NordenBladet — De första reformerna och investeringarna i Finlands program för hållbar tillväxt inleds redan i år, men största delen av finansieringen riktas till åren 2022–2023. I den tredje tilläggsbudgeten föreslår regeringen investeringar bland annat i forskning, kontinuerligt lärande, snabb tillgång till vård och minskning av växthusgasutsläppen. Propositionen innehåller 238 miljoner euro i finansiering för Finlands program för hållbar tillväxt.Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade måndagen den 24 maj att den slutliga planen för återhämtning och resiliens godkänns. Statsrådet har för avsikt att godkänna planen torsdagen den 27 maj. Planen är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Finlands program för hållbar tillväxt bland annatminskar på utsläppen genom att påskynda investeringar samt forskning och utvecklingpåskyndar hållbar ekonomisk tillväxtskapar möjligheter till ekonomisk tillväxt på längre siktpåskyndar tillgången till vårdstöder sysselsättningsfrämjande reformer.Hälften av finansieringen främjar grön övergång och ungefär en fjärdedel digitalisering. Programmet innehåller ca 700 miljoner euro i finansiering för forskning, utveckling och innovationer.”Medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens stöder återhämtningen och syftar till att förändra de ekonomiska strukturerna, och de kan förbättra den ekonomiska tillväxten i EU på ett varaktigt sätt. Finlands plan är en del av denna stora europeiska helhet. Planen är en balanserad kombination av reformer och investeringar som stöder en hållbar ekonomisk tillväxt och avhjälper problem som förorsakas av koronan”, säger ordföranden för Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt, finansminister Matti Vanhanen.Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt har eftersträvat ett starkt partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn under beredningens gång så att investeringarna kan påskyndas genom hävstångseffekt. Avsikten med programmet är att minska koldioxidutsläppen i Finland på ett rättvist sätt, men också att öppna nya marknader för finländska företag och att nå den internationella täten av branschen. Finländska företag kan ansöka om finansiering också ur andra länders återhämtningsprojekt.Europeiska kommissionen beräknar att investeringarna i EU kommer att stiga till en rekordhög nivå nästa år. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer enligt vårprognosen att höja EU:s bruttonationalprodukt med ca 1,2 procent från 2019 års nivå före utgången av 2022.Finlands bruttonationalprodukt kan vara 0,3 procent större år 2026 jämfört med vad den skulle vara utan programmet för hållbar tillväxt, bedömer finansministeriet. På lång sikt kan reformerna och investeringarna i programmet öka bruttonationalprodukten som bäst med 0,8 procent. De långfristiga konsekvenserna är dock osäkrare.Innehållet i planen förblev i huvudsak oförändratFinland lämnade sin preliminära återhämtnings- och återhämtningsplan till Europeiska kommissionen den 15 mars. Därefter fortsatte ministerierna diskussionerna med Europeiska kommissionen och slutförde planen utifrån dessa diskussioner. Den fortsatta beredningen gav inte upphov till några betydande innehållsmässiga ändringar i planen.Planen för återhämtning och resiliens drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens i Finland. I enlighet med EU-lagstiftningen uppgår helheten till cirka 2,1 miljarder i löpande priser 2021–2023 (1,9 miljarder euro i 2018 års priser). Det slutliga finansieringsbeloppet i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens klarnar för Finlands del sommaren 2022. Det påverkas av den ekonomiska utvecklingen 2021 och 2022. Finland får dessutom finansiering för andra program inom ramen för faciliteten för återhämtning, såsom programmet för rättvis övergång och programmet för EJFLU. Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt samordnar innehållet i dessa program med den plan som nu godkänns. Den totala finansieringen från EU till Finland uppgår uppskattningsvis till 2,9 miljarder euro i löpande priser (2,7 miljarder euro i 2018 års priser).Finansiering för forskning och minskning av utsläppRegeringen överlämnar torsdagen den 27 maj riksdagen en proposition med förslag till årets tredje tilläggsbudget. Propositionen inleder genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt. Finansieringen av tilläggsbudgetpropositionen fördelas enligt programmets fyra pelare enligt följande:grön övergång 48,5 miljoner eurodigitalisering 9,5 miljoner eurosysselsättning och kompetens 134,9 miljoner eurosocial – och hälsovårdstjänster 45 miljoner euro.Ur pelare 3 föreslår regeringen anslag för bl.a. forskning, utveckling – och innovationer. Propositionen innehåller 45 miljoner i anslag och 62 miljoner i bevillningsfullmakter via Finlands Akademi och Business Finland. Tilläggsbudgeten inleder också reformer som främjar kontinuerligt lärande.Som en del av den gröna övergången föreslås finansiering till exempel för laddningsinfrastrukturen för elbilar samt slopandet av separat oljeuppvärmning. Växthusgasutsläppen minskar också tack vare investeringar i återanvändning och återvinning av sidoströmmar från industrin. Genom investeringar i social- och hälsovårdstjänster inleds digitala tjänster som stöder vårdgarantin och dessutom avkortar man service- och vårdskulden. Investeringarna i digitalisering inleds med förhindrande av penningtvätt, utveckling av företagens digitala ekonomi, bostadsdatasystemet, digitalisering av järnvägstrafiken och utveckling av cybersäkerheten.Som bilaga till detta meddelande finns en förteckning över vilka utgifter i tilläggsbudgeten som hänför sig till genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt.  Ministerierna och de underlydande organisationerna ordnar ansökan om finansiering för de åtgärder som nu inleds inom sina förvaltningsområden och informerar skilt om detta.Finansiering kräver att målen uppnåsFinansieringen av åtgärderna i tilläggsbudgeten kommer från EU som förskottsbetalning efter att unionen godkänt Finlands plan för återhämtning och resiliens.  Förskottsbetalningen utgör 13 procent av helheten. I fortsättningen ansöker medlemsländerna om utbetalningar från EU två gånger per år på basis av hur målen och delmålen uppnåtts. Varje medlemsstat rapporterar till Europeiska kommissionen om hur målen i planen har uppnåtts. Begäran om utbetalning diskuteras också mellan medlemsländerna.”Det är viktigt att användningen av återhämtningsmedlen övervakas noggrant på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. Utöver den nationella tillsynen och kommissionens tillsyn förverkligas detta också mellan medlemsländerna, när man tillsammans bedömer hur målen och halvitdsmålen har uppnåtts som ett villkor för utbetalning. Informationen är öppen, vilket innebär att även medborgarna har möjlighet att sätta sig in i varje lands planer och rapporter”, säger minister Vanhanen. Användningen av finansieringen övervakas förutom på EU-nivå också nationellt. EU-lagstiftningen förpliktar varje medlemsstat att utarbeta tillförlitliga lösningar för förvaltning, tillsyn och granskning. I Finland ansvarar finansministeriet för organiseringen av detta.Vad händer härnäst?Finansministeriet sänder Finlands plan för återhämtning och resiliens till EU. Europeiska kommissionen har två månader på sig att utvärdera medlemsstaternas planer. Därefter godkänner rådet planerna. I fortsättningen inkluderas anslagen i statsbudgeten. Varje ministerium informerar för sin del om ansökningsprocesserna för anslag. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Väljarna ska styrka sin identitet för valfunktionären på röstningsstället.Som legitimation kan väljarna använda till exempel ett av polisen utfärdat identitetskort, körkort, pass eller någon annan handling med foto. Också ett äldre körkort på papper kan godkännas som identitetsbevis, om valfunktionären kan identifiera väljaren på kortets foto. Det viktigaste är att valfunktionären kan försäkra sig om väljarens identitet.Om man inte har något annat giltigt intyg över sin identitet är det möjligt att hämta ett avgiftsfritt temporärt identitetskort hos polisen.Valfunktionären kan be väljaren ta av sig munskyddet för en kort stund för att fastställa väljarens identitet. Anvisningar om hur man tar av sig munskyddet finns på webbplatsen Valfinland.fi på adressen https://vaalit.fi/sv/coronaanvisningar-for-valjarna.Anvisningar om hälsosäkerhet vid röstning under coronanPå webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerhet vid röstning under den pågående coronaepidemin. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett avstånd på minst två meter till andra. Valfunktionärerna övervakar säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna. Väljarna kan om de så önskar ta med sig en egen penna till röstningsstället.För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Väljarna kan rikta frågor om specialarrangemangen till centralvalnämnden i sin hemkommun.Tillförlitlig information om val: www.valfinland.fi
Coronaanvisningar för väljarna i kommunalvaletVaalit.fi på Twitter
Vaalit.fi på Facebook
Videor om val på YouTube
Avgiftsfri telefonservice för väljarna på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella coronavaccinationsintyget finns nu tillgängligt på Mina Kanta-sidorna. Uppgifterna kommer delvis med fördröjning till Mina Kanta-sidorna, vilket innebär att intygen inte syns för alla vaccinerade personer genast.Det nationella coronavaccinationsintyget innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som en person har fått. Intyget fås redan för den första vaccinationen.Genom att följa dessa anvisningar får du intyget:Logga in på kanta.fi med dina nätbankskoder eller ditt mobilcertifikat.Välj Coronaintyg i menyn till vänster. Du hittar en länk till intygsdelen också på första sidan till Mina Kanta-sidorna.Tryck på länken ”Kontrollera om du har ett coronavaccinationsintyg (pdf)”. Om du har ett intyg öppnas det i en ny flik i pdf-format.Det nationella coronavaccinationsintyget som införs i maj fås endast via Mina Kanta-sidorna där den kan visas i elektronisk form eller skrivas ut på papper. Dessutom kan man befullmäktiga en annan myndig person att använda Kanta-tjänsten, om man inte själv kan använda tjänsten.För närvarande och även i fortsättningen kan en person få ett annat skriftligt intyg över coronavaccination hos hälso- och sjukvården. Detta intyg är dock inte detsamma som det nationella coronavaccinationsintyget som fås via Kanta-tjänsten.I det nationella coronavaccinationsintyget finns uppgifterna på finska, svenska och engelska.Vaccinationsuppgifterna kompletteras ytterligare i Kanta-tjänsternaDet har gjorts ändringar i Kanta-tjänsten och i en stor del av de patientdatasystem som används, för att coronavaccinationerna ska synas i Kanta-tjänsten och för att det ska vara möjligt att ge ett intyg på dem.Varje vaccinerad person som har en finsk personbeteckning får ett vaccinationsintyg i Kanta-tjänsten De första kan se sina intyg i tjänsten redan den 26 maj.I maj-juni kommer uppgifterna att synas med fördröjning för en stor del av de vaccinerade, eftersom vaccinationsuppgifterna förs in retroaktivt i olika informationssystem.Om ditt intyg alltså ännu inte syns på Mina Kanta-sidorna, vänta i lugn och ro på att dina uppgifter sparas i tjänsten. Om du behöver ett vaccinationsintyg av en nödvändig orsak, ska du kontakta den organisation som har gett vaccinet. Vaccinationsintyget finns nu tillgängligt på Mina Kanta-sidorna för 72 % av de vaccinerade.I fortsättningen ska coronavaccinationsintyget finnas tillgängligt på Mina Kanta-sidorna inom fem dygn från vaccinationen. EU:s gemensamma covidintyg tas i bruk i juliDet nationella coronavaccinationsintyget kan användas vid gränspassage i de EU-länder som godkänner intyget. Länderna kan alltså själva besluta om vilka intyg de kräver, om de godkänner ett nationellt intyg vid gränspassage och om de förutsätter till exempel en eller två vaccindoser. Personen ska före resan själv utreda hurdant intyg destinationslandet kräver. Det finns fortfarande skäl att undvika resor i allmänhet eftersom smittläget är dåligt i många länder. Vidare ska man före resan noggrant kontrollera läget i destinationslandet och före returresan läget i Finland samt anvisningarna om covid-19.Det nationella coronavaccinationsintyget kan fås från Kanta-tjänsten tills EU:s gemensamma covidintyg (EU Digital Covid Certificate) tas i bruk i juli. EU:s gemensamma covidintyg består av ett coronavaccinationsintyg, ett intyg över testresultat och ett intyg över genomgången coronavirussjukdom. Alla dessa tre intyg tas i bruk samtidigt och fås från Mina Kanta-sidorna.Målet är att man i fortsättningen ska kunna få ett intyg också över andra vaccinationer och resultat av laboratorieprov från Kanta-tjänsten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den av miljöministeriet tillsatta myrskyddsarbetsgruppen lade år 2015 fram ett förslag till komplettering av myrskyddet. Förslaget omfattar 755 myrområden med högt naturvärde som bäst kompletterar det nuvarande nätverket av skyddsområden, med en sammanlagd areal på cirka 117 000 hektar. I en ny utredning bedöms genomförandet av myrskyddet 2015–2020.Finlands miljöcentral (SYKE) och miljöministeriet informerarI Finland har myrnaturens tillstånd försämrats huvudsakligen på grund av dikning, och över hälften av myrnaturtyperna bedöms vara hotade. I Södra Finland utgör de skyddade myrarnas andel endast några procent och över 75 procent av myrarealen är dikad.I den lägesrapport som nyligen utkommit bedöms genomförandet av myrskyddet 2015–2020 med hjälp av mångsidig geografisk information. I rapporten bedöms också hur effektiva de frivilliga skyddsmetoderna är. Dessutom bedöms de förändringar som skett i skyddsobjektens och deras närmaste omgivningars tillstånd.Kompletteringsförslaget omfattar cirka 36 000 hektar statsägd mark, som skyddades med stöd av lag eller genom Forststyrelsens eget beslut åren 2015–2016. Av de cirka 81 000 hektar som ägs av andra har cirka 8 300 hektar skyddats permanent med stöd av naturvårdslagen. Tidsbegränsade miljöstödsavtal enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk har ingåtts för en areal på cirka 500 hektar. Cirka 63 700 hektar myrar som ingår i förslaget till komplettering av myrskyddet är helt oskyddade. Genomförandet av förslaget till komplettering av myrskyddet 2015–2020Naturvärdena i många värdefulla myrnaturobjekt har försämratsEfter det kompletteringsförslag som färdigställdes 2015 har det skett förändringar i tillståndet hos de områden som ingår i förslaget. För områdena har det gjorts avverkningsanmälningar som omfattar en areal på cirka 3 500 hektar. Andra förändringar som har försämrat områdenas tillstånd är iståndsättningsdikningar och förbättringar av skogsvägar. Cirka 500 hektar av de dikade delarna av de skyddade områdena har däremot återställts.Den statliga finansieringen av naturskyddsåtgärder var rätt knapp under de första åren av bedömningsperioden och det frivilliga myrskyddet framskred till en början långsamt, i synnerhet i fråga om privata myrar med flera markägare. Tilläggsresurserna för naturvården under den nuvarande regeringsperioden har effektiviserat skyddet av myrar. År 2020 var arealen för privata skyddade myrar dubbelt så stor som den areal som skyddats under de senaste fyra åren. Med hjälp av det nya livsmiljöprogrammet Helmi strävar miljöministeriet efter att allt bättre främja skyddet av myrar, restaureringsåtgärder, återställning av vatten på skyddade myrar och utredningar och uppföljning i anslutning till myrar.De viktigaste åtgärderna för att främja myrskyddet i fortsättningen är att trygga tillräcklig finansiering och tillräckliga personalresurser vid NTM-centralerna för genomförandet av myrskyddet, att göra urvalet av metoder för frivilligt myrskydd mångsidigare och att undersöka hur effektiva olika metoder är, att öka kommunikationen och att komplettera nätverket av skyddade myrar också med andra områden än de som omfattas av kompletteringsförslaget.Länk till publikationenFörslag från arbetsgruppen för myrskyddet för komplettering av myrskyddetLivsmiljöprogrammet Helmi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder till ett informellt möte, det så kallade Gymnichmötet, i Lissabon den 27 maj. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet.På mötets dagordning står de olösta konflikterna i EU:s östliga partnerskapsländer, relationerna mellan EU och Afrika samt EU:s roll i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. I samband med mötet träffar utrikesministrarna Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi.Finland anser att EU:s övergripande verksamhet i det östra partnerskapet är viktig. EU bör fortsätta stödja omfattande samhälleliga förändringar, finna lösningar på konflikter och förbättra det humanitära läget.Under mötet med Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi diskuteras sannolikt det spända läget i Mellanöstern. Jordanien spelar en viktig roll i fredsprocessen i Mellanöstern.Ministrarna tar också upp EU:s nya partnerskapsprogram med det södra grannskapet. De diskuterar de aktuella förbindelserna mellan EU och Afrika och hur förberedelserna inför toppmötet med Afrikanska unionen (AU) framskrider. Starkare förbindelser som bygger på ömsesidighet och mer strategiska kontakter förutsätter bland annat att EU reagerar snabbare, samordnar arbetet bättre och bygger ett bredare kontaktnät med de afrikanska länderna. EU måste också reagera på det svåra coronaläget i Afrika.Utrikesministrarna kommer att föra en strategisk diskussion om EU:s roll i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Finland välkomnar ett mer strategiskt grepp och anser att det förbättrar EU:s förutsättningar att samarbeta i regionen och främja europeiska värderingar och intressen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s konkurrenskraftsråd sammanträder i Bryssel den 27 och 28 maj 2021. Ministrarna med ansvar för den inre marknaden och industripolitiken ska då diskutera EU:s uppdaterade industristrategi och regleringen av digitala tjänster och digitala marknader. Ministrarna med ansvar för forskning och innovation ska diskutera reformen av det europeiska forskningsområdet (ERA). I fråga om rymdfrågorna behandlas bland annat hanteringen av rymdtrafiken.Vid mötet representeras Finland av statssekreterare Jukka Ihanus.Finland ställer sig bakom EU:s gemensamma regler för onlineplattformarVid mötet diskuteras förslag till rättsakter som gäller digitala tjänster och den digitala marknaden. Syftet med förslaget till rättsakt om digitala tjänster är att fastställa EU-omfattande regler för olika internetaktörer, från de minsta aktörerna till de största globala onlineplattformarna. Aktörerna åläggs krav som står i proportion till deras tjänster och deras storlek och som syftar till en trygg, förutsägbar och tillförlitlig nätmiljö. Genom rättsakten om digitala marknader ska man ingripa i orättvis praxis som företag och konsumenter möter när de uträttar ärenden på onlineplattformar. Finland betonar att den nya regleringen ska vara tydlig och flexibel. Plattformsföretagens och marknadens särpräglade egenskaper ska beaktas.  – En del av de digitala storbolagen och företagen inom sociala medier har blivit så stora att deras verksamhet har negativa konsekvenser för hela samhället. Genom den nya regleringen på EU-nivå måste man ingripa i de problem som företag och konsumenter möter. I synnerhet tillgången till data är en kritisk konkurrensfaktor. Den insamlade informationen ska betjäna människor, företag och samhället, säger arbetsminister Tuula Haatainen.EU:s uppdaterade industristrategi utnyttjar pandemins lärdomarVid mötet behandlas EU:s uppdaterade industristrategi och tryggandet av tillgången till råvaror av avgörande betydelse. Strategin utnyttjar de lärdomar som dragits av pandemin. Målet är att stödja företagens kristålighet i förändringssituationer. I industristrategin föreslås dessutom nya åtgärder för att påskynda den gröna och digitala övergången. – Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid tillgången till råvaror i Europa. Säkerställandet av tillgången till naturresurser är en förutsättning för genomförandet av en ambitiös tillväxtstrategi och industristrategi för Europa, säger näringsminister Mika Lintilä.Finland stöder kommissionens helhetsbetonade tillvägagångssätt för industristrategin, där den inre marknadens samt små och medelstora företags viktiga roll i främjandet av konkurrenskraften betonas. Vid mötet ska man dessutom godkänna två slutsatser: 1) EU-ländernas gemensamma syn på hållbar turism i Europa och 2) utnyttjandet av datateknik för bättre lagstiftning. Finland anser att det finns tillväxtmöjligheter i utvecklingen av en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar turism. Bättre lagstiftning med datateknik å sin sida är en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling och konkurrenskraft, och i fråga om detta bör man beakta de möjligheter som tekniken och digitaliseringen erbjuder. Kommissionen kommer också att lägga fram ett förslag om åtgärder mot snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden till följd av stöd från tredjeländer samt ett förslag till rättsakt om harmoniserad reglering om artificiell intelligens.Finland understöder ett europeiskt forskningsområde som stärker hållbar tillväxt och sysselsättningFredagen den 28 maj sammanträder de ministrar som ansvarar för forskning, innovationer och rymdfrågor. Vid mötet ska de godkänna den allmänna riktlinjen om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) och slutsatserna i fråga om det europeiska forskningsområdet. Finland anser att det gemensamma företaget EuroHPC är en viktig satsning i utvecklandet av ett europeiskt högpresterande datorsystem och kompetens i anslutning till det.Syftet med det europeiska forskningsområdet är att stödja forskare, information och teknik och deras fria rörlighet. Finland anser att det europeiska forskningsområdet bör utvecklas så att det stärker hållbar tillväxt, sysselsättning och samhällelig utveckling. Under mötet förs det också en politisk diskussion om reformen av det europeiska forskningsområdet. När det gäller rymdfrågor ska det godkännas två slutsatser. Slutsatserna gäller den moderniserade rymdsektorns betydelse för människorna och rymdlösningars betydelse för invånarna i europeiska kustområden. Betydelsen av rymddata och rymdtjänster kan främjas genom att utveckla EU:s rymdprogram i enlighet med användarnas behov. Medlemsländerna för dessutom en diskussion om hur EU:s ställning i hanteringen av rymdtrafik kan förbättras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en nyligen gjord undersökning kan man påverka låginkomsttagarnas ekonomi och välfärd genom att förenkla utsökningssystemet och göra det mer progressivt samt genom att göra det enklare att få skuldsanering. Effekterna av en revidering av utsökningssystemet bör utvärderas och vidareutvecklas utifrån evidensbaserad kunskap.Undersökningen om ett nytt utsökningssystem ger insikter om hur det nuvarande systemet bör utvecklasEnligt Utsökningsverkets statistik fanns det 275 000 utsökningsgäldenärer i Finland i slutet av 2020. Utsökning har en påtaglig inverkan på utkomsten för låginkomsttagare och på incitamenten för att arbeta. En utveckling av systemet gör det möjligt att förbättra såväl utkomsten som incitamenten.Forskningsrapporten granskar ingående utsökningssystemets koppling till utkomsten och sysselsättningen. Undersökningen kartlägger egenskaperna i ett optimalt system, jämför det finländska systemet med systemen i Tyskland och Förenta staterna och redogör utifrån statistik för situationen för personer som är föremål för utsökning. Undersökningen simulerar även de effekter som olika revideringsalternativ får för incitamenten för arbete. Genom att ändra utsökningssystemet kan man avsevärt förbättra låginkomsttagarnas ställningUndersökningen visar att 20–50 procent, beroende på ålder, av de personer som är föremål för utsökning får utkomststöd under ett år. På motsvarande sätt är 40–60 procent, beroende på ålder, av dem som får utkomststöd föremål för utsökning. En stor del av utsökningskunderna är med andra ord låginkomsttagare. En reform av systemet skulle således i hög grad kunna påverka låginkomsttagarnas ställning.  Genom att göra det enklare att få skuldsanering kan sysselsättningen förbättrasUtsökningssystemet har även indirekta effekter på incitamenten för arbete. Undersökningen visar att man kan påverka incitamenten genom att göra ändringar i systemet. Enligt undersökningen påverkas deltagandeskatten mest av en övergång till en progressiv betalningstabell. Om skulderna inte avskrivs exempelvis genom personlig skuldsanering får dock inte enbart en ändring av utsökningstabellen någon märkbar inverkan på deltagandet i arbetskraften. Förslag till ändringar som förbättrar systemetEnligt undersökningen är en förenkling av systemet, ett mer progressivt system och enklare tillgång till skuldsanering potentiella sätt att förbättra välfärden. De ändringar som görs bör naturligtvis utvärderas på ett korrekt sätt, och systemet bör utvecklas kontinuerligt utifrån den information som fås.Undersökningen gjordes av Löntagarnas forskningsinstitut (PT), Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Näringslivets forskningsinstitut (Etla). I undersökningen användes Statistikcentralens material och SISU-modell samt Utsökningsverkets material. Publikationen har utarbetats inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.Arbetsgrupp: Ohto Kanninen (PT), Hannu Karhunen (PT), Terhi Maczulskij (Etla), Terhi Ravaska (VATT) och Eetu Isotalo (PT).Kontaktuppgifter: Ohto Kanninen, specialforskare, Löntagarnas forskningsinstitut (PT), tfn 041 513 7175, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska rådet, som sammanträdde till ett extra möte i Bryssel, uppmanade under sin andra mötesdag tisdagen den 25 maj medlemsländerna att snabbt ta i bruk EU:s gemensamma covidintyg. Vid dagens möte diskuterade EU-ländernas ledare också klimatförändringarna och gav vägledning till Europeiska kommissionens arbete med att bereda preciserande förslag om ansvarsfördelningen.EU-ländernas ledare var nöjda med att vaccineringen har gått snabbare framåt och att ett digitalt covidintyg ska tas i bruk i EU. Europeiska rådet uppmanade alla medlemsländer att ta i bruk det digitala intyget under sommaren. Finlands nationella coronavaccinationsintyg tas i bruk från och med i morgon och det kommer att vara förenligt med EU:s system.
 
”Det digitala intyget gör det lättare att röra sig över gränserna med beaktande av hälsosäkerheten. Samtidigt är det viktigt att medlemsländerna fortfarande har möjlighet att upprätthålla restriktioner om folkhälsosäkerheten kräver det. Det gäller att vara uppmärksam på nya virusvarianter och reagera beslutsamt när situationen förändras”, sade statsminister Sanna Marin.
 
Europeiska rådet påpekade också att pandemins effekter endast kan dämpas genom omfattande globala åtgärder och efterlyste effektivare åtgärder för att säkerställa lika tillgång till coronavacciner runt om i världen. EU är den största exportören av coronavacciner i världen.När det gäller klimatpolitiken preciserade Europeiska rådet i enlighet med överenskommelser i december 2020 sin vägledning om hurdana förslag till klimatlagstiftning kommissionen bör bereda för 2030. Det är viktigt för Finland att EU når sina strikta utsläppsmål för 2030 och 2050. Enligt Finland är det också viktigt att alla EU-länder deltar på ett rättvist sätt. Europeiska rådet beslutade att bekräfta sina slutsatser från december och uppmana kommissionen att snabbt lägga fram lagstiftningsförslag som bygger på grundliga konsekvensbedömningar.
 
”Kommissionen har nu en viktig uppgift i att lägga fram balanserade lagstiftningsförslag som hjälper oss att nå EU:s nya mål för 2030 med gemensamma insatser. Kostnadseffektiviteten bör beaktas i förslagen bättre än för närvarande, och alla medlemsländer ska ha möjlighet att i tid gå in för en minskning av utsläppen på det sätt som klimatneutralitetsmålet kräver”, konstaterade statsminister Marin.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister Sirpa Paatero har i dag godkänt riktlinjerna i den nya resestrategin. Riktlinjerna styr till att fundera över olika sätt att ordna effektiv skötsel av tjänsteuppgifterna. Den nya strategin syftar till att ersätta resor med nya digitala kommunikationssätt. Strategin styr dessutom till kostnadsbesparingar och minskad miljöbelastning. ”Den nya resestrategin infaller i en god situation då coronaepidemin visat potentialen för distansarbete och multilokalt arbete. Jag tror att det redan under detta årtionde är möjligt att till och med halvera resandet och därmed sammanhängande kostnader och utsläpp. Statens resekostnader sjönk med mera än hälften, dvs. med cirka 105 miljoner euro under coronapandemin”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Strategin består av följande delområden: Noggrann övervägning av resebehovetMiljöansvar och utsläppskonsekvenser ArbetshälsaEnhetliga resetjänster inom statsförvaltningen Säkerheten vid resorSmidigare mötes- och evenemangsförvaltning”Den centrala förändringen är uttryckligen att man strävar efter att minska antalet resor och minska utsläppen ännu ambitiösare än tidigare. Till exempel minskar man på flygresor som är kortare än 500 kilometer och möten och evenemang ordnas allt oftare på distans. Det är också viktigt att vi skapat tydliga mätare för uppföljningen av genomförandet av strategin”, fortsätter minister Paatero. Tjänsteresorna och omvärlden i anslutning till dem har förändrats kraftigt under de senaste åren.  
Digitaliseringen har gjort det möjligt att förnya arbetslivet på många sätt. Distansmöten har blivit allt vanligare, vilket minskat på tjänsteresandet. På basis av erfarenheterna under coronapandemin kan man uppskatta att resevolymerna inte kommer att återgå till tiden före coronapandemin, eftersom både viljan och kunnandet i fråga om distansmöten och distanskommunikation har ökat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har beretts åtta utvecklingsförslag för att utveckla och förenhetliga praxis för statsunderstöd. Dessutom föreslås en sektorsövergripande verkställighetsgrupp för att genomföra dem.I anslutning till finansministeriets projekt för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten utreddes hurdana statsunderstöd som beviljas av avkastningen av penningspelsverksamheten och hurdan statsunderstödspraxis som hänför sig till den. Enligt utredningen kunde statsunderstöden riktas på ett mer öppet och transparent sätt än tidigare om statsbidragsmyndigheterna samarbetade med organisationerna. Den arbetsgrupp som gjort utredningen föreslår också nya metoder för prövning och beviljande av statsunderstöd. Beredningen av utredningen leddes av justitieministeriet, som ansvarar för utvecklingen av samarbetet mellan det civila samhället och myndigheterna.”Organisationerna har en viktig uppgift när det gäller att bygga upp det finländska samhället. Statsunderstöden stärker på ett betydande sätt förutsättningarna för organisationernas ekonomi och verksamhet. Därför vill man göra statsunderstödsverksamheten ännu mer transparent, smidig och verkningsfull i samarbete med organisationerna”, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.I beredningen av utredningen och de förslag som lagts fram på basis av den deltog dessutom tre ministerier som beviljar organisationer statsunderstöd från avkastningen av penningspelsverksamheten. Jord- och skogsbruksministeriet beviljar statsunderstöd till exempel till centralorganisationer inom hästbranschen. Undervisnings- och kulturministeriet beviljar statsunderstöd bland annat till idrottsfrämjande organisationer, organisationer på ungdomsområdet samt organisationer inom konst- och kultursektorn. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar statsunderstöd till organisationer inom social- och hälsovården. Sex riksomfattande takorganisationer deltog också i beredningen av utvecklingsförslagen. Ge respons på utvecklingsförslagenFörslagen till utveckling och harmonisering av praxis för statsunderstöd till organisationer har beretts öppet och i samarbete med dem som ansöker om och beviljar statsunderstöd. Det önskas också en öppen och bred diskussion med ställningstaganden om de förslag som nu har publicerats.”Genom förslagen vill man stödja förutsebarheten i organisationernas ekonomi och verksamhet samt deras delaktighet i statsunderstödsverksamheten. Samarbete behövs också i fortsättningen när förslagen börjar genomföras och den offentliga finansieringen av organisationer förnyas i enlighet med regeringens plan för de offentliga finanserna, kommunminister Sirpa Paatero konstaterar. Finansministeriet sände förslagen på remiss tisdagen den 25 maj 2021. Remisstiden går ut den 6 augusti 2021. Respons på förslagen kan ges på lausuntopalvelu.fi. Inom projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten inrättas en sektorsövergripande arbetsgrupp som börjar bereda genomförandet av förslagen utifrån utlåtandena.   

Källa: Valtioneuvosto.fi