Home Finland Page 201

Finland

Auto Added by WPeMatico

Handlingsplanen för genomförandet av hybridstrategin uppdateras – till regeringen för behandling nästa vecka 

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet bereder en uppdatering av handlingsplanen för bekämpningen av covid-19-epidemin. Målet är att handlingsplanen ska vara färdig nästa vecka. Då kan de regionala och lokala smittskyddsmyndigheternas styrning av rekommendationerna och restriktionerna enligt epidemins faser utgå från den nya uppdaterade handlingsplanen från ingången av juni. Regeringen har i sina principbeslut under coronaepidemin gett social- och hälsovårdsministeriet fullmakt att upprätta en handlingsplan och att uppdatera den. Avsikten är att lämna uppdateringen till regeringens skriftliga förfarande måndagen den 24 maj. Principbeslutet fattas i ett senare skede. Tills uppdateringen träder i kraft baserar sig rekommendationerna om begränsningarna på den gällande planen.Handlingsplanen för genomförandet av hybridstrategin del 3: Användningen av rekommendationer och begränsningarI den nya plan som uppdateras beaktas regeringens riktlinjer för en kontrollerad avveckling av rekommendationerna och restriktionerna.  Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin I den nya planen förtydligas och harmoniseras också rekommendationerna om de regionala åtgärderna. Vid beredningen beaktas dessutom hur behandlingen av de temporära paragraferna i lagen om smittsamma sjukdomar framskrider i riksdagen.   Riksdagens behandling av ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar  Under beredningen av handlingsplanen har man hört de regionala coronasamordningsgrupperna, som representerar de regionala och lokala smittskyddsmyndigheterna. Man har också hört lägesbilds- och modelleringsgruppen för Covid-19-epidemin (epidemiologiska aspekter), regionförvaltningsverk, Valvira, Traficom och Institutet för hälsa och välfärd samt undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet och arbets- och näringsministeriet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Studie: Möjliggör nya tekniker för genommodifiering hållbar tillväxt i Finland och Europa?

NordenBladet — Enligt en studie som publicerades i dag den 21 maj anses nya tekniker för genommodifiering ha stor potential med tanke på nyttiga tillämpningar och ekonomiska resultat såväl inom växtförädling och djuravel som inom medicinska tillämpningar.När det gäller användningen av genommodifiering inom grundforskningen ser man dock inte möjligheter till övergång till tillämpad forskning och utveckling, om inte de nya teknikerna för genommodifiering befrias från GMO-lagstiftningen i EU. En annan faktor som bromsar användningen av genommodifiering på den europeiska marknaden är konsumenternas avvisande attityd mot genteknik överlag. Med tanke på detta behövs det en mer omfattande dialog mellan forskningsfältet, myndigheterna och allmänheten.Huvudsakliga observationer och åtgärdsförslagEnligt forskarnas och företagens önskemål bör utvecklingen av regleringen av nya tekniker för genommodifiering styras mot tillvaratagande av möjligheter. En friare reglering gör det möjligt att utveckla ny, experimentell affärsverksamhet samt olika nya innovationer och lösningar.Alternativt kan man införa en kunskapsbaserad reglering där utvecklingen av regleringen styrs av främjande av en rättvis utveckling. En reglering på flera nivåer säkerställer en mångsidig granskning av konsekvenserna av genommodifiering och en balanserad fördelning av fördelarna med den med beaktande av hanteringen av risker.Det rekommenderas att studieinnehållet på andra stadiet även ska omfatta grunderna i nya tekniker för genommodifiering. Den ökande förståelsen av genommodifiering ger kunskapsmässiga förutsättningar att bilda en uppfattning om hur genommodifiering används och utnyttjas.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Regeringens löften om en förnyad politik framskrider trots coronapandemin

NordenBladet — Enligt den halvtidsöversyn av regeringens löften om en förnyad politik som ingår i regeringens halvtidsöversyn har regeringen lyckats främja även sina långsiktiga mål och påverka den politiska kulturen trots det exceptionella läge som coronakrisen orsakat.Vid regeringsförhandlingarna 2019 enades regeringspartiernas ordförande om sex löften om en förnyad politik, som togs in i det första avsnittet i regeringsprogrammet. Målet för löftena är att förnya den politiska kulturen och beslutsfattandet genom att stärka människornas förtroende för det demokratiska systemets funktionsförmåga.De sex löftena är följande:
•    ett löfte om ständigt lärande inom förvaltningen
•    ett löfte om en ny slags växelverkan
•    ett löfte om en långsiktig politik
•    ett löfte om en faktabaserad politik
•    ett löfte om icke-diskriminering
•    ett löfte om rättvisa mellan generationerna.
Dessa löften utvärderades som ett led i regeringens halvtidsöversyn, och en rapport om hur löftena framskridit vid mitten av regeringsperioden publicerades i dag. Rapporten har sammanställts utifrån uppgifter från ministerierna om hur varje ministerium och minister har främjat löftena. Dessutom fick respondenter i enkäten Medborgarpulsen utvärdera hur fyra av löftena framskridit.Enligt utvärderingen har löftena främjats i stor utsträckning inom statsrådet. Under coronakrisen har en del löften blivit mer framträdande verksamhetsstyrande principer än andra. Beslutsfattandet med anknytning till coronapandemin har varit synnerligen faktabaserat, och den nya situationen har krävt att förvaltningen snabbt tillägnar sig nytt och tar i bruk nya metoder för växelverkan. Under den kortsiktiga krisen har regeringen samtidigt varit tvungen att främja långsiktiga politiska projekt, till exempel initiativ som syftar till klimatneutralitet och social- och hälsovårdsreformen. De grundläggande fri- och rättigheterna och icke-diskriminering har varit ständigt under granskning under coronakrisen.Även om en del av de åtgärder och den praxis som hänför sig till löftena har uppkommit som biprodukter till coronakrisen, har löftena framskridit även före krisen och oberoende av den. Dessutom bör det konstateras att coronakrisen också har försämrat ministeriernas möjligheter till medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete.”Regeringens löften till medborgarna om en förnyad politik har varit vårt rättesnöre under hela regeringsperioden, under såväl normala förhållanden som undantagsförhållanden. Faktabaserat beslutsfattande, en ny slags växelverkan och ständigt lärande inom förvaltningen har varit av avgörande betydelse även vid hanteringen av coronakrisen. Samtidigt gäller det att sörja för en långsiktig politik och att se till att besluten främjar icke-diskriminering”, sammanfattar statsminister Sanna Marin betydelsen av löftena.Fokus i löftena om en förnyad politik ligger på allmänhetens möjligheter att delta i beslutsfattandet. Nya former av växelverkan, särskilt digitala sådana, gör det möjligt för allt fler att direkt ta ställning till de beslut som är under beredning. I april fick allmänheten till exempel lämna kommentarer om den så kallade exitstrategin, eller planen för avveckling av coronarestriktionerna, i tjänsten dinåsikt.fi. Det kom in sammanlagt 2 141 svar, som analyserades och utnyttjades vid den slutliga beredningen av exitstrategin.”Att testa och använda nya former av växelverkan blir säkert en bestående del av förvaltningens verksamhetssätt också efter coronapandemin. Genomförandet av löftena kräver förutom enskilda åtgärder också verksamhetsmässiga ändringar av såväl förvaltningen som de politiska beslutsfattarna”, redogör Riina Pursiainen för nuläget i fråga om löftena. Pursiainen är sakkunnig vid statsrådets kansli och ansvarade för sammanställandet av rapporten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Jord- och skogsbruksministeriet vill förbjuda jakt på sjöfåglar med hjälp av föda – ett försök på tre år ska starta

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss utkast till förordningar som begränsar jakten på sjöfåglar på tillbakagång. Förbudet mot jakt på brunand och småskrake ska förlängas med tre år. Likaså ska förbudet mot jakt på alfågel fortsätta i inlandet. I havsområdet är fångstkvoten per jägare fortfarande högst fem alfåglar per dygn. Jakt på sädgås ska tillåtas i begränsad omfattning på samma sätt som i fjol.Eftersom stjärtand, bläsand, vigg, skedand, årta och sothöna har minskat i antal redan i mer än 15 år, ska det i tre års tid vara förbjudet att använda föda som lockbete vid jakt på alla sjöfåglar.  Avsikten är att minska trycket på jakt särskilt på fåtaliga sjöfågelarter för att populationerna ska kunna återhämta sig utan att jakten på dem behöver förbjudas helt.Enligt Naturresursinstitutets och Naturhistoriska centralmuseets senaste inventeringar av sjöfåglar har också bestånden av våra fyra viktigaste andfåglar minskat under de senaste fem åren. Enligt de senaste inventeringarna har också beståndet av gräsand minskat något, medan bestånden av kricka, bläsand och knipa har minskat under en längre tid. En viktig orsak till detta är att det blivit vanligare att locka sjöfåglar med föda. Enligt Naturresursinstitutets undersökning hämtar jägarna cirka sex miljoner kg spannmål per år i vattendragen för att utfodra sjöfåglar. Detta har lett till väldigt stora fångster som inte tidigare har varit möjliga i tidigare jaktområden och med sedvanliga fångstmetoder, det vill säga att man letar efter, vadar och ror nära stranden, väntar vid fåglarnas flygvägar och lockar med vettar. Då är fångsten några änder per jägare. En effektivare jakt orsakar mycket sannolikt överbeskattning eftersom bestånden av nästan alla andfåglar minskar. En stor del av de sjöfåglar som lever i EU häckar i Finland.Förbudet mot att använda föda som lockbete styr jakten till ineffektivare sedvanliga fångstmetoder som kräver kompetens, till exempel att använda vettar eller lockvisslor. Även skickligheten att söka fram vilt, vilket hör till den finländska jaktkulturen skulle åter få det värde det förtjänar. Detta förbättrar sannolikt också jaktens sociala acceptans och kulturella hållbarhet. Trots att målet är att avsevärt minska fångstmängden, minskar det inte nödvändigtvis det totala antalet jaktdagar. Det välmående som vilthushållningen ger kommer alltså sannolikt inte att minska.Remisstiden löper ut den 16 juni 2021. Begäran om utlåtande finns på mmm.fi/lausunnolla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Inreserestriktionerna fortsätter till den 15 juni

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 20 maj att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 15 juni 2021. Coronapandemin pågår fortfarande, och det finns ännu inte tillräckliga åtgärder som kunde ersätta restriktionerna. Både av denna anledning och för att förebygga spridningen av virusvarianter förlängs gränskontrollen vid de inre gränserna och begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna. I de beslut som fattades den 22 april görs små ändringar som träder i kraft den 24 maj.Utöver begränsningarna vid de inre och yttre gränserna fortsätter också begränsningarna i fråga om öppettiderna för vissa gränsövergångsställen vid den västra gränsen i Lappland och vid Finlands östra gräns. Tillåtna inresegrunder vid de gränsövergångsställen som är öppna för persontrafik är returresa för personer som är bosatta i Finland eller i någon annan EU- eller Schengenstat och andra nödvändiga skäl. I fortsättningen anses också deltagande i inträdesprov vid en läroanstalt i de fall där deltagandet kräver fysisk närvaro vara en motiverad personlig orsak att anlända till landet.Begränsningarna slopas för dem som bor på gränsorterna vid Finlands och Norges landgränsMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Beslutet av den 22 april ändras så att begränsningarna i gränstrafiken slopas för dem som bor på gränsorterna vid Finlands och Norges landgräns.Finland begränsar inresa från alla Schengenländer förutom Island. Följande EU-medlemsländer är Schengenländer: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Av länderna utanför EU är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz Schengenländer.Begränsningarna gäller inte fritidsbåtstrafiken mellan Schengenländerna.Små ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Utifrån en epidemiologisk bedömning avvecklas inreserestriktionerna från och med den 24 maj i trafiken från Israel till Finland i fråga om invånare i Israel. Begränsningarna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Rwanda, Sydkorea, Singapore och Nya Zeeland i fråga om invånarna i dessa länder. Inresa begränsas inte på grund av den låga incidensen av coronavirus och smittorisken i länderna.Från och med den 24 maj återinförs inreserestriktionerna i trafiken från Thailand till Finland i fråga om invånare i Thailand. När det gäller andra länder förlängs inreserestriktionerna till den 15 juni 2021.Kryssningsfartyg får lägga till i hamn, om passagerarna inte stiger i land.Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga utlandsresorEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Jukka Ihanus utnämnd till statssekreterare

NordenBladet — Torsdagen den 20 maj utnämnde statsrådet juris kandidat Jukka Ihanus till jord- och skogsbruksminister Jari Leppäs och näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare från och med den 25 maj 2021. Statssekreteraren utnämns för ministerns mandatperiod.Statssekreterare Ihanus avlade även tjänsteeden vid statsrådets allmänna sammanträde i dag.Före utnämningen till statssekreterare har Jukka Ihanus varit specialmedarbetare för Centerns ministergrupp sedan juni 2019. Han har också varit specialmedarbetare till statsministrarna Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi samt näringsminister Mika Lintilä. Han har även erfarenhet av uppgifter som lagstiftningssekreterare för Centerns riksdagsgrupp. Dessutom har Ihanus innehaft olika uppgifter vid Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.Statssekreteraren bistår ministern i uppgifter som anknyter till den politiska styrningen och till beredningen av ärenden. Statssekreteraren biträder och representerar ministern när det gäller utarbetandet av politiska riktlinjer, samordningen mellan ministerierna och sammanjämkningen av ståndpunkter, genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde samt skötseln av EU-ärenden och internationella uppdrag.Ihanus efterträdare som politisk specialmedarbetare för Centerns ministergrupp blir Tuomas Vanhanen, som för närvarande är finansminister Matti Vanhanens finanspolitiska specialmedarbetare. Tuomas Vanhanen har tidigare varit bland annat kommun- och reformminister Anu Vehviläinens specialmedarbetare och finanspolitisk expert i Centerns riksdagsgrupp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Begränsningarna av förplägnadsrörelser ändras för landskapen Södra Karelen, Egentliga Tavastland och Mellersta Österbotten den 21 maj

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. I landskapen Egentliga Tavastland och Mellersta Österbotten skärps begränsningarna i fråga om serverings- och öppettiderna på grund av det försämrade epidemiläget. I landskapet Södra Karelen är epidemiläget däremot bättre, och där lindras därför begränsningarna av serverings- och öppettiderna.Begränsningarna av kundplatserna ändras inte.  Ändringen av förordningen träder i kraft den 21 maj kl. 00.I de övriga områdena ändras begränsningarna inte.Begränsningarna av förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten och Satakunta samt Lapplands sjukvårdsdistrikt från och med den 21 majAlkohol får serveras kl. 07.00–00.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Begränsningarna av antalet kunder gäller inte landskapet Åland.I restaurangerna i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus dessutom anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Till exempel karaoke och dans är således förbjudet inomhus.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden.Begränsningarna av kundplatserna och ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Begränsningarna av förplägnadsrörelser  i accelerationsfasen i landskapen Södra Karelen, Kymmenedalen och Birkaland samt Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt från och med den 21 majAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.I restaurangerna i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus dessutom anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Till exempel karaoke och dans är således förbjudet inomhus.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden.Begränsningarna av kundplatserna och ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Begränsningarna av förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Päijänne-Tavastland, Egentliga Finland, Nyland,  Egentliga Tavastland och Mellersta Österbotten från och med den 21 majRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol kl. 07.00–18.00. Restauranger får hålla öppet kl. 05.00–19.00. Hälften av kundplatserna inomhus får användas. 
Övriga restauranger får servera alkohol klockan 07.00–19.00 och hålla öppet klockan 05.00–20.00.
De får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Även i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus i restaurangen anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Att till exempel sjunga karaoke eller dansa är således förbjudet.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. De ovannämnda begränsningarna i fråga om kundplatser samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Giltighetstiden för undantagsbestämmelserna inom grundläggande utbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning i anknytning till coronavirusepidemin förlängs för läsåret 2021–2022

NordenBladet — Lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ändras. Till lagen fogas temporära bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang under läsåret 2021 –2022. Därtill förlängs giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i anslutning till coronaepidemin i lagen om yrkesutbildning samt universitetslagen och yrkeshögskolelagen. Statsrådet lämnade lagförslag om detta torsdagen den 20 maj.I och med lagändringen kan anordnaren av grundläggande utbildning besluta att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Under exceptionella undervisningsarrangemang kan undervisningen ordnas helt eller delvis i form av distansundervisning genom anordnarens beslut. Genom lagändringen förlängs rättsläget enligt de gällande lagarna (1191-1192/2020).Syftet med propositionen är att förebygga spridningen av coronaviruset, lindra de olägenheter det medför samt säkerställa att undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas på ett tryggt sätt i alla situationer. Uppluckringen av yrkesproven i yrkesutbildningen fortsätter Statsrådet föreslog samtidigt att giltighetstiden för den temporära ändring som gjorts i lagen om yrkesutbildning förlängs till utgången av juli 2022. Genom den temporära ändringen har bestämmelserna om påvisande av yrkesskicklighet och kunnande, det vill säga sätten för genomförande av yrkesprov, samt bestämmelserna om bedömning av kunnandet luckrats upp på grund av coronavirusepidemin. Målet är att göra det lättare och smidigare att ordna yrkesprov under de förhållanden som coronavirusepidemin orsakat, så att de studerande kan avancera i sina studier och slutföra sina studier.Avläggande av högskolestudier stödsMålet är att underlätta ställningen för i synnerhet internationella studerande som inleder sina examensstudier vid högskolorna hösten 2021 och våren 2022 under coronavirusepidemin. Propositionen gör det möjligt att anmäla sig som frånvarande under det första läsåret, om inresa till landet och inledande av studierna förhindras på grund av ett myndighetsförordnande i anslutning till epidemin eller av något annat vägande skäl i anslutning till epidemin.Lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors träder i kraft 1.8.2021 och gäller till 31.7.2022. Avsikten är att ändringen av lagen om yrkesutbildning samt ändringarna i universitetslagen och yrkeshögskolelagen ska träda i kraft så snart som möjligt och gälla till 31.7.2022.grundläggande utbildning: regeringsrådet Anne-Marie Brisson, tfn 02953 30079 yrkesutbildning: regeringsrådet Piritta Sirvio, tfn 02953 30238 högskoleutbildning: regeringsrådet Laura Hansén, tfn 02953 30098
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

I kommunalvalet 2021 är det möjligt att rösta också i garnisoner 

NordenBladet — I kommunalvalet 2021 förrättas anstaltsröstning för första gången också i garnisoner.I och med en temporär lag erbjuds röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor möjlighet att rösta i garnisoner oberoende av coronaepidemin.Anstaltsröstning förrättas i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som utbildar beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar. Den temporära lagen gäller under tiden 21.5–30.6.2021. Förhandsröstningen i kommunalvalet 2021 inleds i Finland den 26 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Lagen om Folkpensionsanstalten ändras

NordenBladet — Syftet med lagändringen är att revidera bestämmelserna om Folkpensionsanstaltens uppgifter och organisation så att de motsvarar nuläget. I lagen införs också en möjlighet att delge Folkpensionsanstaltens beslut om förmåner elektroniskt till kunden, om kunden så önskar.Genom att uppdatera bestämmelserna om Folkpensionsanstaltens uppgifter och organisation säkerställer man att Folkpensionsanstaltens verksamhet är tidsenlig och effektiv. Republikens president stadfäster lagen den 21 maj 2021.Lagen träder i kraft den 1 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi