NordenBladet — Lagstiftningen om finansiering av terrorism kommer att ändras. I strafflagen tas in en ny bestämmelse om att det är straffbart att finansiera en enskild terrorist.Efter lagändringen är det straffbart att tillhandahålla eller samla in medel för att finansiera en person som begår eller deltar i brott i terroristiskt syfte. Straffet är fängelse i minst fyra månader och högst sex år. Även försök att finansiera en terrorist blir straffbart.Straffskalan för finansiering av en terroristgrupp skärps på motsvarande sätt så att straffet är fängelse i minst fyra månader och högst sex år. Enligt den gällande lagen är straffet böter eller fängelse i högst tre år.På grund av de ändrade straffbestämmelserna för terroristbrott ändras också bland annat bestämmelserna om hemliga tvångsmedel och hemliga metoder för inhämtande av information.Genom ändringarna i lagstiftningen om finansiering av terrorism genomförs internationella rekommendationer. Ändringarna är också ett sätt att säkerställa att straffbestämmelserna om finansiering av terrorism är heltäckande, tydliga och konsekventa.Republikens president stadfäste lagändringarna i dag. Ändringarna träder i kraft den 15 april.Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Janne Kanerva, tfn 0295 150 176, [email protected] Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 9 april diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott statsrådets kommande strategi för den arktiska politiken.Vid mötet diskuterades också den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna, som ska godkännas vid statsrådets allmänna sammanträde under våren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Du hittar information om kommunalvalets förhandsröstningsställen och deras öppettider på justitieministeriets webbplats om val vaalit.fi. På webbplatsen hittar du adresser och öppettider för förhandsröstningsställen i hemlandet och utomlands.Kommunalvalet förrättas den 13 juni 2021. Förhandsröstningstiden i Finland är längre än vanligt, två veckor från den 26 maj till den 8 juni. Utomlands kan du förhandsrösta den 2–5 juni.I Finland finns 930 allmänna förhandsröstningsställen i kommunalvalet. De är vanligen inrättade i kommunhus, bibliotek eller köpcentrum.Utomlands finns det 106 förhandsröstningsställen vid Finlands ambassader och konsulat eller deras verksamhetsställen i 75 stater.En del av förhandsröstningsställena är öppna för röstning enbart vissa dagar under förhandsröstningsperioden.Röstberättigade personer som befinner sig utomlands under förhandsröstningstiden och på valdagen kan också rösta per brev från utlandet. Läs mer om brevröstning på adressen vaalit.fi/sv/brevrostning.På själva valdagen i juni finns det 1 854 röstningsställen.Information om röstningsställen utomhus publiceras på webbplatsen senare under våren. Kommunerna kan ännu ordna möjlighet att rösta utomhus vid förhandsröstningsställena. Vissa kommuner kommer att ordna förhandsröstning utomhus till exempel i tält. Även drive-in-röstning ordnas i några kommuner.Kommunerna informerar också själva om sina röstningsställen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En av miljöministeriet tillsatt arbetsgrupp har haft i uppdrag att bereda förslag för att uppnå regeringsprogrammets mål om lagstadgad boenderådgivning.Arbetsgruppens mandattid gick ut i februari 2021. I sin slutrapport kom gruppen fram till fyra olika alternativ för hur boenderådgivningen kan genomföras genom lag. Alla dessa alternativ vann understöd bland gruppens medlemmar. Gruppen valde inte bara en enda, enhällig lösningsmodell.”Vi ber nu om utlåtanden om arbetsgruppens slutrapport, för att få en så bred syn som möjligt på hur vi bäst ska gå vidare med utvecklingen av boenderådgivningen. Vårt regeringsprogram har som mål att halvera bostadslösheten, och naturligtvis att till slut eliminera den helt. Det har också utretts att boenderådgivningen är en mycket viktig metod när det gäller att uppnå detta mål”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I arbetsgruppens slutrapport har man bland annat kartlagt nuläget för och nivån på boenderådgivningen, sätten att ordna rådgivningen samt eventuella finansieringsmodeller. Utifrån kartläggningarna har gruppen föreslagit att antingen de framtida välfärdsområdena, kommunerna eller Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ska ordna eller samordna boenderådgivningen. Utöver hur boenderådgivningen kan bli lagstadgad utredde arbetsgruppen också möjligheterna att utveckla den nuvarande modellen.De flesta medlemmarna i gruppen understödde en lagstadgad boenderådgivning och det fanns goda drag i varje förslag till lösning för hur rådgivningen ska ordnas. I varje alternativ identifierade man dock också punkter som kräver utveckling och noggrannare utredning. Som ett alternativ övervägde man att införa boenderådgivningen i lagen i två faser.Arbetsgruppen lyfte också fram de stora pågående reformerna, såsom social- och hälsovårdsreformen och reformen av den sociala tryggheten, vars betydelse för förutsättningarna för lagstadgad boenderådgivning är mycket stor.Som stöd för den fortsatta beredningen begär miljöministeriet utlåtanden om arbetsgruppens slutrapport. Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten Utlåtande.fi fram till den 21.5.2021.Remissmaterial (utlåtande.fi) på finska

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett ett tvåårigt projekt, Barns och ungas röst i Europa, för att stärka barns och ungas deltagande i beslutsfattandet på nationell nivå. Projektet går ut på att utveckla metoder, samla god praxis, ta fram utbildningsmaterial och utbilda myndigheter i frågor som gäller barns och ungas deltagande och delaktighet.Projektet är en fortsättning på en utvärdering av barns och ungas rätt att delta som genomfördes 2019–2020. Projektet genomförs i samarbete med barnombudsmannens byrå och det är ett led i verkställigheten av den nationella barnstrategin tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och statsrådets kansli. Projektet bygger bland annat på FN:s konvention om barnets rättigheter och grundlagen, vilka förpliktar myndigheterna att stärka och stödja barns och ungas delaktighet.Statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig att främja barns och ungas delaktighet. Projektet Barns och ungas röst i Europa stöder genomförandet av det nationella demokratiprogrammet, den nationella barnstrategin samt det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik.Projektet ingår i det europeiska CP4Europe-projektet som samordnas av Europarådet och som har fått finansiering från Europeiska unionens REC-program (Rights, Equality and Citizenship). I det gemensamma europeiska projektet deltar utöver Europarådet och Finland även Tjeckien, Slovenien, Portugal och Island.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har sänt en utvärdering av Centret för konstfrämjande på remiss. Ministeriet samlar in utlåtanden och kommentarer om utvärderingen fram till 20.5.2021.Undervisnings- och kulturministeriet lät göra en utvärdering av kvaliteten på och genomslaget för verksamheten vid Centret för konstfrämjande och de förtroendeorgan som finns i anslutning till centret. Också organisationsstrukturens ändamålsenlighet var föremål för utvärdering. Utgångspunkten är att utveckla verksamhetsfältet. Utvärderingen gällde skötseln av de lagstadgade uppgifterna. Utvärderingen genomföres av Frisky & Anjoy Oy.Utvärderingen visar att Centret för konstfrämjande anses vara ett sakkunnigt, kompetent och resultatrikt ämbetsverk för konstfrämjande. Centret för konstfrämjande har dock, i egenskap av nytt ämbetsverk, haft vissa svårigheter ifråga om att verkställa verkets riktlinjer för en förnyelse och vissa administrativa processer.I utvärderingen föreslås det att centrets grundläggande uppgift, att skapa framtidsvisioner och positionera sig strategiskt, bör vässas. Styrningen och ledningen av ämbetsverket bör även förbättras. Dessutom föreslås en reform av konstkommissionsstrukturen och finansieringsmodellen för konst samt en förbättring av ämbetsverkets internationella verksamhet.Vad händer härnäst?Remisstiden för utvärderingen som sänts på remiss går ut den 20.5.2021. Begäran om utlåtande finns på adressen www.utlåtande.fi.  Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen som tjänsteuppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände idag regeringens proposition med förslag till ändringar i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen), marktäktslagen, miljöskyddslagen och lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden. Genom ändringarna genomförs kraven i MKB-direktivet.De föreslagna ändringarna är i huvudsak en följd av ett överträdelseförfarande som Europeiska kommissionen inlett mot Finland och som gäller genomförandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Dessutom föreslås vissa ändringar som baserar sig på de behov av förtydliganden som konstaterats i tillämpningen av MKB-lagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram behandlat olika åtgärder för att ingripa i hatpropaganda och riktade trakasserier.Juris doktor Mika Illman har på uppdrag av statsrådets kansli gjort en utredning om riktade trakasserier. I utredningen som blev klar i december diskuteras bland annat behovet att särskilt kriminalisera riktade trakasserier och presenteras flera åtgärdsförslag.Justitieministeriet genomför som bäst olika projekt mot hatpropaganda och hatbrott för att bekämpa trakasserier och försök att göra någon till måltavla. Ett handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper håller på att utarbetas, och i programmet planeras åtgärder också mot hatpropaganda (hatretorik). Vid justitieministeriet behandlas riktade trakasserier också till exempel i den arbetsgrupp som för närvarande undersöker behoven att ändra tvångsmedelslagen.En arbetsgrupp vid inrikesministeriets offentliggjorde redan i februari en utredning där riktade trakasserier granskades i ett brett perspektiv. Utredningen ger en lägesbild av riktade trakasserier. Den innehåller också förslag för att öka rättsskyddet för dem som blivit måltavlor för trakasserier och för att säkerställa enhetlig praxis i polisens verksamhet. Inrikesministeriet har dessutom publicerat en handbok för poliser och berörda aktörer om bästa praxis vid identifiering och förebyggande av hatmotiverade gärningar.För närvarande behandlar riksdagen två regeringspropositioner som beretts vid justitieministeriet och som tangerar ämnet. I den ena föreslås det att olaga hot som riktas mot en person på grund av personens arbetsuppgifter ska ställas under allmänt åtal och i den andra föreslås skärpta straff om offrets kön är motiv för brottet.Utredning: Systematiska trakasserier och svartmålning: Utvärdering av lagstiftningen (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i gentekniklagen på grund av reformen av EU:s allmänna livsmedelsförordning. Ändringarna gäller ansökan om tillstånd för marknadsföring av produkter och för fältstudier med genetiskt modifierade organismer. Ändringarna gäller dock inte den marknadsföring av genetiskt modifierade livsmedel och foder som regleras genom en särskild EU-förordning.För att utföra fältstudier med genetiskt modifierade organismer och släppa ut produkter som innehåller sådana på marknaden i EU krävs det alltid tillstånd.Den som ansöker om tillstånd ska i ansökan ange de uppgifter vars sekretess ska avgöras redan innan uppgifterna lämnas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna och före hörandet av allmänheten. Gentekniknämnden kan fastställa sekretessen för de uppgifter som kan skada verksamhetsidkarens intressen. Nämnden fastställer sekretessen för uppgifterna på begäran av verksamhetsidkaren.  Uppgifterna i produktansökningarna och fältstudierna ska i fortsättningen lämnas in i ett så kallat standardiserat dataformat till Europeiska kommissionens centraliserade elektroniska informationssystem. Tack vare ansökningarnas standardiserade dataformat blir behandlingen av ansökningarna inom EU enhetlig och effektiv.  Dessutom ändras bestämmelserna om hörande i gentekniklagen. Tiden för hörande av allmänheten förkortas från 60 dagar till 30 dagar när det gäller fältstudier med genetiskt modifierade organismer. Hörande behöver inte ordnas över huvud taget i situationer där hörandet skulle kunna äventyra människans liv eller hälsa eller patientens dataskydd. Fältstudier kan vara till exempel åkerförsök med grödor eller kliniska läkemedelsprövningar. Under de första tiderna av regleringen av genteknik inom EU gällde nästan alla fältstudieansökningar åkerförsök med genetiskt modifierade växter. I dag gäller över 90 procent av ansökningarna kliniska läkemedelsprövningar som utförs med läkemedel eller vacciner som innehåller genetiskt modifierade organismer. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Den ändrade allmänna EU-förordningen om livsmedel började tillämpas den 27 mars 2021. Bestämmelserna om standardiserade dataformat träder dock i kraft senare vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet, eftersom kommissionens beredning av EU:s elektroniska centraliserade informationssystem fortfarande pågår.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 8 april överlämnade statsrådet en regeringsproposition om trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang till riksdagen. Syftet med propositionen är att sätta i kraft Europarådets konvention för att effektivisera läktarsäkerheten. I propositionen föreslås det också att lagen om sammankomster ska ändras.Europarådets konvention syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. – Enligt konventionen ska man vid ordnandet av evenemang beakta åtgärder som samtidigt syftar till att trygga deltagarnas hälsa och välbefinnande, att evenemanget förlöper utan störningar och att skapa en trevlig stämning. Detta uppnås bland annat genom att uppdatera bestämmelser som gäller säkerhetsarrangemang samt allmän ordning och säkerhet, berättar Jouko Huhtamäki, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.Den senaste konventionen är från 1985. Syftet med den nya konventionen är att förbättra åskådarnas säkerhet genom att beakta de erfarenheter och den goda praxis man fått i anknytning till ordnande av och säkerheten vid idrottsevenemang sedan den senaste konventionen trädde i kraft. För att uppnå målet ska också olika aktörer som medverkar i evenemangen inkluderas i större utsträckning. Avsikten är dessutom att ändra lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser i konventionen om beredskaps- och krisplanering ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen. Statsrådet överlämnade propositionen till riksdagen torsdagen den 8 april.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi