NordenBladet — Kristall Parti r.p. har införts i partiregistret som förs vid justitieministeriet.I partiregistret finns nu 21 partier.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Kristall Parti r.p. har införts i partiregistret som förs vid justitieministeriet.I partiregistret finns nu 21 partier.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Hurdant är ett bra, hållbart boende i framtidens Europa? Vilka lärdomar kan vi få från den legendariska designskolan Bauhaus för att lösa dagens utmaningar? Vad har de nordiska länderna att lägga fram på det gemensamma bordet? Hur får vi alla att delta?Över 800 ivriga deltagare från Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island sökte svar på bland annat dessa frågor vid ett planeringsevenemang för det nya europeiska Bauhaus den 24 mars. Europeiska kommissionen planerar att redan i år inleda Bauhaus genom fem olika projekthelheter.Vid evenemangets workshoppar samlade man nordiska idéer om hur det nya europeiska Bauhaus kan utvecklas. Vid workshopparna behandlade man klimatförändringen, cirkulär ekonomi, digitalisering, ekosystemtjänster, biologisk mångfald, barn och unga, lärande samt jämställdhet och välfärd. Resultaten av diskussionen och arbetet kring dessa teman sammanställs i en rapport som skickas till Europeiska kommissionen senare i vår. På detta sätt vill man säkerställa att de nordiska idéerna och synvinklarna ingår i temana för de fem olika Bauhausprojekten.En upptagning av evenemangets inledande och avslutande anföranden och en översikt av workshopparnas resultat finns öppet tillgängliga på evenemangets webbplats.”Evenemanget väckte stort intresse i Finland och i de nordiska länderna. Nu ställer vi in siktet på mer noggrant avgränsade workshoppar. Målet är att detta arbete ska konkretiseras också i Bauhausprojekten”, säger Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Den samnordiska planeringen och utvecklingen fortsätter i diverse uppföljningsevenemang som ordnas av olika aktörer. Det första av dessa ordnas den 28 april, då temat är estetik i enlighet med hållbar utveckling i den byggda miljön. Information om andra kommande Bauhaus-evenemang läggs ut på webbplatsen.”Vi vill uppmuntra aktörerna inom konst- och kultursektorn att modigt delta och framföra sina åsikter om hurdan en god livsmiljö är i framtiden”, säger kulturrådet Petra Havu vid undervisnings- och kulturministeriet.Följ med och delta i diskussionen på sociala medier under hashtaggen #NewEuropeanBauhaus.Det första nordiska planeringsevenemanget ordnades av miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Nordiska ministerrådet, ArchInfo samt norska och isländska designorganisationer.Vad är det nya europeiska Bauhaus?Det nya europeiska Bauhaus är ett initiativ från Europeiska kommissionen i syfte att främja hållbar utveckling, delaktighet och skönhet i den byggda miljön.
Målet är att hitta bättre sätt att leva och bo genom gemensam planering och utveckling – och att utöver vetenskap och teknologi utnyttja kreativitet, kultur och design för att lösa vår tids stora utmaningar, såsom klimatförändringen.Initiativets innehåll och utformning bygger på europeiska idéer, exempel och önskemål. Precis alla är välkomna till ritbordet, arkitekter, formgivare, konstnärer, forskare, företag och organisationer likväl som studerande, barn och unga.
Det nya europeiska Bauhaus bidrar till att genomföra den europeiska gröna given (European Green Deal).Med Bauhaus avses den legendariska skolan för arkitektur och formgivning som grundades i Tyskland på 1920-talet och som spelade en central roll i uppkomsten av modern arkitektur och formgivning.Nordicbauhaus.eu: Videoupptagning av evenemanget, workshopparnas resultat och
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för reformen av den sociala tryggheten sammanträdde fredagen den 26 mars 2021. Ministrarna diskuterade bland annat hur socialskyddet för barn och familjer ska utvecklas som ett led i reformen av den sociala tryggheten. Frågor som berör barn och familjer behandlas i alla sektioner under kommittén för social trygghet. För närvarande bedömer förvaltningssektionen behoven av att ändra familjebegreppen. Bedömningen utgår från en forskning om familje- och inkomstbegreppen i de sociala förmånerna som beställdes av social- och hälsovårdsministeriet. Ärenden gällande barns, ungas och familjers försörjningsförutsättningar behandlas i sektionen för sysselsättning och kompetens, sektionen för arbete och funktionsförmåga och sektionen för boende. Sektionen för forskning och utvärdering ansvarar för bedömningen av konsekvenserna för barn. Utredningar och projekt som gäller barn och familjer genomförs inte bara under ledning av kommittén för social trygghet. I november 2020 blev en utredning om barns växelvisa boende klar, och det ordnandes också ett seminarium om temat (på finska). I mars 2021 publicerades den befolkningspolitiska utredningen “Positiv nativitetsutveckling och längre livslängd, riktlinjer för befolkningspolitiken på 2020-talet”. Under ledning av social- och hälsovårdsministeriet bereds för närvarande ändringar i lagstiftningen om familjeledigheterna, som avses träda i kraft i början av hösten 2022. Regeringsprogrammet innehåller flera åtgärder som syftar till att förbättra barns och familjers situation och främja en positiv inställning till barn och familjer. – I maj 2021 börjar kommittén för social trygghet behandla helheten av de problem inom den sociala tryggheten som sektionen har konkretiserat. I det skedet tror jag att vi kan ge en helhetsbild av hur socialskyddet för familjer ska utvecklas, konstaterar Pasi Moisio, ordförande för kommittén. Ministerarbetsgruppen fick även en översikt av temana för kommitténs möte den 22 mars. Kommittén behandlade helheterna gällande samordningen av tjänster och förmåner samt samordningen av förvärvsarbete och socialskyddet. Diskussionen i kommittén för social trygghet handlade särskilt om balansen mellan rättigheter och skyldigheter. Ministrarna övervakar helheten vid reformen av den sociala trygghetenOrdförande för ministerarbetsgruppen är social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Övriga medlemmar i ministerarbetsgruppen för uppföljning är forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, justitieminister Anna-Maja Henriksson, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och inrikesminister Maria Ohisalo.I enlighet med beslutet om tillsättandet ska kommittén rapportera om sitt arbete till ministerarbetsgruppen, men styrs inte av ministerarbetsgruppen. Ministerarbetsgruppen kan också medverka i de projekt inom social- och hälsovårdsministerns ansvarsområde som hänför sig till reformen av den sociala tryggheten.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Regeringen återtog den proposition med förslag till lag om temporär begränsning av rörelsefriheten och nära kontakter som lämnades till riksdagen den 25 mars. Regeringen informerade riksdagen om återtagandet av propositionen genom en skrivelse på onsdag kväll den 31 mars. Propositionen överlämnades som ett i 23 § i grundlagen avsett tillfälligt undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna under undantagsförhållanden.Riksdagens grundlagsutskott gav ett utlåtande (GrUU 12/2021 rd) om regeringspropositionen den 31 mars. Grundlagsutskottet betonade i sitt utlåtande att propositionens mål kan anses vara synnerligen vägande. Utskottet anser dock att den grundläggande lösning som valts i regeringspropositionen förbjuder rörligheten i princip helt och hållet och detta strider mot kravet på proportionalitet med beaktande av de epidemiologiska motiveringar som ges i regeringspropositionen, och det kan inte anses vara nödvändigt på det sätt som avses i 23 § i grundlagen. Utskottet har ansett att det är nödvändigt och hör till god lagstiftningssed att beredningen av ett ärende åläggs statsrådet, i synnerhet om det i en regeringsproposition föreslås mycket avgörande ändringar som i väsentlig grad påverkar de grundläggande lösningarna i propositionen.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Utrikesministeriet inleder ett pilotprojekt som går ut på att personer bosatta i Vitryssland kan lämna in visumansökningar för säsongsarbete vid ett viseringscenter i Minsk. I andra ärenden som rör Schengenvisum representeras Finland i Minsk av Estland, och i frågor som gäller ansökan om visum som inte gäller säsongsarbete ska man följa den estniska ambassadens anvisningar.Ansökningar om visum för säsongarbete kan lämnas in från och med den 8 april 2021 måndagar, tisdagar och onsdagar kl. 9–16. Ansökan kan endast lämnas in om du har bokat tid på förhand. Reservera tid för inlämnande av visumansökan på webbplatsen (på engelska). Webbplatsen lanseras och tidsbeställningen öppnas torsdagen den 1 april 2021. Undantagsvis kan ansökningar också lämnas in torsdagen den 8 och fredagen den 9 april.Ansökan om visum för säsongarbete ska lämnas in personligen till viseringscentret. Ansökan kan inte skickas in per e-post eller fax.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sammanställt ett kommuninfo som preciserar de ändringar i klientavgiftslagen som träder i kraft den 1 juli 2021. Genom ändringarna i klientavgiftslagen utvidgas tjänsternas avgiftsfrihet och avgifterna görs skäligare. I och med reformen sjunker klientavgifterna för nästan en miljon finländare.De tjänster som blir avgiftsfria är till exempel sjukskötarmottagningarna inom primärvården, poliklinikbesöken för personer under 18 år, vissa ärenden gällande behandling av smittsamma sjukdomar så som till exempel preventiv medicinering mot HIV samt den vård vid mödravårdspolikliniker som är avsedd för gravida kvinnor med missbruksproblem. Bestämmelser om avgifter för långvarig boendeservice finns i fortsättningen i lagenTill klientavgiftslagen har fogats bestämmelser om klientavgifterna för långvarig boendeservice. Avgifterna fastställs på enhetliga grunder för fortlöpande och regelbunden service som ges i hemmet och för långvarig, vanlig boendeservice. Bestämmelserna om avgifter för fortlöpande och regelbunden service i hemmet har också lyfts upp från författningsnivå till lagnivå, och den högsta avgiftssatsen för servicen har begränsats enligt timmar.Bestämmelserna om avgifter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg motsvarar dock i stor utsträckning bestämmelserna om avgifter för långvarig sluten vård. På så vis tas avgifter för klienter som är i behov av intensiv vård och omsorg ut enligt så enhetliga grunder som möjligt. Minimibeloppet för klientens personliga bruk är 164 euro i månaden inom serviceboende med heldygnsomsorg.Klienternas rättsskydd stärksLagen framhäver prioriteringen av nedsättning eller efterskänkande av klientavgifter i förhållande till utkomstskyddet. I lagen föreskrivs också om kommunens skyldighet att informera klienten om vad som föreskrivs om nedsättning och efterskänkande av avgift. Målet är att klienterna inte ska bli tvungna att ty sig till utkomststöd för att klara av klientavgifterna.
I lagen förtydligas också bestämmelserna om ändringssökande. Alla avgifter kan omprövas. Fler tjänster än tidigare räknas in i avgiftstaketDe reformer som gäller avgiftstaket träder i kraft den 1 januari 2022, eftersom avgiftstaket är bundet till kalenderåret. Av fakturan över klientavgiften ska framgå om avgiften beaktas i avgiftstaket eller inte.Klienten ska som förut själv kontrollera när avgiftstaket har nåtts. Frågan om huruvida det är möjligt att ta över klientens ansvar för uppföljningen av avgiftstaket ska utredas i följande skede av reformen av klientavgiftslagen. Indexjusterade avgifter träder i kraft den 1 januari 2022Eurobeloppen av de avgifter som ingår i lagstiftningen om klientavgifter samt minimibeloppet för personligt bruk och inkomstgränserna för de inkomstrelaterade avgifterna justeras 2021 i enlighet med ändringarna i folkpensions- och arbetspensionsindexet. Indexjusteringarna gäller också de avgifter som träder i kraft vid ingången av juli samt det nya avgiftstaket som träder i kraft 2022. De indexjusterade eurobeloppen publiceras under 2021. Alla indexjusterade eurobelopp träder i kraft den 1 januari 2022.Kommuninfo 2/2021: Ändringar i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Inrikesministeriet har publicerat en handbok för polisen och berörda aktörer om bästa praxis vid identifiering och förebyggande av hatmotiverade gärningar.I handboken Bästa praxis vid identifiering och förebyggande av hatmotiverade gärningar presenteras bästa praxis både från Finland och från andra delar av Europa. Uppgifter för den rapport som ingår i handboken samlades in av poliser som utför förebyggande arbete och av organisationer som arbetar med polisen. Handboken har sammanställts av Emilia Hämäläinen, sakkunnig vid inrikesministeriets polisavdelning. – Varje polis i Finland kommer i sitt arbete i kontakt med förebyggande av hatmotiverade gärningar. I Finland vidtas det redan nu många åtgärder för att förebygga hatbrott, och detta upplevs som viktigt också inom polisen, säger Emilia Hämäläinen med hänvisning till handbokens innehåll. Det är fråga om fördoms- eller hatmotiverade gärningar som riktar sig mot en egenskap hos en viss grupp eller en enskild person som behöver skydd. En hatmotiverad gärning uppfyller dock inte nödvändigtvis i sig rekvisitet för något brott. Om rekvisitet för brott uppfylls, talas det om hatbrott. Inom finsk straffrätt avses med hatbrott en gärning som uppfyller ett visst brottsrekvisit och som riktar sig mot en person, en grupp, någons egendom, en institution eller en företrädare för någon av dessa. Motiv för hatbrott är fördomar eller fientlighet mot till exempel offrets antagna eller faktiska ras, hudfärg, börd, nationella eller etniska bakgrund, religion eller övertygelse, sexuella läggning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck. Även hatretorik kan vara ett brott enligt strafflagen eller trakasserier som förbjuds i diskrimineringslagen eller i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.Det är viktigt att polisen syns bland människorFör handboken genomfördes en enkät som riktades till poliser som utför förebyggande arbete och till vissa organisationer som samarbetar med polisen. I enkätsvaren lyftes det fram att det är viktigt att polisen finns där människorna finns. – De berörda aktörer som arbetar med polisen uppskattar i synnerhet att polisen gör sig synlig och i mån av möjlighet deltar i olika tillställningar och evenemang. På så sätt lär människorna känna polisen. Detta sänker tröskeln för att ta kontakt när det finns frågor eller behov av att anmäla ett brott. Att polisen syns på gatorna och deltar i olika evenemang anses också bringa polisen närmare, säger Hämäläinen. Polisens närvaro behövs också i sociala medier. När polisen har ett ansikte är tröskeln för att ta kontakt lägre. I synnerhet unga tillbringar mycket tid i sociala medier och det är viktigt att också polisen finns där.I handboken finns också en genomgång av varför samarbetet med olika sammanslutningar är viktigt. Ett sådant samarbete möjliggör också en utvidgning av polisens egen kompetens i frågor som annars inte nödvändigtvis behandlas i någon större utsträckning i polisutbildningen.Handboken har sammanställts i projektet Fakta mot hat, som får finansiering ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Statsrådet beslutade den 31 mars att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 30 april 2021. Coronapandemin pågår fortfarande, och det finns ännu inte tillräckliga åtgärder som kunde ersätta restriktionerna. Både av denna anledning och för att förebygga spridningen av virusvarianter förlängs gränskontrollen vid de inre gränserna och begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna. Inga innehållsmässiga ändringar görs i de beslut som fattades den 11 mars. Ändringarna träder i kraft den 1 april.Utöver begränsningarna vid de inre och yttre gränserna fortsätter också begränsningarna i fråga om öppettiderna för vissa gränsövergångsställen vid den västra gränsen i Lappland och vid Finlands östra gräns. Tillåtna inresegrunder vid de gränsövergångsställen som är öppna för persontrafik är returresa för personer som är bosatta i Finland eller i någon annan EU- eller Schengenstat och andra nödvändiga skäl.Finland fortsätter också att ge grannhjälp till Estland. Finska vikens sjöbevakningssektion har i enlighet med den nuvarande verksamhetsmodellen informerat passagerarna i hamnen i Tallinn om villkoren för inresa sedan september 2020. Målet är att resenärer inte ska behöva avvisas vid Finlands gräns. Till exempel semester eller annat arbete än sådant som anses nödvändigt med tanke på försörjningsberedskapen eller samhällets funktion berättigar inte till inresa, även om resenären har ett intyg över negativt coronatest.Finland begränsar inresa från alla andra Schengenländer förutom IslandMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Finland fortsätter att begränsa inresa från alla andra Schengenländer förutom Island. Följande EU-medlemsländer är Schengenländer: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Av länderna utanför EU är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz Schengenländer.Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna ändras inteMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Rwanda, Sydkorea, Singapore, Thailand och Nya Zeeland i fråga om invånarna i dessa länder. Inresa begränsas inte på grund av den låga incidensen av coronavirus och smittorisken i länderna.I fråga om andra länder förlängs inreserestriktionerna till den 30 april 2021.Kryssningsfartyg får lägga till i hamn, om passagerarna inte stiger i land.Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga utlandsresorEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.Se närmare begränsningar i trafiken över de inre och yttre gränserna i inrikesministeriets pressmeddelanden 11.3, 22.1, 11.2 och 18.2 samt på Gränsbevakningsväsendets webbplats.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — I en regeringsproposition föreslås det att lagen om skadeersättningar vid statliga tjänsteresor ändras. Det föreslås att eventuella biverkningar som orsakats av ett vaccin som getts till en statstjänsteman och en medföljande familjemedlem på grund av covid-19-epidemin kan ersättas som skada under tjänsteresa på samma villkor som eventuella biverkningar som orsakats av ett vaccin som getts i Finland ska ersättas som läkemedelsskada.Propositionen förbättrar försäkringsskyddet för och likabehandlingen av statsanställda som arbetar utomlands i och med att statsanställda som arbetar utomlands jämställs med dem som arbetar i Finland när skador som eventuellt orsakas av ett pandemivaccin ersätts.Propositionen har konsekvenser för Finlands krishanteringsuppdrag Lagens tillämpningsområde preciseras genom en uttrycklig bestämmelse så att lagen också ska tillämpas på personer som utför civila och militära krishanteringsuppdrag. Om Finland inte kan garantera ett tillräckligt försäkringsskydd med tanke på eventuella skadliga effekter av vacciner, blir Finland tvungen att lägga ner den operativa verksamheten i krishanteringsområden. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Lagens bestämmelser om eventuella covid-19-vaccinationsskador ska gälla till utgången av nästa år (31.12.2022). Ersättning ska sökas senast den 31 december 2022. Ersättningar som sökts under bestämmelsernas giltighetstid ska kunna betalas ut också efter det att bestämmelsernas giltighetstid löpt ut.
Källa: Valtioneuvosto.fi
NordenBladet — Den 31 mars 2021 föreslår regeringen ny lagstiftning som förbättrar den rättsliga ställningen och inkomstmöjligheterna för utländska bärplockare och skapar jämlikare konkurrensvillkor för företag inom branschen. Eftersom utländska bärplockare inte står i ett anställningsförhållande utan har ansetts vara ett slags företagare som bedriver sin verksamhet på eget ansvar är deras rättsliga ställning för närvarande i stort sett oreglerad i lagstiftningen.Sedan hösten 2014 har myndigheter och företag inom naturproduktsbranschen tillämpat ett avsiktsförklaringsförfarande för plockning av naturprodukter. Förfarandet baserat på avsiktsförklaringen har bidragit till att förbättra förhållandena och inkomstmöjligheterna för plockarna. Ett problem har varit att en avsiktsförklaring inte är tillräckligt förpliktande och att det tar länge att reagera på missförhållanden.I det nya lagförslaget ingår bestämmelser om rättigheterna för dem som plockar naturprodukter, om skyldigheterna för aktörer inom naturproduktsplockningsbranschen, om tillsynen över att skyldigheterna iakttas och om påföljderna för försummelser. Skyldigheterna för företag som köper naturprodukter är till stor del desamma som i den avsiktsförklaring som iakttas för närvarande. Om skyldigheterna föreskrivs dock noggrannare och mer förpliktande.– Genom denna lagstiftning säkerställer vi att de finländska spelreglerna följs vid bärplockningen. Den avsiktsförklaring som tillämpats vid plockningen av vildväxande bär har förbättrat situationen betydligt, men verksamheten behöver också bindande lagstiftning. Behovet av ny lagstiftning är uppenbart, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.En ytterligare skillnad jämfört med det förfarande som bygger på avsiktsförklaringen är att det i lagen föreslås ett absolut förbud att ta ut avgifter av plockarna för tjänster som anknyter till rekryteringen och för handledning. Dessa förslag har stor betydelse för den rättsliga ställningen för plockare som bjuds in från utlandet. Aktörer inom branschen föreslås dessutom ha en samarbetsskyldighet i syfte att förbättra resultatet av plockandet.Enligt den nya lagen ska aktörerna inom naturproduktsplockningsbranschen vara tillförlitliga. Bedömningen av tillförlitligheten hos en aktör inom naturproduktsbranschen påverkas av om bestämmelserna i denna lag har iakttagits i näringsverksamheten. Dessutom kontrolleras det att skatterna och avgifterna har skötts på behörigt sätt och att aktören har ekonomiska förutsättningar att ordna sin verksamhet. För bedömningen av tillförlitligheten kan i fortsättningen användas de fullgöranderapporter som Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi producerar. Om aktören inte är tillförlitlig kan hen inte bjuda in plockare till landet eller erbjuda dem inkvartering och plockningsutrustning i avsikt att köpa de naturprodukter som de har plockat. Lagen påverkar i övrigt inte ställningen eller skyldigheterna för dem som köper naturprodukter av plockare.
Arbetarskyddsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen till den del någon annan behörig myndighet inte svarar för tillsynen. Arbets- och näringsbyråerna och arbetarskyddsmyndigheterna ansvarar för rådgivningen.Lagen gäller inte de utländska plockarnas inresa eller förutsättningar för vistelse i landet. Lagen ska tillämpas när det inte är fråga om arbete som utförs i ett anställningsförhållande. Om det är fråga om arbete som utförs i ett anställningsförhållande, tillämpas arbetslagstiftningen på samma sätt som för närvarande.Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt, senast före skördesäsongen 2021.
Källa: Valtioneuvosto.fi