NordenBladet — En av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp har bedömt behoven att reformera beskattningen av trafiken med tanke på statsfinanserna och klimatmålen under en längre tidsperiod än regeringsperioden. Enligt arbetsgruppens utredning kommer skatteinkomsterna från trafiken att minska i och med att trafiken elektrifieras, vilket kräver ändringar i beskattningen.Åtgärdsalternativen har bedömts under en längre tidsperiod än regeringsperioden. Arbetsgruppen har i sitt utredningsarbete fäst särskild uppmärksamhet vid att alternativen på ett kostnadseffektivt sätt skulle åstadkomma utsläppsminskningar. Konsekvenserna har granskats både med tanke på den regionala inriktningen av skattestyrningen och effekterna på inkomstfördelningen, men också med tanke på näringslivets kostnader.”Den långsiktiga sänkningen av skatteintäkterna från trafiken är betydande med tanke på statsfinanserna. Vi behöver en samhällelig debatt om hur minskningen av skatteintäkterna kan täckas på ett regionalt och socialt rättvist sätt samtidigt som företagens konkurrenskraft tryggas. Bränsleskatten kommer inte att skärpas under denna valperiod utöver de beslut som redan fattats”, betonar finansminister Matti Vanhanen.”Jag anser det naturligt att man i framtiden övergår från att beskatta bränsleliter till att beskatta körda kilometer. På så sätt skulle alla bilister bidra till skatteintäkterna beroende på var de kör och om det finns tillgång till kollektivtrafik. Skapandet av ett nytt skattesystem kräver fortsatt arbete. Jag inleder en utredning om ett försök med kilometerbeskattning. Utifrån resultaten av försöket kan vi fatta beslut om en framtida trafikskattemodell”, fortsätter Vanhanen. Skatteintäkterna från trafiken minskar kraftigt utan nya beslutArbetsgruppen bedömer att skatteinkomsterna från trafiken enligt de nuvarande skattenivåerna nominellt sett skulle vara cirka 1,1 miljarder euro lägre år 2030 än 2019, vilket innebär en reell minskning på cirka 1,7 miljarder euro. Genom den nuvarande koldioxidutsläppsbaserade beskattningen kan minskningen av skatteintäkterna kompenseras i rätt begränsad omfattning.Även om fordonsskatten inte är något effektivt sätt att styra utsläppen kan den dock ha rent fiskal betydelse. Om det även i framtiden anses nödvändigt att beskatta trafiken på samma sätt som nu, vore en jämn höjning av fordonsskatten ett administrativt effektivt och enkelt sätt.Arbetsgruppen har också utrett kilometerbeskattningen som ett andra alternativ att samla in skatteinkomster från trafiken på längre sikt. En kilometerskatt som baserar sig på positionering skulle vara dyr som fiskal skatt, men ett sådant skattesystem skulle vara ett sätt att dämpa de negativa effekterna av en eventuell ökning av elektrifierad trafik. Kilometerbeskattningen är enligt arbetsgruppens uppfattning förknippad med betydande osäkerhetsfaktorer, varför det tills vidare inte finns tillräckliga förutsättningar att fatta beslut om övergång till sådan beskattning. Frågan kräver fortsatt utredning och uppföljning av den internationella utvecklingen.Beskattningens utsläppstyrande verkan kan effektiviserasBränsleskatten är enligt arbetsgruppen det klart effektivaste sättet att styra utsläppen, eftersom den kan påverka trafikvolymen och färdsätten samt de olika fordonens drivkrafter och deras energieffektivitet. Skattestyrningens effektivitet kan således förbättras genom att utsläppsstyrningen av förbränningsmotorbilar förflyttas från den årliga fordonsskattens grundskatt till bränsleskatten. Arbetsgruppen rekommenderar att bränsleskatten skulle höjas och att fordonsskattens grundskatt sänktes genom att graderingen av fordonsskatten enligt utsläpp lindras. Ändringen skulle inte öka hushållens genomsnittliga skattebörda.  Den bilskatt av engångskaraktär som betalas vid anskaffning av ett nytt fordon styr utsläppen klart effektivare än fordonsskattens grundskatt som betalas årligen. Detta beror på att konsumenterna i samband med anskaffning av fordon hellre beaktar kortsiktiga incitament vid tidpunkten för anskaffningen än de långsiktigare incitament som realiseras i beskattningen under årens lopp. Därför är det motiverat att förflytta incitamenten för elbilar från fordonsskattens grundskatt till bilskatten så att bilskatten för elbilar sänks och ändringen finansieras genom en höjning av fordonsskatten för dem. Förändringens inverkan på hushållens skattebelastning är neutral på längre sikt.En minskning av skattestödet för dieselbränsle skulle minska utsläppenArbetsgruppen har också bedömt skattestöd som försvagar utsläppsstyrningen. Utsläppen från vägtrafiken kunde minskas om man minskade det nuvarande skattestödet för dieselbränsle. Om skattestödet för diesel sänks, bör också drivkraftsskatten för dieselpersonbilar sänkas på motsvarande sätt. Konsekvenserna för ekonomin skulle vara måttfulla och de kan vid behov kompenseras till exempel för den tunga trafikens del. Utsläppsstyrningen bör ses över årligenDen genomsnittliga skattebelastningen på förbränningsmotorbilar har sjunkit och fortsätter att sjunka, vilket beror på utvecklingen av den allmänna pris- och inkomstnivån samt på att bränsleeffektiviteten har förbättrats. För att upprätthålla och öka utsläppsstyrningen föreslår arbetsgruppen årliga höjningar av bränsleskattenivåerna i enlighet med den allmänna prisnivån och utvecklingen av bränsleeffektiviteten. Skattebelastningen per kilometer för bilar med förbränningsmotor förblir då oförändrad, även om den sjunker i förhållande till inkomstutvecklingen. Expertgruppen hörde centrala intressentgrupper
Arbetsgruppen som granskade reformen av trafikbeskattningen hade sakkunniga från finansministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Transport- och kommunikationsverket samt Skatteförvaltningen. Arbetsgruppen hörde forskare, organisationer och centrala samarbetsparter under arbetets gång.Arbetsgruppen lämnade våren 2020 en halvtidsrapport om användningen av inkomstbeskattningen av anställningsförmåner som ett sätt att styra utsläppen från trafiken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i Arktiska rådets ministermöte i Reykjavik den 19–20 maj 2021.Mötet avslutar Islands tvååriga ordförandeskap i rådet. Under ordförandeskapet har huvudtemana varit skyddet av den arktiska marina miljön, lösningar för grön energi och att stärka rådets arbete. Under Islands ordförandeskap har rådet också diskuterat problem orsakade av coronapandemin i den arktiska regionen och stärkt samarbetet med rådets observatörsmedlemmar.Vid mötet i Reykjavik godkänns en slutdeklaration, som avslutar Islands ordförandeskap, och det strategiska programmet för Arktiska rådet till 2030.Ordförandeskapet i Arktiska rådet övergår vid mötet från Island till Ryssland, som kommer att leda rådets arbete under den kommande tvåårsperioden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om förordningen om kvalitetsregister vid Institutet för hälsa och välfärd. I utkastet till förordningen föreslås det att institutet ska vara personuppgiftsansvarig för tio kvalitetsregister över specifika kundgrupper och åtgärder inom social- och hälsovården. Att ansvara för kvalitetsregister hör till Institutet för hälsa och välfärds lagstadgade uppgifter. I den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som nu är på remiss ska anges vilka kvalitetsregister som ska omfattas av Institutet för hälsa och välfärds registeransvar. Institutet för hälsa och välfärd bestämmer om datastrukturerna och datainnehållen i kvalitetsregistren. Kvalitetsregistren bidrar till effektivare vård och serviceI kvalitetsregistren samlas personuppgifter om kunder och patienter, om deras vård och service och om resultaten av vården och servicen. Den information som finns i kvalitetsregistren bidrar till att förbättra kvaliteten på servicen och vården och deras effekt. Uppgifterna kan dessutom användas vid referentutveckling, forskning, uppföljning och utvärdering. Förordningens specifika kvalitetsregister gäller hjärninfarkter, diabetes, hiv, njursjukdomar, psykoser, ryggsjukdomar, mun- och tandsjukdomar, hjärtsjukdomar, intensivvård och inflammatoriska ledsjukdomar. Till kvalitetsregistren har man valt de folksjukdomar och kundgrupper som är av stor betydelse och för vilka det vid bedömningen av kvaliteten på och effektiviteten inom vården och servicen medför särskild nytta att sammanföra uppgifter från olika källor. Vid valet har man också beaktat informationens tillgänglighet och detaljer i anknytning till dataskyddet.  Institutet för hälsa och välfärd genomförde under åren 2018-2020 ett pilotprojekt för att utveckla nationella kvalitetsregister för olika kund- och patientgrupper. Arbetet med utvecklandet av kvalitetsregisterverksamheten har fortsatt under år 2021. Remisstiden går ut den 30 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som förvaltnings- och utvecklingsdirektör vid finansministeriet söktes inom utsatt tid av 27 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 oktober för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Jari CavernelisAki EskelinenPäivi HutukkaMikko HuuskonenTomi HytönenMinna-Marja JokinenRiku JylhänkangasSaija KaukonenPiotr LehtonenVesa LipponenTuula LybeckCaj LövegrenArja-Tuulikki MalinHarri MartikainenMinna MattilaKirsi MoisanderAntti MulariAnu NousiainenTopias OllilaToni PallaspuroJuhapekka RistolaJuha SavelaErik SemeniusMarko SillanpääKairit TahvolaTaisto TuominenOuti ÖrnFörvaltnings- och utvecklingsdirektören är chef för ministeriets utvecklings- och förvaltningsfunktion. Direktören leder ägarstyrningen av bolag inom förvaltningsområdet, resultatstyrningen av ämbetsverk och inrättningar inom ansvarsområdet samt planeringen av förvaltningsområdets verksamhet och ekonomi. Förvaltnings- och utvecklingsdirektören utvecklar dessutom ministeriets interna verksamhet, ekonomi, organisation och personalpolicy.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förbereder en utlysning av statsunderstöd för att ersätta kommuner för direkta coronakostnader. Avsikten är att öppna utlysningen av statsunderstöden hösten 2021.Covid-19-epidemin har orsakat betydande extra kostnader bland annat för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Regeringen har lovat ersätta kommuner för de direkta kostnader inom social- och hälsovård som orsakats av epidemin.  I statsbudgeten för 2021 har det reserverats anslag för över 1,6 miljarder euro i statsunderstöd till kommuner, samkommuner och landskapet Åland.  Det utfärdas en förordning om understödet. Utöver den tillämpas statsunderstödslagen. Den statsbidragsmyndighet som beviljar understödet är social- och hälsovårdsministeriet.Vid beviljandet av understöd prioriteras direkta kostnader för testning, spårning, vaccinering och vård. Understöden beviljas på sådana kalkylmässiga grunder som innebär att understödet riktas tillräckligt ändamålsenligt. Beredningen av den exakta ersättningsmodellen och grunderna för beviljandet av understöden pågår.Understödshelheten ska samordnas med beredningen av ersättningarna för kostnaderna för vårdskulden och med de övriga stöd som beviljats för bekämpningen av coronaepidemin.Läs hela kommuninfo 4/2021: Kostnaderna för coronavirusepidemin ersätts genom statsunderstöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder till ett extra möte tisdagen den 18 maj över video. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet.Vid ett informellt möte diskuterar EU:s utrikesministrar konflikten mellan Israel och Palestina och det eskalerande våldet i maj 2021. Huvudfokus ligger på konflikten mellan Israel och Gaza, men ministrarna tar också upp sammandrabbningarna mellan befolkningsgrupperna i olika delar av landet.Finland anser att målet bör vara att få till stånd en vapenvila mellan Israel och Hamas och ett slut på våldet. Det är av största vikt att skydda civilbefolkningen och trygga det humanitära biståndet. Eskaleringen av konflikten måste stoppas. Finland anser att EU bör stödja insatserna för att lösa konflikten och använda alla till buds stående medel för att påverka parterna och få till stånd ett eldupphör.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har gjort en utredning på finansutskottets begäran om ekonomiorganisationen OECD:s projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen. OECD:s förslag skulle enligt utredningen ändra principerna för internationell företagsbeskattning på ett betydande sätt.Inom OECD pågår ett omfattande projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen. Det innehåller två lagstiftningspaket: en omfördelning av beskattningsrätten och en global minimiskattenivå. Stater ska genom ömsesidiga skatteavtal fastställa hur staternas beskattningsrätt fördelas i fråga om internationell verksamhet. Förslaget om omfördelning av beskattningsrätten innebär att så kallade marknadsstater, dvs. stater med konsumenter eller användare, får mer beskattningsrätt. Syftet med den andra lagstiftningshelheten, den globala minimiskattenivån, är att säkerställa att företagen betalar ett visst minimiskattebelopp internationellt.De föreslagna ändringarna förutsätter ändringar i lagstiftningen och avtalenFinansministeriet har gjort en utredning om OECD-projektet för finansutskottet. OECD:s förslag utgör enligt utredningen en omfattande helhet som, om den genomförs, skulle förnya regleringen av den internationella företagsbeskattningen på ett betydande sätt. Genomförandet av de föreslagna ändringarna förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen och i internationella avtal. Den nya regleringen skulle också ha ekonomiska och administrativa konsekvenser. I behandlingen av ärendet deltar utöver Finland över 130 stater. En lösning i frågan eftersträvas vid ett möte som ordnas under sommaren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten överlämnas till riksdagen i maj. Hur ser Finlands inre säkerhet ut i dag och på vår väg mot 2030-talet? I vilka frågor bör vi förbättra vår verksamhet och vilka saker måste vi satsa på?Inrikesministeriet ordnar webbinariet Alla har rätt till en trygg vardag torsdagen den 3 juni. Under webbinariet presenteras innehållet av och målet för redogörelsen för den inre säkerheten. Evenemanget öppnas av inrikesminister Maria Ohisalo, som berättar om de viktigaste politiska riktlinjerna i redogörelsen. Kanslichef Kirsi Pimiä berättar i sitt anförande om vilka åtgärder som ska vidtas för att redogörelsens mål ska uppnås. Efter ministerns och kanslichefens anföranden diskuterar experterna redogörelsen, utsikterna för den inre säkerheten och utvecklingsobjekten.Webbinariet Alla har rätt till en trygg vardag ersätter det traditionella riksomfattande säkerhetsseminariet som ordnas av inrikesministeriet. Evenemanget inleder en serie av riksomfattande webbinarier om säkerhet som ordnas i år. Vid de följande evenemangen i serien behandlas olika delområden av den inre säkerheten. Alla har rätt till en trygg vardag – programtorsdagen den 3 juni kl. 12–15Diskussionsledare: Eriikka Koistinen och Ari Evwaraye, inrikesministeriet
12.00–12.20 Webbinariet öppnas, inrikesminister Ohisalo
12.20–12.35 Från korrigerande tjänster till förebyggande arbete, kanslichef Pimiä
12.35–12.50 Kan det finnas säkerhet utan välfärd?, professor Juho Saari 
12.50–13.10 Frågor och diskussion
13.10–13.20 Paus
13.20–13.35 Mänsklig säkerhet, specialsakkunnig Erja Saarinen, SOSTE
13.35–13.50 Säkerhet genom regionalt samarbete, landskapsdirektör Mika Riipi, Lapplands förbund
13.50–14.05 Finlands säkerhet i den turbulenta världen, direktör Teija Tiilikainen, Hybrid CoE
14.05–14.40 Panel: Ett tryggt Finland 2030 – vad gör vi annorlunda?
polisöverdirektör Seppo Kolehmainen, räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet Markku Hassinen samt Erja Saarinen, Mika Riipi och Teija Tiilikainen
14.40–14.55 Allmän diskussion
14.55–15.00 Sammanfattning av webbinariet, Eriikka Koistinen och Ari EvwarayeAnmälanWebbinariet är öppet för alla, men du måste anmäla dig för att kunna delta. Anmäl dig till webbinariet senast tisdagen den 31 maj på adressenhttps://link.webropolsurveys.com/S/087C01CBC304ACE0 (på finska) Webbinariet är avgiftsfritt.Följande webbinarier ordnas på hösten:29.9.2021 Mänsklig säkerhet – när “detsamma för alla” inte längre räcker27.10.2021 Utveckling av tjänsterna för den inre säkerheten – hur förblir Finland världens tryggaste land?2.12.2021 Allvarliga och omfattande störningar – ett steg före

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har skickat utkastet till statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 jämte promemoria på remiss. Remissbehandlingen pågår fram till den 23 juni.Inrikesministeriet begär utlåtanden om utkastet till statsrådets förordning och dess motiveringspromemoria. Riktade begäranden om utlåtande har sänts ut, men även andra aktörer kan yttra sig om förordningsutkastet och dess motiveringspromemoria genom att svara på de begäranden om utlåtande som publicerats på fondernas webbplats.I det utkast som är under remiss föreslås det att det utfärdas en ny förordning av statsrådet om fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027. I förordningen preciseras de bestämmelser som ingår i den regeringsproposition med förslag till lag om fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 som är under beredning.I förordningen föreskrivs det om förvaltningen av fonderna inom området för inrikes frågor, genomförandeplanerna för programmen, förutsättningarna för understöd, användningen av understöd, understödets maximibelopp, understödsformerna, understödsberättigande kostnader och om så kallade förenklade kostnadsmodeller.I förordningen utfärdas dessutom preciserande bestämmelser om ansökan om samt beviljande och utbetalning av understöd och om vissa andra frågor, såsom om styrgrupperna för projekten och om planen för användning av tekniskt bistånd.Förslagen har beretts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet med stöd av den arbetsgrupp ministeriet tillsatte den 3 juni 2019.Den nya programperioden förutsätter nationell lagstiftning Inom området för inrikes frågor kommer det att inrättas tre fonder för Europeiska unionens programperiod 2021–2027: asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (BMVI).Genom Europeiska unionens fondspecifika förordningar om fonderna inom området för inrikes frågor, som är under beredning, och genom allmänna förordningen skapas det ramar för finansieringen av inrikes frågor och genomförandet av finansieringen under perioden 2021–2027. Den nya programperioden förutsätter nationell lagstiftning bland annat om förvaltningen av fonderna och om understödsberättigande kostnader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriets kampanj är en del av det globala samarbetet inom Generation Equality. Finland är med och leder en jämställdhetskoalition som fokuserar på teknik och innovation. Målet är att Finland, som är känt för sin jämställdhet och sin tekniska expertis, ska föregå med gott exempel när det gäller att främja jämställdhet inom teknikbranschen.Målet för kampanjen Jämställdhetsalgoritmen, som startade i dag, är att främja jämställdheten mellan könen inom teknikbranschen och med hjälp av teknik. Syftet är att uppmuntra till diskussion, att hitta sätt att främja branschens öppenhet, konkurrenskraft och dragningskraft och att sporra flickor och kvinnor att söka sig till tekniska ämnen och till teknikbranschen.”Kvinnors och flickors rättigheter är en central fråga i Finlands utvecklingspolitik. Generation Equality och Jämställdhetsalgoritmen erbjuder ett unikt tillfälle att främja det globala jämställdhetsklivet inom teknikbranschen. För det behöver vi alla aktörers hjälp”, säger jämställdhetsambassadör Katri Viinikka.Enligt beräkningar i den senaste Gender Gap -rapporten av Världsekonomiskt forum kommer det att ta 267 år att uppnå jämställdhet i den globala ekonomin om vi fortsätter i denna takt. I internationella analyser har teknikbranschen tagits upp som ett exempel på branscher där jämställdhetsutvecklingen är exceptionellt långsam.För närvarande är kvinnornas andel av de anställda i it-branschen i genomsnitt under 35 procent. Innovationsverksamhet beaktar sällan kvinnors och flickors behov, och kvinnor som teknikutvecklare och företagare får inte tillräckligt med stöd. Nästan tre fjärdedelar av de kvinnor som använder internet har utsatts för eller bevittnat någon form av online-våld.”Coronapandemin har ändrat vår vardag och våra samhällen på ett genomgripande sätt. Tekniken öppnar nu möjligheter till en grön och rättvis återuppbyggnad. Då gäller det dock att sörja för att tekniken är till för alla. Under pandemin har också trakasserier mot kvinnor och flickor på webben ökat. Det är ytterst viktigt att de digitala miljöerna är trygga och gör det möjligt för alla att delta”, säger innovationsambassadör Jarmo Sareva.Teknikens betydelse och roll i våra samhällen blir större för varje dag, och i bästa fall kan tekniken fungera som en drivfjäder för jämlikheten i världen. Utrikesministeriet välkomnar alla aktörer inom teknikbranschen att delta i utvecklandet av Jämställdhetsalgoritmen: att dela med sig av bästa praxis, att leda med exempel och att bygga upp en bransch, ett samhälle och en värld som inte lämnar någon utanför.
Jämställdhetsalgoritmen är en del av det globala samarbetet Generation Equality, som för samman olika aktörer och samordnas av FN:s jämställdhetsorganisation UN Women.Samarbetet har som mål att:halvera gapet mellan kvinnor och män då det gäller tillgång till digital teknik och digital läskunnighetöka investeringarna i teknik och innovation som främjar jämställdhet med 50 procent och på så sätt stödja kvinnliga företagare och utvecklingen av lösningar som bemöter kvinnors och flickors behovfördubbla antalet kvinnor som arbetar inom teknikbranschenvidta åtgärder mot könsrelaterat våld på webben, digitalt våld och diskriminering.

Källa: Valtioneuvosto.fi