NordenBladet — Finlands nationella coronavaccinationsintyg kan fås på mina Kanta-sidor från och med den 26 maj. Medborgarna får tillgång till intygen stegvis.Det kan ta en viss tid att uppdatera vaccinationsintygen på mina Kanta-sidor eftersom vaccinationsuppgifterna matas in  i olika informationssystem retroaktivt. Det är möjligt att vissa organisationer inom hälso- och sjukvården inte hinner göra de nödvändiga ändringarna i patientdatasystemet förrän det nationella intyget tas i användning. I detta fall kommer coronaintyget att finnas på mina Kanta-sidor senare. Vaccinationsuppgifterna eller vaccinationsintyget syns inte heller i tjänsten om hälso- och sjukvården inte har registrerat personens vaccinationsuppgifter korrekt. I fortsättningen kommer vaccinationsintyget att finnas på mina Kanta-sidor inom fem dygn från vaccineringen.  Enligt förordningen om journalhandlingar är det maximitiden för att överföra uppgifter till Kanta-tjänsten.Det nationella coronaintyget innehåller uppgifter om en persons coronavaccinationer. Intyget kan användas vid gränspassage i de EU-länder som godkänner ett nationellt coronavaccinationsintyg. EU-länderna kan alltså själva besluta om de godkänner ett nationellt intyg vid gränspassage. Ett nationellt coronaintyg ger således inte rätt att resa fritt inom hela EU. Det finns fortfarande skäl att undvika resor i allmänhet eftersom smittläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19.Det nationella vaccinationsintyget ska användas tills EU:s gemensamma coronaintyg införs. EU:s coronaintyg blir färdigt i juliEU:s gemensamma coronaintyg som i juli kommer att tas i användning i Finland består av ett coronavaccinationsintyg, ett intyg över ett negativt testresultat och ett intyg över genomgången coronavirussjukdom. Alla dessa tre intyg fås samtidigt från mina Kanta-sidor. EU-intyget ersätter det nationella coronavaccinationsintyget.EU-intyget fungerar i EU-länderna senast när EU-förordningen om coronaintyg träder i kraft och tillämpas.  Just nu ser det ut att förordningen träder i kraft den 30 juni och medlemsländerna ska börja tillämpa förordningen inom sex veckor från att den trätt i kraft. Detta innebär att EU-länderna inte nödvändigtvis har beredskap att utfärda och avläsa intyg helt samtidigt.Finland ska också ha beredskap att utfärda och avläsa EU:s gemensamma coronaintyg senast inom sex veckor från att EU-förordningen trätt i kraft. Finland och de övriga EU-länderna kan, om de så önskar, vid gränspassage godkänna också andra coronaintyg. Personen ska före resan själv utreda hurdant intyg destinationslandet kräver.EU-medlemsländerna ska underrätta de övriga medlemsländerna och kommissionen om de kräver att intygsinnehavarna ska testa sig eller hålla sig i karantän eller om de nekar sådana personer inresa.EU:s mål med coronaintyget är att göra det enklare att röra sig fritt i EU. EU-medlemsländerna beslutar själva om andra närmare användningsändamål.Så här får du ditt vaccinationsintyg från KantaDe nationella coronavaccinationsintygen finns att få på mina Kanta-sidor från och med den 26 maj. Senare kommer också EU:s gemensamma coronaintyg att finnas i Kanta. Följer du dessa anvisningar för att få ut ditt intyg:Logga in på kanta.fi med dina nätbankskoder eller ditt mobilcertifikat.Välj Coronaintyg i menyn till vänster. Du hittar en länk till intygsdelen också på första sidan till Mina Kanta-sidor.Tryck på länken ”Kontrollera om du har ett coronavaccinationsintyg (pdf)”. Om du har ett intyg öppnas det i en ny flik i pdf-format.Det nationella intyget får du endast från mina Kanta-sidor. Personer som inte använder denna tjänst och inte ger någon annan en fullmakt att använda sidorna kan be hälso- och sjukvården ge ett annat intyg över coronavaccinationen. När EU-intyget införs i juli, kan du få coronaintyget också som en utskrift från den egna hälsostationen eller från någon annan enhet inom hälso- och sjukvården. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionen strävar efter att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i EU-länderna. Ett av de viktigaste sätten att uppnå detta mål är nätverket Natura 2000, som tryggar livsmiljöerna för de naturtyper och arter som anges i habitatdirektivet. I Finland kompletteras nätverket nu för nionde gången.I Finland kompletterades nätverket senast år 2018 genom statsrådets beslut, och det är nästan färdigt. I en undersökning som Europeiska miljöbyrån slutförde år 2020 konstaterades brister endast i fråga om de områden där fjärilsarten violett guldvinge och skalbaggsarten rödhalsad brunbagge förekommer. Dessa två arter har också undersökts tidigare, men då hittade man inga lämpliga kompletteringsobjekt.När det gäller användningen av Natura 2000-områden har det i samband med anmälningarna om användning av skog varit svårt att identifiera det exakta läget för de skogsnaturtyper som skyddas genom naturvårdslagen. Avsikten är att klargöra detta genom ytterligare inventeringar.
Kompletteringen och preciseringen av nätverket bereds vid Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Forststyrelsen. Arbetet leds av miljöministeriet.I början av 2023 ordnas ett samråd för de berörda parterna och intressentgrupperna om förslagen till komplettering och precisering. Målet är att statsrådets beslut om kompletteringar och preciseringar ska fattas i slutet av 2023.Den geografiska informationen uppdaterasFinlands miljöcentral bereder för närvarande en teknisk konvertering där femton Natura 2000-vattendragsområden som nu presenteras i form av linjer i stället ska presenteras i form av områden (polygoner). Samtidigt ska de digitala uppgifterna om området justeras så att de motsvarar den nuvarande geografiska informationen om vattendragens position. Det Natura 2000-material som presenteras i form av linjer baserar sig på gamla grundkartor och motsvarar inte aktuell geografisk information.För närvarande kan en del av de Naturaområden som presenteras i form av linjer felaktigt synas vid sidan av ett vattendrag i det aktuella kartmaterialet. En presentation i form av ett område förutsätter att linjen omvandlas till ett område med en bredd på minst fem meter. Den tekniska konverteringen ändrar varken grunderna för valen av dessa vattendragsområden eller deras geografiska dimensioner trots att presentationen ändras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli fortsätter det projekt som det startade i oktober 2020 i syfte att i praktiken testa möjligheterna att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap vid hanteringen av coronakrisen. Målet för det fortsatta projektet är att stärka statsförvaltningens förmåga att tillämpa beteendevetenskaplig kunskap också i större utsträckning inom olika politikområden.Trots att projektet fokuserar på tillämpningen av beteendevetenskaplig forskningsinformation, är dess engagerande arbetssätt som betonar faktabaserat beslutsfattande ett uppmuntrande exempel på hur forskningsinformation kan tillämpas i den offentliga förvaltningens beslutsfattande. Syftet med projektet hittills har varit att hitta nya sätt att tillämpa forskningsinformation i beslutsfattandet och pröva olika människoorienterade former för påverkan. Beteendevetenskaplig kompetens har utnyttjats bland annat vid planeringen och genomförandet av kommunikationen om coronavirusepidemin.”Erfarenheterna har varit lovande och stött uppfattningen om att det finns ett verkligt behov av ett beteendevetenskapligt perspektiv som stöd för förvaltningen och beslutsfattandet. Vårt mål är att öka den beteendevetenskapliga förståelsen och expertisen inom statsförvaltningen, och samtidigt hitta lösningar som bidrar till en fungerande vardag som präglas av välmående”, berättar Maarit Lassander, som utnämnts till projektchef för det fortsatta projektet.Pol.mag., psyk.lic., specialpsykolog i hälsopsykologi Maarit Lassander har tidigare varit bland annat projektchef vid MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, koordinator vid Institutet för hälsa och välfärd och forskare (London School of Economics and Political Science, University of London).Arbetsgruppen för projektet ”Käyttäytymistieteellinen neuvonanto” om beteendevetenskaplig rådgivning har kompetens inom många olika beteendevetenskapliga områden, bland annat inom socialpsykologi, psykologi, beteendeekonomi och hälsoekonomi. Medlemmar i arbetsgruppen är doktorand i socialpsykologi Matti Heino (Helsingfors universitet), lektor i beteendeekonomi Markus Kanerva (yrkeshögskolan Laurea), specialsakkunnig Maarit Lassander, fil.dr, psykolog Ville Ojanen (Academy of Brain Oy) och akademiforskare Lauri Sääksvuori (Institutet för hälsa och välfärd).Projektets styrgrupp består av gruppens ordförande, avdelningschef Seppo Määttä (statsrådets kansli), statsrådets kommunikationsdirektör Päivi Anttikoski (statsrådets kansli), enhetschef Katju Holkeri (finansministeriet), direktör Pasi Pohjola (social- och hälsovårdsministeriet), enhetschef Susanna Siitonen (justitieministeriet), forskningschef  Pilvikki Absetz (Östra Finlands universitet) och PhD Tiina Likki (frilans).Projektets mandatperiod sträcker sig till utgången av december 2022.Beteendevetenskaplig kompetens har utnyttjats som stöd för beslutsfattande och kommunikation som gäller coronakrisen i många länder, såväl i Europa som på andra håll, särskilt under den andra vågen av epidemin och bland annat för att göra coronavaccineringarna smidigare. Internationell forskning har visat bland annat att beteendevetenskaper kan bidra till positiva attityder till vaccinering och till vaccineringarnas effektiva framskridande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s ordförandeland Portugal har bjudit in EU:s hälsoministrar till en videokonferens som ordnas torsdagen den 20 maj. Finland representeras vid mötet av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.Avsikten är att diskutera aktuella ärenden gällande coronavaccinationerna och EU:s beredskap för vaccinupphandlingen inför de två följande åren. Ordföranden önskar också att ministrarna ger en översikt av hur situationen med virusvarianterna ser ut i det egna landet.  I mötet deltar också representanter för Europeiska kommissionen, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland håller på att hamna efter i fråga om utländska investeringar i ekonomin jämfört med de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna, trots att landet är öppet för handel och investeringar. År 2019 var andelen av utländska direktinvesteringar i Finland 31 procent av BNP – det är mindre än år 2010 och betydligt under genomsnittet på 49 procent för jämförelseländerna.Detta konstateras i OECD:s rapport ”The Impact of Regulation on International Investment in Finland”, som publicerades den 19 maj 2021. Rapporten jämför den regleringsmiljö som hänför sig till Finlands investeringsverksamhet med de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna samt identifierar eventuella flaskhalsar. OECD föreslår i sin rapport flera riktade lindringsåtgärder för att göra regleringen smidigare och förbättra affärsmiljön.Enligt OECD kan de nationella bestämmelserna i vissa fall påverka valet av målland för investeringarna genom att öka kostnaderna för att bedriva affärsverksamhet. OECD:s rapport rekommenderar att digitala lösningar som minskar företagens administrativa börda vidareutvecklas och att Finlandsbilden förtydligas ytterligare. För att digitala lösningar ska kunna genomföras krävs samordning mellan olika aktörer samt resurser. Tillståndsförfarandena i anslutning till företagsverksamhet bör också påskyndas och utvecklas.Rapporten rekommenderar också att företag i utländsk ägo mer aktivt inkluderas i revideringen av lagstiftningen om affärsverksamhet. Bedömningen av regleringens konsekvenser bör vidareutvecklas. OECD rekommenderar i sin rapport också till exempel att man i större utsträckning än tidigare satsar på att locka utländska företag till Finland och olika regioner i landet samt ytterligare ökar dialogen med företag med utländsk ägare som är verksamma i landet.En del av de problem som lyfts fram i rapporten har redan identifierats. Till exempel programmet Talent Boost, som lockar internationella experter till Finland, inbegriper pågående reformer som gör det smidigare för yrkesmänniskor att komma in i landet genom att förfarandet för uppehållstillstånd påskyndas och tillträdet till språkstudier underlättas. Regeringen har som mål att den totala ökningen av 50 000 arbetskraftsinvandrare ska uppnås före 2030.Enligt OECD:s rapport gagnar utländska direktinvesteringar Finland på många sätt. Även om andelen av företag i utländsk ägo var lite över 1 procent av de företag som var verksamma i Finland 2019, var deras andel av den sammanlagda ekonomiska omsättningen nästan en fjärdedel och de sysselsatte 18 procent av arbetskraften. Av utgifterna för forskning och utveckling utgjorde de utländska företagens andel nästan en tredjedel. Utländska företag öppnar också dörrar för Finlands ekonomi till globala produktionsnätverk och internationella marknader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerats av Näringslivets forskningsinstitut Etla den 19 maj kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad höjs.Den sjunkande nativiteten stärker den offentliga ekonomin under de små åldersklassernas barn- och ungdom, men skapar samtidigt en bestående brist på framtida arbetskraft och ett underskott i den offentliga ekonomin. På grund av fenomenet bör man inom politiken fokusera på ett långsiktigt perspektiv och se till att man kan reagera i tid på förändringarna i åldersstrukturen, till exempel genom att få människorna att stanna kvar längre i arbetslivet och jämna ut omfattande skattehöjningar.Återgång till stora barnantal osannoliktDet minskade barnantalet är ett globalt fenomen som pågått länge. Det har ändå visat sig svårt att förutspå nativiteten. De prognoser som tagits fram för Finlands befolknings del visar på en vändning när det gäller barnantalet, men även att de årskullar som föds blir mindre för gott. Det är lättare att förutspå antalet äldre personer, eftersom de årskullar som fyller 80 år under det här århundradet redan fötts.Enligt Etlas undersökning kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad förbättras.  Om den ekonomiska tillväxten avtar minskar skatteintäkterna och finansieringen av välfärdsstaten försvåras samtidigt som den äldre befolkningen mångdubblas och servicebehovet ökar. Inkomstfördelningen mellan generationerna förändras i en riktning som försvagar ställningen för de generationer som är unga i dag och för de kommande generationerna. Att befolkningen blir allt äldre kommer med stor sannolikhet att leda till en långsammare ekonomisk tillväxt och problem med den offentliga ekonomin, även om man beaktar osäkerheten kring befolkningsprognoserna.Uppskjutning av politiska åtgärder ökar den offentliga ekonomins anpassningsbehovUr politisk synvinkel är det utmanande med en situation där de problem som kumuleras i dag realiseras först om ett par årtionden. På grund av den låga nativiteten har man förlorat arbetskraft motsvarande mer än en åldersklass på 60 000 personer under de senaste fem åren, vilket redan nu har lett till en avsevärd ökning av den balanserande sysselsättningsgraden inom den offentliga ekonomin. Om de politiska åtgärderna skjuts upp tills de små åldersklasserna kommer ut i arbetslivet, leder det till en sämre levnadsstandard för de kommande generationerna och allt fler incitamentsproblem som beror på en hög beskattning. Ju längre den nödvändiga anpassningen av den offentliga ekonomins utgifter och inkomster skjuts upp, desto större anpassning behövs.I Etlas rapport bedöms metoderna för att få människorna att stanna kvar längre i arbetslivet och andra åtgärder för att jämna ut omfattande skattehöjningar på lång sikt.Att förkorta alltför långa studietider ökar studerandenas livscykelinkomster och förbättrar den offentliga ekonomin genom större skatteintäkter och mindre utgifter. Om den undre gränsen för pensionsåldern höjs till 66 år innan den binds till den förväntade livslängden leder det till högre pensioner, en högre sysselsättningsgrad och ett ökat utbud på arbetskraft. En centralisering av arbetspensionssystemet så att det sköts av en pensionsanstalt och en djärvare investeringspolitik kan bidra till att minska pressen på att höja pensionsavgifterna och förbättra den offentliga ekonomin avsevärt även genom en ökning av lönesumman och konsumtionen. En regelbaserad tilläggsfondering av pensionerna under åren med låg nativitet förbättrar ställningen för de generationer som är unga i dag och för de kommande generationerna genom att lindra pressen på att höja avgifterna när den är som störst och jämna ut konsumtionen över tid.Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information:Forskningsrådgivare Tarmo Valkonen Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 329 6014, [email protected]
Docent Jukka Lassila, tfn 050 565 0406, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har inlett ett kvalitets- och tillgänglighetsprogram för gymnasieutbildningen för åren 2021–2022. Genom programmet förbättras gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet, främjas studerandenas välbefinnande samt stärks jämställdheten och jämlikheten i utbildningen. För genomförandet av programmet reserveras 15 miljoner euro.I gymnasierna tas de nya grunderna för läroplanen i bruk i augusti 2021. Samtidigt utvidgas läroplikten till andra stadiet. Kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet stöder anordnarna av gymnasieutbildning i genomförandet av ändringarna och förbättrandet av utbildningens kvalitet.
I programmet stärks jämlikheten och tillgängligheten i fråga om gymnasieutbildningen. Målet är att alla unga ska ha möjlighet att studera i gymnasiet och avlägga studentexamen oberoende av hemort, familjebakgrund eller andra bakgrundsfaktorer.Kvalitetsprogrammet stärker handledningen av de studerande i syfte att stödja studiernas framskridande och välbefinnandet. Målet är att högklassiga handledningsförfaranden stöder studiernas framskridande, samhörigheten och välbefinnandet, och svarar särskilt på behoven hos unga som behöver mer stöd. Programmet strävar efter att utveckla modeller och praxis för handledningen utgående från de studerandes behov och att säkerställa att varje studerande får den studiehandledning som han eller hon behöver.För genomförandet av kvalitets- och tillgänglighetsprogram för gymnasiet och för stödjandet av utbildningsanordnarna har man reserverat sammanlagt 15 miljoner euro för åren 2021–2022.För kvalitetsprogrammet har man tillsatt en bred uppföljningsgrupp där de viktigaste intressentgrupperna inom gymnasieutbildningen är representerade. Mandatperioden för uppföljningsgruppen för kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet, som utnämnts av undervisnings- och kulturministeriet, börjar i maj 2021 och slutar i december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet bereder ett forskningsprogram med syftet att fastställa prioriteringarna för ministeriets forskningsfinansiering på universitetsnivå för socialarbetet under de närmaste åren. Nu har alla en möjlighet att påverka riktlinjerna för forskningen i socialt arbete. Social- och hälsovårdsministeriet har öppnat en webbdiskussion så att alla som är intresserade kan ge sina synpunkter på forskningen i socialt arbete och socialvård och på forskningsbehoven nu och i framtiden.  Man önskar ett stort deltagande av representanter och samarbetsinstanser inom socialvården.  Webbdiskussionen är öppen till den 31 maj 2021 kl. 16.15: På finskaPå svenskaSocial- och hälsovårdsministeriet beviljar årligen statlig finansiering för projekt inom forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Utlysningen av forskningsfinansieringen baserar sig på den ändring av socialvårdslagen som trädde i kraft den 1 september 2020. Statlig finansiering för forskning i socialt arbete på universitetsnivå beviljades första gången år 2020.Statsunderstöd för forskning i socialt arbete på universitetsnivå  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Projekten ska främja långsiktigt och högklassigt ordnande av öppen, jämlik idrottsverksamhet som främjar jämställdheten mellan könen. Specialunderstöden är avsedda som utvecklingsunderstöd för projekt som genomförs av riksomfattande organisationer.Genom utvecklingsverksamheten strävar man efter att hitta verksamhetsmodeller som följer principen om inkludering och att utveckla idrottsverksamheten så att den bättre än tidigare gör det möjligt för olika befolkningsgrupper att delta. Målet är en gemensam idrottskultur som är öppen för alla, jämställdhet och likabehandling i tillgången till idrottstjänster.Projekten ska tydligt handla om försök och utveckling där målet är att ta fram verksamhetssätt, -metoder och -strukturer. Syftet med understödet är att stöda sådana verksamhetsmodeller som kan etableras i den normala verksamheten och det normala servicesystemet.Sammanlagt cirka 900 000 euro delas ut. Ansökningstiden för understöd går ut den 18 juni 2021.Specialunderstöd för projekt som utvecklar jämställdheten och likabehandlingen inom medborgarverksamheten inom motion och idrott

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår i sitt betänkande ändringar i förfarandet för företagssanering. Genom förslaget genomförs också EU:s insolvensdirektiv.Enligt arbetsgruppens förslag ska det i lagen om företagssanering skapas ett nytt förfarande för tidig sanering. Gäldenärer ska kunna söka sig till detta förfarande redan då de inte ännu är insolventa, men hotas av insolvens. Enligt förslaget ska det vara lättare att komma in i ett tidigt saneringsförfarande eftersom grunderna för hinder för att inleda ett förfarande blir färre än förr.
Om det under saneringen framkommer att gäldenären är insolvent, har gäldenären möjlighet att övergå från ett tidigt saneringsförfarande till ett normalt saneringsförfarande som motsvarar det nuvarande förfarandet för företagssanering.Ett normalt saneringsförfarande kan även i fortsättningen inledas om en insolvent gäldenär ansöker om det eller om borgenärerna förordar ansökan eller om gäldenären tillsammans med borgenärerna lämnar in en ansökan. Det föreslås att borgenärerna utan gäldenärens medverkan endast ska kunna ansöka om ett normalt saneringsförfarande. Dessutom föreslås i det normala saneringsförfarandet motsvarande ändringar som i det tidiga saneringsförfarandet för att göra förfarandet smidigare. I lagen ska det till exempel tas in bestämmelser om ogiltighet för vissa avtalsvillkor och andra förbindelser, arrangemang och åtgärder som ingåtts av gäldenären med tanke på företagssanering.I betänkandet föreslås dessutom bland annat att ett beslut om att ansöka om företagssanering i fortsättningen ska kunna fattas av styrelsen i ett aktiebolag eller andelslag.– Det ligger i hela Finlands intresse att vi har en stark företagssektor. Att hjälpa företagen få en nystart är en viktig åtgärd. Det gläder mig särskilt att arbetsgruppen har nått enighet. Det lovar gott för den fortsatta behandlingen av förslaget, och som justitieminister tänker jag aktivt föra ärendet vidare, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ändringarna träder i kraft 2022Ändringarna föreslås träda i kraft våren 2022. Utlåtanden om arbetsgruppens betänkande kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 2 juli 2021.Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete till slutet av detta år. Målet är att göra saneringsförfarandet kortare och att minska kostnaderna för det. Bakom förslagen finns också föresatsen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, enligt vilken regeringen utreder behoven av att ändra lagen om företagssanering och utreder en reform av lagstiftningen om insolvens med målet att stärka särskilt små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi