitet ska sorteras och samlas in separat för materialåtervinning eller annan återvinning. Separat insamlat avfall ska inte längre få föras till avstjälpningsplatser eller förbrännas.Bestämmelser om konkreta skyldigheter för olika aktörer i fråga om separat insamling ska utfärdas senare genom förordningar. Avsikten är till exempel att separat insamling av bioavfall i tätorterna ska ordnas i alla fastigheter med minst fem lägenheter senast i juli 2022, och att separat insamling av metallavfall och förpackningsavfall ska ordnas senast i juli 2023. Dessutom ska den separata insamlingen av bioavfall i tätorter med fler än 10 000 invånare utvidgas till alla fastigheter senast i juli 2024. Områdesvis mottagning av textilavfall ska börja senast vid ingången av 2023.Kommunerna ansvarar för transporterna av separat insamlat avfallEnligt propositionen är det kommunen som ska konkurrensutsätta och ordna transporten av separat insamlat avfall, det vill säga fastigheters bioavfall, metallavfall och förpackningsavfall. Transportsystemet ändras i de kommuner där kommunen beslutat överföra ansvaret för avfallstransporterna till fastighetsinnehavarna. Kommunen ska konkurrensutsätta transporterna av metallavfall och förpackningsavfall senast om två år och transporterna av bioavfall senast tre år efter att lagen trätt i kraft.Kommunerna och förpackningsproducenterna ska samarbeta vid ordnandet av den separata insamlingen av förpackningsavfall från hushåll. Producenterna ska betala kommunerna ersättning för insamlingskostnaderna. Dessutom ska förpackningsproducenterna på samma sätt som för närvarande vara skyldiga att ordna områdesvisa mottagningsplatser för förpackningsavfall. Bestämmelser om minimiantalet platser för insamlingen utfärdas separat genom förordning, och där beaktas den ökande insamlingen från fastigheterna. Minimiantalet områdesvisa mottagningsplatser för plastförpackningsavfall ska fördubblas.Om villkoren i lagen uppfylls kan kommunen också i fortsättningen besluta att fastighetsinnehavaren ska ordna transporterna av blandat kommunalt avfall och slam från slamavskiljare och slutna avloppstankar genom att direkt avtala med ett transportföretag.När kommunen planerar en upphandling av avfallstransporttjänster ska den genomföra en marknadsundersökning. Upphandlingarna ska konkurrensutsättas i delar och genomföras så att fler än ett företag kan väljas till tjänsteproducent. Syftet är att trygga små och medelstora företags möjligheter att klara sig i entreprenadtävlingar.Då transporterna av separat insamlat avfall ligger på kommunens ansvar kan kommunen i fortsättningen planera avfallstransporterna från fastigheterna som en helhet och på ett heltäckande sätt utnyttja olika insamlingsmetoder, såsom kvartersvis insamling eller flerfacksinsamling. Detta kan dämpa kostnaderna för den ökade separata insamlingen och transporten av avfall och minska utsläppen och störningarna jämfört med en situation där flera olika aktörer sköter transporterna inom samma område.Genom avfallslagen ändras också producentansvarssystemetDe producentsammanslutningar* som ansvarar för avfallshanteringen av förpackningsmaterial ska slås samman till en ”superproducentsammanslutning” som ansvarar för producenternas skyldigheter i fråga om alla förpackningsmaterial. Producentansvaret för de olika produktgrupperna utsträcks också till den internationella distanshandeln. Producenter som befinner sig någon annanstans än i Finland kan fullgöra sina skyldigheter i Finland genom en auktoriserad representant. Den som förvaltar en näthandelsplattform ska ha möjlighet att fullgöra skyldigheterna för distansförsäljare som använder plattformen med fullmakt av dem.Tanken är att producentansvarssystemet i allt högre grad ska stödja hållbar produktutveckling. De producentansvarsavgifter** som producentsammanslutningarna tar ut av producenterna ska graderas så att de gynnar möjligheten att återvinna, reparera, uppdatera och återanvända produkterna.Syftet med revideringen av avfallslagen är också att effektivisera uppföljningen av avfallsflödena och främja digitaliseringen inom avfallssektorn. Verksamhetsutövarnas bokförings- och informationsskyldigheter skärps. Vid uppföljningen av transporterna av farligt avfall och vissa andra avfallslag övergår man till att använda elektroniska förflyttningsdokument. Som ett led i revideringen av lagstiftningen reformeras också informationssystemen inom avfallssektorn så att de kan tillgodose de många informationsbehoven inom avfallssektorn och sektorn för cirkulär ekonomi.

Källa: Valtioneuvosto.fi