NordenBladet — De stöd som beviljats företagen på grund av coronaepidemin har i synnerhet minskat sannolikheten för permittering av arbetstagare. Riktandet av utvecklingsstöden till de sektorer som drabbats mest av coronapandemin lyckades emellertid inte, utan kostnadsstöd skulle ha behövts redan tidigare.Detta framgår av Aalto-universitetets undersökning som arbets- och näringsministeriet publicerade den 20 april 2021 och av årsrapporten från forskningssektionen för företagsstöd, där man granskar coronapandemins effekter på ekonomin och företagen samt de coronastöd som riktas till företag. Studien och årsrapporten fokuserar på Statskontorets kostnadsstöd, Business Finlands och närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklingsstöd, utvecklings- och förvaltningscentrets restaurangstöd, Finnveras borgen och Business Finlands tillfälliga FoUoI-lån i störningssituationer.– Coronapandemin har varit en aldrig tidigare skådad och överraskande kris. Servicesektorn har i synnerhet lidit av de kraftiga restriktionerna, medan konsekvenserna för industrin har varit mindre. I början av krisen var det viktigt att börja stöda företagen med de instrument som vi redan hade till vårt förfogande. Vi utnyttjar forskningsrön i utvecklingen av stöden och beredskapen inför kommande kriser, säger näringsminister Mika Lintilä.Stora skillnader i hur coronastöd riktades till olika branscherHotell- och restaurangbranschen, experttjänsterna, industrin och handeln har fått mest coronastöd. Dessutom har företagen i Nyland och små företag (5 –49 anställda) fått mest coronastöd i euro.Enligt en grov branschindelning har kostnadsstöden riktats till de sektorer som drabbats hårdast av coronan. I det stora hela har coronastöd även riktats i riklig mån till branscher där omsättningen inte minskat, eller minskat endast lite. Som exempel på sådana branscher kan nämnas yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet, information, kommunikation och byggande. Det finns dock stora skillnader mellan företagen inom branscherna, och där finns också många företag som drabbats av svårigheter.Coronalån och garantier har använts i mycket liten utsträckning jämfört med bevillningsfullmakterna. Behovet av coronastöd har dessutom varit mindre i Finland än i flera andra länder dels tack vare att ekonomin krympt mindre än väntat och dels tack vare det välfungerande permitteringssystemet.Stöd på under 200 000 euro har haft störst inverkanCoronastöden verkar ha ökat omsättningen och lönesumman samt i mindre utsträckning även antalet anställda. Stöden har minskat sannolikheten för permittering av arbetstagare och det är möjligt att de också haft en minskande effekt på uppsägningar. Dessa effekter verkar huvudsakligen ha kommit av stöd på under 200 000 euro.Denna studie har gjort det möjligt att undersöka stödens effekter på kort sikt. Även om analysen av effekterna innehåller flera osäkerhetsfaktorer, ser det ut som om stöden varit till nytta ur såväl företagens som ur arbetstagarnas perspektiv. Bedömningen av de övergripande effekterna av stöden kräver dock ytterligare studier. De utmaningar som aktualiserats under coronakrisen bland annat i fråga om planeringen och inriktningen av företagsstöd har illustrerat behovet av att förbättra statsförvaltningens förmåga att samla in och utnyttja aktuellt material, säger Otto Toivanen, professor vid Aalto-universitetet och Helsinki GSE.Ungefär hälften av de företag som fått utvecklingsstöd från Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna har utvecklat nya digitala lösningar. Coronastödens genomslagning kommer också att bero på i vilken mån utvecklingsstöden ger upphov till genuina innovationer.Ordningen av de företagsstöd som använts borde ha varit motsattUndersökningar visar att ordningen av olika typer av stöd bör vara motsatt den som man kunde genomföra i början av coronapandemin. I början av en kris bör man satsa på direkta stöd, såsom kostnadsstöd. Under krisens gång kan utvecklingsstödens andel sedan ökas.Riktandet av stödet till de värst coronadrabbade sektorerna och företagen lyckades inte på önskat sätt speciellt via Business Finlands utvecklingsstöd. Kostnadsstöd är å sin sida en välfungerande modell för kristider eftersom icke-flexibla fasta kostnader snabbt utgör ett lönsamhetsproblem för företag i ett läge där efterfrågan plötsligt sjunker. Kostnadsstöd förutsatte dock ny lagstiftning och det tog relativt lång tid att införa det.– Bedömningen av stödåtgärderna under coronapandemin bör fortsättas på bred front. Bedömningen bidrar till beredskapen inför kommande kriser och till att man snabbt kan ta i bruk en fungerande stödpolitik i fortsättningen, betonar Seija Ilmakunnas, ordförande för forskningssektionen för företagsstöd.Bedömningen fortsätter med en undersökning av konsekvenserna på längre siktArbets- och näringsministeriet inledde i augusti en omfattande oberoende utvärdering av företagsstöd som beviljats under coronaepidemin. Målet är att utreda de kort- och långsiktiga konsekvenserna av stöden och att producera information för politiska beslutsfattare inför framtida kriser.De undersökningar som nu slutförts har koncentrerat sig på de kortsiktiga effekterna av coronastöden. En oberoende forskningssektion för företagsstöd som är verksam i anslutning till arbets- och näringsministeriet har svarat för utvärderingen. Sektionen har gjort egna oavhängiga bedömningar och konkurrensutsatt Aalto-universitetet som genomförare av bakgrundsforskningen.Information om coronastödens effekter på lång sikt ges i två separata utvärderingar 2021–2023. Forskningssektionen för företagsstöd genomför en politikanalys av stöden, där man bland annat granskar om de valda stöden var riktiga, vilken roll finansieringen på marknadsvillkor hade i sin helhet och vilka politikmetoder som lämpar sig för olika ekonomiska kriser och ett visst behov. I utvärderingen av coronastödens effekter fokuserar man å sin sida på effekterna av vissa stöd i förhållande till de mål som satts upp för dem samt på den långsiktiga produktiviteten, strukturell förnyelse av ekonomin och den ekonomiska tillväxten. Arbets- och näringsministeriet konkurrensutsätter den som genomför utvärderingen.Ytterligare upplysningar:Seija Ilmakunnas, arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitets handelshögskola, ordförande för forskningssektionen för företagsstöd, tfn 050 362 9270, seija.ilmakunnas(at)gmail.com  (årsrapporten från forskningssektionen för företagsstöd)
Otto Toivanen, professor, Aalto-universitetets handelshögskola, tfn 050 353 7651, [email protected] (Aalto-universitetets undersökning)
Ilona Lundström, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7186 (utvärderingshelheten ur arbets- och näringsministeriets synvinkel)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.I utredningen ‘Kommunernas verksamhetsmodeller och finansieringsansvar vid förebyggandet och minskningen av behovet av utkomststöd’ (Kuntien toimintamallit ja rahoitusvastuu toimeentulotukitarpeen ehkäisyssä ja vähentämisessä) undersöktes för första gången vilka effekter utkomststödets nuvarande finansieringsmodell och det nuvarande finansieringsansvaret har för kommunernas verksamhet och vilka möjligheter kommunerna har att rent allmänt påverka användningen av utkomststöd. Dessutom analyserades effekterna av vårdreformen och kommunförsöken med sysselsättning på kunderna inom utkomststödet och utvecklingen av finansieringsmodellen.Svårt att påverka behovet av försörjning i sista handUtredningen gav vid handen att incitamentseffekten av kommunernas nuvarande finansieringsansvar på 50 procent är svag. Det beror dels på att utgifterna för utkomststödet inte syns och inte följs upp tillräckligt, dels på att kommunerna upplever att de har små möjligheter att påverka användningen av utkomststöd. Däremot följer kommunerna aktivt betalningsandelarna av arbetsmarknadsstödet, som till sina kostnader är i ungefär samma storleksklass som utkomststödet, och kommunerna strävar också efter att påverka dem.  Förebyggandet av behovet av utkomststöd försvåras av att det är fråga om en förmån i sista hand. Kommunerna kan närmast indirekt förebygga att det uppstår ett behov, till exempel genom att främja sysselsättningen, stödja invånarnas hälsa och välfärd samt förbättra tillgången till skäligt prissatta bostäder.Vårdreformen försämrar kommunens möjligheter att påverka utkomststödet – finansieringsansvaret bör ses överSocial- och hälsovårdsreformen minskar kommunernas möjligheter att förebygga behovet av utkomststöd i och med att social- och hälsovårdstjänsterna och i synnerhet vuxensocialarbetet överförs på välfärdsområdenas ansvar. På motsvarande sätt blir välfärdsområdet en betydande aktör för kunderna inom utkomststödet i och med att de framöver ska sköta sina ärenden inte bara vid Folkpensionsanstalten utan även inom välfärdsområdets tjänster. Kommunernas förändrade roll väcker frågan om finansieringsansvaret är rättvist. Om finansieringsansvaret analyseras utgående från möjligheterna att påverka behovet av utkomststöd vore det motiverat att i framtiden fördela finansieringsansvaret mellan kommunerna och välfärdsområdet. De styrmedel och incitament som riktas till kommunerna bör dock planeras som en helhet med beaktande av såväl utkomststödet och de övriga relaterade förmånerna som de tjänster som kommunerna ansvarar för i framtiden och deras finansieringsmodeller.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Utredningen genomfördes av NHG Finland Oy och MDI.Närmare information:Forskningsdirektör Riikka-Leena Leskelä, Nordic Healthcare Group, tfn 050 410 0737, [email protected]
Projektchef Teemu Tupala, Nordic Healthcare Group, tfn 040 482 7362, [email protected]
Ledande sakkunnig Mikko Valtakari, MDI, tfn 040 569 1568, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Batteristrategins åtgärder och Finlands Malmförädling Ab:s tilläggsanslag ger resultat när det gäller att bilda ett batterikluster i Finland.– De goda nyheterna om att vi kommer att få ett batterikluster i Finland fortsätter. Den stora investering som planeras i Vasa är en fortsättning på Finlands Malmförädling Ab:s tidigare planer på att bygga en prekursorfabrik i Finland. Vår kompetens och stabila investeringsmiljö stödjer utvecklingen och investeringarna enligt den nationella batteristrategin, säger arbetsminister Tuula Haatainen.– Den planerade investeringen visar att Finland är en sporrande miljö för projekt inom batteribranschen. Investeringen är också följd av det långsiktiga arbetet för den finländska batteriindustrin och för att locka investeringar. Samtidigt understryker nyheten vikten av den färska batteristrategin som ett verktyg för att belysa framtidsutsikterna. Strategins hörnstenar är bland annat tillgången till och förädlingen av ansvarsfullt producerade råvaror samt en stark tillverkning och forskning i fråga om batterimaterial och återvinning. Investeringar som är viktiga även för den regionala ekonomin leder utan tvekan också till andra nya investeringar i Finland, säger näringsminister Mika Lintilä.Enligt informationen från Finlands Malmförädling Ab den 19 april 2021 planerar bolaget investera i en katodmaterialfabrik i Vasa. Partnern och ledaren för fabriksprojektet är det brittiska börsbolaget Johnson Matthey. Statens finansiering främjar investeringarnaI budgeten för 2021 ingår ett tilläggsanslag på 300 miljoner euro till Finlands Malmförädling Ab för investeringar i produktionen av material för prekursorer och katodaktiva material för att tillverka mellanprodukter för litiumjonbatterier.– Syftet med statliga pengar var uttryckligen att söka samarbetspartner för framtida investeringar. Även denna investeringsnyhet bevisar att beslutet var rätt, säger Haatainen.Batteristrategin visar vägen till tillväxtDen nationella batteristrategin blev klar i januari 2021. Strategin identifierar flera av Finlands styrkor som bidrar till framstegen inom batteribranschen och elektrifieringen. Ytterligare upplysningar:
Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 340 9483 
Antti Siika-aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118
Jyrki Alkio, ledande sakkunnig, tfn 029 504 7103

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har uppdaterat guiden för studerandehälsovården med den nya personaldimensioneringen. De nya rekommendationerna behövs eftersom uppgifterna inom studerandehälsovården har ökat efter det att dimensioneringarna senast gavs år 2006. De nya rekommendationerna om personaldimensioneringen inom studerandehälsovården: på andra stadiet en hälsovårdare som arbetar heltid per 570 studerande och en läkare som arbetar heltid per 1 800 studerandepå högskolenivå en hälsovårdare som arbetar heltid per 1 200 studerande och en läkare som arbetar heltid per 3 300 studerande I rekommendationen om dimensioneringen ska man bl.a. beakta andelen unga som behöver mycket stöd, antalet verksamhetsställen för hälsovårdaren och läkaren samt stödet från andra sakkunniga. I dessa situationer ska antalet studerande vara lägre än rekommendationen.Om det inom den kommunala studerandehälsovården görs hälsoundersökningar på förhand före uppbåden, ska antalet studerande vara lägre och detta beräknas kommunvis. Social- och hälsovårdsministeriet påminner också kommunerna om att när hälsoundersökningarna på förhand görs inom studerandehälsovården, ska den ersättning som kommunerna beviljats för dessa undersökningar riktas till studerandehälsovården till fullt belopp.Genom den rekommenderade dimensioneringen kan tjänsterna inom studerandehälsovården erbjudas som en helhet i enlighet med lagstiftningen. Det här minskar det överlappande arbetet och förbättrar vårdens kontinuitet, vilket innebär en kostnadsbesparing.Läs hela kommuninfo 3/2021: Nya rekommendationerna om personaldimensioneringen inom studerandehälsovården

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat förordningen om frivilliga covid-19-vaccinationer. Vaccinationsordningen ändras så att de valfunktionärer som har hand om hemmaröstningar och röstningar på anstalter vid kommunalvalet i juni kan vaccineras mot coronaviruset. Vaccineringen av valfunktionärerna kan inledas när förordningen har trätt i kraft.– Det här är ett viktigt beslut som ökar hälsosäkerheten för hemmaröstningen och institutionsröstningen, samt förbättrar valets hälsosäkerhet överlag, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Syftet är att trygga att även de personer som en smittskyddsläkare har försatt i karantän kan utöva sin grundlagsenliga rätt att rösta.Ändringen syftar till att säkerställa hälsosäkerheten vid röstningen. De valfunktionärer som sköter hemma- och anstaltsröstningar tar emot röster både av personer som hör till riskgrupperna och av personer som exponerats för coronavirus. Avsikten är också att underlätta rekryteringen av valfunktionärer.Anmälan till hemmaröstning vid kommunalval ska lämnas in före den 1 juni. Hemma- och anstaltsröstningarna förrättas under förhandsröstningstiden 26.5–8.6. Valdagen i kommunalvalet är söndagen den 13 juni.På grund av ärendets brådskande natur sändes förordningsutkastet inte på remiss.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland deltar i FN:s årliga vecka för humanitära nätverk och partnerskap den 19 april–7 maj 2021. Det gemensamma temat för Finlands delegation är övergripande säkerhet.I Finlands delegation, som sammanställts av inrikesministeriet och utrikesministeriet, finns representanter för bland annat myndigheter, företag och högskolor. I delegationen ingår sammanlagt åtta organisationer.− Finland upplevs som en pålitlig partner ute i världen och vår kompetens är efterfrågad. I synnerhet den finländska modellen för övergripande säkerhet väcker intresse. I år vill vi lyfta fram den i vårt eget program, berättar Jari Honkanen, specialsakkunnig vid inrikesministeriet.Evenemanget är öppet för alla som är intresserade av temana Veckan för humanitära nätverk och partnerskap (Humanitarian Networks and Partnerships Week, HNPW) är ett evenemang som FN har ordnat sedan 2015. Evenemanget, som i vanliga fall ordnas i Genève, är helt virtuellt i år.Evenemanget samlar årligen över 2 000 globala aktörer bland annat från FN:s medlemsstater, frivilligorganisationer, vetenskapsvärlden och den privata sektorn för att diskutera de viktigaste humanitära frågorna. Vid evenemanget kan aktörerna dela med sig av sin sakkunskap och bästa praxis samt tillsammans ta fram lösningar på gemensamma problem.Årets evenemang är öppet för alla som är intresserade av dess teman. Deltagande i evenemanget förutsätter registrering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronaepidemin våren 2021 är förknippad med betydande osäkerhetsfaktorer. Trots det osäkra läget är det viktigt att bedöma vilka konsekvenser epidemin kan ha för samhället på lång sikt. Inom statsförvaltningen har man därför med hjälp av olika scenarier lagt fram eventuella epidemiologiska utvecklingsförlopp och redogjort för deras konsekvenser för samhället under de närmaste åren. De scenarier som har skisserats upp är inte prognoser, utan alternativa utvecklingsförlopp som baserar sig på kalkyler och bedömningar. Scenarierna har utnyttjats för regeringens plan för avvecklingen av coronarestriktionerna.Scenarierna för coronaepidemin på medellång och lång sikt beskriver tre möjliga utvecklingsförlopp för epidemin i Finland och ute i världen och deras konsekvenser från sommaren 2021 till utgången av 2023. Arbetet innefattar också en kvalitativ översikt över epidemins konsekvenser 2024–2026. De beskrivna konsekvenserna hänför sig till ekonomin, social- och hälsotjänsterna och befolkningen.Scenarierna har skisserats upp under ledning av statsrådets kansli i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet.De tre scenarierna är följande:Epidemin är under kontroll både i Finland och ute i världen före sommaren 2021.Epidemin är under kontroll före sommaren 2021 i Finland, men inte förrän 2022 ute i världen.Epidemin är inte under kontroll varken i Finland eller ute i världen förrän 2022.I det första scenariot återgår läget till det normala före juni–juli. Vaccineringarna framskrider som planerat och epidemin dämpas från läget under våren genom restriktioner. Effekterna av epidemin under vintern 2021–2022 är lindriga. Basscenariot för finansministeriets konjunkturprognos från december baserar sig på detta scenario. I detta scenario fungerar samhället med början från hösten 2021 praktiskt taget normalt utan betydande restriktioner och störningar vad gäller den ekonomiska aktiviteten, tjänsterna och det sociala umgänget. Läget utvecklas i motsvarande riktning också i Finlands viktigaste exportländer.I det andra scenariot får man i Finland epidemin under kontroll i början av hösten 2021, vilket betyder att läget motsvarar det första scenariot. Finland återgår så gott som till det normala under juni–juli, och epidemiläget försämras därefter inte avsevärt. Ute i världen drar epidemin emellertid ut på tiden, och i utvecklingsländer kan läget vara svårt. Detta skapar osäkerhet, vilket påverkar Finland särskilt genom internationell handel.I det tredje scenariot råkar man både i Finland och ute i världen ut för fördröjningar med att få epidemin under kontroll. I detta scenario är epidemiläget ännu i slutet av 2021 påtagligt svårt och börjar inte lätta förrän under 2022. Ekonomins och samhällets återhämtning drar ut på tiden.Problem som anknyter till välbefinnandet riskerar att hopa sig – det ekonomiska läget är relativt gottEnligt de kalkyler som ingår i scenarierna är epidemins ekonomiska konsekvenser inte i något scenario särskilt allvarliga med tanke på BNP-utvecklingen eller ekonomin som helhet. För vissa branscher och företag är situationen emellertid svår. Alla eventuella utvecklingsförlopp ger orsak till stark oro över att problem som anknyter till välbefinnandet anhopar sig och det ökade servicebehovet blir långvarigt. I synnerhet barns och ungas framtid är förknippad med vissa risker.I mitten av decenniet står vi inför utmaningen att de frågor som varit aktuella redan före coronakrisen blir allt mer framträdande till följd av den. Till exempel är den offentliga skulden allt större samtidigt som behovet av social- och hälsotjänster eventuellt har ökat. Situationen för personer som redan tidigare varit i en svag ställning har kunnat försämras långvarigt till följd av krisen. I denna situation får ökningen av arbetsproduktiviteten allt större betydelse. Samtidigt har till exempel den digitala omställningen kommit ett steg framåt. Detta utsätter i synnerhet handeln för förändringstryck – en betydande del av de nuvarande arbetsplatserna inom branschen kommer att försvinna under 2020-talet.För att tackla dessa utmaningar är det nödvändigt att samtidigt försöka främja ekonomisk tillväxt, sörja för hållbarheten inom den offentliga ekonomin, ordna social- och hälsotjänster på ett produktivt sätt och förebygga ojämlikhet.Det bör också noteras att krisen även har positiva effekter. Till exempel de digitala tjänsterna och verksamhetsmodellerna utvecklas med stormsteg.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat en ansökan om statsunderstöd där man kan söka 4,9 miljoner euro för åtgärder som stärker läskunnigheten och läskulturen i årskurs 7-9 inom den grundläggande utbildningen. Understödet ska särskilt stödja de färdigheter i fråga om läskunnighet som de unga behöver för att delta i samhället. Ansökningstiden går ut den 21 maj 2021.Med specialunderstödet stärks en tillräcklig läskunnighet hos elever  med ett främmande språk som modersmål och elever med svag läsförmåga i årskurs 7-9 för att ge dem de grundläggande färdigheter de behöver för klara studierna och klara sig i samhället. Understödet bidrar även till att jämna ut coronaepidemins effekter på hur eleverna lärt sig läsa.  Specialunderstödet kan användas för lönekostnaderna för lärare och assistenter för åtgärder som främjar undervisningen i läskunnighet. Understödet kan också användas för gruppindelningar inom klasserna i syfte att främja läskunnigheten. Därtill kan det användas för differentierad undervisning och för anskaffning av böcker.–  För att kunna lära sig måste man framför allt kunna läsa, men skillnaderna mellan goda och svaga läsare blir allt större. Att skillnaderna i inlärning mellan eleverna ökar är emellertid ingen naturlag,  utan det handlar om en fråga man måste arbeta beslutsamt med för att den ska lösa sig. Vår uppgift är att se till att vartenda barn och varje ung person har tillräckligt bra grundläggande färdigheter för att klara sig i livet och på jobbet, säger undervisningsminister Jussi Saramo. Statligt specialunderstöd kan beviljas kommuner och samkommuner samt privata sammanslutningar som har tillstånd att ordna grundläggande utbildning. Enligt såväl internationella som nationella undersökningar kring lärande och inlärning har inlärningsresultaten för finländska elever i grundskoleålder sjunkit och attityderna till inlärning försämrats. Nedgången syns särskilt ifråga om elevernas läskunnighet, som utgör själva grunden för att barn och unga ska kunna tillägna sig andra kunskaper.Specialunderstödet får användas för lönekostnader för lärare och assistenter för åtgärder som främjar undervisningen i läskunnighet samt för materialanskaffningar i detta syfte.  Statsunderstödet får inte användas för verksamhet som ersätter redan befintlig verksamhet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — När EU:s utrikesministrar sammanträder den 19 april är huvudtemat läget i Etiopien och Ukraina. Vid det informella videomötet representeras Finland av utrikesminister Pekka Haavisto. Utrikesministrarna för också en diskussion med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba.I samband med diskussionen om Etiopien får utrikesministrarna en rapport om utrikesminister Haavistos andra resa som EU:s representant. I början av april reste han till Etiopien, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Utrikesminister Haavistos insatser är en viktig del av EU:s påverkansarbete för att få ett slut på våldet och krigshandlingarna i den etiopiska regionen Tigray. EU bör därtill fortsätta stödja arbetet för fredliga lösningar på regional nivå i förhandlingarna om Stora etiopiska renässansdammen och i gränstvisten mellan Etiopien och Sudan.Diskussionen om Ukraina fokuserar på den senaste tidens spänningar till följd av Rysslands ökade militära närvaro i närheten av konfliktområdet i östra Ukraina och på den illegalt annekterade Krimhalvön. Finland vill stärka EU:s samstämmiga stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. EU bör också stödja insatserna för att minska de militära spänningarna i regionen. Under mötet diskuteras också reformprocessen i Ukraina. EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell har bjudit in Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba till en diskussion i samband med mötet.Under utrikesrådets möte behandlas även andra aktuella frågor, bland annat gällande Moçambique, Vitryssland, Myanmar, Georgien, relationerna mellan EU och Indien och läget för Irans kärnvapenavtal JCPOA.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I oktober 2020 utlyste statsrådets kansli en tävling om formgivningen av ett minnesmärke över president Mauno Koivisto. Sammanlagt 111 tävlingsbidrag lämnades in inom utsatt tid.Resultaten av tävlingen offentliggörs onsdagen den 1 september 2021. De tre bästa bidragen belönas. Första pris i tävlingen är 20 000 euro, andra pris 15 000 euro och tredje pris 10 000 euro. Dessutom kan juryn dela ut två hederspriser på 5 000 euro.Målet är att minnesmärket ska vara färdigt och monterat på sin plats i Lilla parlamentets park i Helsingfors den 25 november 2023, då det har förflutit 100 år sedan president Koivisto föddes.Juryn består av kommittén för minnesmärket över president Mauno Koivisto med tidigare statsminister Paavo Lipponen som ordförande. Medlemmar i kommittén ärTimo Lankinen, understatssekreterare, statsrådets kansli (vice ordförande)
Antti Ahlava, arkitekt, professor, Aalto-universitetet
Heikki Allonen, diplomingenjör, företrädare för de anhöriga
Pirjo Sanaksenaho, professor, Aalto-universitetet                                                                             
Sami Sarvilinna, kanslichef, Helsingfors stad                                                                 
Maija Tanninen-Mattila, direktör för Helsingfors konstmuseum HAMoch som konstnärsmedlemmar utsedda av Konstnärsgillet i FinlandKaarina Kaikkonen, skulptör                                         
Antti Tanttu, bildkonstnärSekreterare för juryn är lagstiftningsrådet Sanna Helopuro och ledande sakkunnig Tiina-Kaisa Laakso-Liukkonen från statsrådets kansli. Tävlingsfunktionär är tävlingsombudsman Aura Lehtonen från Konstnärsgillet i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi