NordenBladet — Kultursektorn har drabbats kraftigt av coronapandemin och osäkerheten om framtiden bekymrar aktörerna. Detta framgår av en enkät som undervisnings- och kulturministeriet riktade till aktörer inom kultursektorn i januari. Enkäten besvarades av 2029 aktörer.Av dem som svarade på enkäten sade över hälften att coronakrisen väsentligt äventyrat verksamheten i fjol. För en tredjedel var förändringarna betydande och för resten påverkades verksamheten endast lite. Ännu i januari förhöll man sig lite mer optimistiskt till första hälften av 2021 i jämförelse med erfarenheterna från år 2020.Coronapandemins verkningar fördelades på olika sätt i enkäten beroende på respondentens verksamhetsform. Privatpersoner och företag har drabbats hårdare av pandemin, medan konsekvenserna för kommunala aktörer och stiftelser har varit lindrigare.Av sammanslutningarna uppgav 47 % att pandemin orsakade permitteringar eller avbrott i löneutbetalningen år 2020 och 41 % meddelade att rekryteringen minskat. Stängningen av lokaler som är avsedda för allmänheten/används av allmänheten och avbrytandet av verksamheten i dem, de ökade svårigheterna i planeringen av den framtida verksamheten samt gallringen av serviceutbudet har varit de mest betydande verksamhetsmässiga förändringarna för sammanslutningarna. Närmare två av tre deltagare hade utvecklat nya verksamhetsformer och nästan hälften hade tagit fram eller lanserat nya digitala tjänster riktade till allmänheten.Av privatpersonerna berättade 93 % att arbetstillfällena och uppdragen har minskat eller ställts in och 88 % bedömde att deras utkomst har försämrats år 2020. Å andra sidan meddelade 44 % om nya arbetstillfällen. Av deltagarna uppgav 63 % att försäljningen minskat och 59 % att det konstnärliga arbetet förändrats.Av dem som svarade hade 37 % fått coronaunderstöd från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, såsom från undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande och Finlands filmstiftelse. 16 % av deltagarna hade fått andra stipendier eller understöd (t.ex. från privata stiftelser), 12 % företagsstöd från arbets- och näringsministeriet, t.ex. via Business Finland, närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunerna, Statskontoret och 10 % coronaunderstöd som kommunerna beviljar aktörer inom kultursektorn och de kreativa branscherna. Av svaren från olika kulturområden framgår att stora och etablerade aktörer ofta upplevs ha fått bättre stöd än små.Vid frågan om kulturens och kulturpolitikens framtid handlade svaren i synnerhet om osäkerheten kring coronapandemins fortsättning och upplevelsen av att begränsningarna till följd av pandemin är orättvisa. Likaså är den rådande uppfattningen att man inte förstår konstens och kulturens betydelse och inte värdesätter branschen. Man upplever oro för att basfinansieringen för sektorn minskar på grund av att avkastningen från penningspel minskar samtidigt med verkningarna av coronapandemin.Ekonomiska svårigheter och konkurser anses sannolika och det antas att kompetens och sakkunskap går förlorad inom kulturens olika områden. Oron för frilansare och andra som sysselsätter sig själva framträder starkt. Pandemin har lyft fram problemen som gäller deras utkomstskydd och sociala trygghet tydligare än tidigare och det önskas lösningar på dem.– Kultursektorn är mångfacetterad och problemen inom sektorn i samband med coronapandemin är också varierande. En del av problemen har varit kända redan tidigare och gäller också sådant som kan påverkas på andra sätt än genom kulturpolitiska åtgärder. Coronatiden har gjort problemen synliga. Förhoppningsvis satsas det äntligen på att lösa dessa problem med alla de medel som står till buds i vårt samhälle, säger överdirektör Riitta Kaivosoja. Digitala funktionerna och kompetensen har ökatSom positiva sidor med pandemins tid lyfter enkäten fram utvecklingen av digitala tjänster och funktioner, och man anser att kompetensen detta har gett kan ha positiva effekter i framtiden. Å andra sidan identifierar man här utmaningar som gäller bl.a. kompetens, inkomster och teknik och som man bör hitta lösningar på.I vissa svar betonas också att en eventuell positiv verkning av coronapandemin är att man lösgör sig från gamla vanor och att nya försök uppstår. Man lyfter också fram sektorns möjligheter och behov av att organisera sig starkare och på så sätt göra sin röst hörd i den samhälleliga debatten.Man har också noterat möjligheten att det uppstår en stor efterfrågan på kulturevenemang efter pandemin och därmed även arbetsmöjligheter – ”för dem som har kunnat uthärda inom branschen”, som ett av svaren konstaterar.Bakgrund till enkätenUndervisnings- och kulturministeriet lät göra en webbenkät om coronapandemins konsekvenser för sammanslutningar och personer som verkar inom konst, kultur och kreativa branscher. Enkäten kunde besvaras från den 18 januari till den 1 februari 2021. I enkäten frågades om coronapandemins konsekvenser år 2020 och om en uppskattning av konsekvenserna under första halvåret 2021, det vill säga från den 1 januari till den 30 juni 2021. Med hjälp av enkäten ville ministeriet skapa en uppdaterad lägesbild av den exceptionella situationens konsekvenser för branschen.Det totala antalet respondenter uppgick till 2 029. 1 426 av dem representerade sammanslutningar, till exempel en förening, ett företag eller en kommunal aktör, medan 603 var privatpersoner, till exempel konstnärer eller frilansare. Vid analysen av resultaten och bedömningen av svarens tillförlitlighet har man beaktat metoden för datainsamling och dess inverkan på materialet. Svarens representativitet varierade mellan olika konstområden, vilket försvårade jämförelse mellan olika områden. Av dessa orsaker bör enkätresultaten betraktas som riktgivande.Coronapandemins konsekvenser inom kultursektorn 2020–2021: Rapport om enkätsvaren (Statsrådets publikationer 2021:26) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 30 mars 2021 deltar kommunikationsminister Timo Harakka i ett informellt videomöte för transportministrarna som ordnas av EU:s ordförandeland Portugal.Temat för mötet är järnvägstrafiken, som är en av Portugals prioriteringar inom transportsektorn. Ministrarna diskuterar hur järnvägstrafikens andel av person- och godstrafiken ska kunna ökas.En ökad marknadsandel för järnvägstrafiken tas också upp i Europeiska kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet, som publicerades i december 2020.År 2021 har utsetts till Europaåret för järnvägen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statskontorets förslag till statsbokslut för år 2020 har undertecknats och överlämnats till finansministeriet. Statens bokslut upprättas utifrån budgetekonomin i statsbudgeten.Statskontorets förslag till statsbokslutet inkluderar statens intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkningen, budgetens utfallskalkyl, statens finansieringsanalys samt bilagor som kompletterar kalkylerna. Enligt statens intäkts- och kostnadskalkyl uppgick underskottet för 2020 till 12,7 miljarder euro. År 2019 var underskottet 1,6 miljarder euro. Jämfört med året innan var intäkterna 7,3 procent lägre och kostnaderna 13,7 procent högre. Minskningen av intäkterna berodde huvudsakligen på att finansierings- och skatteintäkterna minskade. Största orsaken till de sänkta skatteintäkterna var coronasituationen. Samfundsskatten minskade mest i euro. Samfundsskatteintäkterna visar att samfunden ansökte ändringar i de förskottsskatter som redan skulle betalas. Företagen kunde också ansöka om lättade betalningsarrangemang, vilket i synnerhet syntes som en minskning av mervärdesskatteinflödet. Statens samfundsskatteintäkter minskades dessutom av den höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten som genomfördes i anslutning till coronastödpaketet. Kostnaderna för överföringsekonomin utgjorde 80 procent av utgifterna, sammanlagt 49,2 miljarder euro, vilket var cirka 7,1 miljarder euro mer än året innan. Överföringsekonomins kostnader för lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna (vardera ca 15,0 miljarder euro) var de största posterna inom överföringsekonomin. I båda fallen var ökningen i euro också störst jämfört med året innan. Överföringsekonomins kostnader för lokalförvaltningen ökade med cirka 3,3 miljarder euro, varav största delen beror på att kommunernas statsandelar har ökat. I överföringsekonomins kostnader för socialskyddsfonderna (ökning sammanlagt ca 1,2 miljarder euro) förekom förändringar i flera poster, av vilka de största var poster som berodde på arbetslöshetsförmåner. Stöd som betalas till företag på grund av coronakrisen ökade överföringsekonomins kostnader ytterligare. Statens balansomslutning var 63,2 miljarder euro, vilket var cirka 13 procent större än året innan. De största förändringarna i balansräkningen var ändringarna i statsskulden och kassamedlen. Coronakrisens verkningar syns i båda på grund av ökningen av statens utgifter och tryggandet av statens likviditet. Nettoökningen av den gemensamma statsskulden för de statliga fonderna utanför budgetekonomin och budgeten var 18,5 miljarder euro och skuldens totala nominella värde 124,8 miljarder euro, marknadsvärdet 135,4 miljarder euro.Enligt utfallskalkylen för statsbudgeten var överskottet för finansåret 2020 1,517 miljarder euro  och det kumulativa underskottet i slutet av budgetåret 10,044 miljarder euro. Budgetinkomsterna uppgick till 68,591 miljarder euro, inklusive 18,962 miljarder euro i nettoupplåning. Budgetutgifterna uppgick till 67,074 miljarder euro. Budgetutfallet, intäkter och utgifter samt balansräkningenStatskontorets förslag kan läsas på Statskontorets webbplats: Statskontorets förslag till statsbokslut för år 2020På Statskontorets webbplats finns det infografer om kalkylerna i statsbokslutet.Närmare specificeringar av statens bokslut och bokföringsuppgifter kan fås via Statskontorets rapporteringstjänst på adressen www.tutkihallintoa.fi. På webbplatsen finns också länkar till andra planerings- och uppföljningsdokument. Statsbokslutet fogas till regeringens årsredovisning som överlämnas till riksdagen i april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunalvalet förrättas söndagen den 13 juni 2021. Lagen om senareläggning av kommunalvalet 2021 trädde i kraft i dag.Valdagen i kommunalvalet är den 13 juni. Förhandsröstningen i hemlandet pågår från och med den 26 maj till och med den 8 juni och utomlands från och med den 2 juni till och med den 5 juni. I år är förhandsröstningsperioden i hemlandet undantagsvis två veckor, och kommunerna har fått stöd för de extra kostnader som förlängningen medför.De kandidatansökningar till kommunalvalet som redan lämnats in till centralvalnämnderna gäller fortfarande. Ansökningarna kan ändras och nya ansökningar kan lämnas in till och med den 4 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.För att stoppa förlusten av biologisk mångfald på ett kostnadseffektivt sätt krävs förutom arealmål att man kan identifiera de i nuläget bästa objekten för att trygga den biologiska mångfalden liksom även områden med liten betydelse för skogsproduktionen och utveckla dem på ett sätt som främjar den biologiska mångfalden. En kraftig ökning av skyddsarealen och naturvården av ekonomiskog leder till betydande kostnader för staten, om ersättning ska betalas även för naturvård. En samtidig ökning av efterfrågan på trä ökar kostnaderna ytterligare, eftersom de ersättningar som betalas till markägarna för skyddsområden stiger i takt med priset på trä.Inom projektet Kostnadseffektiva metoder för att stoppa utarmningen av skogsnaturens mångfald (KEIMO), som genomförts inom ramen för statens utrednings- och forskningsverksamhet, analyserades bland annat vilka ekonomiska och ekologiska konsekvenser som uppstår om skyddet av skog och naturvården av ekonomiskog ökar kraftigt och hur dessa kan samordnas med den samtidiga ökningen av efterfrågan på trä och den ökade skogsavverkningen. Till exempel i EU:s biodiversitetsstrategi 2030 betonas det att skyddsarealen och naturvården av ekonomiskog bör ökas för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra anpassningen till klimatförändringen.Naturvårdsåtgärder bör koncentreras särskilt till områden nära skyddsområdenKostnadseffektiviteten för att trygga den biologiska mångfalden i skogsnaturen kan ökas genom att inom naturvården beakta markägarens önskemål och utföra naturvård på områden med goda förutsättningar för detta. Sådana områden är bland annat närbelägna områden till nuvarande skyddsområden.”Dels bör skyddet fokuseras till mo- och torvskog med ett gammalt trädbestånd som redan i nuläget har ett betydande naturvärde, dels till sådana avverkningsobjekt som har ett ungt trädbestånd eller som är föremål för naturvård och där det geografiska läget är gynnsamt men naturvärdet bör utvecklas”, konstaterar Kimmo Syrjänen, gruppchef vid Finlands miljöcentral.Kriterierna för och statistikföringen av naturvården bör utvecklas för att naturvårdsåtgärdernas kvalitet och mängd ska kunna följas upp allt bättre.Bra skogsvård ska främja samordningen av tryggandet av den biologiska mångfalden och skogsproduktionenI projektet utarbetades sex kalkyler i form av scenarion som varierade i fråga om ökningen av virkesuttag (72,4–80 mn m3), skyddsareal och naturvårdsåtgärder för ekonomiskog (sparträd, lövträdsblandning och omloppstid).Enligt utredningen är det inte möjligt att samtidigt fördubbla naturskyddsområdenas areal i landets södra och mellersta delar, öka naturvården av ekonomiskog kraftigt och utöka virkesuttaget till 80 miljoner m3 om man vill bevara möjligheterna till avverkning även i framtiden. I ekonomiskog förblev trädbeståndets totala volym (mängden träd) på ungefär samma nivå under de kommande 30 åren i det scenario där man på ovannämnda sätt ökade skyddsarealen och naturvårdsåtgärderna men inte virkesuttaget. Att enbart utöka virkesuttaget till 80 miljoner m3 hade inte heller någon effekt på trädbeståndets totala volym under granskningsperioden.Ju större efterfrågan på trä, desto sämre kostnadseffektivitet för att trygga den biologiska mångfalden. Detta beror först och främst på att kostnaderna för skyddet ökar i takt med att priset på trä stiger. En annan orsak är det högre mångfaldsläckaget. Med detta avses att en ökning av skyddet och naturvårdsåtgärderna visserligen ökar mångfalden i de områden som är föremål för åtgärder, men samtidigt ökar avverkningens intensitet i andra områden av ekonomiskogen. En samtidig kraftig ökning av skyddet, naturvårdsåtgärderna och avverkningen leder till ett allt yngre trädbestånd och en avsevärt mindre trädvolym i ekonomiskogarna under de kommande 30 åren.Ett yngre trädbestånd i ekonomiskogarna innebär att det inte på lång sikt finns tillräckligt med inhemsk trävara för skogsindustrins bruk. Den inhemska trävaran kan ersättas med importerat trä, men detta kan ha effekter för mångfalden på annat håll. Om man kan öka skogens tillväxt till exempel med hjälp av rättidig plantskogsskötsel, gödsling och förädlat frö- och plantmaterial i de skogsområden som inte reserverats för skydd eller naturvård, blir förutsättningarna bättre för att samtidigt öka skyddet, naturvården och avverkningen. På lång sikt kan även ökad skogsodling förbättra dessa förutsättningar.”Det gäller att komma ihåg att dessa scenarion är alternativa framtidsutsikter och att det är osannolikt att de exakta arealmålen och virkesuttagen i dem går i uppfyllelse. Med hjälp av scenariona kan man dock skapa en bra bild av utmaningarna i anslutning till tryggandet av den biologiska mångfalden och ökningen av skogsproduktionen”, förklarar Leena Kärkkäinen, specialforskare vid Naturresursinstitutet.Frivilliga skyddsåtgärder viktiga, de statsekonomiska kostnaderna kan vara omfattandeUtgångspunkten för att öka skyddsarealen av skog i utredningen är att det sker frivilligt och att markägarnas inkomstbortfall ersätts till fullt belopp i enlighet med handlingsplanen för mångfalden i Södra Finlands skogar (METSO). Även med tanke på vilt- och fågelbeståndet i skogen gynnar det skogsnaturens välstånd att betydande livsmiljöer skyddas.Att fördubbla skyddsarealen i de södra och mellersta delarna av Finland före 2030 förutsätter att finansieringen inom METSO-programmet ökar mer än tiofalt till minst 240 miljoner euro per år. Om man samtidigt ökar även naturvårdsåtgärderna i ekonomiskogar stiger de årliga kostnaderna till uppskattningsvis 460–530 miljoner euro. Därtill behövs extra satsningar på administrationen i anslutning till skyddet.En kraftig ökning av skyddsarealen kräver att urvalskriterierna luckras upp jämfört med i dag, vilket innebär att skyddet skulle omfatta områden där naturvärdet håller på att utvecklas. Det skulle öka utbudet av objekt och minska kostnaderna.Nya styrmedel behövs för att öka mångfaldenKostnadseffektiva metoder för att få skogsägarna att erbjuda fler skyddsobjekt och öka intresset för naturvård är att öka medvetenheten om METSO- och Helmi-programmen och utarbeta gårdsspecifika naturvårdsplaner. Med hjälp av ett arealbaserat stöd kan man uppmuntra skogsägarna till att bättre bevara de strukturella särdrag som behövs för att främja skogens mångfald. Man kan även utveckla motsvarande kompensationsmekanismer för att trygga mångfalden som för kompensationen av växthusgasutsläpp.Närmare information:KEIMO-projektet: specialforskare Leena Kärkkäinen, Naturresursinstitutet, tfn 0295 324 848, leena.karkkainen(at)luke.fi
Livsmiljöer som är viktiga för skogsnaturens mångfald och skogarnas strukturella särdrag: gruppchef Kimmo Syrjänen, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 666, kimmo.syrjanen(at)syke.fi
Strukturella särdrag i skogarna som är viktiga för viltbeståndet: specialplanerare Janne Miettinen, Finlands viltcentral, tfn 0294 312 264, janne.miettinen(at)riista.fi
Tryggandet av mångfalden i statens skogar: chef för hållbar utveckling, Forststyrelsen, Metsätalous Oy, Antti Otsamo, tfn 0206 394 442, antti.otsamo(at)metsa.fi
Styrmedel för tryggandet av mångfalden: forskningsdirektör Paula Horne, Pellervo ekonomiska institut, tfn 040 592 6820, paula.horne(at)ptt.fi
Specialsakkunnig Katja Matveinen, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 287, katja.matveinen(at)mmm.fi (Ordförande för projektets styrgrupp)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och samkommuner kan nu ansöka om statsunderstöd för att utveckla boendet och servicen för äldre personer. Syftet är att det ska utvecklas en verksamhetsmodell som på ett flexibelt sätt kan förena olika boendelösningar med service som motsvarar äldre personers behov och med annan verksamhet.Utgångspunkten är att klienten ska få tillbringa resten av sitt liv i sitt eget bekanta hem och att servicen där kan ökas på ett flexibelt sätt när klientens servicebehov blir större. En miljon euro har reserverats för 2021–2022 för utvecklingen av en verksamhetsmodell för en modell för flexibel service i boendet för äldre (JOPA). Ansökningstiden för statsunderstöd går ut den 30 april 2021.Projektet är ett led i det nationella åldersprogrammet. Programmet genomför också regeringsprogrammet samt den kvalitetsrekommendation som syftar till att främja boendelösningar som är lämpliga för äldre, till exempel mellanformer av boende och boende i gemenskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På det virtuella Generation Equality-forumet i Mexiko offentliggörs åtgärder som vidtas inom den globala kampanjen för att främja jämställdhet inom teknologi och innovationer. Finland har en ledande roll i detta arbete. I forumet deltar statsminister Sanna Marin och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Syftet med kampanjen Generation Equality, som samordnas av FN:s jämställdhetsorganisation UN Women, är att främja jämställdhetsmålen på global nivå. Finland utsågs i fjol att delta i ledningen av en aktionsgrupp med fokus på jämställdhet inom teknologi och innovationsverksamhet. Gruppen offentliggör sin konkreta handlingsplan i samband med det virtuella forumet i Mexiko.Prioriteringar som Finland drivit på har en framträdande roll i handlingsplanen. Kravet på att eliminera könsrelaterat nätvåld och skapa trygga onlinemiljöer för alla är ett av de viktigaste målen i den globala handlingsplanen.Handlingsplanen offentliggörs i samband med en paneldiskussion med högnivådeltagare, bland annat utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Statsminister Sanna Marin håller ett anförande i samband med ett programinslag om kvinnligt ledarskap. Dessutom deltar statssekreterare Johanna Sumuvuori från utrikesministeriet i en tillställning för inrättande av en vängrupp för jämställdhet.”Nätvåld och trakasserier online är kränkningar av de mänskliga rättigheterna och lika fördömliga som våld offline. Nättrakasserier, särskilt mot kvinnor, flickor och minoriteter, utgör också ett verkligt hot mot demokratin, eftersom de begränsar och försvårar deltagandet i samhällsdebatten. Vi behöver global reglering, åtaganden och åtgärder för att eliminera nätvåld. För att lyckas med det behövs ett smidigt samarbete mellan regeringar, företag och civilsamhällesorganisationer, vilket kampanjen Generation Equality erbjuder en utmärkt möjlighet till”, säger minister Skinnari.Under det tre dagar långa forumet offentliggörs också åtgärdsplaner för fem andra aktionsgrupper inom ramen för Generation Equality. Grupperna söker lösningar på frågor som gäller könsrelaterat våld, sexuell och reproduktiv hälsa, ekonomisk rättvisa, klimatförändringen och kvinnligt ledarskap.Handlingsplanerna kommer att genomföras i samarbete med regeringar, företag, organisationer och ungdomsrörelser under de följande fem åren.Förberedelseperioden för kampanjen Generation Equality pågår ännu under våren och kulminerar i ett högnivåforum som hålls i Paris från den 30 juni till den 2 juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Restauranger och andra förplägnadsrörelser ska hållas stängda för kunderna fram till den 18 april 2021 i de områden där det är nödvändigt för att kunna stoppa spridning av epidemin.Nedstängningen som började den 9 mars fortsätter således utan avbrott i de landskap där det är nödvändigt med tanke på sjukdomsläget. Till skillnad från den tidigare nedstängningen får restaurangerna från och med den 29 mars ha öppet på Åland och i Södra Österbotten samt i Lappland, men inte i Kittilä kommun. I Norra Savolax och Norra Karelen ska restaurangerna däremot stängas för kunderna från och med måndagen den 29 mars. Kunderna kan dock beställa och hämta mat. Restauranger och kaféer kan under nedstängningen sälja matportioner som kunderna hämtar eller som de levererar till kunderna antingen själva eller via andra tjänsteleverantörer.Nedstängning är nödvändig på grund av sjukdomsläget Förplägnadsrörelserna ska hållas stängda för kunder i följande landskap och kommun: 1) Nyland 
2) Egentliga Finland
3) Satakunta 
4) Egentliga Tavastland 
5) Birkaland
6) Päijänne-Tavastland 
7) Kymmenedalen 
8) Södra Karelen 
9) Södra Savolax
10) Norra Savolax
11) Norra Karelen
12) Mellersta Finland
13) Österbotten
14) Norra Österbotten
15) KittiläNedstängningen gäller inte Åland, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten eller Kajanaland. Restaurangerna i landskapet Lappland kan dock också ha öppet, med undantag för Kittilä kommun.I fråga om landskapet Lappland analyserades nedstängningen på en mer detaljerad nivåMed undantag för landskapet Lappland har nedstängningen av restauranger fastställts med tanke på hela landskapet. I sitt svar på regeringens proposition förutsatte riksdagen att ett landskap med stora avstånd och få invånare ska granskas på en mer detaljerad nivå än ett landskap. Enligt riksdagens syn och utifrån hälsomyndigheternas utlåtande ska restaurangerna hållas stängda i Kittilä, men i de övriga kommunerna i Lappland kan restaurangerna ha öppet från och med den 29 mars.Grunderna för nedstängningen ses över varje veckaStatsrådet ändrar förordningen om nedstängningen inte längre är nödvändig i något område eller om sjukdomsläget i något landskap blir allvarligare. I de områden där restaurangerna inte stängs ska förplägnadsrörelserna följa lagen om smittsamma sjukdomar och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Då ska restaurangerna stängas kl. 23 och serveringen upphöra kl. 22. Nedstängningen gäller alla företag inom förplägnadsbranschen, men inte personalrestaurangerTill de förplägnadsföretag som ska stängas hör bland annat kaféer, restauranger, barer och nattklubbar som är öppna för allmänheten. Nedstängningen gäller också uteserveringar. Försäljning av portioner för avhämtning är dock tillåtet under nedstängningen.Enda undantaget är restauranger som inte är öppna för allmänheten. Nedstängningen gäller alltså inte till exempel matsalar i ålderdomshem eller personalrestauranger som inte är öppna för andra kunder. Affärsmodellerna och verksamhetsprinciperna för förplägnadsrörelser som producerar måltidstjänster för personal eller studerande kan variera avsevärt. Om en restaurang är öppen för allmänheten omfattas av nedstängningen.Ett system för ersättning till restauranger är under beredningArbets- och näringsministeriet har berett en stödmodell för skälig kompensation till sådana företag som omfattas av de gällande nedstängningsåtgärderna. Propositionen om en modell för stöd behandlas nu i riksdagen och den genomförs som en del av kostnadsstödet. Denna fortsatta nedstängning av restaurangerna ska beaktas när arbetet med stödmodellen fortsätter. Företagen ska ansöka om ersättning hos Statskontoret. Ansökningsomgången för företagen kan inledas i början av maj. Information om behandlingen av lagen och förordningenRiksdagen antog och republikens president stadfäste den 8 mars 2021 en lag som temporärt stänger restauranger och andra förplägnadsrörelser för kunderna. Lagen och förordningen träder i kraft natten mellan söndag och måndag den 29 mars 2021 kl. 00.00. Statsrådet utfärdade samma dag en förordning som definierar de landskap där nedstängningen är i kraft. Huvudprincipen är att förplägnadsrörelserna ska hållas stängda för kunderna i de landskap som befinner sig i samhällsspridningsfasen eller accelerationsfasen. För att bedöma nödvändigheten och som grund för besluten använder man Institutet för hälsa och välfärds expertbedömning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De temporära 58 d och 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar har ändrats. Med stöd av paragraferna är det möjligt att använda de utrymmen som avses i lagen på ett tryggt sätt eller att i sista hand stänga dem på grund av covid-19-epidemin. I fortsättningen gäller regleringen även utrymmen som normalt används av färre än 10 personer (inomhuslokaler) eller färre än 50 personer (utomhus).Kommunen eller regionförvaltningsverket kan för viss tid helt stänga utrymmen för näringsverksamhet eller annan verksamhet som är avsedda för kunder och deltagare . Beslutet om stängning kan gälla de utrymmen som avses i lagen om smittsamma sjukdomar. Till dem hör utrymmen för motion och idrott samt konditionssalar, allmänna bastur, simhallar och badinrättningar, dansställen och utrymmen som används för körsång och amatörteater, nöjes- och temaparker, inomhuslekparker och inomhuslekplatser samt allmänna utrymmen i köpcentra, med undantag för affärslokaler i detaljhandeln och lokaler som används för tillhandahållande av tjänster samt passager till dessa lokaler.Stängning av utrymmen är ett alternativ som tillgrips i sista hand i situationer där det är nödvändigt och där spridningen av epidemin inte kan förhindras genom lindrigare åtgärder och begränsningar.Riksdagen förutsatte i sitt svar att statsrådet påskyndar beredningen av en ersättningsmodell. Näringsidkare ska i tillräcklig utsträckning få ersättning för de ekonomiska förluster som stängningen av lokalerna orsakar. Ersättningsmodellen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. En regeringsproposition om temporärt kostnadsstöd för små företag är redan under behandling i riksdagen. De ändrade paragraferna träder i kraft den 31 mars 2021 och gäller till och med den 30 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har mottagit ett utlåtande av Institutet för hälsa och välfärd gällande hur distributionen av covid-19 vaccinationerna ska riktas på regional nivå. Institutet för hälsa och välfärds utlåtande baserar sig på de rekommendationer som den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor KRAR gav den 18 mars. Enligt rekommendationerna ska man vid distributionen av coronavacciner utöver befolkningsmängden också beakta epidemiläget i olika regioner.Social- och hälsovårdsministeriet kommer att sätta sig in i Institutet för hälsa och välfärds utlåtande och den modell för riktandet av vaccinationerna som presenteras i utlåtandet.Ministeriet utvärderar bland annat om den föreslagna verksamhetsmodellen förutsätter att vaccinationsförordningen ändras. Social- och hälsovårdsministeriet utvärderar också förslaget med tanke på jämlikheten och begär vid behov ett utlåtande i ärendet av diskrimineringsombudsmannen.Social- och hälsovårdsministeriet strävar efter att göra utvärderingen så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi