NordenBladet — I det digitaliserade samhället sker deltagandet allt oftare digitalt. Den första mellanrapporten inom projektet Digital delaktighet i Finland, som genomförts av Teknologiska forskningscentralen VTT och Jyväskylä universitet, innehåller information om begreppet digital delaktighet och dess definitioner ur olika vetenskaps- och förvaltningsområdens synvinkel. Projektet fortsätter med att man bygger upp ett antal mätare för digital delaktighet samt skapar en helhetsbild av det nationella läget, god praxis och olika aktörers roller.I mellanrapporten analyseras närliggande begrepp som preciserar digital delaktighet och centrala delområden inom digital delaktighet. Ett väsentligt perspektiv i mellanrapporten är individernas och olika användargruppers upplevelse av digital delaktighet samt olika förvaltningsområdens och övriga aktörers, såsom tredje sektorns och företagens, roll när det gäller att möjliggöra digital delaktighet för individer eller grupper. Ur individens och olika samhällsgruppers perspektiv grundar sig digital delaktighet i första hand på upplevelsen av delaktighet.Digital delaktighet uppnås i digital samverkanDigital delaktighet är ett brett begrepp och en paraplyaktig helhet som innehåller många, även sinsemellan kontroversiella antaganden, behov och motiv beroende på vem som tillämpar begreppet och i vilket sammanhang. I mellanrapporten avses med digital delaktighet frivillig och ett för en smidig vardag tillräckligt aktivt deltagande i samhällets aktiviteter, där man utnyttjar digitala redskap, applikationer och tjänster på ett för individen eller samhällsgruppen ändamålsenligt och betydelsefullt sätt.Digital delaktighet uppnås i situationer där såväl individens och de olika samhällsgruppernas som samhällsaktörernas intressen möts inom ramen för den digitala delaktighetens centrala delområden, inte endast per definition utan även i enskilda personers eller medborgares upplevelser.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:projektchef Olli Kuusisto, Teknologiska forskningscentralen VTT, tfn 040 737 0948, olli.kuusisto(at)vtt.fi
universitetsforskare Riitta Hänninen, spetsenheten för forskning i åldrande och omsorg, Jyväskylä universitet, tfn 040 707 7481, riitta.j.hanninen(at)jyu.fiInom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den femte ansökningsomgången inom stödprogrammet Tillväxt och utveckling med trä, som ingår i programmet för träbyggande, har det sammanlagt beviljats 1,1 miljoner euro till 17 projekt som inom träbyggandet främjar digitalisering, koldioxidsnålhet, användarorienterade lösningar, cirkulär ekonomi och industriella nätverk.Målet är att hitta reproducerbara lösningar som snabbt för det finländska träbyggandet framåt.”Inom byggandet erbjuder träet många möjligheter, och under denna ansökningsomgång fick man komma in med projekt inom ett brett spektrum av teman och kombinationer av teman. Inom projekten utvecklas praktiska lösningar på ett mångsidigt sätt, vilka syftar till att svara även på framtida behov. Att stödja användningen av trä i byggandet är ett människonära och progressivt sätt att uppmuntra nya aktörer att delta i att bygga ett klimatneutralt samhälle”, säger projektsakkunnig Simon le Roux.Till miljöministeriet kom det in 35 ansökningar inom utsatt tid. Bedömningen av ansökningarna utfördes av en oberoende utvärderingsgrupp bestående av representanter från miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen. Den totala budgeten för de projekt som beviljas finansiering är cirka 2,9 miljoner euro.De som var intresserade fick möjlighet att bearbeta sin egen projektidé tillsammans med sakkunniga redan innan ansökan öppnades.”Vi sparrade 22 intresserade sökande i utvecklingen av projektidéerna, vilket gjorde ansökningsomgången inkluderande och öppen. Tio av dem lämnade sina idéer att mogna utan att lämna in ansökan, men sju var framgångsrika i den egentliga ansökningsomgången. All diskussion var mycket värdefull för oss”, säger projektsakkunnig Simon le Roux.Finansierade projektSökande, projektets budget och beviljat understöd. Projekten avslutas senast den 30 september 2022.Helsingfors universitets agrikultur- och forstvetenskapliga fakultet, 339 793 e, 135 917 eProdLib Oy, 124 950 e, 49 980 eY-Säätiö, 250 200 e, 99 200 eFixtep Oy, 21 000 e, 8 400 eHelst Oy, 192 400 e, 76 960 eEnheten för arkitektur vid Tammerfors universitet, 106 601 e, 42 640 eKorepuu Oy, 451 380 e, 150 000 eUleåborg stads samhälls- och miljötjänster, 200 000 e, 80 000 eTammerfors universitet, ECOSAFE, 282 000 e, 112 800 eArctic Smart Village Oy, 200 000 e, 80 000 eHonkarakenne Oy, 222 500 e, 77 875 eRothoblaas SRL, 125 000 e, 50 000 eCasagrande Laboratory Center of Urban Research Oy, 200 000 e, 80 000 eBygginfo Ab, 36 000 e, 14 400 eBygginfo Ab, 20 000 e, 8 000 eArkkitehtitoimisto Elina Ipatti Oy (med Maamusta Oy), 79 448 e, 31 779 eWeston Group Ab, 140 000 e, 56 000 eDe nya projekten presenteras den 20 maj 2021 vid ett webbseminarium kl. 9.30–12. Till seminariet har bjudits in företrädare för alla ansökningsomgångar och intressentgrupper som deltagit i stödprogrammet. Alla som är intresserade kan delta i seminariet.Anmälan till kick off-evenemanget för den femte ansökningsomgången inom stödprogrammet Tillväxt och utveckling med trä (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Reformen av funktionshinderlagstiftningen har inletts genom diskussionsmöten om olika tjänster för personer med funktionsnedsättning. Flera tillställningar ordnas våren 2021 och de är öppna för alla. En enkät om temat för varje diskussionsmöte kommer att genomföras. Alla intresserade kan svara på enkäten. Sammanlagt cirka 850 personer har deltagit i de två första diskussionsmötena. Avsikten är att det i samband med reformen stiftas en ny lag om funktionshinderservice. Den nya lagen innehåller bestämmelser om särskilda tjänster inom socialvården för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt upphävs den gällande handikappservicelagen och specialomsorgslagen.Avsikten är att en regeringsproposition om detta ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.I enlighet med regeringsprogrammet är målet att de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning i fortsättningen ska beaktas bättre. Bakgrunden är den tidigare regeringspropositionen och delaktighetsarbetsgruppens förslagSom grund för beredningen används regeringens proposition om en totalreform av lagstiftningen om funktionshinderservice, som förföll våren 2019. I reformen utnyttjas dessutom den s.k. delaktighetsarbetsgruppens rapport och de utlåtanden som fåtts om den. Delaktighetsarbetsgruppen har berett förslag till bestämmelser som särskilt tryggar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i klientprocessen.Enligt utlåtandena ökar delaktighetsarbetsgruppens förslag delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i klientprocesserna inom de tjänster som gäller dem och stärker rätten för personer med funktionsnedsättning att få tjänster som motsvarar individuella behov. Det mest omfattande understödet fick förslaget om att en person med funktionsnedsättning ska ha rätt att använda en för honom eller henne lämplig kommunikationsmetod. Även assisterat beslutsfattande fick ett brett understöd. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att en ny screening för tarmcancer ska tas i bruk i hela landet. Avsikten är att samtidigt utvidga screeningen för livmoderhalscancer. Social- och hälsovårdsministeriet begär nu utlåtanden om förordningen och utvidgningen av cancerscreeningarna.Under de senaste två åren har man genomfört ett pilotförsök för screening för tarmcancer i tolv kommuner. I utkastet till förordning föreslås det att screeningen för tarmcancer ska tas i bruk stegvis i hela landet för alla i åldern 56-74 år. Screeningen ska erbjudas med två års mellanrum. Screeningen för livmoderhalscancer föreslås utvidgas till alla i kvinnor i åldern 30-65 år. I de flesta kommuner upphör screeningen för närvarande när man fyller 60 år. Genom den riksomfattande förordningen skulle screeningen erbjudas till alla kvinnor i åldern 65 år oberoende av vilken kommun de bor i. Förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2022.Screeningarna är ett effektivt sätt att förebygga cancerdödsfallGenom cancerscreeningarna är det möjligt att upptäcka cancerns förstadier och diagnostisera cancern i ett tidigt skede. Både i fråga om livmoderhalscancer och i fråga om tarmcancer finns det obestridliga forskningsrön om screeningarnas effekter.Tarmcancerscreening används i bred utsträckning i Europa, och EU rekommenderar att screeningen ska tas i bruk i alla medlemsländer. I Finland är det cirka 3400 människor som drabbas av tarmcancer årligen, och cirka 1300 människor som dör av cancern. Genom den screeningmetod som föreslås kan man årligen förhindra cirka 150 nya fall av tarmcancer och 170 dödsfall till följd av tarmcancer i den befolkningsgrupp som deltar i screeningarna, förutsatt att cancern eller dess förstadier upptäcks i tid. I Finland började screeningarna för livmoderhalscancer redan på 1960-talet. Screeningarna har gett bra resultat och minskat antalet nya fall av livmoderhalscancer och dödligheten till följd av den med cirka 80 procent hos kvinnorna i vår befolkning. Risken att dö av cancer i livmoderhalsen är i dag störst hos de som är över 60 år. Det här vill man nu åtgärda genom att utvidga screeningens åldersgrupp. Remisstiden går ut den 17 maj 2021.Remissmaterialet finns på webbplatsen utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fastställde i dag villkoren, maximibeloppen och enhetsstödnivåerna för EU:s produktionskopplade bidrag för 2021 samt beloppen av de övriga direkta EU-stöden.Produktionskopplade bidrag kan betalas ut till ett belopp av sammanlagt 101,1 miljoner euro. De egentliga villkoren för bidragen har inte ändrats jämfört med i fjol, men maximibeloppet för bidraget för nötkreatur i stödområde C är cirka 4,9 miljoner euro lägre än i fjol. Detta beror på att cirka 2,7 miljoner euro har överförts till bidraget för proteingrödor och 0,5 miljoner euro till bidraget för sockerbetor samt att det produktionskopplade stödets maximibelopp har minskat med ungefär 1,7 miljoner euro. Det minskade beloppet kompenseras producenterna genom ett högre nationellt stöd i stödområde C. I stödområde AB i Södra Finland betalas produktionskopplade bidrag för mjölkkor, hongetter, tackor och odling av frilandsgrönsaker. Vidare betalas bidrag i alla stödområden i hela landet för produktion av nöt-, lamm- och killingkött samt för odling av proteingrödor och oljeväxter, råg, sockerbetor och stärkelsepotatis.Bidrag för mjölkkor kan betalas till ett belopp av högst 32,0 miljoner euro, bidrag för nötkreatur till ett belopp av högst 49,38 miljoner euro, får- och getbidrag till ett belopp av högst 2,8 miljoner euro samt bidrag för jordbruksgrödor till ett belopp av högst 13,7 miljoner euro.Uppgifterna om alla nötkreatur, får och getter som omfattas av bidraget baserar sig på uppgifterna i djurregistret. Därför måste reglerna för registrering och märkning av djur följas noggrant, bland annat när det gäller anmälningstiderna på 7 dygn. De maximala bidragsbeloppen och de uppskattade enhetsnivåerna, vilka dock preciseras ytterligare i samband med den första posten i slutet av året och i samband med slutposten i juni 2022, är följande:

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände på torsdagen flera förordningar som gäller jordbrukets miljöstöd. Ansökningsti-den för kompensationsbidrag, förbindelser som gäller ekologisk produktion och ekologisk husdjurs-produktion börjar snart. Man kan också ansöka om förlängning av miljöförbindelser och miljöavtal med ett år. Avtal som handlar om vård av våtmarker och jordbruksnaturens biologiska mångfald samt landskap är också strax aktuella.Statsrådet godkände på torsdagen flera förordningar som gäller jordbrukets miljöstöd. Kompensat-ionsersättning och förbindelser som gäller ekologisk produktion och ekologisk husdjursproduktion kan ansökas. Man kan också ansöka om förlängning av miljöförbindelser och miljöavtal med ett år. Avtal som handlar om vård av våtmarker och jordbruksnaturens biologiska mångfald samt landskap kan också ansökas. Stödsystemen baserar sig på programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandet 2014 – 2020 vars ändringar kommissionen godkände den 14 april 2021. År 2021 kan odlare ansöka om kompensationsersättning och ingå nya femåriga förbindelser om ekologisk produktion. Till en gällande förbindelse om ekologisk produktion kan också fogas nya ersättningsberättigade arealer. Odlare kan också ingå en ny förbindelse om den nya arealen är över fem hektar stor.Jordbrukaren kan ansöka om en förlängning av miljöförbindelsen med ett år. Nya miljöförbindelser kan inte ingås, men till de gällande förbindelserna kan enligt en nyskiftesplan fogas nya åkerarealer som inte gett rätt till stöd. Arealen kan vara högst fem, på små gårdar högst en hektar stor.  Till förbindelserna kan också fogas ersättningsberättigad areal som den som förbundit sig till miljöersättningssystemet har uppgett i stödansökan år 2020. Trots att nya miljöförbindelser inte är möjliga, kan förbindelsen dock fördelas eller överföras till en annan person vid till exempel generationsväxlingar. Miljöavtal och avtal om att bevara genetiska resurser inom jordbruket, vilka löper ut i år, förlängs med ett år på tidigare villkor om jordbrukaren så önskar.  I avtalen som gäller ursprungsraser krävs inte att djuren förökar sig om skyldigheten redan har uppfyllts. Nya miljöavtal som gäller vård av våtmarker, jordbruksnaturens mångfald och landskap kan sökas. Också nya avtal om att bevara genetiska resurser inom jordbruket kan sökas.Ersättning kan sökas för att genomföra icke-produktiva investeringar som handlar om att anlägga våtmarker.När det gäller de skiftesspecifika åtgärderna placering av flytgödsel och återvinning av näringsämnen och organiska ämnen har den areal som ger rätt till ersättning höjts från 60 procent till 80 procent av gårdens ersättningsberättigade areal. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har utrett möjligheten att koncentrera arbets- och näringsbyråernas uppgifter inom utkomstskyddet för arbetslösa, vilket främjar enhetliga behandlingstider och beslutspraxis. Regeringen föreslår att statsrådet genom förordning ska kunna föreskriva om behandlingen av arbetskraftspolitiska utlåtanden inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå.Regeringen lämnade den 22 april 2021 en proposition till riksdagen med förslag till lagändring som träder i kraft den 1 oktober 2021. De uppgifter som centraliseras gäller arbetskraftspolitiska utlåtanden som arbets- och näringsbyråerna ger om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner. Statsrådet ska ha möjlighet att genom en separat förordning besluta vilka utlåtandeuppgifter som ska koncentreras. Samtidigt föreskrivs det om den arbets- och näringsbyrå som sköter de uppgifter som ska centraliseras.I nuläget avgör varje arbets- och näringsbyrå inom sitt verksamhetsområde om en arbetssökande har rätt till utkomstskydd för arbetslösa och ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om detta till FPA eller arbetslöshetskassan. Efter centraliseringen har arbetssökande likadana möjligheter som förut att besöka arbets- och näringsbyråernas kundservice.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet delar ut cirka 52,7 miljoner euro av avkastningen av penningspelsverksamhet i understöd till organisationer. Organisationerna fick redan tidigare i år cirka 309,7 miljoner euro. Statens anslagsförslag i budgeten omfattar sammanlagt 362,4 miljoner euro år 2021.Social- och hälsovårdsministeriet fattade beslutet om understöden den 22 april utifrån det förslag som bereddes av social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Statsrådets finansutskott understödde förslaget.Det beviljas understöd till sammanlagt 149 sökanden och 164 understödsändamål.Genom understöden stöder man bland annat delaktighet och vardagshantering samt verksamhet som främjar hälsan och arbets- och funktionsförmågan. Understöd beviljas till organisationer inom social- och hälsovård för utvecklings- och investeringsprojekt som inleds 2021. Sammanlagt 572 organisationer ansökte om understöd för sammanlagt 711 ändamål. Beloppet av de understöd som söktes uppgick sammanlagt till 231 miljoner euro.Information om de STEA-understöd som beviljats nu publiceras den 23 april på adressen avustukset.stea.fi.  En ny delegation för understödsärenden har tillsatts för perioden 2021-2025Torsdagen den 22 april tillsatte statsrådet för perioden 2021-2025 också en ny delegation för ärenden gällande understöden för organisationer inom social- och hälsovård och en bedömnings- och understödssektion som lyder under den.  Delegationen har till uppgift att lämna utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet om de allmänna målen och de strategiska riktlinjerna för understödsverksamheten. Delegationen utvecklar och bedömer också understödspolitiken och organisationernas verksamhet. Bedömnings- och understödssektionen tar ställning till STEA:s understödsförslag. Sektionen kan dessutom göra bedömningar av verksamheten i de organisationer som ska stödjas. Sammanställningen i delegationen och sektionen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att giltighetstiden för bestämmelserna om maximibeloppen för de indrivningskostnader som tas ut av företag förlängs. Syftet är att underlätta situationen för företag i ekonomiska svårigheter.I indrivningslagen har det sedan ingången av året temporärt funnits detaljerade bestämmelser om kostnaderna för indrivning av andra fordringar än konsumentfordringar. För att regleringen ska vara enhetlig gäller bestämmelserna också andra företagsfordringar än konsumentfordringar, till exempel fordringar där gäldenären är ett bostadsaktiebolag eller en förening. Det centrala syftet med att begränsa maximibeloppen är att förhindra att företag som råkat i betalningssvårigheter på grund av coronavirusläget drabbas av ännu större ekonomiska påfrestningar på grund av höga indrivningskostnader.De nuvarande bestämmelserna gäller till utgången av juni 2021. Enligt förslaget ska de temporära bestämmelserna om maximibeloppen för indrivningskostnader för andra fordringar än konsumentfordringar tillämpas från juli 2021 till våren 2022.Det föreslås också att begränsningarna i bruket av tratta, som ofta används vid indrivning av företagsfordringar, förlängs till utgången av september. Med tratta avses en betalningsuppmaning med hot om att underlåtelse att iaktta betalningsuppmaningen offentliggörs. Det föreslås det att tidsfristen för att protestera en tratta, alltså den tid efter vilken trattan kan offentliggöras eller anmälas för anteckning i kreditupplysningsregistret, förlängs temporärt från 10 dagar till 21 dagar. Målet med att förlänga tidsfristen för att protestera en tratta är att underlätta företagens situation genom att ge dem mer tid att sköta sina ekonomiska angelägenheter efter det att trattan tagits emot. Den temporära förlängningen av tiden för att protestera tratta ska gälla till våren 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har minskat med över 30 procent på grund av coronaläget. Statsrådet utfärdade den 22 april 2021 en förordning om de branscher som kan ansöka om stöd utan någon separat motivering. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat motivera behovet av stöd och redogöra för varför det kan anses att omsättningen har minskat på grund av corona.I förordningen anges de verksamhetsområden vars omsättning har sjunkit med minst 10 procent under stödperioden 1 november 2020–28 februari 2021 jämfört med motsvarande tidpunkt 2019–2020. Också ändringar i företagets egen omsättning bedöms enligt denna jämförelseperiod.Statskontoret öppnar den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd för företag tisdagen den 27 april 2021. Ansökningstiden går ut den 23 juni 2021.Nya företag kan ansöka om kostnadsstöd om de hör till verksamhetsområdena i förordningenDen tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd omfattar 180 branscher, medan antalet branscher under den andra ansökningsomgången var 220. Till de branscher som omfattas av kostnadsstödet hör nu till exempel resebyråer och researrangörer, arrangörer av mässor och kongresser, hotell och annan inkvarteringsverksamhet, restauranger samt kultur- och underhållningsverksamhet.Statskontoret kan dock bevilja företag inom andra branscher stöd enligt prövning, om företagets egen omsättning under stödperioden har sjunkit med över 30 procent. Grunderna för prövning preciseras i Statskontorets anvisningar för ansökan, så att företagen bättre kan bedöma och i sin ansökan ange orsaken till att omsättningen har minskat.Nya företag kan ansöka om kostnadsstöd om de hör till de verksamhetsområden som nämns i förordningen. Med nya företag avses företag som grundats den 1 januari 2020 eller senare. De kan beviljas stöd på grundval av en förändring i den genomsnittliga omsättningen inom verksamhetsområdet. Att bevilja behovsprövat stöd till nya företag är dock inte möjligt, eftersom en förändring i företagets egen omsättning jämfört med tidigare inte kan påvisas.  Branschlistan underlättar riktandet av stödet till de företag som lidit av coronalägetBranschlistan gör det lättare att beakta eventuella andra orsaker till att företagets affärsverksamhet avtagit. Sådana är till exempel säsongsvariationer i företagets affärsverksamhet eller att omsättningen minskat av andra orsaker än sådana som beror på coronaepidemin.Branscherna har fastställts utifrån Skatteförvaltningens mervärdesskatteuppgifter. Kostnadsstöd kan dock inte beviljas företag som driver primärproduktion inom jordbruk, fiskeri eller vattenbruk, eftersom man på dessa branscher tillämpar separata bestämmelser om statligt stöd. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för dessa. Kostnadsstödssystemet gäller också för stiftelser och föreningar som driver affärsverksamhet.Staten har reserverat 356 miljoner euro i kostnadsstöd för den tredje ansökningsomgången. Kostnadsstödet ersätter företagets fasta oflexibla kostnader, men inte minskad omsättning. Syftet med stödet är att hjälpa företagen att klara sig i den svåra ekonomiska situationen till följd av coronapandemin.

Källa: Valtioneuvosto.fi