NordenBladet — Regeringen fastställde i dag de slutliga nivåerna för direkta jordbruksstöd 2020 som helfinansieras av EU. Direktstöd är grundstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt produktionskopplade bidrag för nötkreatur, får och getter samt bidrag för jordbruksgrödor för vissa specialväxter. Livsmedelsverket börjar betala ut stöden den 10. juni. EU:s direktstöd 2020 uppgår till sammanlagt cirka 520 miljoner euro. Av denna summa har en stor del betalats ut i december i fjol.Nu i juni betalar Livsmedelsverket ut slutposten, det vill säga cirka fem procent av grundstödet, förgröningsstödet och EU-stödet till unga jordbrukare samt av bidraget för jordbruksgrödor. Grundstödet betalas på basis av storleken på den fastställda stödrättigheten. Stödrättighetens storlek i det södra stödområdet AB är nu 124,48 euro per hektar och i det norra stödområdet C 108,05 euro. Förgröningsstödet är 75,24 euro per hektar i stödområde AB och 65,41 euro per hektar i stödområde C. Stödnivån för EU-stödet till unga jordbrukare ändrades inte. Det är 82,00 euro per hektar i hela landet. Produktionskopplade bidragI produktionskopplade bidrag kan betalas ut sammanlagt 102,8 miljoner euro: 54,3 miljoner för nötköttsproduktion, 32 miljoner för mjölkproduktion, 2,8 miljoner för får- och getköttproduktion och 16,7 miljoner euro för vissa åkergrödor. I nötkreatursbidrag betalades ut cirka 70 procent och i bidraget för jordbruksgrödor cirka 95 procent i december 2020. Får- och getbidraget betalas i en post i juni. Bidragsnivåerna har beräknats genom att man dividerat maximibeloppet för varje åtgärd med den stödberättigande arealen eller det genomsnittliga antalet djur under stödåret. Uppgifterna om nötkreatur, får och getter som omfattas av bidraget baserar sig på uppgifterna i djurregistret. Det genomsnittliga antalet djur beräknas så att de dagar som gett rätt till stöd under djurens besittningstid räknas ihop och summan divideras med 366.Före utbetalningen minskas bidragen genom en mekanism för finansiell disciplin. Den bortfallande delen går till en krisfond som finansierar beredskapen för EU:s gemensamma jordbrukspolitiska kriser. Procentsatsen fastställs årligen. År 2020 är minskningen 2,906192 procent. Avdraget görs på det belopp av det sammanlagda beloppet av EU-finansierade direktstöd som överskrider 2 000 euro. Det stödbelopp som minskats på grund av mekanismen för finansiell disciplin betalas tillbaka till jordbrukarna följande år om krisfondens medel inte använts. Till följd av att maximibeloppet av direktstöden överskrids görs före utbetalningen också en så kallad schablonmässig minskning. I tabellen nedan visas maximibeloppet för varje produktionskopplat bidrag och den slutliga enhetsnivån 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 3 juni utnämnde statsrådet juris kandidat Laura Yli-Vakkuri till direktör för inrikesministeriets enhet för internationella frågor för tiden 1.7.2021–30.4.2026. Yli-Vakkuri har varit direktör för enheten för internationella frågor sedan 2009. Före det var hon lagstiftningsråd i samma enhet under tio års tid. Yli-Vakkuri har också arbetat som nationell expert vid Europeiska kommissionen, som lagstiftningssekreterare vid utrikesministeriet och som nationell expert i Europarådet.“Det känns fint att få fortsätta detta arbete med inblick i Finlands internationella verksamhet och EU-verksamhet. En viktig del av inrikesministeriets verksamhet är att bedriva samarbete på nationell nivå, inom Europeiska unionen, i närområdena och som en del av det internationella samfundet”, säger överdirektören för enheten för internationella frågor Laura Yli-Vakkuri.Direktören för enheten för internationella frågor svarar för enhetens verksamhet och ser till att dess uppgifter sköts med gott resultat. Direktören leder också myndighetsfunktionerna för den nationella beredskapen inom civil krishantering och för EU-fonderna för inrikes frågor. Dessutom svarar direktören för resultatstyrningen av Krishanteringscentret.  Det har gjorts en omfattande säkerhetsutredning av direktören för enheten för internationella frågor och ingåtts ett karensavtal enligt statstjänstemannalagen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 3 juni att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 27 juni 2021. Coronapandemin pågår fortfarande, och det finns ännu inte tillräckliga åtgärder som kunde ersätta restriktionerna. Både av denna anledning och för att förebygga spridningen av virusvarianter förlängs gränskontrollen vid de inre gränserna och begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna. I de beslut som fattades den 20 maj görs några ändringar som träder i kraft den 7 juni.Utöver begränsningarna vid de inre och yttre gränserna fortsätter också begränsningarna i fråga om öppettiderna för vissa gränsövergångsställen vid den västra gränsen i Lappland och vid Finlands östra gräns. Tillåtna inresegrunder vid de gränsövergångsställen inom sjötrafiken och vid landgränserna som är öppna för persontrafik är returresa och resa av annat nödvändigt skäl som företas av en person bosatt i Finland eller i någon annan EU- eller Schengenstat. Vid de gränsövergångsställen inom lufttrafiken som är öppna för persontrafik är också arbetsresa en tillåten inresegrund i fortsättningen.I flygtrafiken mellan Schengenländerna tillåts i fortsättningen också resor i anslutning till arbetetMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. I flygtrafiken mellan Finland och andra EU- eller Schengenländer tillåts i fortsättningen också resor i anslutning till arbetet. När det gäller studerande tillåts också inresa i samband med praktik i anslutning till studierna.Inom sjötrafiken och vid landgränser (med undantag för resor mellan gränsorterna vid Finlands och Norges gräns) begränsas inresor på grund av arbete fortsättningsvis till det absolut nödvändiga. Med detta avses arbete som är viktigt för samhällsfunktionerna och för försörjningsberedskapen samt vissa specialgrupper som anges särskilt. Begränsningarna i gränstrafiken har redan tidigare slopas för dem som bor på gränsorterna vid Finlands och Norges landgräns. Utifrån en epidemiologisk bedömning slopas gränskontrollen vid de inre gränserna i trafiken mellan Finland och Malta. Finland begränsar nu inresa från alla Schengenländer förutom Island och Malta. Följande EU-medlemsländer är Schengenländer: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Av länderna utanför EU är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz Schengenländer.Begränsningarna gäller inte fritidsbåtstrafiken mellan Schengenländerna. Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna ändras inte Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Statsrådets beslut av den 20 maj preciseras så att personer som inte är finska medborgare och som är bosatta i en annan EU- eller Schengenstat inte ska ha rätt att återvända till sitt hemland via Finland, med undantag för flygresor, om transiteringen beror på en fritidsresa.
På basis av en epidemiologisk bedömning görs inga andra ändringar i beslutet.Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Israel, Rwanda, Sydkorea, Singapore och Nya Zeeland i fråga om invånarna i dessa länder. Inresa begränsas inte på grund av den låga incidensen av coronavirus och smittorisken i länderna.När det gäller andra länder förlängs inreserestriktionerna till den 27 juni 2021.Kryssningsfartyg får lägga till i hamn, om passagerarna inte stiger i land.Definitionen av släktskap utvidgas när det gäller familjeärenden och tvingande familjeärendenDefinitionen av släktskap utvidgas samtidigt vid såväl de inre som de yttre gränserna. Vid de inre gränserna ska med släkting i fortsättningen avses make, barn, barnbarn, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, barnbarnsbarn, morbror, farbror, moster, faster och kusiner, inklusive de som hör till dessa personers familj. Vid de yttre gränserna avses med släkting make, barn, föräldrar, svärföräldrar och mor- och farföräldrar, inklusive de som hör till dessa personers familj.Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga utlandsresorEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner. Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. I landskapet Södra Karelen och inom Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt övergår man från restriktionerna för accelerationsfasen till restriktionerna på basnivån, och i landskapet Egentliga Finland övergår man från restriktionerna för samhällsspridningsfasen till restriktionerna för accelerationsfasen. Ändringen av förordningen träder i kraft den 4 juni kl. 00.I de övriga områdena ändras begränsningarna inte.Begränsningarna för förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta och Södra Karelen samt hela landskapet Lappland från och med den 4 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–00.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Begränsningarna av antalet kunder gäller inte landskapet Åland.I restaurangerna i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus dessutom anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Till exempel karaoke och dans är således förbjudet inomhus.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden.Begränsningarna av kundplatserna och ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.
Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Egentliga Finland, Kymmenedalen och Birkaland från och med den 4 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.I restaurangerna i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus dessutom anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Till exempel karaoke och dans är således förbjudet inomhus.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden.Begränsningarna av kundplatserna och ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Begränsningarna av förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Päijänne-Tavastland, Nyland,  Egentliga Tavastland och Mellersta Österbotten från och med den 4 juniRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol kl. 07.00–18.00. Restauranger får hålla öppet kl. 05.00–19.00. Hälften av kundplatserna inomhus får användas. Övriga restauranger får servera alkohol klockan 07.00–19.00 och hålla öppet klockan 05.00–20.00. De får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Även i dessa områden ska de kunder som sitter inomhus i restaurangen anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Att till exempel sjunga karaoke eller dansa är således förbjudet.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. De ovan nämnda begränsningarna i fråga om kundplatser samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ordnas en fjärde utlysning av kostnadsstöd där företag kan ansöka om stöd för mars–maj. Stödvillkoren förblir oförändrade. Dessutom betalas en separat ersättning till medelstora och stora företag om deras lokaler hållits stängda för kunder med stöd av lag eller på beslut av en myndighet på grund av coronaepidemin.Regeringen överlämnade lagförslaget till riksdagen den 3 juni 2021. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2021. Statskontoret har för avsikt att utlysa en ansökningsomgång för ersättning för stängda lokaler i juli och den fjärde ansökningsomgången för kostnadsstöd i augusti. Regeringen har avsatt 200 miljoner euro för ändamålet.Regeringens proposition omfattar tre olika stöd: kostnadsstödet, ersättning till medelstora och stora företag för stängda lokaler och ersättning för icke täckta fasta kostnader.Villkoren för kostnadsstödet förblir oförändradeDen fjärde ansökningsomgången för kostnadsstöd är avsedd för företag vars omsättning på grund av pandemin har minskat med över 30 procent under stödperioden 1 mars–31 maj 2021 jämfört med motsvarande period 2019.Kostnadsstödet kan fortsättningsvis sökas av företag inom alla branscher. Statsrådet utfärdar separat en förordning om de branscher som kan ansöka om stöd utan separata motiveringar. Den gäller branscher vars omsättning minskade med minst 10 procent under stödperioden. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat redogöra för varför deras omsättning har minskat på grund av coronapandemin.Ensamföretagare kan fortsättningsvis ansöka om kostnadsstöd. Stödet uppgår till minst 2 000 euro, om villkoren för stödet uppfylls. Stödets maximibelopp är också i fortsättningen en miljon euro.Snart kan också medelstora och stora företag söka ersättningErsättningen till medelstora och stora företag gäller företag med minst 50 anställda och vars lokaler stängts genom lag eller på beslut av en myndighet. Det kan till exempel gälla restauranger som tillfälligt stängdes för kunderna genom lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet.Ersättning kan också betalas till företag vars lokaler kommunen eller regionförvaltningsverket har stängt enligt lagen om smittsamma sjukdomar, till exempel lokaler för motion och idrott, allmänna bastur, simhallar och inomhuslekparker.  Till medelstora och stora företag betalas 70 procent av förlusten under stängningsperioden, dvs. av de kostnader som inte kan täckas med inkomster. Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har sjunkit med mer än 30 procent under stängningsperioden jämfört med motsvarande period 2019. Om företaget ingår i en koncern granskas förlusten och omsättningen på koncernnivå.Stödets maximibelopp är 1,8 miljoner euro. Från stödet avdras de försäkringsersättningar som hänför sig till stängningsperioden och coronapandemin samt andra statliga stöd som hänför sig till samma kostnader.Företaget ska i sin ansökan lämna in en revisionsrapport av en revisor om stödperiodens omsättning, vinstandel och kostnader, omsättningen under jämförelseperioden och erhållna försäkringsersättningar eller annat statligt stöd.  Ansökningsomgången för stängningsersättning till mikroföretag och småföretag pågår redan vid Statskontoret.  Flexiblare stöd till stora företagPå ersättningen för stängning tillämpas en ny stödordning för statligt stöd där det maximala beloppet av coronastödet är 10 miljoner euro. Stödordningen förutsätter ännu ett slutligt godkännande av Europeiska kommissionen.Genom stödordningen blir det möjligt att bevilja ersättning för så kallade fasta icke täckta kostnader till sådana företag som redan fått det av EU fastställda maximibeloppet för coronastöd på 1,8 miljoner euro och som således inte kan beviljas mer kostnadsstöd. Detta underlättar situationen särskilt för medelstora och stora företag.Stödvillkoren avviker något från det vanliga kostnadsstödet. Företagen ska kunna beviljas stöd för en andel av förlusten under stödperioden, det vill säga de kostnader som inte kan täckas med inkomster. Stödets andel är en procentandel av omsättningens minskning, från vilken en självrisk på 30 procentenheter dras av. Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har sjunkit med mer än 30 procent under stödperioden 1.3–31.5.2021 jämfört med motsvarande period 2019. Om företaget ingår i en koncern granskas förlusten och omsättningen på koncernnivå.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ilona Lundström fortsätter som avdelningschef för avdelningen för innovationer och företagsfinansiering vid arbets- och näringsministeriet 1 augusti 2021–31 juli 2026. Regeringen fattade beslut om utnämningen den 3 juni 2021. Förvaltningsdoktor Ilona Lundström har sedan 2016 varit avdelningschef vid arbets- och näringsministeriet vid avdelningen för innovationer och företagsfinansiering. Dessförinnan arbetade hon som direktör vid Tekes 2014–2016 och som enhetschef 2007–2014. Tidigare arbetade hon vid Kommunförbundet som sakkunnig vid rådgivningsenheten för offentlig upphandling 2005–2007 och som forskare 2002–2005. Avdelningen för innovationer och företagsfinansiering vid arbets- och näringsministeriet ansvarar för utveckling av innovationspolitiken, företagspolitiken och den offentliga företagsfinansieringen. Avdelningen främjar genom sina åtgärder företagens och branschernas tillväxt, internationalisering och förnyelse. Avdelningen styr verksamheten vid Innovationsfinansieringsverket Business Finland, Geologiska forskningscentralen, Finnvera Abp, Finlands Industriinvestering Ab och VTT Ab. På grund av avdelningens verksamhetsområde framhävs internationaliseringen i avdelningens ledning och verksamhet och i betydande grad också den gemensamma EU-politiken och det samarbete och påverkan som hänför sig till den.Tjänsten ledigförklarades vid utgången av den nuvarande tjänsteinnehavarens femåriga tjänsteperiod den 31 juli 2021. Det kom in 28 ansökningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Gentekniklagen ska ändras på grund av reformen av EU:s allmänna livsmedelsförordning. Ändringarna gäller tillståndsansökningar i fråga om marknadsföring av produkter och fältstudier med genetiskt modifierade organismer. För att utföra fältstudier med genetiskt modifierade organismer och släppa ut produkter som innehåller sådana på marknaden i EU krävs det alltid tillstånd.Uppgifterna i produktansökningarna och fältstudierna ska i fortsättningen lämnas in i ett så kallat standardiserat dataformat till Europeiska kommissionens centraliserade elektroniska informationssystem. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den överenskommelse som gjordes med Japan år 2019 har godkänts av riksdagen.  Bestämmelserna om överenskommelsens ikraftträdande utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet. Enligt reglerna i överenskommelsen ska bland annat arbetstagare som arbetat i endera avtalsstaten undvika dubbla pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter.Överenskommelsen påverkar socialskyddet för de personer som har rört sig eller kommer att röra sig mellan Finland och Japan, i synnerhet deras pensionsskydd. Enligt överenskommelsen ska Finland betala ut arbetspensionerna till de personer som bor i Japan, och Japan till de personer som bor i Finland. I överenskommelsen anges också vilken lagstiftning som ska tillämpas på pensions- och arbetslöshetsförsäkringen. Arbetstagare som är stationerade utomlands ska omfattas av utflyttningsstatens lagstiftning för att undvika dubbla försäkringsavgifter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade i dag den 3 juni 2021 en förordning som ska förbättra villkoren för understödet för reparation av ARA-bostäder och höja understödets maximibelopp. Med understödet uppmuntras statligt understödda hyreshussamfund att reparera sina bostäder så att de blir tillgängliga och lämpliga för äldre.Finlands befolkning åldras snabbt, och andelen äldsta äldre ökar synnerligen snabbt. Samtidigt behövs det allt fler bostäder och boendemiljöer som lämpar sig för äldre – det uppskattas att Finland kommer att behöva mer än en halv miljon tillgängliga bostäder före 2030. Över hälften av dem blir till genom reparation av gamla bostäder.Genom den förordning som utfärdades i dag vill man uppmuntra till att reparera bostäder så att de lämpar sig för äldre. I och med förordningen höjs maximibeloppet för understödet för reparation av ARA-bostäder från 10 000 euro till 16 000 euro per bostad. Målet är att de ändringar som gjorts i villkoren för understödet ska öka antalet projekt som man söker understöd för. Understödet är avsett för regioner där befolkningsmängden minskar, men där det ändå finns behov av tillgängliga bostäder som finns nära tjänster.”Vi vill säkerställa att våra äldre medborgare kan bo i sitt eget hem så länge som möjligt, oberoende av boningsort. Därför måste hemmen vara fungerande och tjänsterna tillräckliga inte bara i nya byggnadsobjekt i städerna utan också på mindre orter”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Understöd kan beviljas för reparationer i bostäder eller för reparationer i ett hyreshus gemensamma utrymmen och gårdsområde. Reparationer som understöds är till exempel installation av stödräcken och annan utrustning samt breddning av dörröppningar och tillgänglighetsanpassning av toalett- och tvättrum.Understödet omfattar nu också i större utsträckning än tidigare olika ändringar som hänför sig till reparation av bostäder. Under vissa förutsättningar kan understöd i fortsättningen beviljas också för sådana objekt som befriats från begränsningarna av användning och överlåtelse av statsunderstödda bostäder.Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har kunnat bevilja detta understöd sedan ingången av 2020. Den nu utfärdade förordningsändringen träder i kraft den 15 juni 2021. Åren 2020–2022 har sammanlagt 25 miljoner euro reserverats för understödet, varav 10 miljoner euro kan beviljas 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — –För att Finlands inre säkerhet ska kunna stärkas på 2020-talet behövs fungerande tjänster inom den inre säkerheten, tjänster med låg tröskel för utsatta finländare och ett bättre samordnat samarbete mellan inrikesförvaltningen och andra sektorer, sammanfattar professor Juho Saari.Inrikesministeriet tillsatte i fjol dekanus för fakulteten för samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet, professor Juho Saari till utredare med uppgift att ta fram förslag till politikåtgärder för att förebygga den ojämlikhet och osäkerhet i samhället som coronaepidemin eventuellt ökat. Den nuvarande lägesbilden fokuserar för mycket på befolkningsmajoritetens situationUtredaren Saari ger sammanlagt åtta rekommendationer till inrikesförvaltningen och statsrådet.
Inrikesministeriet har satsat avsevärda resurser och mycket kompetens på att bygga upp en lägesbild av den inre säkerheten. Enligt Saari är de tillgängliga informationsresurserna av god kvalitet på befolkningsnivå. Inrikesförvaltningens förmåga att behandla information bör dock stärkas ytterligare. Ett centralt tema är förmågan att behandla information om närmiljön och statistik. Säkerheten byggs upp i regionerna och befolkningsgrupperna.Bedömningen av verksamhetens genomslagskraft måste förbättrasSaari anser att det allmännas förmåga att koppla samman teknik och institutioner inte är på bästa möjliga nivå. Bevis på effekterna av åtgärderna samlas inte heller in på ett tillräckligt systematiskt sätt. Inrikesministeriets förvaltningsområde bör därför bedöma effekterna av de åtgärder som ingår i de nuvarande tidsbundna projekten.Ett sektorsövergripande politikpaket för att bekämpa ojämlikhetTill de politiska beslutsfattarna säger Saari att den offentliga sektorn behöver ett sektorsövergripande paket som innehåller strukturella åtgärder som internt stöder varandra. Paketet behövs för att minska ojämlikheten och stärka den inre säkerheten på 2020-talet. Av tradition är politikpaketen snarare samlingar av olika ministeriers åtgärder än konsekventa helheter. Nu finns det en stark efterfrågan på verkningsfulla åtgärder för att spara resurser, som blir allt knappare, bedömer Saari.

Källa: Valtioneuvosto.fi