NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om fredning av vraket efter passagerarfartyget M/S Estonia ändras temporärt.Till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken myndigheterna kan vidta behövliga undersöknings- och utredningsåtgärder som gäller fartygets förlisning inom det i lagen avsedda fredade området. Avsikten är att betydelsen av de revor i vrakets sida som framgår av det filmmaterial som publicerades hösten 2020 på ett ändamålsenligt sätt ska kunna utredas med tanke på fartygets förlisning. Undersökningen utförs i huvudsak av Estland och Sverige.Med beaktande av att vraket efter M/S Estonia är den sista viloplatsen för olycksoffren är lagändringen temporär. Den avses vara i kraft från och med den 1 juli 2021 till utgången av 2024, då de utredningsåtgärder som behövs har slutförts.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet överlämnade den 12 maj 2021 ett lagförslag om ursprungsgarantier för energi till riksdagen för behandling. Syftet med propositionen är att förbättra kundens möjligheter att genom sina val påverka ursprunget för den energi som han eller hon förbrukar med hjälp av ett tillförlitligt system. Med hjälp av ursprungsgarantin kan till exempel konsumenten försäkra sig om att den energi som marknadsförs och säljs till honom eller henne som förnybar energi har producerats med förnybara energikällor. Genom den föreslagna lagen utvidgas bestämmelserna om ursprungsgarantier i enlighet med direktivet om förnybar energi till att omfatta också gas och väte samt värme och kyla. Även el som producerats med kärnkraft samt spillvärme och spillkyla kommer att omfattas av bestämmelserna om ursprungsgarantier. I propositionen föreslås att det stiftas en ny lag om ursprungsgarantier för energi och samtidigt upphävs den gällande lagen om certifiering och angivande av elens ursprung. Lagen avses träda i kraft den 30 juni 2021.För närvarande krävs ursprungsgaranti av elförsäljare som säljer eller marknadsför el som förnybar. Motsvarande certifieringsskyldighet ska i fortsättningen också gälla förnybar gas, väte, värme och kyla, el som producerats med kärnkraft samt spillvärme och spillkyla. Ursprungsgaranti krävs inte om energin inte säljs och marknadsförs som förnybar. Det föreskrivs också om vissa undantag från certifieringsskyldigheten, om det inte råder oklarhet om energikällans ursprung, till exempel om ett köpcenter själv använder el som produceras av solpaneler på dess tak.Det har ansetts finnas behov av ursprungsgarantier för el som producerats med kärnkraft samt spillvärme och spillkyla, eftersom också dessa energiformer är intressanta ur kundernas synvinkel på grund av de låga utsläppen.Regleringen gäller utöver energiförsäljare även producenter och användare av energi med vissa undantag. Till exempel ett företag som använder förnybar el i sin produktion kan i sin marknadsföring uppge att företaget har använt förnybar el vid tillverkningen av produkten, om den förnybara elen har certifierats genom ursprungsgarantier. Ursprungsgarantier ska beviljas av de registerförare för ursprungsgarantiregistret, för vilka det föreslås tre organisationer. För registret över ursprungsgarantier för el svarar stamnätsinnehavaren Fingrid Abp, som också för närvarande är registeransvarig för el. För ursprungsgarantiregistret för gas och väte svarar överföringsnätsinnehavaren för gas Gasgrid Finland Oy. Energimyndigheten är registerförare för ursprungsgarantiregistret över ursprungsgarantier för värme och kyla. Energimyndigheten ska också övervaka att lagen följs. Den föreslagna lagen genomför regleringen av ursprungsgarantier i det omarbetade direktivet om främjande av förnybar energi (RED II) samt bestämmelserna om redogörelse för elens ursprung i direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I villkoren för studielånskompensationen och studielånsavdraget ska det beaktas om inledandet av studierna har förhindrats eller studierna har fördröjts på grund av coronavirusepidemin. Regeringen lämnade en proposition med förslag till ändring av lagen om studiestöd till riksdagen den 12 maj.Avsikten är att en studielåntagare som har avlagt högskoleexamen 2021 eller därefter inte ska förlora rätten till studielånskompensation eller studielånsavdrag, om han eller hon visar att det inte har varit möjligt att genomföra alla studier som krävs för examen på grund av skäl i anslutning till covid-19-epidemin.Studielåntagaren föreslås ha rätt till studielånskompensation eller studielånsavdrag även om den tid som han eller hon använder för att avlägga examen överskrider den föreskrivna tiden med ett läsår.Utvecklingen av covid-19-epidemin och epidemins inverkan på studieförutsättningarna, samt hur väl de ändringar i mer flexibel riktning av lagen om studiestöd som trädde i kraft den 1 januari 2021 fungerar och huruvida de är tillräckliga eller eventuellt behöver utvidgas, har utvärderats under våren 2021. Propositionen hänför sig till den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2021.Regeringens proposition OKM/2021/27

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagarna har temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd på grund av coronaviruspandemin. Regeringen lämnade den 12 maj 2021 en proposition till riksdagen med förslag till förlängning av arbetsmarknadsstödet fram till den 30 september 2021. Målet är att trygga företagarnas utkomst i den osäkra situationen till följd av coronaepidemin.Den temporära utvidgningen av arbetslöshetsförmånen för företagare gäller för närvarande till den 30 juni 2021.– Coronaepidemin visar tecken på att lugna ner sig, men det tar ännu tid innan efterfrågan återhämtar sig och företagsverksamheten återhämtar sig inom alla verksamhetsområden. Därför anser vi att det är nödvändigt att fortsätta arbetsmarknadsstödet till företagare, vilket har varit ett av de viktigaste verktygen för att stödja företagare under coronakrisen, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Cirka 22 500 företagare har fått arbetsmarknadsstöd per månadEnligt Folkpensionsanstaltens uppgifter har i genomsnitt cirka 22 500 personer varje månad fått arbetsmarknadsstöd för företagare i början av 2021. Enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning gäller förlängningen ca 22 000 företagare i månaden, om det inte sker några betydande förändringar i pandemiläget och sysselsättningsläget.Regeringens proposition om fortsatt arbetsmarknadsstöd för företagare hänför sig till den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas öka med uppskattningsvis cirka 48 miljoner euro, om den temporära lagändringen fortsätter till utgången av september.Stöd till alla företagare oberoende av bransch Den temporära utvidgningen av arbetslöshetsförmånen för företagare trädde i kraft den 8 april 2020. På basis av den har man kunnat betala arbetsmarknadsstöd till företagare i en situation där arbetsmängden eller inkomsterna från företaget har minskat på grund av en pandemi. Arbetsmarknadsstödet gäller alla företagare oberoende av om de bedriver företagsverksamhet som enskilda näringsidkare eller i bolagsform. Stöd kan beviljas företagare inom alla branscher.Erhållandet av arbetsmarknadsstöd förutsätter inte att företagsverksamheten upphör. Om företagaren upphör med hela företagsverksamheten, kan arbetslöshetsförmån betalas med stöd av de bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller tills vidare.Hur kan företagare få arbetsmarknadsstöd?Företagaren anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och lämnar en redogörelse för att arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronavirusepidemin.Arbets- och näringsbyrån ger till Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om företagarens rätt till arbetsmarknadsstöd.Företagaren ansöker om arbetsmarknadsstöd hos FPA.Folkpensionsanstalten betalar arbetsmarknadsstöd till företagaren.Om företagaren redan har varit arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och får arbetsmarknadsstöd när lagen fortsätter, ska företagaren i fortsättningen sköta sina ärenden på det sätt som överenskommits med arbets- och näringsbyrån.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade den 12 maj 2021 en proposition med förslag till ändring av lagen om transportservice.Syftet med ändringen är att göra det möjligt att fortsätta med förhandsbokningsservicen för gränstrafiken i Vaalimaa och utvidga användningen av den till andra landsvägsgränsstationer mellan Finland och Ryssland.Till lagen om transportservice ska det fogas en ny paragraf om styrning och ledning av godstrafiken vid landsvägsgränsstationerna mellan Finland och Ryssland.Leverantörer av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska som en del av sin uppgift när det gäller att säkerställa smidigheten i trafiken kunna tillhandahålla trafikstyrnings – och trafikledningstjänster för godstrafik som anländer till landsvägsgränsstationerna, för tullåtgärder och gränskontroller i fråga om dessa och för säkerställande av smidigheten kring dessa. När leverantörerna tillhandahåller dessa tjänster kan de i egenskap av registeransvariga behandla personuppgifter i anslutning till ärendet. Det ska vara möjligt att samla in uppgifter i datasystem genom automatisk identifiering av registreringsnummer eller någon annan unik identifikationskod.Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2021.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare för utskottsbehandling. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som publicerades den 12 maj krävs det målmedvetna åtgärder för att den tunga nyttotrafiken ska övergå till koldioxidsnålhet och nollutsläpp. Förutom försöks- och pilotprojekt för att utöka de praktiska erfarenheterna behövs forskning och informationsutbyte. För att genomföra förändringen är det nödvändigt att ta i bruk en distributionsinfrastruktur för alternativa drivkrafter. Den totala lönsamheten för en koldioxidsnål trafik kan påverkas både genom kapital- och rörliga kostnader.Utbudet av alternativa drivkrafter, i synnerhet elfordon, på marknaden kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren. När det gäller personbilar genomgår marknadsutbudet och anskaffningarna en kraftig omvälvning i riktning mot elfordon. Vilka fordon företagen skaffar spelar en stor roll med tanke på energiförbrukningen och utsläppen i trafiken som helhet. Nyttofordon, bussar, lastbilar och långtradare samt även rörliga arbetsmaskiner använder för närvarande i huvudsak fossilt dieselbränsle.Tidsspannet för när koldioxidsnåla lösningar och nollutsläpp kan uppnås varierar stort beroende på fordonstypen och fordonens användningssätt. Det finns bra förutsättningar att förutom med förnybart dieselbränsle utvidga det koldioxidsnåla drivkraftsunderlaget med hjälp av biogas och elfordon. Lastbilarna kommer under de kommande tio åren att genomgå en omvälvning i och med att flera alternativa drivkrafter introduceras inom olika marknadssegment. När det gäller distributionsbilar finns det redan ett utbud av eldrivna lastbilar.Det finns en beställning på städer och företag som arbetar för hållbar förändringEn betydande andel av de trafik- och transportprestationer som utförs med tunga fordon sker på rätt korta sträckor. Utifrån statistiken om landsvägstransporter finns det bra förutsättningar att ta i bruk eldrivna fordon inom den andel av prestationerna som växer gradvis. Elfordonen inom den tunga trafiken är redan nu till sina totalkostnader ett konkurrenskraftigt alternativ för ägaren inom de bästa användningsområdena, i synnerhet när det gäller nyttofordon i stadsmiljö. I samtliga fall kan man se att den relativa konkurrenskraften för fullständigt elektriska lösningar kommer att förbättras avsevärt under de kommande tio åren. För att genomföra förändringen krävs det att en omfattande laddningsinfrastruktur införs.Det mest kostnadseffektiva sättet att främja andelen utsläppssnåla fordon och alternativa drivkrafter av fordonsbeståndet är att höja körkostnaderna för fordon med större utsläpp. När det gäller alternativa drivkrafter, i synnerhet gas och el, påverkas användbarheten och genomförandet än så länge kraftigt av att den nödvändiga infrastrukturen fortfarande är halvfärdig och att marknadsutbudet är begränsat. Att utveckla infrastrukturen genom stöd är ett kostnadseffektivt sätt att främja införandet av ny teknik. Det är motiverat att stödja gas- och laddningsinfrastrukturen med offentliga medel om stödet allokeras på rätt sätt till sådana projekt som inte kan genomföras på marknadsvillkor. Som en åtgärd för att öppna upp marknaden kan ett tidsbestämt anskaffningsstöd för nollutsläppsfordon inom den tunga trafiken resultera i att elfordon har samma utgångsläge som gasdrivna fordon. Med tanke på transportbranschen är det väsentligt att stödet riktas uttryckligen till de behov som finns inom den tunga trafiken och kollektivtrafiken.I det projekt som genomförts av Teknologiska forskningscentralen VTT analyserades genom modellering olika styrmedel för att stödja införandet av alternativa drivkrafter. Utvecklingen av fordonsbeståndets sammansättning styrs av flera faktorer, såsom kapitalkostnader, rörliga kostnader för användningen, en tillräcklig infrastruktur och tillgången på information. Ingen av dessa garanterar dock ensam en bra utveckling. För att främja fossilfrihet och inleda förändringen rekommenderas det att alla åtgärder och styrmedel tas i bruk för att biogas och el ska bli verkliga alternativ på vägen mot nollutsläpp inom trafiken.Utifrån projektets resultat rekommenderas följande åtgärder:de nuvarande styråtgärdernas verkningsfullhet följs upp och preciseras vid behovförsöks- och pilotprojekt för nollutsläppslösningar främjas för att samla in erfarenhetsbaserad information i synnerhet inom den tunga trafikensatsningar på en infrastruktur för alternativa drivkrafter görs fortsättningsvisregelverket i synnerhet för arbetsmaskiner utvecklasforskningsinformationen om alternativa infrastrukturlösningar för trafikled och vägnät som resulterar i nollutsläpp utökas systematisktstyrmedel för tunga fordon med nollutsläpp som riktar sig till kapitalkostnaderna tas i bruk för att stimulera marknaden och avvecklas gradvisstrukturen för de rörliga kostnaderna för trafik och transport påverkas genom att utsläppsbestämmelserna skärps gradvisPublikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: projektchef, ledande forskare Mikko Pihlatie, Teknologiska forskningscentralen VTT Oy, tfn 0400 430395, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent 2021 tack vare den globala återhämtningen och avtagandet av coronaepidemin, förutspår finansministeriets ekonomiska översikt av den 12 maj.Ekonomin återhämtar sig märkbart från coronapandemin först mot slutet av 2021 eftersom den kraftiga ökningen av antalet sjukdomsfall våren 2021 fortfarande skapar osäkerhet i de ekonomiska operatörernas verksamhet. Då vi närmar oss sommaren kommer epidemins säsongsvariation att minska på antalet sjukdomsfall. Eftersom vaccineringarna också framskrider snabbt hålls epidemin under kontroll och restriktioner som gäller rörligheten och affärsverksamheten kan avvecklas. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt 2022, då de stödåtgärder som vidtagits på grund av coronaepidemin upphör och ekonomin återhämtar sig. De offentliga finanserna uppvisar trots det fortfarande ett stort underskott i mitten av 2020-talet. Den offentliga skulden fortsätter också att öka i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP).”Ekonomin ser ut att normaliseras under 2022. Tyvärr innebär det normala läget efter epidemin en gradvis försämring av den offentliga ekonomin som präglas av en åldrande befolkning, svaga tillväxtutsikter och ett kroniskt underskott inom den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Världsekonomin stimuleras kraftigtVärldsekonomin återhämtar sig från coronarecessionen under innevarande år tack vare omfattande stimuleringsåtgärder, allt flera vaccineringar och avveckling av restriktionsåtgärder. I synnerhet Förenta staterna, men också EU genomför omfattande ekonomiska stimulansåtgärder. Utöver riskgrupperna förväntas också befolkningen i arbetsför ålder ha vaccinerats i de viktigaste ekonomierna före hösten. Restriktioner avvecklas i takt med att pandemin lättar.Besparingarna under coronaåret ökar konsumtionen då epidemin avtarDen privata konsumtionen ökar snabbare än inkomsterna när hushållen börjar förbruka sina coronabesparingar under de närmaste åren. Den ökade konsumtionen syns redan i konsumtionen av varor. Tjänster i anslutning till utlandsturism samt idrotts- och kulturevenemang antas vara de sista konsumtionsposter som börjar växa.De globala stimulansåtgärderna strävar efter att stödja konsumtionen och investeringarna, vilket stöder Finlands export. De privata investeringarna minskar dock fortfarande år 2021 emedan bygginvesteringarna minskar. Investeringarna i maskiner och anordningar visar däremot tecken på återhämtning på grund av de förbättrade tillväxtutsikterna inom världsekonomin. EU: s facilitet för återhämtning och resiliens ökar investeringarna i forskning och utveckling och förnyar energiinfrastrukturen. Den ekonomiska återhämtningen påskyndar ökningen av antalet sysselsatta. Antalet sysselsatta kommer att överskrida 2019 års nivå först 2023, då sysselsättningsgraden höjs till drygt 73 procent. Arbetslöshetsgraden börjar sjunka avsevärt och närmar sig nivån för den strukturella arbetslösheten. Detta påskyndar höjningen av inkomstnivån 2022 och 2023. Inflationstrycket ökar under prognosperioden när efterfrågan återställs.De offentliga finanserna går med underskott även efter att epidemin avtagitUnderskottet i de offentliga finanserna, dvs. obalansen mellan utgifter och inkomster, förblir stort i år eftersom de offentliga utgifterna förblir höga på grund av stödåtgärder som beror på coronaepidemin och avvecklingen av den service- och vårdskuld som kumulerats under epidemin. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt nästa år i och med att stödåtgärderna upphör och den ekonomiska tillväxten fortsätter i rask takt.Under 2023 –2025 minskar underskottet i de offentliga finanserna gradvis så att det börjar närma sig nivån före epidemin. Det kommer emellertid att finnas en betydande obalans mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna även efter att coronaepidemin avtagit. Underskottet beräknas uppgå till 1,6 procent av BNP, dvs. 4,6 miljarder euro i mitten av 2020-talet. Den offentliga ekonomin försvagas av befolkningsåldrandet som ökat de offentliga utgifterna under en längre tid. De ekonomiska tillväxtutsikterna är dessutom fortfarande svaga mot mitten av 2020-talet. De försvagas av att den arbetsföra befolkningen minskar.Den offentliga sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten ökar från nuvarande knappa 70 procent till dryg 75 procent fram till 2025. Skuldkvoten kommer då att vara ca 16 procentenheter högre än 2019. Skuldkvoten väntas fortsätta att öka också efter 2025. De offentliga utgifterna och de offentliga inkomsterna lider på längre sikt av en obalans, ett hållbarhetsunderskott som är ca 3% i förhållande till BNP, dvs. cirka 8 miljarder euro på 2025 års nivå.Den ekonomiska återhämtningen kan också vara snabbare än väntatVärldsekonomin och den finländska export och investeringar kan i bästa fall tack vare omfattande global stimulans växa snabbare än väntat. Riskerna i prognosen har samband med frågan om i vilken mån epidemiläget är under kontroll vid det tredje kvartalet 2021. Med kontroll avses att man kunnat återgå till det nya normala utan att epidemin eller restriktionsåtgärderna i avsevärd mån begränsar vardagen eller näringslivets verksamhet. Tillväxten kan förbli långsammare än beräknat i en situation där ökningen av antalet sjukdomsfall skulle öka på nytt hösten 2021 i Finland eller i exportområden som är viktiga för oss. Ett ökat behov av sjukhusvård skulle senare leda till betydligt strängare restriktioner, vilket i sin tur skulle bromsa den ekonomiska tillväxten ytterligare. I Finland skulle en utdragen epidemi påverka den inhemska ekonomin särskilt genom privat konsumtion och framför allt genom efterfrågan på tjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska miljö- och klimatministrarna sammanträder den 12 maj för att diskutera lösningar på förlusten av den biologiska mångfalden. Ordförande för mötet är Finlands miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. De nordiska länderna förbereder sig inför partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP15) i Kunming i Kina, där världens länder ska komma överens om nya mål för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden.Nordiska ministerrådet finansierar från 2020 till 2021 ett projekt som syftar till att främja ungas deltagande i fastställandet av målen för konventionen om biologisk mångfald efter 2020. De unga presenterar sina ställningstaganden för miljö- och klimatministrarna.”Vi tar de ungas budskap på allvar. De ungas delaktighet i förhandlingsprocesserna för klimatkonventionen och biodiversitetskonventionen är en rättvisefråga. Norden måste vara en föregångare när det gäller att göra unga delaktiga. Jag hoppas att de unga även i fortsättningen aktivt inkluderas i åtgärderna för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ministrarna ska vid sitt möte också behandla en deklaration om haven, klimatet och den biologiska mångfalden. Budskapet i deklarationen är att klimatförändringen måste beaktas bättre i skyddet, vården och utnyttjandet av haven och att kunskapsbasen om detta måste förbättras. Syftet med initiativet är också att förmedla ett samnordiskt perspektiv vid CBD COP15-mötet i Kunming i oktober. Vid mötet mellan de nordiska miljöministrarna i oktober 2019 godkändes deklarationen Oceans and Climate, som stärkte det nordiska samarbetet kring kopplingen mellan havet och klimatet.På initiativ av ordförandelandet Finland ska ministrarna också diskutera hur den biologiska mångfalden bättre kan beaktas i de internationella finansieringssystemen. Ministrarna utbyter erfarenheter om såväl offentliga som privata aktörers beredskap att integrera mångfaldsaspekter i sin finansieringsverksamhet. Finland föreslår att Nordiska ministerrådet ska finansiera ett utredningsprojekt för att granska det nordiska finansieringssystemets beredskap och verktyg när det gäller att främja skyddet av den biologiska mångfalden.”Naturen är inte separat från ekonomin. När naturen tas bättre i beaktande, ökar också ekonomins hållbarhet. Genom att rikta finansieringen rätt kan vi påverka naturens tillstånd. De nordiska länderna kan samarbeta när det gäller att rikta finansieringen så att naturen beaktas betydligt bättre än för närvarande”, säger minister Mikkonen.På ministrarnas agenda står dessutom förberedelserna inför klimatmötet i Glasgow, Nordiska ministerrådets vision för 2030, det globala plastavtalet (UNEA-5) och den nordiska finansieringsinstitutionen Nefcos strategi.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Finlands ordförandeskapsprogram bygger på Nordiska ministerrådets nya vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Miljöministeriet har huvudansvaret för det treåriga projektet Cirkulär ekonomi i byggbranschen, vars syfte är att främja cirkulär ekonomi inom byggsektorn, utveckla och skapa nya samarbetsnätverk och effektivt omsätta de nordiska ländernas goda praxis i praktiken. Andra centrala teman för miljöministeriet är bevarandet av skogsnaturen i Barentsregionen och främjandet av internationella miljö- och klimatprocesser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den kommitté som bereder en ändring av sametingslagen har färdigställt sitt förslag till lagändringar. Syftet med ändringarna är att främja förverkligandet av samernas självbestämmanderätt samt förbättra ramarna för samernas språkliga och kulturella autonomi och för sametinget.Kommittén föreslår i sitt betänkande att förutsättningarna för anteckning i vallängden för sametinget omarbetas och att vallängden upprättas på nytt utifrån de reviderade kriterierna. Avsikten är att stärka samernas rätt att som urfolk själva bestämma vem som är same. Bakom de föreslagna ändringarna ligger Finlands skyldighet att bringa sametingslagen i överensstämmelse med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och att förhindra framtida överträdelse av konventionen.Det föreslås att definitionen av same, alltså 3 § i sametingslagen, som gäller rätten att rösta i val till sametinget ändras så att språkkriteriet i paragrafen utvidgas till fjärde generationen och att det så kallade lappkriteriet stryks. Enligt förslaget ska det i paragrafen uttryckligen vara fråga om rätten att rösta och ställa upp som kandidat i val till sametinget, och inte att definiera vem som överhuvudtaget ska betraktas som same. Bestämmelsen motsvarar i hög grad även bestämmelsen om vallängden för sametinget i den paraferade nordiska samekonventionen från 2017.– Det är viktigt att vi snabbt rättar till den nuvarande situationen och ser till att Finland i fortsättningen till fullo tryggar samernas grundläggande och mänskliga rättigheter, betonar justitieminister Anna-Maja Henriksson.– FN:s människorättskommitté har betonat att Finland är skyldigt att rätta till den pågående kränkningen av de mänskliga rättigheterna med respekt för samernas rätt att utöva intern självbestämmanderätt. Detta står helt i linje med kommitténs uppdrag, och det gläder mig att resultatet återspeglar viljan att stärka samernas självbestämmanderätt, säger sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso.Betänkandet innehåller också andra förslag. Det föreslås att bestämmelserna om val till sametinget ses över för att underlätta röstningen i sameområdet som präglas av långa avstånd. Kommittén föreslår till exempel att man inför ett ambulerande röstningsställe och att det i varje kommun i sameområdet i fortsättningen ska finnas fler än ett röstningsställe.Ändringssökandet i ett ärende som gäller anteckning i vallängden föreslås bli ändrat så att den första egentliga besvärsinstansen är en självständig och oberoende besvärsnämnd. Besvärsnämnden ska finnas i anslutning till sametinget och utnämnas på förslag av sametinget. Ändring i besvärsnämndens beslut ska sökas hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd.Det föreslås att bestämmelsen om myndigheternas förhandlingsplikt revideras för att Finland ska uppfylla den princip om rätt till fritt och informerat förhandssamtycke (Free, Prior and Informed Consent, FPIC) som förutsätts i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter och som fastställts vid tolkningen av människorättskonventionerna. Dessutom föreslås närmare bestämmelser om beaktandet av samernas rättigheter i myndigheternas verksamhet. Vidare föreslår kommittén att bestämmelsen om sametingets behörighet utvecklas och att det till paragrafen om lagens syfte fogas en hänvisning till samernas självbestämmanderätt. Tvåhundrafemtio röstberättigade samer avses i fortsättningen kunna lägga fram initiativ till sametinget i ärenden som hör till sametingets behörighet.Justitieministeriet har tillsatt en kommitté för att bereda en ändring av sametingslagen för tiden 1.12.2020–15.5.2021. Kommittén har arbetat under ledning av justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen och i den har ingått företrädare för sametinget och regeringspartierna. Kommitténs medlem Juha Joona (Centern) har anmält avvikande mening särskilt till den 3 § som kommittén föreslagit. Till övriga delar är betänkandet samstämmigt. Kommitténs betänkande sänds härnäst på remiss. Till riksdagen lämnas endast en sådan proposition som sametingets sammanträde godkänner.Enligt regeringsprogrammet respekterar och främjar regeringen förverkligandet av alla samers och samegruppers språkliga och kulturella rättigheter med beaktande av internationella fördrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-medlemsstaterna och en grupp afrikanska länder som inbjudits av Portugal samlades till en internationell migrationskonferens över video den 11 maj. Mötet ordnades på initiativ av EU:s ordförandeland Portugal. Finlands representant på mötet var statssekreterare Olli-Poika Parviainen.  I konferensen deltog också Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Afrikanska unionen, EU-byråer samt internationella organisationer med anknytning till migration.Portugal har i början av sitt ordförandeskap fokuserat på att fördjupa partnerskapen med EU och utvalda ursprungs- och transitländer för migration.  En annan prioritering har varit att främja lagliga inreserutter.  Båda dessa frågor stod också på konferensens agenda.– Idag hade vi en utmärkt möjlighet till en omfattande dialog med partnerländerna. I diskussionerna framhävdes att vi behöver sådana skräddarsydda och jämlika partnerskap med ursprungs- och transitländerna som genuint gagnar båda parterna, säger statssekreterare Olli-Poika Parviainen.Genom vidarebosättning skyddas de mest utsatta och sårbara flyktingarnaAtt främja och utveckla lagliga inreserutter är en central del av EU:s migrations- och asylreform. Vidarebosättningen av flyktingar i medlemsstaterna är ett effektivt sätt att erbjuda de mest utsatta flyktingarna skydd och dela ansvaret globalt.– Vidarebosättningen av flyktingar bör ökas. Det globala behovet av detta är kanske större än någonsin. Vi måste också utreda vilka kompletterande lagliga inreserutter som finns för dem som behöver internationellt skydd. Finland deltar aktivt i denna diskussion i EU, berättar Parviainen.Ett effektivt samarbete krävs för att kunna ingripa i människosmugglingVid konferensen diskuterades också bland annat hanteringen av migrationen vid EU:s yttre gränser, utmaningarna med återsändande och återtagande samt gemensamma lösningar för att ingripa i människosmuggling och människohandel. Europeiska kommissionen uppdaterar sin handlingsplan mot människosmuggling i år.– För att EU ska kunna ingripa i människosmugglingen krävs det effektivt samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande och rättsliga myndigheter och motsvarande myndigheter i ursprungs- och transitländerna. Ett sådant samarbete är nödvändigt om vi vill väcka åtal mot smugglarna och ställa dem inför rätta, konstaterar Parviainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi