NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begärde torsdagen den 1 april utlåtanden om ändringen av statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer (den s.k. vaccinationsförordningen). Remisstiden gick ut tisdagen den 13 april. Social- och hälsovårdsministeriet fick 40 utlåtanden inom utsatt tid.Utlåtanden begärdes bl.a. av sjukvårdsdistrikten, några kommuner och Åland. Utöver dessa fick ministeriet också en del utlåtanden från andra kommuner och organisationer.Social- och hälsovårdsministeriet färdigställer förordningen så snart som möjligt för att den ska kunna utfärdas vid statsrådets sammanträde.Du kan bekanta dig med utlåtandena via den öppna Projektportalen.Statsrådets förordning om ändring och temporär ändring av statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer (Projektportalen, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har rapporterat om utgifter för utvecklingssamarbete på 1 119 miljoner euro 2020. Det motsvarar 0,47 procent av bruttonationalinkomsten. Av den totala summan bestod 708,4 miljoner euro av medel för egentligt utvecklingssamarbete som förvaltas av utrikesministeriet. Den 13 april offentliggjorde Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD preliminära uppgifter om utvecklingssamarbetet 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skatteförvaltningen lättar villkoren för betalningsarrangemang och finansministeriet bereder en lägre dröjsmålsränta på skatter som omfattas av betalningsarrangemanget. Ändringarna gäller för viss tid.Det är även i normala fall möjligt att få förlängd betalningstid för skatter om man råkar i tillfälliga betalningssvårigheter. På grund av den förlängda coronaviruspandemin är avsikten att villkoren för betalningsarrangemang lättas på samma sätt som i fjol och att dröjsmålsräntan på de skatter som ingår i betalningsarrangemanget samtidigt sänks.Dröjsmålsräntan sjunker till 2,5 procentDröjsmålsräntan på de skatter som omfattas av betalningsarrangemanget föreslås bli sänkt från 7 procent till 2,5 procent. Dröjsmålsräntan ska vara densamma som vid de förenklade betalningsarrangemang som gjordes i somras.Finansministeriet har börjat bereda lagändringen. Avsikten är att en regeringsproposition överlämnas så snart som möjligt.Lättnader i villkoren för betalningsarrangemangSkatteförvaltningen underlättar tillfälligt villkoren för betalningsarrangemangen.Till skillnad från tidigare kan även de skattskyldiga som har ett gällande betalningsarrangemang ansöka om förenklade betalningssystem. I detta sammanhang kan även sådana skatter som inte omfattats av det tidigare betalningsprogrammet fogas till det nya betalningsarrangemanget. Det nya betalningsarrangemanget kan gälla i högst två år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digi i vardagen -delegationen ordnade i februari en rundabordsdiskussion om kompetens och färdigheter i det digitala samhället. Syftet med evenemanget var att diskutera och förstå hur människor bör lära sig digitala färdigheter genom hela livet. Den mångstämmiga expertgruppen vid rundabordskonferensen utarbetade som slutresultat en digital livsväg, utifrån vilken en slutrapport som publiceras i dag har utarbetats.Åldern avgör inte nivån på digital kompetensEnligt rundabordsdiskussionen är det viktigt att ta i beaktande att tillhörigheten till en viss åldersgrupp inte avgör nivån på digital kompetens. I alla åldersgrupper finns det människor med olika kompetens och färdigheter. I diskussionen betonades det att digitala färdigheter och digital kompetens måste uppdateras kontinuerligt för att färdigheterna ska hållas uppdaterade. Utvecklingen och säkerställandet av digitala färdigheter och digital kompetens i samhället kräver samarbete mellan olika samhälleliga aktörer. “Det är ett värdeval att vi tillsammans med olika samhälleliga aktörer nu satsar tillräckligt på digitalisering och digitalt kunnande på lång sikt. På så sätt kan vi stärka allas delaktighet i samhället och överbrygga de digitala klyftorna “, sammanfattar delegationens ordförande Marianne Heikkilä från Marttaliitto.Digitala färdigheter är livsfärdigheterFör barns del framhävdes familjens digitala vardag. Föräldrarnas kompetens och färdigheter samt uppväxtmiljön påverkar och styr utvecklingen av barns digitala färdigheter och attityder. Digitaliseringen bör diskuteras med barnen på ett uppmuntrande sätt, och utvecklingen av barns digitala färdigheter bör inledas redan i ett tidigt skede. En förutsättning för detta är att de vuxna som arbetar med barn, såväl i hemmet som i samhällstjänsterna, har nödvändiga kunskaper och kompetens.På basis av resultaten från rundabordsdiskussionerna behöver de unga mer kompetens i synnerhet när det gäller medieläskunnighet, informationssäkerhet, integritetsskydd och förståelse för värdet av de egna uppgifterna. Digital kompetens är inte någon färdighet som är separat från de övriga livsfärdigheterna hos unga. I ungdomen ingår många livsskeden som medför nya skyldigheter, såsom att bli myndig. Digitaliseringen spelar en stor roll i detta skede.  Det är lätt att hamna utanför gemenskapen och samhället i olika övergångsskeden om man saknar tillräckliga kunskaper eller färdigheter för till exempel digitala tjänster.”Digitala färdigheter är medborgarfärdigheter i vardagen på samma sätt som andra färdigheter. De är en del av vår vardag och våra liv. Därför är det viktigt att förstå fördelarna och möjligheterna med den digitala världen. Utvecklingen av digital kompetens är en livslång process. De digitala färdigheterna blir också föråldrade, så man måste komma ihåg att upprätthålla sin kompetens. Den egna attityden och motivationen spelar en nyckelroll när det gäller att hålla sina egna digitala färdigheter uppdaterade”, säger Minna Piirainen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, projektchef för digitalt stöd och medlem i Digi i vardagen -delegationen. Det är acceptabelt att be om hjälpNär det gäller vuxna betonades upprätthållandet av digitala färdigheter samt bevarandet av förmågan och viljan att lära sig kontinuerligt. Den kontinuerliga tekniska utvecklingen kan ge upphov till entusiasm, men också belastning om man inte har omfattande digitala färdigheter. Utvecklandet av en öppen och tillåtande arbetskultur, där det är acceptabelt att be om hjälp med tekniska utmaningar, minskar den belastning och stress som det nya lärandet medför speciellt i arbetslivet. Äldre kan stöta på utmaningar när det gäller att skaffa sig digitala färdigheter. Deltagarna i rundabordsmötet betonade den avgörande betydelsen av att det går att hitta kostnadsfritt eller förmånligt stöd. De äldre får i typiska fall hjälp för sina digitala behov antingen som kamrathjälp, via offentliga tjänster eller av närstående. Stödet från närstående har en stor betydelse när det gäller att motivera de äldres lärande i vardagen.Rundabordsdiskussionen söker lösningar mångstämmigtI rundabordsdiskussionen deltog cirka 50 personer från nästan 40 olika organisationer. Diskussionsdeltagarna var experter på digitala färdigheter och kompetens från organisationer, forskningssektorn, statsförvaltningen, kommunerna och näringslivet. Kompetensen och färdigheterna i det digitala samhället behandlades vid ett rundabordsmöte enligt åldersgrupper. Åldersgrupperna indelades i barn, unga, vuxna och äldre. Vid workshoppen skapades en livsväg för digitala färdigheter och utgående från den en slutrapport där man sammanfattat vilka slags digitala färdigheter som behövs i olika livssituationer, hur de kan utvecklas och vilka utmaningar som uppstår om personen inte har tillräcklig digital kompetens. Rundabordsdiskussionen i februari var det andra evenemanget i diskussionsserien. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var Välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Den tredje diskussionen om rättigheter i det digitala samhället och i digitala tjänster ordnas i maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Migrationen är ett mångsidigare fenomen än vad den offentliga debatten låter påskina och nödvändig för Finlands ekonomiska försörjningskvot. Kommunerna som sköter integrationen har en viktig roll i att främja livskraften och jämlikheten i Finland. Tillsvidare förekommer stora skillnader i fördelningen av befolkningen med utländsk bakgrund mellan regionerna och kommunerna.Migrationen i sin nuvarande omfattning är ett relativt nytt fenomen i Finland, och andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen är fortfarande låg i internationell jämförelse. År 2019 fanns det totalt 423 500 personer med utländsk bakgrund i Finland, cirka 8 procent av hela befolkningen. De vanligaste bakgrundsländerna var före detta Sovjetunionen, Estland, Irak, Somalia och före detta Jugoslavien. Under de senaste åren har migrationen upprätthållit befolkningstillväxten i Finland, eftersom nativiteten hos oss ligger på en låg nivå. År 2020 ökade folkmängden i Finland med 10 854 personer tack vare inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet i Finland balanserar befolkningens åldersstruktur, eftersom personerna med utländsk bakgrund i snitt är yngre än den finländska befolkningen. Enligt Statistikcentralens definition är de personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund.Arbete, familj och studier främsta orsakerna till att flytta till FinlandI den offentliga debatten framhävs ofta framför allt asylsökande och kvotflyktingar, men den på internationellt skydd grundade migrationen utgör nationellt sett bara en liten del av helheten. Under de senaste åren har 3 000–4 000 personer per år beviljats uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. Siffran inkluderar både personer som beviljats asyl och personer som kommit till Finland som kvotflyktingar.De vanligaste orsakerna till att flytta till Finland är arbete, familj och studier. År 2020 beviljade Migrationsverket totalt cirka 21 000 första uppehållstillstånd i Finland.  Befolkningen med utländsk bakgrund koncentreras till NylandAndelen invandrare varierar mellan regionerna. Befolkningen med utländsk bakgrund är kraftigt koncentrerad till Nyland, där cirka hälften av alla med utländsk bakgrund i Finland bor. År 2019 hade 14,2 procent av befolkningen i Nyland utländsk bakgrund. Av landskapen har Södra Österbotten den lägsta relativa andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen, 2,4 procent. En kommunvis granskning 2019 visade att andelen personer med utländsk bakgrund var stor i synnerhet i Vanda, Esbo, Helsingfors, Närpes, flera åländska kommuner, Korsnäs i Österbotten och Åbo. Kvantitativt flest personer med utländsk bakgrund fanns det i Helsingfors, där en fjärdedel av alla med utländsk bakgrund i Finland bor. I cirka 200 kommuner, dvs. över hälften av Finlands kommuner, var andelen personer med utländsk bakgrund mindre än 3 procent av kommunbefolkningen. Allra lägst var antalet personer med utländsk bakgrund i Norra Österbottens, Lapplands, Norra Savolax och Norra Karelens kommuner. Till olika regioner från olika länder och av olika orsakerI huvudstadsregionen med stor befolkning bor människor från nästan alla håll i världen. År 2018 kom drygt 30 procent av invandrarna i huvudstadsregionen från Asien och cirka 25 procent från Europa. Andelen personer med afrikansk bakgrund var 14 procent och andelen personer från Nord- och Sydamerika cirka 4 procent. Ofta inverkar regionens läge i hög grad på vilka länder inflyttningen sker från. I t.ex. östra Finland är bakgrundslandet för de flesta med utländsk bakgrund Ryssland, i västra Finland Sverige.  Mångfalden i befolkningen i olika regioner beror t.ex. på om där finns stora internationella företag, möjlighet till högskolestudier, lantbruks- och säsongsarbete eller flyktingförläggningar samt på kommunernas beslut att ta emot kvotflyktingar.Migration behövs för att upprätthålla Finlands livskraftFinlands ekonomiska försörjningskvot förväntas bli klart sämre under de kommande åren. Därför betraktas migrationen som en central faktor när det gäller att upprätthålla och stärka Finlands livskraft och konkurrensförmåga.Tillgången på kompetent arbetskraft har i olika utredningar identifierats som en av de största utmaningarna för de finländska företagens tillväxt och internationalisering. Företagen behöver mer kompetens än vad som står till buds i Finland just nu. Störst är kompetensbehovet inom bl.a. IKT, industri, renhållning och vårdsektorn. Den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Keva uppskattar t.ex. att det redan nu finns behov av över 8 000 sjukskötare i Finland.Kommunerna har en viktig roll i att främja livskraft och jämlikhetMigrationen kan ses som en möjlighet att stärka även kommunernas livskraft. Kommunerna har i sin tur en viktigt uppgift i att integrera invandrarna, stärka deras delaktighet och likställdhet samt främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. I kommunpolitiken fattas alltså viktiga beslut till stöd för ett livskraftigt och jämlikt Finland.Integrationen gynnar både individerna och samhället. Även om integrationen kostar, blir bristen på integrationsfrämjande tjänster dyrare. Integrationsåtgärderna har visat sig förbättra invandrarnas sysselsättning och inkomstnivå avsevärt. Ju bättre de som fått uppehållstillstånd i Finland sysselsätts, desto mer skatt betalar de och desto mer bidrar de till att finansiera välfärdssamhället. Enligt finansministeriets uppskattning minskar migrationen hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med 0,5 procentenheter, om antalet inflyttare och deras sysselsättningsgrad hålls på nuvarande nivå. Till följd av inflyttarnas åldersstruktur kan migrationen förbättra Finlands ekonomiska försörjningskvot även om sysselsättningsgraden blir lägre än bland majoritetsbefolkningen.Information om lägesöversikten över migrationenLägesöversikten över migrationen belyser aktuella frågor och fenomen kring migrationen. Tidigare utkom översikten som en omfattande publikation 1–2 gånger om året. I fortsättningen kommer översikten att vara temabetonad och publiceras cirka fyra gånger om året som webbnyhet. Materialet sammanställs vid inrikesministeriets migrationsavdelning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt i Finland fastslog tisdagen den 13 april att Finland lämnar in sin slutliga plan för återhämtning och resiliens till EU i maj.Samtliga EU-länder måste lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens så att de kan få finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Finlands plan är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Finlands preliminära plan blev klar den 15 mars. Finland skulle lämna in den slutliga planen till EU den 30 april, men ministerarbetsgruppen beslutade att ändra tidsplanen.“Diskussionerna med Europeiska kommissionen har framskridit väl men pågår fortfarande. Det tekniska arbetet är omfattande och det krävs mer tid för att slutföra den slutliga planen för återhämtning och resiliens”, säger ordföranden för ministerarbetsgruppen, finansminister Matti Vanhanen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Övergången till en cirkulär ekonomi förutsätter allt mer heltäckande och tillförlitlig information om avfall och produkter. Miljöministeriet har inlett ett projekt för att utveckla de informationssystem som används för insamling av avfalls- och produktinformation.Avfalls- och produktinformationssystemet betjänar statsförvaltningen, myndigheterna, kommunerna, företagen, forskarna och allmänheten. I systemet samlas information om det avfall som uppkommer, om avfallshanteringen och till exempel om produkter som omfattas av producentansvaret, såsom förpackningar. Informationen används bland annat inom miljötillsyn, framställning av statistik, forskning, utvecklande av avfallshanteringen, främjande av cirkulär ekonomi och EU-rapportering.Tack vare informationssystemet i fråga kan Finland bättre följa upp hur återvinningsmålen uppnås och uppfylla EU:s nya rapporterings- och uppföljningsskyldigheter. För insamlingen av rapporteringsuppgifter bereder man i den nationella lagstiftningen nya bokförings- och informationsskyldigheter för verksamhetsutövarna.Inom ramen för projektet utvecklas de informationssystem som redan är i bruk och skapas de nya delar som behövs. Ett centralt system som utvecklas är den elektroniska tjänsten för övervakningen av miljöskydd (YLVA), via vilket företagen lämnar de uppgifter som behövs för övervakningen. Andra system som ska utvecklas är tillståndstjänsten för miljöärenden, producentregistret, avfallshanteringsregistret, datasystemet för markens tillstånd, systemet för internationella avfallstransporter och Materialtorget. En av de nya delar som skapas är ett register över uppgifterna i de förflyttningsdokument som används vid avfallstransporter inom Finland.I det kommande avfalls- och produktinformationssystemet blir det lättare att föra in uppgifter, när användbarheten förbättras och satsningar görs på elektronisk dataöverföring. Målet är att enskilda uppgifter förs in i systemet endast en gång. För företagen skapas möjligheter att utnyttja egna rapporteringsuppgifter, myndigheterna får bättre möjligheter att granska uppgifterna och informationen publiceras i mån av möjlighet.Möjlighet att påverka utvecklingsarbetet i uppföljningsgruppenDe som använder avfalls- och produktinformationssystemet och andra som är intresserade av projektet kan följa med projektet och påverka utvecklingen vid olika möten som ordnas av projektets uppföljningsgrupp. Det första informationsmötet hålls på distans den 11 maj kl. 13.00–15.00. I takt med att projektet framskrider kommer användare av systemet sannolikt också att bjudas in att testa systemets nya delar och funktioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs. produkter som bidrar till att stävja klimatförändringen, erbjuda Finland helt nya framgångs- och sysselsättningsmöjligheter.Finland strävar efter att kombinera sina klimatmål, som är mer ambitiösa jämfört med de övriga EU-länderna, med målet att uppnå en sysselsättningsgrad på 75 procent. Man vet att klimatpolitiken har en accelererande effekt på strukturförändringen inom ekonomin och arbetslivet, som ger upphov till såväl helt nya arbetsbeskrivningar som allt grönare yrken på arbetsmarknaden. Samtidigt försvinner i synnerhet sådana arbetsplatser som har en direkt eller indirekt koppling till fossil energi.Inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har det gjorts en studie (”Vihreät toimet – ilmastopolitiikan vaikutuksia työllisyyteen”), där man har granskat sambanden mellan klimatpolitiken och sysselsättningen, marknaden för gröna produkter och de offentliga finansernas roll när det gäller att hantera klimatpolitikens sysselsättningseffekter. Studien har genomförts av Etla, Finlands miljöcentral och Demos Helsinki. Under projektet intervjuades också ett stort antal samhälleliga intressentgrupper.I studien kom forskarna fram till att Finlands klimatpolitik, som är striktare än de övriga EU-ländernas klimatpolitik, kan stärka de negativa sysselsättningseffekterna. Därför behövs det flera olika åtgärder, betonar forskningsdirektör Tero Kuusi från Etla, som lett projektet.”Att utnyttja utsläppsskatteinkomsterna till att minska den skattekil som snedvrider arbetsmarknaden verkar främja sysselsättningen. Sysselsättningen kunde således stödjas genom att tyngdpunkten i beskattningen flyttas från beskattningen av arbete till beskattningen av produktion och konsumtion som medför olägenheter för miljön”, konstaterar Kuusi.De största effekterna syns indirekt i arbetskraftsintensiva branscherÅtgärder som går ut på att rikta miljöavgifter på ett sätt som stöder sysselsättningen konstaterades inte ha någon större effekt i studien. Den produktivitetstillväxt som klimatpolitiken ger upphov till kan däremot enligt forskarna förbättra sysselsättningseffekten.”Våra resultat visar att den positiva effekt som klimatpolitiken realistiskt sett kan förväntas ha på produktiviteten ändå inte tar ut den negativa sysselsättningseffekten som helhet”, varnar specialforskare Johanna Pohjola från Finlands miljöcentral.De största sysselsättningseffekterna syntes indirekt i sådana branscher som använder mycket arbetskraft eller som kännetecknas av stora arbetskraftskostnader. Förflyttningarna av arbetskraft var som störst i fråga om de arbetsuppgifter som kräver den lägsta utbildningsnivån och som minst i fråga om de arbetsuppgifter som kräver den högsta utbildningsnivån. Enligt forskarna borde man sträva efter att stöda den strukturförändring som klimatpolitiken ger upphov till förutom genom arbetskraftspolitik även genom en allmän höjning av utbildningsnivån. Gröna produkter skapar möjligheter, men kräver samarbete och satsningarAndelen produkter som bidrar till att stävja klimatförändringen, dvs. så kallade gröna produkter, har ökat stadigt inom världshandeln. EU-ländernas andel av den globala handeln med gröna produkter är cirka 35 procent, medan Finlands andel är endast omkring en halv procent. I studien påvisades att det inte är helt okomplicerat att definiera gröna produkter.Av intervjuerna med olika exportföretag framgick att marknaden för gröna produkter antas vara i ett brytningsskede: Den växande marknaden erbjuder möjligheter. Finlands ambitiösa kolneutralitetsmål ansågs vara till nytta, om Finland profilerar sig som en expert på klimat- och miljölösningar ute i världen.För den som vill nå framgång på marknaden för gröna produkter är samarbete i vilket fall som helst ett måste. Genom lagstiftning skapas en gemensam marknad och tekniska lösningar, men det behövs också offentligt F&U-stöd samt sakkunskap om tillväxtmarknadernas ekonomier. Åtgärder för att stöda tillväxtländernas förvaltningar i fråga om klimat- och miljökunnande skulle också ge de finländska gröna produkterna en bättre konkurrensställning på tillväxtmarknaderna.Politikrekommendationer som förs fram i studien i korthet:Sysselsättningen kan stödjas genom att tyngdpunkten i beskattningen flyttas från beskattningen av arbete till beskattningen av produktion och konsumtion som medför olägenheter för miljön.För att en rättvis övergång ska kunna tryggas måste det finnas ett akut strukturförändringsstöd, som kan utnyttjas både till omskolning och till byte av bransch.En höjning av utbildningsnivån som helhet skulle stöda det nya kunnande som krävs för att ta fram lösningar på klimatkrisen och göra det lättare för arbetskraften att anpassa sig till strukturförändringen.De offentliga investeringar som behövs för att uppnå klimatmålen, och som kan genomföras med de befintliga produktionsstrukturerna och arbetskraftens nuvarande kunnande, främjar också sysselsättningen i övergångsskedet. Offentligt F&U-stöd behövs för att stöda omvandlingen av forskningssatsningar till högklassiga innovationer som ökar exportframgången i fråga om gröna produkter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber de centrala aktörerna inom social- och hälsovården dela med sig av sina synpunkter om prioriteringen av utvecklingsbehoven inom social- och hälsovården och informationshanteringen. Enkäten kan besvaras till och med den 30 april 2021.Social- och hälsovårdsministeriet har till uppgift att allmänt planera, styra och övervaka informationshanteringen inom social- och hälsovårdssektorn samt att finansiera betydande riksomfattande projekt. Många utvecklingsbehov har identifierats och därför samlar vi in intressentgruppernas synpunkter gällande prioriteringen av de identifierade utvecklingsbehoven. I enkäten har man samlat utvecklingsobjekt utgående från det pågående arbetet och tidigare respons. Enkäten är till hjälp för riktandet av utvecklingsresurserna.Enkäten har sänts till kommunernas, samkommunernas och sjukvårdsdistriktens registratorskontor samt via intressebevakningsorganisationerna till privata tjänsteproducenter, organisationer och leverantörer av informationssystem. Även andra intresserade kan besvara enkäten.  
Enkäten kan besvaras fram till den 30 april 2021 kl. 16.00.Länk till webropol-enkäten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bolagsstämman för trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab valde den 25 mars 2021 en ny styrelse för bolaget. Till styrelseordförande valdes Tero Ojanperä som är arbetslivsprofessor vid Aalto-universitetet, styrelseproffs och teknologie doktor.Till nya styrelseledamöter valdes därtill verkställande direktören för FCG Finnish Consulting Group Oy, dipl.ing. Mari Puoskari och direktören för CGI Suomi Oy Karri Salminen.Som övriga ledamöter i styrelsen fortsätter finansministeriets kanslichef, jur. kand. Juha Majanen, Teknologiska forskningscentralens personaldirektör, fil.mag. Kirsi Nuotto, chefen för försvarsministeriets förvaltningspolitiska avdelning, jur. kand. Teemu Penttilä samt styrelseproffset, ekon. mag. Seija Turunen.Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab är ett av staten helägt bolag som sköter statliga specialuppgifter. Bolaget är moderbolag för statens trafikstyrningskoncern. Kommunikationsministeriet ansvarar för bolagets ägarstyrning. Koncernen tillhandahåller och utvecklar trafikstyrnings- och trafikledningstjänster inom alla trafikformer – på land, till sjöss och i luften.Möjligheter till ny affärsverksamhetFintraffickoncernen har en särskild uppgift: att samla in, hantera och utnyttja trafikstyrningsinformation och att på ett jämlikt sätt göra den tillgänglig även för andra aktörer. Målet är att skapa möjligheter för sådan ny affärsverksamhet på marknaden som baserar sig på automatisering och på ett mer omfattande utnyttjande av både information och nya affärsmodeller.Det är unikt i hela världen att alla trafikstyrningsformer sammanförts strukturellt. Detta skapar en enorm möjlighet för utnyttjande av data på ett nytt sätt, också för skapandet av en datanäring inom den globala trafiken.Koncernstyrelsen förväntas i alla trafikformer satsa på att inget befintligt görs mottagligt för störningar, men tillsammans med andra finländska företag sträva efter att skapa ny aktivitet på den globalt skalbara marknaden och att beakta framtida inhemska användarbehov. Målet är att helheten för trafikstyrning ska vara en sammanhållen entitet, där enskilda trafikformer dock ska ha den roll som deras särdrag förutsätter.Genom att komplettera styrelsen vill kommunikationsministeriet ytterligare målmedvetet främja denna utveckling.Mot den tryggaste, smidigaste och miljövänligaste trafiken i världenFinntraffics vision är att Finland ska ha den säkraste, smidigaste och miljövänligaste trafiken i världen.Koncernens grundläggande uppgift är att producera sådana nödvändiga trafikstyrnings- och trafikledningstjänster som samhället, näringslivet och myndigheterna behöver för att säkerställa smidigheten och säkerheten i trafiken och för att säkerställa att trafikstyrningen och trafikledningen är driftsäker i alla lägen.Ett annat viktigt, särskilt uppdrag bolaget har är att tillhandahålla, upprätthålla och utveckla trafikstyrnings- och trafikledningstjänster för försvars- och säkerhetsmyndigheternas behov i den omfattning det är motiverat för skötseln av dessa lagstadgade uppgifter. En fungerande dialog och ett fungerande samarbete med försvars- och säkerhetsförvaltningen är särskilt viktigt i koncernens verksamhet.Föregångare i företagsansvarsarbeteFokus i statsrådets nyaste ägarpolitiska principbeslut (8.4.2020) ligger på kampen mot klimatförändringen, utnyttjandet av digitaliseringen samt företagsansvarsfrågor.Ministeriet vill i enlighet med detta framhäva ett starkt pionjärskap i företagsansvarsarbetet, också i fråga om Fintraffic. I enlighet med statsrådets ägarpolitiska principbeslut förväntar sig staten som ägare att bolag till exempel integrerar företagsansvar i premiering och att de utövar ett ambitiöst klimatansvarstagande. Dessutom förutsätter staten som ägare att bolag bedriver en initiativkraftig och god personalpolitik.Staten har som ägare förbundit sig att även i fortsättningen iaktta god förvaltningssed och aktiebolagslagen i enlighet med principbeslutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi