NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 59 100 personer på ett år. I januari anmäldes 125 100 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 208 100 lediga jobb, vilket är 78 200 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av januari sammanlagt 273 700 arbetslösa arbetssökande. Det är 59 100 färre än ett år tidigare, men 22 000 fler än för två år sedan i januari. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 1 600. Av de arbetslösa arbetssökandena var 144 600 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av januari fanns det i hela landet 37 900 permitterade, vilket är 37 200 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 29 100, vilket är 28 600 färre än i januari i fjol. Från december ökade antalet permitterade på heltid med 3 800.Antalet långtidsarbetslösa var 106 000Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 106 000. Detta är 12 500 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 105 100, det vill säga 15 800 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 10 300 färre än i januari i fjol, dvs. sammanlagt 30 000. I januari avslutades i genomsnitt 59,2 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 7,5 procentenheter mer än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder januari anmäldes 125 100 nya lediga jobb, dvs. 41 500 fler än i januari i fjol. Allt som allt fanns det i januari 208 100 lediga jobb, vilket är 78 200 fler än för ett år sedan.I slutet av januari deltog 108 900 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 300 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i januari 88 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 73,5 procent, dvs. 3,0 procentenheter högre än i januari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 205 000, vilket är 31 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,0 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I projektet ”Kollektivavtalens könskonsekvenser ur lönejämställdhetens synvinkel”, som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet, undersöks kollektivavtalen ur jämställdhetsperspektiv. Undersökningen belyser i synnerhet vilka konsekvenser avtalen har för genomförandet av lönejämställdheten.I projektet, som inleddes i januari 2022, utreds vilken praxis arbetsmarknadens parter följer vid könskonsekvensbedömningen och på vilket sätt de syns i kollektivavtalen. Med könskonsekvensbedömning avses utvärdering av praxis i fråga om hur den påverkar de olika könen och uppnåendet av jämställdhet. I projektet identifieras särskilt utvecklingsobjekt för bedömningen av kollektivavtalens könskonsekvenser i fråga om lönejämställdhet och utvecklas rekommendationer.Projektet har sin grund i regeringsprogrammets mål att främja lönejämställdhet på ett mer ambitiöst och verkningsfullt sätt än tidigare. Resultaten av projektet utnyttjas för att effektivisera skyddet mot lönediskriminering samt för att utveckla och genomföra jämställdhetslagstiftningen. Samtidigt främjas bedömningen av arbets- och tjänstekollektivavtalens könskonsekvenser som en metod för att uppnå lönejämställdhet. Kollektivavtalen under luppKollektivavtalens könskonsekvenser -projektet bedömer om det i kollektivavtalen finns strukturer eller bestämmelser som försätter könen i olika ställning eller åstadkommer skillnader i lönesättningen för kvinnor och män. Undersökningen genomförs i två delar. Till att börja med utarbetas en enkät till arbetsmarknadsorganisationerna där man kartlägger vilken ställning könskonsekvensbedömningen har i kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar.Utifrån enkäten väljs några avtal ut för noggrannare analys. I fråga om dem utvärderas lönebildningen och lönesystemen och utreds tillämpningen av bestämmelserna på arbetsplatsnivå. Undersökningen innehåller också intervjuer med arbetsmarknadsaktörer samt analys av befintlig lönestatistik.Projektet fokuserar på könskonsekvensbedömning ur arbetslivsforskningens och juridikens synvinkel. För genomförandet ansvarar ett forskningskonsortium under ledning av professor emeritus Niklas Bruun (Hanken) och professor emerita Kevät Nousiainen (Åbo universitet). Doktoranden Miikaeli Kylä-Laaso (Tammerfors universitet) fungerar som forskare i projektet. Projektet genomförs under 2022–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen får var och en om han eller hon så önskar vid sidan av sitt pass eller identitetskort ett digitalt identitetsbevis i sin smarttelefon. Det gör det möjligt att sköta ärenden och identifiera sig elektroniskt i olika tjänster såväl fysiskt som på webben, och det ökar dessutom integritetsskyddet. Finansministeriet skickade lagändringarna på remiss den 21 februari.Ministeriet önskar ett stort antal utlåtanden från olika intressentgrupper. Remissrundan pågår till den 8 april på utlåtande.fi. Under remissbehandlingen begärs kommentarer till exempel om lagändringarnas konsekvenser för medborgare, myndigheter och företag.”Servicen i vårt samhälle sker allt oftare elektroniskt, och därför blir också identitetsbeviset digitalt. Finland vill vara en föregångare inom digitalisering, och detta är ett exempel på det. Digitala identitetshandlingar underlättar på många sätt medborgarnas vardag och de bygger upp ett virtuellt Finland”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Digitala identitetshandlingar är nyttiga både för människor och för företagEtt digitalt identitetsbevis gör det möjligt för medborgarna att visa sina personuppgifter på ett ännu

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 22 februari besöker utrikesminister Pekka Haavisto London för att träffa Storbritanniens utrikesminister Liz Truss.Diskussionerna gäller säkerhetsläget i Europa och de bilaterala relationerna mellan Finland och Storbritannien.– I det rådandet känsliga läget är det viktigt att vi samordnar ståndpunkterna och lägesbilden med partnerskapsländerna. Storbritannien är en nära partner till Finland. Det är väsentligt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt. På grund av det skärpta säkerhetsläget läggs det allt större fokus på detta, säger utrikesminister Haavisto.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel den 22 februari. På dagordningen står förberedelser inför Europeiska rådets möte i mars, stärkandet av EU:s krisberedskap och resiliens, rättsstatsläget i Polen och konferensen om Europas framtid. Europaminister Tytti Tuppurainen företräder Finland vid mötet.Allmänna rådet ska börja förbereda Europeiska rådets möte den 24–25 mars genom att diskutera dagordningen för mötet. Europeiska rådet kommer att behandla EU:s coronasamordning, säkerhet och försvar, den europeiska planeringsterminen och aktuella frågor kring yttre förbindelser. Europeiska rådet kommer också att diskutera den inre marknaden och industripolitik i mars.Ministrarna i allmänna rådet håller en riktlinjedebatt om att stärka EU:s krisberedskap och resiliens. Det är fråga om att genomföra de slutsatser om resiliens som godkändes i allmänna rådet i november 2021 och i Europeiska rådet i december 2021. Målet är att EU i framtiden ska ha bättre beredskap för kriser. Finland betonar vikten av en övergripande strategi, av beredskap för kriser av olika slag och av att trygga en fungerande inre marknad också i krissituationer.På dagordningen står också en utfrågning av Polen om rättsstatsläget i landet. Vid mötet fattas inga beslut om sakinnehållet, eftersom rådet ännu inte ska fastställa sin ståndpunkt i och med att utfrågningarna fortsätter. Finland fortsätter sitt aktiva arbete för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande och mänskliga rättigheter.”Respekt för rättsstatsprincipen utgör grunden för EU:s verksamhet. Rättsstatsläget i Polen är oroväckande. Det är viktigt att utfrågningarna fortsätter tills problemen blivit lösta”, säger minister Tuppurainen.Det franska ordförandeskapet ska ge en lägesrapport om konferensen om Europas framtid, varefter ministrarna diskuterar ämnet. Som en del av konferensen om Europas framtid ordnade statsrådet i höstas och under början av detta år evenemangsserien ”Europa är vi”. En sammanfattning av evenemangen publicerades den 9 februari 2022. Evenemangen gick ut på att ministrarna diskuterade med finländarna om vilket slags Europa de vill vara med och bygga upp. Det är viktigt att finländarnas åsikter beaktas vid konferensen och syns i dess resultat. Resultaten av konferensen ska vara representativa och återspegla olika EU-medborgares synpunkter.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet föreslår att det till förvaltningslagen ska fogas bestämmelser om automatiserad behandling vid avgörande av ärenden. Med ändringarna genomförs de bestämmelser om automatiserat beslutsfattande som EU:s allmänna dataskyddsförordning förutsätter i den nationella lagstiftningen.Målet är att möjliggöra automatiserat beslutsfattande inom förvaltningen så att i synnerhet de krav på god förvaltning, behandling av förvaltningsärenden och lagbundenhet i myndigheternas verksamhet som ställs i grundlagen och förvaltningslagen kan tillgodoses.Automatiserat beslutsfattande används redan nu inom förvaltningen bland annat vid beskattning och utbetalning av vissa förmåner. Riksdagens grundlagsutskott och de högsta laglighetsövervakarna har ansett att den gällande lagstiftningen inte utgör en tillräcklig rättslig grund för automatiserat beslutsfattande inom förvaltningen.Till det arbetsgruppsbetänkande i form av en regeringsproposition som nu färdigställts fogas ännu förslag till bestämmelser om användning och utveckling av informationssystemen inom den offentliga förvaltningen. Förslagen bereds i en separat arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet. Arbetsgruppernas förslag till bestämmelser ska samordnas och avsikten är att utkastet till regeringens proposition med förslag till ändring av förvaltningslagen och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska sändas på omfattande remiss i mars 2022.Mandatperioden för arbetsgruppen, som tillsatts av justitieministeriet, varade från den 18 januari till den 31 december 2021. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för trettonde gången tisdagen den 22 februari. Mötets tema är bedömning av åtgärderna i den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Ordförande för rundabordsforumet är statsminister Sanna Marin.I den klimatpolitiska planen på medellång sikt redogörs det för de åtgärder som ska vidtas inom ansvarsfördelningssektorn för att Finland ska nå EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och sitt mål att bli klimatneutralt före 2035. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gasutsläpp. Under de närmaste månaderna blir dessutom särskilt klimat- och energistrategin för utsläppshandelssektorn samt markanvändningssektorns klimatplan för markanvändningen och skogsbruket klara.Utlåtandena om planen utgör grunden för diskussionenI enlighet med det beslut som fattades vid höstens budgetmangling har forskningsinstituten (klimatpanelen, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Meteorologiska institutet och Teknologiska forskningscentralen VTT) lämnat bedömningar av åtgärderna i utkastet till den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Dessutom kom det in 210 utlåtanden om planen vid remissrundan i december–januari.Rundabordsforumet för klimatpolitik hjälper ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik att dra upp riktlinjer för helheten.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.Pressmeddelande: Forskningsinstituten bedömer att det behövs kraftigare klimatåtgärder inom ansvarsfördelningssektornRundabordsforumet för klimatpolitik

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat totalt 445 000 euro i statsunderstöd till civilsamhällesorganisationer för att sprida information om Europeiska unionen. Denna ansökningsomgång fick 19 organisationer stöd för 22 olika projekt.Syftet med statsunderstödet för civilsamhällesorganisationernas Europainformation är att öka kunskapen om Europeiska unionen i Finland. Civilsamhällesorganisationerna spelar en viktig roll i att öka kunskapen och främja debatten om EU. Genom understödet främjas organisationernas arbete för att öka allmänhetens kunskap om EU och Finlands EU-medlemskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 18 februari skickade inrikesministeriet ett utkast till regeringsproposition med förslag till ändring av utlänningslagen på remiss. Genom ändringarna utvidgas användningen av visering för längre vistelser, det så kallade D-visumet. En visering för längre vistelse bidrar till en snabbare inresa för dem som har fått uppehållstillstånd.I och med de ändringar som föreslås i utlänningslagen kan D-visum beviljas studerande, forskare, anställda hos certifierade arbetsgivare, personer i ledande ställning i företag samt deras familjemedlemmar. Migrationsverket utfärdar D-visum i samband med beviljandet av uppehållstillstånd. På så sätt kan de som fått uppehållstillstånd resa till Finland snabbare än för närvarande eftersom de inte behöver vänta utomlands på uppehållstillståndskortet. D-visum kan beviljas för inresa också en sådan innehavare av ett uppehållstillstånd som vistas utomlands och vars uppehållstillståndskort har förkommit, stulits eller upphört att gälla.I inrikesministeriets lagstiftningsprojekt har man dessutom berett en ändring av utlänningslagen som gör det möjligt för utrikesministeriet att i fortsättningen bevilja tillfälligt uppehållstillstånd till unga under 20 år i diplomatfamiljer som anländer till Finland. Detta ligger i linje med internationell praxis. För närvarande måste de unga i diplomatfamiljer efter att de fyllt 18 år ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd hos Migrationsverket.Remissbehandlingen pågår till den 1 april. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.Det finns redan en rättslig grund för användningen av D-visumDen 11 februari stadfäste republikens president lagändringar enligt vilka D-visum kan beviljas experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar. Ändringarna, som beretts vid utrikesministeriet, träder i kraft den 1 juni. I fortsättningen är det möjligt att genom lagändringar utvidga användningen av D-visumet att även gälla andra personkategorier.Ett mål för regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att öka den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen. I regeringsprogrammet har särskild vikt fästs vid att effektivisera och påskynda tillståndsförfarandena. Den aktuella propositionen stöder dessa mål och i synnerhet smidigare inreseförfaranden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Stats- och regeringscheferna från Europeiska unionen och Afrikanska unionen (AU) sammanträdde i Bryssel den 17 och 18 februari och kom överens om att stärka och fördjupa samarbetet.Vid toppmötet antogs en gemensam förklaring om prioriteringarna för det framtida samarbetet mellan EU och AU. Till stöd för målen sammanställs ett investeringspaket på 150 miljarder euro som omfattar investeringar, hälso- och sjukvård och utbildning. Syftet med investeringspaketet är att påskynda den gröna omställningen, digitaliseringen, tillväxten och uppkomsten av nya arbetstillfällen.

Källa: Valtioneuvosto.fi