NordenBladet — Sysselsättning, lika möjligheter, socialt skydd och hälsa låg i fokus på det sociala toppmötet i Porto fredagen den 7 maj. Mötet arrangerades av Portugal, som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.Syftet med mötet var att stärka verkställigheten av EU:s pelare för sociala rättigheter. I toppmötet deltog förutom Europeiska rådets medlemmar också företrädare för arbetsmarknadsorganisationer på europeisk nivå samt bland annat OECD:s generalsekreterare Angel Gurría och ILO:s generaldirektör Guy Ryder. Största delen av mötet gick ut på arbete i workshoppar. Statsminister Sanna Marin deltog i en panel kring temat utbildning och innovationer.I sitt anförande betonade statsminister Marin utbildningens betydelse som en nyckel för unionens ekonomiska framgång.”Europa behöver kreativt tänkande och kunniga individer för att göra framsteg med den digitala och gröna omställningen. Slutsatsen är klar: mänskligt kunnande är Europas viktigaste resurs. Därför bör EU sätta upp som mål att utbildningsnivån i unionen ska vara den högsta i världen”, sade statsminister Marin.Statsminister Marin framhöll även vikten av intensivare EU-samarbete inom utbildningssektorn och av digitalisering inom utbildningen. Hon redogjorde också för hur utbildning stärker samhällens resiliens samt jämlikheten mellan människor och människors delaktighet.På fredagens agenda står ännu stats- och regeringschefernas informella middag. Huvudteman för middagsdiskussionerna är EU:s gemensamma insatser under coronapandemin samt mötet mellan EU-ländernas och Indiens stats- och regeringschefer lördagen den 8 maj. På lördag ordnas det i Porto också ett informellt möte mellan Europeiska rådets medlemmar, som ska fortsätta diskussionen om sociala frågor och anta en Portodeklaration. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Människohandel är allvarlig brottslighet där människor undertrycks och utnyttjas. Det centrala i bekämpningen av människohandel är att identifiera offren och kunna hänvisa dem till ett hjälpsystem. Det är viktigt att stärka samarbetet mellan myndigheterna och med organisationerna och öka kunnandet om bekämpningen av människohandel. Dessutom måste kampen mot dessa allvarliga brott samordnas tillsammans och, viktigast av allt, medvetenheten om människohandel måste ökas, både hos myndigheterna och i samhället i allmänhet.Människohandel är i typiska fall sådan brottslighet som enligt uppskattningar kommer till myndigheternas kännedom endast delvis. Offer för människohandel befinner sig ofta i en sårbar situation och detta inverkar på hur många allvarliga brott som kan avslöjas. De som begår människohandelsbrott utnyttjar offrens hjälplösa tillstånd och det är typiskt att offren inte vågar komma och berätta om sina erfarenheter för polisen.Statsrådet publicerade i går en handlingsplan mot människohandel. En central fråga i handlingsplanen är att man i fortsättningen bör sträva efter att ännu bättre identifiera fall av människohandel, så att offren kan nås och identifieras. På detta sätt kan offren också effektivare hänvisas till hjälp och brottslingar ställas till svars för sina gärningar.Ökad medvetenhet förutsätter information och analysEtt av målen för handlingsplanen mot människohandel är att utifrån information utveckla arbetet mot människohandel. Vid inrikesministeriet har vi redan inlett detta arbete. Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har till exempel inlett en utredning om praxis för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Också i inrikesministeriets åtgärdsprogram mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet, som publicerades denna vecka, har man särskilt beaktat främjande av avslöjandet av människohandel.
Utrednings- och forskningsverksamheten stöder utvecklingen av arbetet mot människohandel.Utifrån den information som tas fram kan vi bättre bedöma vilka åtgärder som främjar avslöjandet av människohandel och förbättrar offrens ställning.Det föränderliga brottsfenomenet utmanar myndigheterna Människohandelsbrotten är mycket komplicerade vilket försvårar identifieringen av brotten. Om någon till exempel har blivit offer för misshandel på gatan, vet både myndigheterna och ögonvittnena vad de ska göra, men människohandelsbrotten kan fortsätta i flera år innan de identifieras. Gärningsmannen kan höra till offrets närmaste krets. Brott kan begås på flera platser i världen och de olika formerna av utnyttjande förändras ständigt.Ur myndighetssynvinkel är det viktigt att förutom att trygga de resurser som anvisas för avslöjande och utredning av människohandelsbrott också fästa uppmärksamhet vid utbildning som syftar till att öka förståelsen och kunnandet hos myndigheterna.Utbildning och ökad medvetenhet hjälper myndigheterna att identifiera människohandelVarje myndighets yrkesskicklighet ökar genom utbildning och erfarenhet. I handlingsplanen mot människohandel, som publicerades i dag, ingår flera åtgärder som ska genomföras med hjälp av den kompetens och erfarenhet som man under årens lopp fått inom hjälpsystemet för offer för människohandel. Det gäller till exempel utbildning för olika aktörer samt att utarbeta anvisningar för att främja avslöjandet av människohandel och för att nå offren.I handlingsplanen konstateras att identifieringen av människohandel behöver utvecklas i hela straffprocessen. Detta är ett mycket viktigt mål som vi beaktar inom vårt förvaltningsområde. Migrationsverket har redan tidigare satsat på utbildning och nu kommer utbildningen att utökas ytterligare. Förundersökningsmyndigheternas, till exempel polisens, kompetens i fråga om människohandelsbrottslighet kommer i fortsättningen att förbättras och bekämpningen och utredningen av människohandelsbrott effektiviseras.  Utan det starka kunnandet hos myndigheterna och det smidiga samarbetet mellan dem identifierar man inte dessa brott som riktar sig mot offer i särskilt utsatt ställning, och offren blir utan det stöd de behöver. Vi arbetar alla tillsammans för en bättre morgondag också för offren för människohandel.Kirsi Pimiä
Kanslichef
Inrikesministeriet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsteförhållandet (1.6.2021 – 15.4.2025) för viss tid som avdelningschef för inrikesministeriets polisavdelning söktes av 12 personer inom utsatt tid. Avsikten är att tjänsteförhållandet inleds den 1 juni 2021. Avdelningschefen för polisavdelningen utnämns av statsrådets allmänna sammanträde.Tjänsteförhållandet söks av följande personer:Därtill fanns det en sökande som inte ville ha sitt namn offentliggjort.Avdelningschefen för polisavdelningen leder och utvecklar verksamheten vid avdelningen samt svarar för att avdelningens uppgifter sköts med gott resultat och ändamålsenligt. I avdelningschefens uppgifter ingår också att allmänt utveckla branschen och sörja för de allmänna verksamhetsförutsättningarna samt att samarbeta nationellt och internationellt med berörda parter. Inrikesministeriets centrala uppgift är att bereda den lagstiftning som gäller polisen, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten, gränsbevakningen, sjöräddningen och migrationen, att resultatstyra de ämbetsverk som lyder under ministeriet och att behandla internationella ärenden och EU-ärenden som hör till ministeriets ansvarsområde. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisningsminister Jussi Saramo har beviljat två miljoner euro för att utveckla de digitala färdigheterna hos elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och för att utveckla god pedagogisk verksamhet inom småbarnspedagogiken i anknytning till digitala färdigheter. Understödet gäller åren 2021-2022.Statsunderstöd beviljades till 22 anordnare av småbarnspedagogik. Summan uppgick till totalt en miljon euro. Till 24 anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning beviljades sammanlagt 999 955 euro.Specialsakkunnig Liisi Hakalisto, tfn  02953 30024Projektsekreterare Aili Tervonen, tfn 02953 30216Förskoleundervisning och grundläggande utbildningUtvecklingschef Tero Huttunen, tfn 02953 30219Projektsekreterare Aili Tervonen, tfn 02953 30216 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har skickat utkasten till program för Europeiska unionens fonder för inrikes frågor 2021–2027 på remiss. Remissbehandlingen av de finskspråkiga utkasten pågår fram till den 27 maj.Inrikesministeriet begär utlåtanden om utkasten till Finlands program för asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF, Asylum, Migration and Integration Fund), fonden för inre säkerhet (ISF, Internal Security Fund) samt för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (BMVI, Border Management and Visa Policy) 2021–2027.Öppen remissrunda för AMIF- och ISF-fondernas utkast till programRiktade begäranden om utlåtande om programutkasten har sänts ut, men även andra aktörer kan yttra sig om AMIF- och ISF-fondernas programutkast genom att svara på de begäranden om utlåtande som publicerats på fondernas webbplats.Utlåtanden om utkastet till program för BMVI-instrumentet begärs endast av myndigheter inom finansieringsinstrumentets verksamhetsområde på grund av programmets myndighetskaraktär.
Remissbehandlingen av de svenskspråkiga programutkasten inleds vecka 21 då översättningarna blir klara.  Information om detta ges separat på fondernas webbplats.I programmen fastställs fondernas nationella mål och genomförandeåtgärderProgrammen har beretts under ledning av inrikesministeriet i en arbetsgrupp till vilken hör företrädare för de förvaltningsområden och berörda grupper som är mest centrala med tanke på fonden. Under beredningen av programmen har man hört regional- och lokalförvaltningens och organisationsfältets synpunkter på de nationella behoven och prioriteringarna inom fondernas verksamhetsområde.Statsrådet godkänner fondernas program innan de överlämnas till Europeiska kommissionen. Avsikten är att programmen överlämnas till kommissionen sommaren 2021.AMIF- och ISF-fonderna samt BMVI-instrumentet under programperioden 2021–2027Ur asyl-, migrations- och integrationsfonden kan stöd beviljas åtgärder som gäller systemen för asyl och mottagande, vidarebosättning, laglig invandring, tredjelandsmedborgares integration och delaktighet, bekämpning av olaglig migration samt återvändande och återintegration. 
Från fonden för inre säkerhet kan stöd sökas för åtgärder som gäller bekämpning av terrorism, radikalisering, allvarlig och organiserad brottslighet och cyberbrottslighet samt skydd av kritisk infrastruktur och brottsoffer.Ur instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering kan stöd beviljas åtgärder som gäller den europeiska integrerade gränsförvaltningen vid de yttre gränserna och som syftar till att underlätta lagliga gränsövergångar, att förebygga och upptäcka olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet samt att stödja en gemensam viseringspolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 7 maj befullmäktigade republikens president en sidoackreditering och en representant för Finland i FAO.Republikens president befullmäktigade ambassadör Anne Lammila att representera Finland i Lesotho. Därtill befullmäktigade republikens president ambassadrådet Tanja Grén att vara Finlands representant i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) från den 1 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i konsumentskyddslagen. Genom förslagen genomförs EU:s direktiv om försäljning av varor och om digitalt innehåll och digitala tjänster. Avsikten är att det ska bli lättare att köpa och sälja varor samt digitala innehåll och tjänster inom EU.Arbetsgruppen föreslår ändringar i konsumentskyddslagens kapitel om köp av varor, i synnerhet i fråga om fel i varor och påföljder vid fel. Om varan inom ett år från det att konsumenten fått den visar sig vara felaktig, ska felet antas ha funnits redan vid tidpunkten för överlåtelsen. Så är dock inte fallet till exempel om det kan visas att konsumenten har orsakat felet eller om varans normala livslängd är kortare än ett år. Konsumentens ställning förbättras, eftersom motsvarande tid för närvarande är sex månader. Det föreslås dessutom att det till lagen fogas en bestämmelse om säljarens skyldighet att svara för säkerhetsuppdateringar och andra uppdateringar för varor med digitala delar, såsom smartklockor. Det föreslås att bestämmelserna om den tid som säljaren är ansvarig för fel hålls oförändrade, vilket innebär att ansvaret för fel ska bestämmas på basis av varans livslängd och i sista hand begränsas på basis av den allmänna preskriptionstiden. Till denna del är konsumentskyddet i Finland bättre än det som direktivet förutsätter. Digitala innehåll och tjänster ska bättre omfattas av regleringenFör genomförandet av direktivet om digitalt innehåll och digitala tjänster föreslår arbetsgruppen att konsumentskyddslagen kompletteras med nya bestämmelser om tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst, fel i det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och följder av detta samt om ändring av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst.De nya bestämmelserna ska gälla avtal om till exempel program, videofiler, digitala spel och molntjänster. De nya bestämmelserna ska inte bara tillämpas på avtal med stöd av vilka en konsument förbinder sig att betala en köpesumma för digitalt innehåll eller digitala tjänster, utan också på avtal med stöd av vilka en konsument förbinder sig att lämna ut personuppgifter. 
Lagarna föreslås träda i kraft vid ingången av nästa år, då direktiven ska börja tillämpas.Utlåtanden om arbetsgruppens förslag kan lämnas in i tjänsten utlåtande.fi fram till den 24 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat religiösa samfund 500 000 euro för anställning av som-mararbetare. Understödet är en av regeringens åtgärder för att avhjälpa de problem som coronaläget orsakar barn och unga. Understöden stöder kortvariga anställningar av sommarjobbare som ordnar sommarverksamhet för unga samt ungas sommarföretagande och arbetslivsfärdigheter.– Jag är glad över att ungdomars sommarverksamhet kan stödas också genom understöd som beviljas religiösa samfund. Många får sina första erfarenheter av sommarjobb inom ramen för församlingarnas arbete. I och med detta stöd kan denna viktiga erfarenhet erbjudas tusentals unga över hela landet, säger minister Annika Saarikko.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har publicerat en rapport som samlar de säkerhetshot i anslutning till religiösa lokaler som olika trossamfund lyft fram. Rapporten innehåller också förslag till förbättring av säkerheten i lokalerna.De omständigheter och den oro som gäller säkerheten i religiösa samfunds lokaler har under de senaste åren lyfts fram internationellt på grund av terrorattacker mot sådana lokaler. I Finland har hotet lyfts fram åtminstone i skyddspolisens årsberättelse.Inrikesministeriet tillsatte den 20 juli 2020 en arbetsgrupp med uppgift att utreda säkerhetshot mot religiösa samfunds lokaler. Kartläggningen genomfördes genom en webbenkät som riktades till alla religiösa samfund i Finland. Sammanlagt 309 personer besvarade enkäten.
Av svaren framgår att cirka tre fjärdedelar av respondenterna (74 %) upplever sin religiösa lokal som trygg.– Skillnaderna mellan olika religiösa grupper måste dock beaktas. Nästan 93 procent av de kristna respondenterna kände sig trygga i närheten av kyrkan och sina religiösa lokaler. Av de muslimska respondenterna kände dock endast 69 procent och av de judiska respondenterna endast en tredjedel sig trygga i närheten av de religiösa lokalerna, berättar Tarja Mankkinen, arbetsgruppens ordförande och utvecklingschef vid inrikesministeriet.  Enligt respondenterna påverkades trygghetskänslan bland annat av störande personer eller annat störande beteende i närheten av den religiösa lokalen, bristfälliga trafikarrangemang, dålig belysning eller ingen belysning utanför lokalen samt av skadegörelse på lokalen, till exempel nedklottring av väggar eller annan nedsmutsning. En del av representanterna för trossamfunden nämnde att deras trygghetskänsla har försämrats eftersom de har upplevt fördomar, rädsla, hot och olika slags hatretorik. – Nästan hälften av respondenterna upplevde att hatinlägg på nätet påverkar deras trygghetskänsla. Hälften av respondenterna lyfte också fram att de på grund av hatinläggen på nätet inte längre besöker sitt trossamfunds lokaler lika ofta som tidigare, berättar Mankkinen.
Enkäten visade också att var femte respondent har utsatts för våld eller hot om våld i närheten av eller inne i sin religiösa lokal. I synnerhet representanter för judiska samfund, 40 procent av respondenterna, har utsatts för våld.  Religiösa samfund behöver tydliga säkerhetsplanerI enkäten kartlades också hur säkerheten i religiösa samfunds lokaler kan förbättras.– Användarna av lokalerna önskade att samfunden skulle ha tydliga säkerhetsplaner, krisplaner och räddningsplaner. Det önskades också utbildning i säkerhetsfrågor, berättar Mankkinen.– Dessutom upplevde respondenterna att säkerheten i lokalerna kunde förbättras bland annat genom kameraövervakning, vakter eller dörrvakter eller genom att man låser dörrarna, undviker att vara ensam, skapar tydliga säkerhetsanvisningar och utrymningsvägar samt rapporterar om och ingriper i otrygga situationer, säger Mankkinen.Resultaten av enkäten har analyserats av Jana Turk, doktorand vid Helsingfors universitet. Analysen är statistiskt omfattande för de kristna och islamiska samfunden, men inte för det judiska samfundet eftersom svarsprocenten för det judiska samfundet inte var tillräckligt hög.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har i dag den 7 maj 2021 stadfäst den nya lagen om bostadsrättsbostäder. Den reviderade lagen syftar till att befästa skäliga boendekostnader och transparens i bostadsrättssystemet, att öka de boendes möjligheter att påverka och att förenkla förfarandet vid valet av boende.I Finland finns cirka 50 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor cirka 100 000 personer. Bostadsrättssystemet, som har funnits redan i 30 år, har erbjudit ett viktigt och kostnadsmässigt skäligt alternativ till hyres- och ägarbostäder i synnerhet i stadscentrum, där systemet även balanserar boendestrukturen i bostadsområdena. Enligt en utredning som gjordes 2016 har systemet dock också varit förenat med vissa utmaningar som man tagit itu med i samband med lagreformen. I enlighet med regeringsprogrammet vill man genom reformen säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.”Bostadsrättsbostäder har byggts sedan 1990-talet och de är en viktig del av det finländska bostadsrättssystemet. Genom den nya lagen stärker vi de boendes möjligheter att påverka, förtydligar kösystemet och främjar skäliga boendekostnader. På detta sätt säkerställer vi att bostadsrättsboende även i fortsättningen är en lockande boendeform”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I och med den nya lagen har de boendes möjligheter att påverka bostadsrättsbolagens angelägenheter utökats; andelen boenderepresentanter i bostadsrättsbolagens styrelser har ökats till minst 40 procent, och de boende kan i fortsättningen välja en övervakare för att granska bolagets verksamhet, såsom fastställandet av hyrorna och konkurrensutsättningen av upphandlingar.Den husspecifika boendeförvaltningen kvarstår även i fortsättningen, men därtill ska ärenden på bolagsnivå, såsom reparations- och finansieringsplaner, underhållssystemet, konkurrensutsättningar och principerna för utjämning av bruksvederlagen, i fortsättningen också behandlas av samarbetsorganet mellan de boende och ägaren. För att utveckla bostadsrättsärenden tillsätts dessutom en riksomfattande delegation där såväl ägarna som de boende är likvärdigt representerade.Nya ordningsnummer för valet av boende tas i bruk från och med 2023Vid valet av boende till bostadsrättsbostäder ska man övergå till tidsbundna ordningsnummer och ett riksomfattande kösystem. I fortsättningen väljs bostadsrättshavarna utifrån det ordningsnummer som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljar. Det nya förfarandet för val av boende tillämpas från och med den 1 september 2023, då det också är möjligt att ansöka om ett nytt ordningsnummer. De nuvarande ordningsnumren för valet av boende är i kraft till och med den 31 december 2023.I och med reformen stärks ARA:s ställning som övervakare av bostadsrättssystemet – genom ändringen vill man skapa ett förfarande för val av boende som baserar sig på bostadsbehov och behandlar olika åldersgrupper jämlikt. Med hjälp av det riksomfattande kösystemet kan man också påskynda och förbättra servicen för de boende.Bostadsrättsavtalen ska förbli beståendeI lagreformen utreddes också möjligheterna för bostadsrättsbostädernas ägare att sälja ekonomiskt olönsamma hus med hög vakansgrad, som medför höjda kostnader för de boende, och omvandla husens återstående bostadsrättsavtal till hyresavtal. Möjligheten att göra undantag från bostadsrättsavtalens bestående karaktär, vilket väckte motstånd bland de boende, ströks dock från lagförslaget vid riksdagsbehandlingen. Enligt den lag som stadfästes i dag ska bostadsrättsavtalen också i fortsättningen i samtliga fall vara bestående och de ska inte kunna sägas upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi