NordenBladet — Temat för vargforumet som ordnas i form av ett för alla öppet webbinarium är varg och flerartsförvaltning och i synnerhet vargens växelverkan med andra arter. Alla arter, såväl bytesdjur som rovdjur, står i nära koppling till varandra, och därför finns det skäl att se på olika arter som helheter också när det gäller förvaltning av vargstammen.Arbetet inom förvaltning av vargen syftar till att samordna flera olika mål. Å ena sidan vill man se till att vargen inte försvinner från den finska naturen och å andra sidan vill man tillgodose behoven hos människor som lever i vargrevirområden. På webbinariet får deltagarna höra om stamförvaltningens modelleringsverktyg som utvecklas inom projektet SusiLIFE. Verktyget ska hjälpa viltförvaltningen att förutse förändringar i vargpopulationen och bedöma effekterna av åtgärderna för förvaltning av stammen. Webbinariets övriga teman är bland annat vargens mat och hur den ser ut i olika livsmiljöer beroende på tillgången på bytesdjur samt ett svenskt projekt som ska ta fram en gemensam plan för förvaltning av björn, järv, lodjur och varg. Talarna på webbinariet representerar viltförvaltningen samt finländska och svenska forskare med de senaste forskningsrönen. Vidare ska en representant för Egentliga Finland hålla ett anförande.  Efter det öppna webbinariet ordnas det på distans ett regionalt diskussionsmöte med de regionala viltvårdsråden i Egentliga Finland och Satakunta samt andra intressegrupper. – Flerartsförvaltningen är ett viktigt tema. En hållbar förvaltning förutsätter att vi allt mer ser stamförvaltningens mål och de olika arterna som helheter, säger vilt- och fiskerådet Vesa Ruusila som också är ordförande för uppföljningsgruppen för planen för förvaltning av vargstammen.Anmäl dig till webbinariet senast den 14 juniAnmälningstiden till webbinariet pågår fram till den 14 juni 2021 på vargforumets webbsida (på finska). I samband med anmälan kan du också ställa frågor till talarna och experterna. Via eventappen kan du ställa frågor och ge kommentarer skriftligen även under webbinariet.Webbinariet ordnas av jord- och skogsbruksministeriet och de regionala viltvårdsråden i Egentliga Finland och Satakunta. Vargforumet har planerats av uppföljningsgruppen för planen för förvaltning av vargstammen som också behandlar allmänhetens kommentarer och frågor under webbinariet samt resultaten från de regionala diskussionerna. Vargforumet är ett led i arbetet med att genomföra förvaltningsplanen för varg. Program:11.00 Inloggning till webbinariet 
11.30 Webbinariet börjar
Öppningsanförande, vilt- och fiskerådet Vesa Ruusila, jord- och skogsbruksministeriet 
11.45 Vargpredation från enstaka bytesarter till miljöer med flera bytesarter (Wolf predation from single prey species to multi-prey environments), forskaren Håkan Sand, SLU (på engelska) 
12.10 Uppdatering av förvaltningsplanerna för stora rovdjur – en plan för björn, varg, järv och lodjur (Revision process for the large carnivore management plan in Sweden – One plan for bear, wolf, wolverine, and lynx), projektledare Sara Hommen, Naturvårdsverket (på engelska) 
12.30 Tid för frågor
13.00 Paus
13.20 Stammar av bytesdjur och skador orsakade av vargar, forskningsprofessor Ilpo Kojola, Naturresursinstitutet (på finska)
13.40 Tid för frågor 
13.50 SusiLIFE:s modelleringsverktyg och utveckling av det,  forskaren Inari Helle, Naturresursinstitutet (även specialforskaren Samu Mäntyniemi är med och svarar på frågor) (på finska)
14.05 Informationen om hjortdjur, viltchef Jani Körhämö, Finlands viltcentral, Norra Tavastland  (på finska)
14.15 Tid för frågor 
14.25 Överblick över viltcentralområdena i Egentliga Finland och Satakunta, viltchef Mikko Toivola (Egentliga Finland) och viltchef Antti Impola, Finlands viltcentral (Satakunta) (på finska)
14.35 Anförande av en regional representant, ordföranden för rovdjursdelegationen i Egentliga Finland Juho Savo  (på finska)
14.45 Frågor och avslutande diskussion 
15.15 Webbinariet slutarWebbinariet är offentligt. Inbjudan får delas vidare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 24 maj för att behandla ståndpunkterna om reformen av den sociala tryggheten.Kommittén höll den första remissdebatten om det utkast till strukturen på ståndpunkterna som kommitténs presidium har framställt. Kommittén diskuterade främst vilka ståndpunkter som ska ingå i den fortsatta behandlingen. Ståndpunkterna utgör grunden för kommitténs mellanbetänkande, det vill säga för vägkartan för reformen av den sociala tryggheten. Ståndpunkterna baserar sig på de problemhelheter inom socialskyddet som identifierats av kommittén och som sektionerna har konkretiserat genom sitt arbete. 
Ståndpunkternas teman och den fortsatta behandlingenKomplexiteten inom socialskyddetKommitténs presidium har framställt sex utkast till ståndpunkter om problemhelheten om komplexiteten. Kommittén fortsätter behandla följande problem: 1.1 Det finns många förmåner och de har alla olika bestämningsgrunder 
1.2 Inkomstbegreppen och tiderna för ansökan och betalning varierar (onödigt) mycket
1.3 Det finns skillnader i hur familjebegreppet och relationerna till närstående beaktas 
1.4 Komplexiteten i genomförandet: informationsutbytet myndigheterna emellan fungerar inte
1.5 Komplexiteten i genomförandet: tjänsterna är splittrade
1.6 Frågor gällande datalagren och utnyttjandet av dataanalysSamordningen av förvärvsarbete och socialskyddNär det gäller samordningen av förvärvsarbete och socialskydd lyfte presidiet fram fem teman. Vid kommitténs möte föreslogs det att ståndpunkterna ska sammanföras till större fenomenbaserade helheter. I övrigt ska det fortsatta arbetet följa presidiets temaförslag. 2.1 Förändringarna i arbetslivet (och stöd för partiellt arbete)
2.2 Företagsamhet och socialskydd
2.3 Flitfällorna i socialskyddssystemet
2.4 Studerande och kompetensutveckling
2.5 Förmånerna som betalas på grund av arbetsoförmåga samt partiellt arbete Det yttersta skyddet, grundskyddet och boende Kommittén valde i enlighet med presidiets förslag att fortsatta behandla tre teman i helheten om yttersta skyddet, grundskyddet och boende. Kommittén konstaterade efter diskussion att reformen av stöden för boende är den mest brådskande.   
  
3.1 Utkomststödet kompletterar grundskyddet
3.2 Utkomststödet ersätter grundskyddet
3.3 Boendeutgifter och ersättandet av dem genom bostadsstöd och utkomststöd Samordningen av tjänster och förmånerKommittén bestämde att fortsätta behandla alla de tre utkasten om samordningen av tjänster och förmåner. Under diskussionen fästa man uppmärksamhet vid behovet att stärka kunskapsunderlaget.  
4.1 Stora skillnader i service- och förmånssystemen vad gäller syftena, målen och verksamhetslogiken 
4.2  Det saknas incitament för att använda tjänster eller förpliktande krav på att ta emot tjänster 
4.3  Förmåns- och servicekedjan fungerar inte bra med tanke på individen
 
—I höst framställas dessutom en ståndpunkt om utkomst och kompetensutveckling under studietiden.  Horisontala gemensamma temanUnder kommitténs och sektionernas arbete har man dessutom identifierat några centrala informationsbehov. Man har valt ut de teman som gäller samtliga ståndpunkter. Dessa är finansieringen av socialskyddet, förändringarna i arbetslivet samt den sociala trygghet som är relaterad till boende och arbete och rörlighet. Kommittén fortsätter diskussion om  även huruvida digitaliseringen borde höra till de gemensamma temana. De horisontala gemensamma temana ska behandlas vid kommitténs följande möten.  Presidiet och sektionerna fortsätter arbetet med ståndpunkterna under kommitténs styrning. Presidiets senaste utkast till strukturen på ståndpunkterna publiceras som en bilaga till mötesrapporten tillsammans med det övriga mötesmaterialet. Bekanta dig med utkastet (Presidiets utkast till strukturen på ståndpunkterna, uppdaterad 14.5.2021, på finska)
Val och grundläggande principer inom socialskyddet Kommittén för social trygghet diskuterade även utkastet om val och grundläggande principer inom socialskyddet. Syftet med rapporten är att sammankoppla de gemensamma grundläggande val som är aktuella vid reformen av den sociala tryggheten. Rapporten sammanställs av sektionen för forskning och utvärdering. I rapporten beskriver sektionen bland annat de fyra viktigaste grundläggande principerna för socialskyddet:

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har uppdaterat anvisningarna för ordnande av lägerverksamhet för barn och unga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD håller sitt ministermöte virtuellt den 31 maj–1 juni 2021. Teman för mötet är den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin och OECD:s framtida prioriteringar.Samtidigt uppmärksammar deltagarna den avgående generalsekreteraren Angel Gurrías 15 års arbete i organisationens ledning och hälsar den nya generalsekreteraren Mathias Cormann välkommen. På mötet representeras Finland av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och näringsminister Mika Lintilä.Minister Lintilä deltar i mötet den 31 maj. Då kommer diskussionen att handla om vad man lärt sig av coronapandemin och vad medlemsländerna anser vara det viktigaste när det gäller återuppbyggnaden. På mötesagendan står också en diskussion om det internationella samarbetets betydelse och om gemensamma värderingar som ska följas vid genomförandet av återhämtningsprogrammen.  – För att Finland ska kunna förnya sig krävs att företagens investeringar stärks och att havstångseffekter används vid investeringarna med hjälp av EU:s återhämtningsinstrument RRF. Investeringarna stöder förnyelsen av ekonomin samt en ny slags tillväxt och export. Det är viktigt att beakta både återhämtningen på kort sikt och tillväxten på lång sikt, säger minister Lintilä.Organisationens framtida prioriteringar diskuteras vid mötetMinister Skinnari deltar i OECD:s möte den 1 juni. Då förs den första diskussionen under ledning av den nya generalsekreteraren Cormann. Diskussionen gäller medlemsländernas mål och prioriteringar inom OECD och hur de gemensamma värdena kan styra arbetet.– OECD:s styrka är att den information som organisationen tar fram är faktabaserad, opartisk och av hög kvalitet. Det är viktigt att OECD även i fortsättningen kan erbjuda tillförlitlig och aktuell forskning och rekommendationer som medlemsländerna kan dra nytta av. Det är också viktigt att organisationen kan stödja tillväxten och konkurrenskraften i öppna marknadsekonomier. Under de närmaste åren bör arbetet fokusera på att bromsa klimatförändringen och främja grön tillväxt och digitalisering, konstaterar minister Skinnari.Ministermötet är OECD:s forum på högsta nivå. I mötet deltar finans-, ekonomi- och utrikeshandelsministrar från organisationens medlems- och partnerländer. Ministermötets andra del, som fokuserar på organisationens nya vision och 60-årsjubileum, ordnas på hösten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 27 maj godkände statsrådet en redogörelse om utvecklingspolitiken för de kommande valperioderna. Avsikten med redogörelsen är att skapa en gemensam helhetsbild av en utvecklingspolitik som det finländska samhället kan stödja på bred basis.  Redogörelsen bekräftar att utvecklingspolitiken är en oskiljaktig del av utrikes- och säkerhetspolitiken och att målet är att stärka säkerheten och välfärden genom internationellt samarbete.En parlamentarisk uppföljningsgrupp med representanter från alla riksdagspartier deltog i beredningen av redogörelsen. Under beredningsprocessen hördes Utvecklingspolitiska kommissionen samt representanter för olika samhällssektorer, och de har också haft möjlighet att kommentera redogörelsen.Den utvecklingspolitiska redogörelsen för flera valperioder i statsrådets publikationsarkivPressmeddelande: Den utvecklingspolitiska redogörelsen främjar långsiktighet och konsekvens i Finlands utvecklingssamarbete Finland stärker utvecklingsländernas kapacitet att sörja för sin egen välfärdGenom utvecklingspolitiken bidrar Finland till en hållbar fattigdomsminskning, tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna, det regelbaserade multilaterala systemet och till genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling.Målet för Finlands utvecklingssamarbete är att stärka utvecklingsländernas egna samhällen, bland annat genom att bygga upp ländernas ekonomiska bas. Det är viktigt att varje land med tiden kan finansiera sin egen utveckling och välfärd, huvudsakligen genom att samla in ett tillräckligt skatteunderlag.Finlands arbete grundar sig på utvecklingsländernas ägarskap och nationella planer. De ska dock vara förenliga med Finlands egna och internationellt överenskomna utvecklingsmål och värderingar.Även Finland har under sin historia fått stöd för sin utveckling i form av utländska resurser och utländskt kunnande, och många finländare har lämnat sitt hemland för att söka skydd eller försörjning utomlands.Utvecklingssamarbetet stöder sig på Finlands styrkorFinland har genom konsekvent och långsiktigt utvecklingssamarbete uppnått goda resultat. Det ligger i Finlands intresse att hålla fast vid och stärka denna positiva utveckling.Genom sin utvecklingspolitik vill Finland få till stånd sådana förändringar på systemnivå som inte bara säkerställer utvecklingssamarbetets resultat utan också de långsiktiga effekterna. Därför satsar vi särskilt på de områden där just Finland har goda möjligheter att stödja en hållbar utveckling.Finlands viktigaste utvecklingspolitiska mål:kvinnors och flickors rättigheterutbildninghållbar ekonomi och anständigt arbetefredliga och demokratiska samhällenklimatförändringen, naturens mångfald, hållbar förvaltning och användning av naturresurserDessutom ger Finland humanitärt bistånd för att hjälpa människor som lider av akuta kriser.Som genomgående mål i sin utvecklingspolitik främjar Finland jämställdhet, likabehandling, en klimatresilient och utsläppssnål utveckling samt miljöskydd med fokus på tryggandet av naturens mångfald.Vi kan bygga upp en bättre värld tillsammansFinlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete stöder sig på den finländska offentliga sektorns, det civila samhällets, den privata sektorns, forskningsinstitutens och läroanstalternas aktiva deltagande och på starka partnerskap mellan dessa.Det är viktigt att stora delar av det finländska samhället deltar i utvecklingspolitiken: hållbar utveckling är summan av olika aktörers arbete och många olika samarbetsformer. Genom samarbete uppnås positiva resultat för människornas välfärd och samhällenas utveckling på ett effektivt och hållbart sätt.Finland främjar sina utvecklingspolitiska mål både direkt i det bilaterala samarbetet med partnerländerna och i sitt arbete för att stödja utvecklingsländer tillsammans med multilaterala internationella institutioner och internationella civilsamhällesorganisationer. Som metoder används påverkansarbete, finländskt kunnande och utvecklingsfinansiering – ofta i kombination med varandra. Finlands utvecklingsfinansiering höjs stegvis Finland har i FN förbundit sig till målsättningen att använda 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) till utvecklingssamarbete och 0,2 procent av BNI till att stödja de minst utvecklade länderna. Regeringsprogrammet från 2019 fastställer att en färdplan inklusive tidsplan ska utarbetas för att uppnå detta mål.Finlands utvecklingsfinansiering ökas stegvis och planmässigt över flera valperioder.Målet är att nivån på 0,7 procent ska uppnås 2030. Målet på 0,2 procent för de minst utvecklade länderna ska uppnås så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Studie visar att det mest effektiva sättet för en separat gruvskatt är att beskatta gruvverksamhetens vinster. Syftet med Statens ekonomiska forskningscentrals, Finlands miljöcentrals och KPMG:s forskningsprojekt var att hitta ett skatteinstrument som skulle garantera samhället en rimlig intäkt för utnyttjandet av icke-förnybara naturresurser. Projektet granskade gruvskatten i perspektiv av ekonomi, skatterätt och miljöreglering.Beskattning av vinster ersättning för användning av naturresurserForskningsgruppen jämförde för- och nackdelarna med olika skattemodeller utifrån ekonomisk forskningslitteratur och en simuleringsmodell. Jämförelsen visade att skatt på nettovinst och vinstskatt möjliggör ett effektivt skatteuttag utan att gruvbolagens ekonomiska verksamhet snedvrids.”Skatt på nettovinst och vinstskatt har en försumbar inverkan på företagens investeringar, brytning och fortsatta verksamhet. Royalties skulle oftare medföra ändringar som gör verksamheten olönsam. Att beskatta vinster är ett bättre alternativ om man ser till ekonomin”, konstaterar ledande forskare Seppo Kari (VATT).Skatteintäkterna på vinst är svåra att förutspå. Problemet kan lindras genom att förena vinstskatten med en royalty på mineralens värde, vilket skulle ge jämnare skatteinkomster ända från gruvverksamhetens start.Kommunal beskattningsrätt får inget understöd av forskarna. På grund av den skatteutjämning som ingår i statsandelssystemet i Finland skulle en styrning av skatteinkomster till gruvkommunerna gagna dem endast marginellt.Andra medel för att styra gruvverksamhetenStudiens utgångspunkt är att gruvskatten ska ge samhället en ersättning för användningen av icke-förnybara naturresurser. Miljöskadorna bör i stället för med gruvskatt minskas med hjälp av andra miljöpolitiska instrument, som en välfungerande miljöreglering och tillsyn. Att höja elskatteklassen för gruvverksamhet är heller inget alternativ till separat gruvskatt, utan en åtgärd som ska övervägas separat.Publikationen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: Ledande forskare ED Seppo Kari, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn +358 295 519 419, [email protected]
Specialforskare FD Sari Kauppi, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 268, [email protected]
JD Kristiina Äima, KPMG Oy Ab, tfn +358 40 839 91 42, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utvärdering som publicerades 28.5.2021 är Finlands försörjningsberedskapssystem produktivt, flexibelt och smidigt, men på grund av förändringarna i omvärlden finns det skäl att revidera regleringen, strukturerna och processerna. Enligt en enkät bland intressentgrupperna som gjorts till stöd för utvärderingsarbetet anser de aktörer som deltar i försörjningsberedskapsarbetet att systemet fungerar mycket väl.Det konsortium bestående av Vasa universitet, yrkeshögskolan Laurea, Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan som gjort utvärderingen av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet överlämnade i dag sin rapport till arbets- och näringsministeriet.I utvärderingen efterlyses ett bredare perspektiv på försörjningsberedskapen än för närvarande. Enligt utvärderingen har erfarenheterna av coronakrisen accentuerat följderna av det ökande globala ömsesidiga beroendet under hela 2000-talet: beredskapen kan inte längre hanteras och tryggas genom agerande inom snäva, från varandra isolerade sektorer eller verksamhetsområden.– Enligt vår utvärdering har försörjningsberedskapssystemet varit produktivt och operativt effektivt, men det finns ändå skäl att reformera systemet. Detta behov beror i stor utsträckning på förändringar i omvärlden, konstaterar utvärderingsgruppens ledare, forskningsdirektör Petri Uusikylä från Vasa universitet.  I arbetet utvärderades Försörjningsberedskapscentralens och i vidare bemärkelse försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet, ledningssystem och resultatstyrning samt effektiviteten och den internationella dimensionen av försörjningsberedskapens verksamhet. Rapporten fäster särskild uppmärksamhet vid styrningen av och ledningssystemet för försörjningsberedskapsorganisationen samt försörjningsberedskapsfondens verksamhet. Enligt utvärderingen ser styr- och ledningssystemen i viss mån ostrukturerade ut både när det gäller målbesluten om försörjningsberedskapen, Försörjningsberedskapscentralens resultatstyrning och den styrande rollen för dess styrelse. Utvärderingsrapporten innehåller åtta rekommendationer för utveckling. De gäller bland annat styrningen av försörjningsberedskapsverksamheten och Försörjningsberedskapscentralen och dess verksamhetsprocesser, poolverksamheten, samordningen på statsrådsnivå, försörjningsberedskapsfonden samt utvecklandet av försörjningsberedskapsorganisationen. I rapporten ges också en beskrivning av alternativa sätt att organisera försörjningsberedskapsverksamheten. Syftet med dessa är att erbjuda bakgrundsidéer för att dryfta utvecklandet av försörjningsberedskapssystemet.–Utvärderingsgruppen har behandlat utvecklandet av den finländska försörjningsberedskapsverksamheten på ett synnerligen täckande sätt. Ministeriet undersöker noggrant de bedömningar och rekommendationer som lagts fram av ministeriet och som ger en god grund för att reformera vårt unika system så att det blir ännu starkare, konstaterar överdirektör Antti Neimala från arbets- och näringsministeriet. I anslutning till utvecklandet av försörjningsberedskapsverksamheten påpekar Neimala att det finns skäl att med tillfredsställelse notera Försörjningsberedskapscentralens nyligen reviderade strategi och det omfattande utvecklingsprogram som inletts.– Vissa av rekommendationerna i utvärderingen sträcker sig klart över valperioderna. Även i fråga om dessa rekommendationer inleds det fortsatta arbetet genast och det samordnas med andra sådana projekt som påverkar försörjningsberedskapens verksamhetsmiljö. Arbets- och näringsministeriet drar i höst upp täckande riktlinjer för de åtgärder som kräver en mer omfattande beredning och som ska vidtas med anledning av olika utredningar och rekommendationer, berättar Neimala.– En del av rekommendationerna kan genomföras mycket snabbt – till exempel en rekommendation om utveckling av samarbetet mellan olika aktörer inom statsrådet. Förvaltningsövergripande samarbete har dock bedrivits också tidigare, men avsikten är att samarbetet nu ska vara officiellt genom att med snabb tidtabell inrätta en samarbetsgrupp för försörjningsberedskapen mellan ministerierna. Dess verksamhet effektiviserar statsrådets gemensamma beredskap, utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsåtgärderna. Gruppen kan bland annat främja och utvärdera genomförandet av statsrådets målbeslut om försörjningsberedskapen och stödja uppdateringen av det samt bereda den reform av lagstiftningen om försörjningsberedskapen som ska inledas, bedömer Neimala. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den europeiska digitala identiteten och gemensamma europeiska identifieringslösningar togs upp vid det virtuella högnivåmötet Coalition of the Willing, som ordnades av Nederländerna torsdagen den 27 maj 2021. Kommunminister Sirpa Paatero talade vid mötet om utveckling av en gränsöverskridande digital identitet och om det europeiska beredningsarbetet hittills.I takt med att de digitala tjänsterna ökar och digitaliseringen framskrider behövs det i Europa en gemensam modell för tillförlitlig och trygg identifiering av personer inom alla delområden av livet. En gemensam identifieringslösning gör det lättare för personer att uträtta ärenden i digitala tjänster och den stöder också tjänsteleverantörer så att de kan försäkra sig om att kundernas personuppgifter är korrekta. Flera olika europeiska länder utvecklar för närvarande olika identifieringslösningar.I sitt anförande betonade minister Paatero det ökade behovet av gränsöverskridande identifiering och jämlika förutsättningar för människor att använda digitala tjänster och framtida digitala identitetsbevis. Det framkom också oro över att utvecklingen av digitala identifieringslösningar i Europa kommer att släpa efter om det gemensamma utvecklandet inte påskyndas.Av det beredningsarbete som redan gjorts lyfte man fram ett förslag från koalitionsländernas gemensamma arbetsgrupp där man understöder lösningar som baserar sig på en självkontrollerbar identitet och som tillsammans med digitala plånböcker som förmedlar personuppgifter och annan verifierad information ger människorna bättre förutsättningar att administrera sina egna personuppgifter.“Jag tror att de stegmärken som vår grupp föreslår skulle stödja Europas digitala suveränitet och människors vardag i ett utvidgande digitalt samhälle. Med hjälp av vår egen europeiska lösning skulle vi kunna se till att vår identitetslösning är tillräckligt säker och tillförlitlig och att den respekterar de europeiska värdena “, sade minister Paatero i sitt tal.I Finland utvecklas den digitala identiteten i ett projekt som leds av finansministeriet och vars syfte är att skapa lika förutsättningar och möjligheter för alla som uträttar ärenden som gäller samhällstjänster att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som en myndighet fastställt. Projektet gör det möjligt för finländarna att identifiera sig elektroniskt i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.Utöver digital identitet behandlades vid mötet bland annat artificiell intelligens, människocentrerade digitala tjänster samt gränsöverskridande rörlighet för information och data. Nederländerna, Belgien, Portugal, Frankrike, Tyskland, Finland, Danmark och Estland deltog i mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen har varit minister i 2 000 dagar fredagen den 28 maj. Haatainen inledde sin ministerkarriär som undervisningsminister i regeringen Jäätteenmäki i april 2003 och fortsatte i samma uppdrag i regeringen Vanhanen. I september 2005 utnämndes Haatainen till social- och hälsovårdsminister. Hon innehade ministeruppdraget till april 2007. Haatainen var riksdagens förste vice talman innan hon blev arbetsminister i Sanna Marins regering, som inledde sitt arbete den 10 december 2019.De nuvarande ministrarnas ministerdagar den 28 maj 2021 (Ministerdatasystemet)Minister | MinisterdagarHaavisto, Pekka Olavi | 2 532
Kiuru, Krista Katriina | 2 161
Henriksson, Anna-Maja Kristina | 2 161
Haatainen, Tuula Irmeli | 2 000
Lintilä, Mika Tapani | 1 612
Leppä, Jari Juhani | 1 485
Saarikko, Annika Virpi Irene | 1 057
Paatero, Sirpa Hannele | 969
Tuppurainen, Tytti Johanna | 723
Skinnari, Ville Tapio | 723
Marin, Sanna Mirella | 723
Harakka, Timo Olavi | 723
Kaikkonen, Antti Samuli | 723
Mikkonen, Krista Johanna | 723
Ohisalo, Maria Karoliina | 723
Pekonen, Aino-Kaisa Ilona | 723
Blomqvist, Thomas Jörn Ingmar | 723
Saramo, Jussi Antero | 163
Kurvinen, Antti Ilmari Vilhelm | 2
Regeringarna och ministrarna från och med 1917

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skogsrådet sammanträdde den 24 maj 2021 för att diskutera projekten om revidering av markanvändnings- och bygglagen samt naturvårdslagen. Syftet var att få en djupare insikt kring dessa aktuella reformer och de därtill relaterade utmaningarna samt att ge rum för olika synvinklar.På mötet som ordnades via Teams diskuterade deltagarna öppet och aktivt både de positiva aspekterna av projekten och de frågor som ännu kräver utveckling. I diskussionen deltog också miljöministeriets sakkunniga med ansvar för beredningen av lagarna samt miljöminister Krista Mikkonen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.På agendan stod bland annat grönstrukturer och grönstråk, ekologisk kompensation, klassificering av naturtyper, användning av områden för rekreation, digitalisering, försiktighetsprincipen och markägarnas skyldighet att hålla sig uppdaterade. Också lagarnas noggranna avgränsning, tydlighet, begriplighet och godtagbarhet väckte mycket diskussion.Särskilt de förslag som gäller digitalisering och  god förvaltning upplevde deltagarna som lyckade. Oklara begrepp och bristfälliga konsekvensbedömningar behöver däremot utvecklas. För att undvika tolkningsproblem är det viktigt att man omsorgsfullt förklarar och definierar oklara begrepp både i lagen och i motiveringen. I sitt anförande i slutet av mötet betonade minister Leppä betydelsen av att lagarna är tydliga. Bestämmelserna ska enligt honom också vara proportionerliga. Som exempel på proportionalitet lyfte Leppä fram grönstrukturernas olika betydelse i städerna och på landsbygden, jaktens många positiva effekter samt egendomsskyddet som måste bevaras även i framtiden. Enligt minister Leppä finns det ännu inte någon politisk överenskommelse om projekten. Därför är det nödvändigt att fortsätta arbetet och diskussionen för att nå samförstånd mellan alla parter på bästa möjliga sätt.Beredningen av båda lagreformerna fortsätter. Propositionen med förslag till naturvårdslag ska på remiss redan före semestrarna, och avsikten är att regeringens proposition ska lämnas i januari 2022. Tidsplanen för att bereda och sända på remiss markanvändnings- och bygglagen preciseras senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi